Malmö
Stadsrevision
Granskning av grundskolan
December 2016
KPMG AB
2016-12-14
Antal sidor: 28
© 2016 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the
KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International
Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved.
Malmö Stadsrevision
Grundskolan
2016-12-14
Innehåll
1.
Sammanfattning
2
2.
Inledning
4
2.1
2.2
2.3
2.4
2.5
2.6
2.7
Bakgrund
Syfte och revisionsfrågor
Avgränsning
Revisionskriterier
Ansvarig nämnd
Metod
Disposition
4
5
5
5
6
6
6
3.
Styrning och organisation
7
3.1
3.2
Kommunala mål och inriktningar
Övergripande organisation
7
7
4.
Systematiskt kvalitetsarbete
7
4.1
4.2
4.3
4.4
Lagstiftning och Skolinspektionens granskningar
Rutiner på huvudmannanivå
Mål och utvecklingsområden för utbildningen
Analys och uppföljning
7
8
10
11
5.
Särskilt stöd
14
5.1
5.2
5.3
Lagstiftning
Resursfördelning
Rutiner
14
14
15
6.
Elever som snabbt når målen
17
6.1
6.2
Rutiner på huvudmannanivå
Rutiner på enhetsnivå
17
17
7.
Pedagogiskt ledarskap
18
7.1
7.2
7.3
7.4
Lagstiftning och Skolinspektionens granskningar
Stödresurser
Ledning och styrning
Förutsättningar att bedriva ett pedagogiskt ledarskap
18
20
20
22
8.
Sammanfattande bedömning
22
8.1
8.2
Svar på revisionsfrågorna
Rekommendationer
23
26
9.
Bilaga 1
27
1
Malmö Stadsrevision
Grundskolan
2016-12-14
1.
Sammanfattning
KPMG har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Malmö stadsrevision granskat
om rektorerna bedriver ett ändamålsenligt systematiskt kvalitetsarbete i syfte att uppnå
de nationella målen och kunskapskraven samt att såväl hög – som lågpresterande elever
får det stöd som de har rätt till enligt skollagen.
Vår sammanfattande bedömning utifrån granskningens syfte och revisionsfrågor är att
grundskolenämnden i Malmö stad arbetar ändamålsenligt och strukturerat med
kvalitetsarbetet på en sätt som ger skolenheterna förutsättningar för detta. Strukturen för
det systematiska kvalitetsarbetet är genomarbetat, känt i organisationen och efterföljs i
organisation. Detta ger goda förutsättningar för grundskolenämnden att styra
verksamheten effektivt mot uppsatta mål.
Arbetet mot en skola där alla elever utifrån sina förutsättningar och behov ges stöd och
utmaningar som gör att de når så långt som möjligt i sin utveckling ska fortsätta.
Skolenheternas olika grad av måluppfyllelse står bland annat att finna i orsaker som
grundskolenämnden inte har möjligheter att besluta om. Det är dock viktigt att
huvudmannen fortsätter att kontinuerligt analysera och vidta åtgärder för att minimera
resultatskillnader mellan skolorna. Utgångspunkten måste vara en likvärdig skola där
grundskolenämnden nogsamt bör följa upp att alla skolor har en hög kvalitet och adekvata
förutsättningar för att uppnå detta.
Nämnden bör mer aktivt säkerställa att även elever som lätt når målen får stimulans och
stöd för att utvecklas så långt som möjligt. Vid granskade skolenheter saknas rutiner när
det gäller hur personalen ska agera för att möta elever som snabbt når målen.
Rektors förutsättningar och förmåga kan i hög grad påverka en enhets måluppfyllelse.
Grundskolenämnden behöver därav kontinuerligt följa upp rektorernas förutsättningar och
förmåga att leda det pedagogiska arbetet.
Våra identifierade förbättringsområden/rekommendation är följande:
•
Grundskolenämnden bör analysera och följa upp att det finns förutsättningar för
att bedriva en likvärdig utbildning inom stadens alla skolenheter. Nämnden
behöver kraftfullare analysera och vidta åtgärder för att minimera
resultatskillnader mellan skolorna.
•
Grundskolenämnden bör kontinuerligt följa upp att ändamålsenliga åtgärder kan
vidtas/vidtas för elever i behov av särskilt stöd.
•
Grundskolenämnden behöver tillse att alla elever ges stöd och stimulans så att
de kan utvecklas så långt som möjligt. Detta gäller särskilt de elever som lätt når
målen.
•
Grundskolenämnden bör säkerställa att den studiehandledning på modersmål
som ges tillgodoser elevens behov.
2
Malmö Stadsrevision
Grundskolan
2016-12-14
•
Grundskolenämnden bör fortsätta driva utvecklingsfrågor i syfte att stärka
rektorernas pedagogiska ledarskap. Huvudmannen bör utveckla en
förvaltningsgemensam och dokumenterad syn på innebörden av rektors roll och
uppdrag så att det finns en tydlighet i vad som förväntas av rektorerna.
Grundskolenämnden ska kontinuerligt följa upp rektors förutsättningar och
förmåga.
3
Malmö Stadsrevision
Grundskolan
2016-12-14
2.
Inledning
2.1
Bakgrund
Enligt Skolverket innebär ett systematiskt kvalitetsarbete att alla som arbetar i förskolan,
skolan och vuxenutbildningen systematiskt och kontinuerligt följer upp verksamheten,
analyserar resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planerar och
utvecklar utbildningen.
Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt
och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Sådan planering, uppföljning
och utveckling av utbildningen ska genomföras även på enhetsnivå. Kvalitetsarbetet på
enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, övrig personal och elever.
Elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn ansvarar för att
kvalitetsarbete vid enheten genomförs. Av läroplanen för grundskolan framgår vidare att
rektorn, som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan, har det
övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen.
Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de
nationella målen och kunskapskraven. Av grundskolenämndens kvalitetsrapport 2015
görs bedömningen att på vissa skolor är rektor inte en tillräckligt tydlig drivande kraft i
skolutvecklingsarbetet och att på flera skolor skapar skolans inre organisation inte fullgoda
förutsättningar för det systematiska utvecklingsarbetet.
Av grundskolenämndens rapport avseende kunskapsresultat 2015, framgår att när det
gäller andelen gymnasiebehöriga elever och andelen elever som nått målen i alla ämnen,
har 2015 års betygsresultat i årskurs 9 inneburit ett avbrott på en positiv trend. I årskurs
9 har andelen elever som nått målen i alla ämnen sjunkit, precis som behörigheten till
gymnasieskolan. Vid exkludering av nyanlända elever noteras dock en ökning från tidigare
år. Av betygsresultaten på elevgruppsnivå framgår att det genomsnittliga meritvärdet ökat
på grund av att betygsnittet ökat bland merparten av eleverna, särskilt de högpresterande
eleverna, men försämrats bland de mest lågpresterande eleverna. Det finns också stora
skillnader mellan ämnen och årskurser när det gäller kunskapsresultaten, samt större
skillnader mellan skolorna. Grundskolenämnden beskriver vidare i sin rapport att det finns
fortsatt stora skillnader mellan olika elevgrupper. Pojkar, elever med utländsk bakgrund
och elever med lågutbildade föräldrar har sämre resultat än flickor, elever med svensk
bakgrund samt elever med högutbildade föräldrar.
Ett åtgärdsprogram ska enligt skollagen utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd.
Av programmet ska behovet av särskilt stöd och hur det ska tillgodoses framgå.
Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Av grundskolenämndens kvalitetsrapport från
2015 uppges att totalt 34 % av eleverna som inte når målen i alla ämnen varken har extra
anpassning eller åtgärdsprogram.
Enligt skollagen ska alla barn och elever ges den ledning och stimulans som de behöver i
sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska
kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de
kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre
i sin kunskapsutveckling. I grundskolenämndens kvalitetsrapport uppges det att
4
Malmö Stadsrevision
Grundskolan
2016-12-14
förväntningarna och kraven på de yngre eleverna kan vara för låga. I rapporten konstaterar
nämnden att skolor med yngre elever behöver ytterligare analysera orsakerna till detta
och fortsätta arbeta med kunskapsfokus och höga förväntningar på eleverna i de yngre
årskurserna.
2.2
Syfte och revisionsfrågor
Det övergripande syftet med granskningen är att ta ställning till om rektorerna bedriver
ett ändamålsenligt systematiskt kvalitetsarbete i syfte att uppnå de nationella målen och
kunskapskraven samt att såväl hög – som lågpresterande elever får det stöd som de har
rätt till enligt skollagen.
Nedanstående revisionsfrågor preciserar granskningens specifika inriktning inom ramen
för det systematiska kvalitetsarbetet:
2.3
•
Hur sköter rektorerna sitt ansvar enligt skollagen att genomföra ett ändamålsenligt
kvalitetsarbete?
•
Får rektorerna tillräckliga resurser och ett tillräckligt stöd av nämnden för att kunna
hantera sitt ansvar och sin roll som pedagogisk ledare på ett ändamålsenligt sätt?
Hur följer nämnden arbetsbelastningen för rektorerna? Hur utvärderas rektorerna
i sitt ledarskap?
•
Följer rektorerna upp resultaten i skolan systematiskt och kontinuerligt i enlighet
med Skolverkets allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete? Finns en
ändamålsenlig organisation och styrning mot de nationella målen? Är kvaliteten i
uppföljningen tillräcklig och vidtas tillräckliga åtgärder för att höja resultaten?
•
Vilka skillnader finns mellan och inom skolorna i Malmö avseende
kunskapsresultaten? Vilken analys sker av nämnden och vilka åtgärder vidtas vid
större skillnader?
•
Har nämnden en ändamålsenlig styrning och uppföljning av att elever som lätt når
kunskapsmålen får den ledning och stimulans de behöver för att nå längre i sin
kunskapsutveckling? Gör rektorerna ett ändamålsenligt arbete på området i
egenskap av pedagogiska ledare?
•
Hur säkerställer rektor att elever i behov av särskilt stöd enligt skollagen får ett
ändamålsenligt åtgärdsprogram?
Avgränsning
Granskningen avgränsas till skolformen grundskola och kommer primärt att fokusera på
hög - respektive lågpresterande elevers förutsättningar. Granskningen avser 2016.
2.4
Revisionskriterier
I denna granskning utgörs de huvudsakliga revisionskriterierna av:
•
Skollagen, framför allt: 3 kap 3§, 3 kap 9§, 4 kap 3-4§§
5
Malmö Stadsrevision
Grundskolan
2016-12-14
• Skolverkets allmänna råd
• Läroplan och kursplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
• Skolinspektionens granskningar och skolenkäter
• Malmö stads budget 2016
• Grundskoleförvaltningens resursfördelningsmodell
En mer utförlig beskrivning av revisionskriterierna framgår i efterföljande kapitel.
2.5
Ansvarig nämnd
Granskningen avser grundskolenämnden.
2.6
Metod
Granskningen har genomförts med hjälp av intervjuer och dokumentstudier. Relevanta
styrdokument såsom nationella och lokala mål och riktlinjer vad gäller systematiskt
kvalitetsarbete på huvudmanna- och enhetsnivå, nämndmål, organisationsstruktur,
riktlinjer och rutiner på området, statistik över resultat samt framtagna
handlingsplaner/lägesrapporter för att stärka måluppfyllelsen har granskats. Intervjuer har
genomförts med förvaltningsdirektör, kvalitetschef, ekonomichef samt urval av
utbildningschefer samt med rektorer, pedagoger, elevhälsopersonal och elever på utvalda
skolor.
En sekundäranalys av befintlig statistik samt Skolinspektionens skolenkäter 1 har
genomförts i syfte att identifiera hög- respektive lågpresterande skolor. Resultatet har
utgjort grund för vårt förslag om vilka skolor som ska granskas djupare. De skolenheter
som ingått i granskningen är Kroksbäcksskolan och Munkhätteskolan (lågpresterande
skolor) samt Rönnenskolan och Strandskolan (högpresterande skolor).
Samtliga intervjuade har beretts tillfälle att faktagranska rapporten.
2.7
Disposition
Rapporten är uppdelad utifrån granskningens fyra övergripande områden; systematiskt
kvalitetsarbete, särskilt stöd, elever som lätt når målen samt rektors pedagogiska
ledarskap. I kapitel 3 görs en övergripande beskrivning av kommunala mål och riktlinjer
som berör elevernas kunskapsutveckling samt grundskoleförvaltningens övergripande
organisation för systematiskt kvalitetsarbete. I kapitel 4 beskrivs nämndens rutiner för
systematiskt kvalitetsarbete och hur utbildningen planeras, analyseras och utvecklas på
såväl huvudmanna- som enhetsnivå. I kapitel 5 beskrivs rutiner för elever i behov av
särskilt stöd samt strukturen för nämndens resursfördelningssystem. I kapitel 6 beskrivs
skolenheternas åtgärder för att stimulera elever som lätt når målen. I kapitel 7 redogörs
för rektorernas förutsättningar att bedriva ett pedagogiskt ledarskap och hur rektors
ledarskap utvärderas och följs upp. I det avslutande kapitlet görs en sammanfattande
bedömning och analys utifrån granskningens syfte och revisionsfrågor samt förslag på
förbättringsområden/rekommendationer.
1
Skolinspektionen, skolenkäten VT 2016 - Pedagogisk personal grundskola
6
Malmö Stadsrevision
Grundskolan
2016-12-14
3.
Styrning och organisation
3.1
Kommunala mål och inriktningar
Kommunfullmäktige har i budget 2016 antagit övergripande mål och inriktningar för
stadens verksamheter. Ett av inriktningsmålen avser ”En stad för barn och unga”, där
kommunfullmäktige bland annat gett skolnämnderna i uppdrag att se över de
administrativa uppgifter som åläggs lärare och rektorer.
I grundskolenämndens mål konkretiseras kommunfullmäktiges målområden och
inriktningar. Utöver nämndens mål och systematiska kvalitetsarbete arbetar förvaltningen
med nio åtaganden för 2016. Åtagandena klargör vad förvaltningen åtar sig att göra för att
nå upp till nämndens mål där prioriterade områden för stadens samtliga skolor lyfts fram.
Nämndmålen och åtaganden följs upp i samband med delårs- och årsbokslut.
3.2
Övergripande organisation
Ansvaret
för
grundskolan
i
Malmö
stad
åvilar
grundskolenämnden.
Grundskoleförvaltningen organiseras på skolnivå och övergripande förvaltningsnivå. Varje
skola leds av en rektor. Rektor får stöd i sitt uppdrag från sin utbildningschef.
Förvaltningsnivån utgör stöd för och styrning av verksamheterna. På förvaltningsnivå finns
sex utbildningsområden som i stort följer stadsområdesindelningen samt en avdelning för
specialskolor och samordning av övergripande skolfunktioner. Dessutom finns funktioner
för
kvalitet,
utveckling,
myndighet,
HR,
ekonomi
och
kommunikation.
Grundskoledirektören är förvaltningens högste chef. Han leder förvaltningen och dess
ledningsgrupp som består av sex utbildningschefer och sju avdelningschefer.
Rektorerna menar att grundskoleförvaltningens organisation i stort är tydlig och
ändamålsenlig. Organisationen upplevs ha blivit bättre för rektorerna i förhållande till hur
det var med stadsdelar. Förvaltningen bedöms ha expertkunskap som kan ge mycket stöd
till rektorerna. En skolledare tycker att det fortfarande kan vara så att det brister i
kommunikation inom förvaltningen där den ena parten inte vet vad den andra gör. Det kan
medföra att arbetsbelastningen ökar för skolledarna då de ska besvara frågor och lämna
in uppgifter till olika förvaltningstjänstemän.
4.
Systematiskt kvalitetsarbete
4.1
Lagstiftning och Skolinspektionens granskningar
I skollagens fjärde kapitel framgår kraven om kvalitet och inflytande. Ett systematiskt
kvalitetsarbete som består av planering, uppföljning och utveckling ska bedrivas på
huvudmanna- och enhetsnivå. Arbetet ska inriktas på målen för utbildningen och arbetet
ska dokumenteras.
7
Malmö Stadsrevision
Grundskolan
2016-12-14
Skolinspektionen har i sina granskningar av svenska skolenheter och huvudmän
konstaterat brister i det systematiska kvalitetsarbetet. Avvikelserna avser primärt
analysarbetet där kvalitetsarbetet ska ligga till grund för beslut för ökad måluppfyllelse.
Skolinspektionen riktade bland annat kritik mot Malmö stad efter den regelbundna
tillsynen 2011. 2 I Skolinspektionens beslut efter kvalitetsgranskning av huvudmannens
styrning mot nationella mål 2013-06-09 konstaterade myndigheten att det bedrevs ett
systematiskt kvalitetsarbete, men att ”kommunen fortfarande befinner sig i ett läge där
kvaliteten på analyserna behöver förbättras”. 3 Enligt förvaltningsledningen har beslutet
följts upp där nämnden vidtagit åtgärder för att komma till rätta med de
utvecklingsområden som identifierades.
4.2
Rutiner på huvudmannanivå
Förvaltningsdirektören fastställde 2015-08-25 riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete i
Malmö stad. Riktlinjerna utgår från skollagens skrivningar och Skolverkets allmänna råd
om systematiskt kvalitetsarbete på huvudmanna- och enhetsnivå, men beaktar också den
kommunala styrningen av grundskoleverksamheten. Bilden nedan ger en översiktlig bild
av den nationella och kommunala styrningen.
Grundskoleförvaltningen arbetar efter två modeller dels Systematiskt kvalitetsarbete, dels
Planering och uppföljning som grundskolenämnden delar med övriga nämnder i Malmö
stad. Rektor ska ansvara för sin egen inre verksamhet och verksamhetens resultat.
Huvudmannen ska dock se till att utbildningen i staden blir likvärdig och av hög kvalitet.
Genom en styr- och ledningsmodell (se bild nedan) systematiseras och struktureras
arbetet med mål- och resultatuppföljning, analys och planering på alla nivåer. Styr- och
ledningsmodellens syfte är att:
2
Beslut 2011-11-16, dnr 43-2009:3755, Skolinspektionen
3
Beslut 2014-06-09, dnr 400-2013:2398, Skolinspektionen
8
Malmö Stadsrevision
Grundskolan
2016-12-14
•
tydliggöra styr- och ledningsverktyg för grundskolenämnden/grundskoleförvaltningen och ge en röd tråd och ett gemensamt förhållningssätt.
•
alla skolor ska kunna följa upp sin verksamhet, få underlag för jämförelse mellan
år och lärande mellan varandra, underlag för analys, särskilda åtaganden och
utvecklingsinsatser samt struktur för kvalitativa dialoger.
•
förvaltningen kontinuerligt ska kunna samla in, aggregera, sammanställa,
tillhandahålla fakta och underlag och förvaltningsövergripande analysera, peka på
brister, utvecklingsområden och goda exempel.
•
huvudmannen – nämnden och förvaltningsledningen – ska få underlag för att följa
verksamheten och styra och leda förvaltningen.
•
uppfylla skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete
Bilden nedan visar processerna i grundskoleförvaltningens systematiska kvalitetsarbete.
Tillhörande processkartläggningen finns en tidplan för när olika insatser ska genomföras
under året samt vilken nivå som ansvarar för arbetet.
9
Malmö Stadsrevision
Grundskolan
2016-12-14
Intervjuade skolenheter bekräftar rutinerna ovan och bedömer att det finns en tydlighet i
vilka insatser och uppföljningar som ska göras under året utifrån den struktur för det
systematiska kvalitetsarbetet som huvudmannen har fastställt. Munkhätteskolan har tagit
fram egna årshjul som ytterligare stöd i enhetens systematiska kvalitetsarbete,
exempelvis avseende administration och pedagogisk verksamhet, förskoleklass och
fritidshem etc.
4.3
Mål och utvecklingsområden för utbildningen
Enligt 4 kap. 5 § skollagen ska inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet vara de
mål för utbildningen som anges i skollag och andra författningar. I allmänna råd för
”Systematiskt kvalitetsarbete – för skolväsendet” skriver Skolverket att huvudmannen
förutom den kontinuerliga uppföljningen ska utvärdera ”särskilt identifierade områden”.
Malmö stad har tagit fasta på detta och beslutar årligen om ”prioriterade
utvecklingsområden”. För att underlätta uppföljning från målsättning, resultat och analys
har grundskoleförvaltningen infört ett gemensamt uppföljningssystem, Stratsys
(systemstöd). I systemet tydliggörs förvaltningens och enheternas mål, och uppföljning
görs per enhet per angivet mål. Således bedömer förvaltningsledningen att inga mål
riskerar att glömmas bort. Staden bryter ner måluppfyllelsen i delmoment med hjälp av
Siris 4 och Salsa 5.
Grundskoledirektören påtalar att det inte bara går att titta på de faktiska
kunskapsresultaten. Hänsyn måste tas till de förutsättningar som finns på varje skolenhet.
Genom att följa upp utvecklingen mot målen utifrån varje enhet och de förutsättningar
som varje skola har bedömer förvaltningsledning att de får en bild av relativ utveckling.
Ledningen poängterar vidare att varje skola måste utmanas utifrån sina förutsättningar.
Intervjuade rektorer bedömer att det finns en förståelse från grundskoleförvaltningen att
4
Siris är Skolverkets sammanställning av kvalitet och resultat i skolan.
5
SALSA är en statistisk modell som jämför skolors betygsresultat. Det betyder att skolornas resultat räknas fram genom
att de faktiska betygsresultaten sätts i relation till ett antal bakgrundsfaktorer. Skolverket
10
Malmö Stadsrevision
Grundskolan
2016-12-14
varje skola har olika förutsättningar där mål och utvecklingsområden ska fastställas utifrån
de behov som varje skola har.
I bilaga 1 framgår sammanställning över slutbetyg i årskurs 9 avseende Malmö stads
grundskolor.
4.4
Analys och uppföljning
4.4.1
Huvudmannanivå
Huvudmannen följer upp skolenheternas systematiska kvalitetsarbete genom
kvalitetsdialog. Från huvudmannens sida deltar rektor och utbildningschef tillsammans
med personal från kvalitetsavdelningen i en kvalitetsdialog en gång per år och detta
avslutas med en presidiedialog med direktör och nämndens presidium. Utöver denna
huvuddialog har utbildningschef och rektor kvalitetsdialoger vid tre ytterligare tillfällen
under året, dvs totalt 4 kvalitetsdialoger. Direktör och nämndens ordförande gör även
skolbesök tillsammans på samtliga skolor i Malmö och samtliga skolor har fått besök.
Den första dialogen sker i början på höstterminen och utgör huvuddialogen. Utgångspunkt
för samtalet är enhetens kvalitetsrapport och ”åtagandeplan”, vilken konkretiserar de
områden som enheten särskilt ska utveckla och stärka under det kommande året eller
åren. Både kvalitetsrapport och åtagandeplan skrivs i en av förvaltningen fastställd mall,
vilket enligt de intervjuade dels underlättar arbetet på enheterna, dels ökar tydligheten
och jämförbarheten för läsaren. Strukturen för dialog på olika nivåer gestaltas nedan i en
bild från förvaltningen.
Som komplement till uppföljningssystemet Stratsys gör också kvalitetsavdelningens
personal en kvalitativ uppföljning ute på skolorna, då förvaltningen tittar på hela skolans
uppdrag. Syftet är både att stödja skolorna i deras systematiska kvalitetsarbete, men
också ge förvaltningen underlag kring gemensamma utvecklingsbehov som ett led i
11
Malmö Stadsrevision
Grundskolan
2016-12-14
huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. Besöken kan både vara av generell och
tematiskt karaktär. Förra året fokuserades på elevernas närvaro och i år har det handlat
om kunskapsbedömning. De områden som granskas inom ramen för de tematiska
besöken har fastställts utifrån analys inom ramen för huvudmannens systematiska
kvalitetsarbete. Hitintills har skolors arbete med att främja närvaro hos eleverna granskats
liksom hur skolor arbetar med att planering, genomförande, och bedömning inom
undervisning i de lägre årskurserna.
För varje skolenhet tas också ett skolblad fram med information om enhetens resultat och
arbete för högre måluppfyllelse. Aldrig förut har nämnden haft mer information än nu,
menar grundskoledirektören.
Förutom kunskapsresultaten låter huvudmannen kontinuerligt genomföra enkäter bland
eleverna, där bland annat frågor om trivsel, trygghet och förutsättningar till särskilt stöd
belyses.
Kvalitetsavdelningen utgår från genomförda kvalitetsrapporter, kvalitetsdialoger och
kvalitetsbesök i sammanställandet av huvudmannens kvalitetsrapport. Rapporten
färdigställs under höstens senare del och presenteras för nämnden vid decembermötet.
4.4.2
Skolenhetsnivå
I slutet av varje läsår ska det på skolenheterna göras en samlad analys av resultaten. I
arbetet deltar rektor och medarbetare. Vid granskade skolor sker arbete först i arbetslag,
i vilka alla lärare deltar. En lärare i varje arbetslag (processledaren vid Rönnenskolan och
specialpedagog vid Strandskolan) leder arbete. Det är också vederbörande som sedan tar
med sig gruppens analys till skolenhetens ledningsgrupp som leds av rektor. På
Kroksbäcksskolan får alla lärare enskilt och därefter i grupp (arbetslag) till uppgift att efter
läsårets slut analysera resultaten och framföra synpunkter på åtgärder som bör vidtas av
läraren/lärarna själva eller på enhetsnivå. Dessa analyser ligger till grund för rektors och
biträdande rektors kvalitetsrapport. Härefter skriver skolledarna kommande läsårs
åtagandeplan utifrån måluppfyllelsen i föregående års plan och de uppgifter som kommit
fram i kvalitetsrapporten samt huvudmannens direktiv. Den nya åtagandeplanen redovisas
för personalen vid det nya läsårets början. Skolans samlade analys ger enhetens
kvalitetsrapport.
Vid granskade skolor finns avsatt tid varje vecka för gemensam reflektion och analys i
arbets- och ämneslag samt för de lärare som undervisar i samma årskurs. Det varierar
mellan enheterna vem som är samtalsledare, det kan vara såväl specialpedagog som en
lärare. Vid Munkhätteskolan följer skolledning upp mentorerna årskursvis var tredje vecka.
Kontinuerligt genomförs möten mellan skolledning och elevhälsan samt att mentorerna
träffar eleverna varje vecka. Skolledning träffar även förstelärarna för genomgång och
analys av tilldelade uppdrag utifrån skolans åtagandeplan.
På skolenheterna finns det en skolutvecklingsgrupp/strategigrupp i vilken
åtagandeplanens innehåll och arbetet mot högre måluppfyllelse även diskuteras. I
gruppen kan förutom skolledarna även förstelärare och arbetslagsledare medverka.
12
Malmö Stadsrevision
Grundskolan
2016-12-14
4.4.3
Åtgärder för att öka måluppfyllelsen
Ambitionen är densamma på alla skolor, alla elever ska uppnå målen för sin utbildning.
Elevernas kunskapsutveckling följs upp löpande, dels genom samtal mellan mentor och
elev löpande under terminen samt vid utvecklingssamtal vilka genomförs en gång per
termin. Därtill analyserar arbetslag och rektor betygsresultaten vid varje termins slut.
Intervjuade rektorer menar att viktiga åtgärder har vidtagits och vidtas för att höja
resultaten. Arbetet kan emellertid alltid utvecklas.
Vid Rönnenskolan följs måluppfyllelsen månadsvis upp av varje lärare i en lokalproducerad
digital mall. Uppgifterna sammanställs på arbetslagsnivå och i samtal med processledarna
får rektor information om nuläget. Diskussioner förs om åtgärder som eventuellt behöver
vidtas och om gränsdragningen mellan extra anpassningar och särskilt stöd. Genom detta
arbetssätt är rektor informerad om situationen på skolenheten och har kunskap om
elevernas kunskapsutveckling redan innan en eventuell formell anmälan om att en elev
kan vara i behov av särskilt stöd lämnas in.
Rektor vid Kroksbäcksskolan och Munkhätteskolan säger att skolan vidtar de åtgärder som
de kan för att resultaten ska höjas. Insatser görs på alla områden och i många olika former,
men det finns faktorer som skolan har svårt att påverka, trots att insatser görs. Det handlar
om elevers familjesituation och det stöd eller avsaknad av stöd som eleven får hemifrån.
Enligt de intervjuade gör skolan vad den kan för att kompensera. Vad som skulle
revolutionera arbete, enligt en av rektorerna, vore att blanda om elever mellan skolorna i
hela staden. Inte bara i förhållande till invandrarbakgrund utan också socialt. Rektorn vid
Munkhätteskolan ser det som positivt att skolan vänt den negativa trenden där elever i
årskurs 7-9 tidigare sökte sig till andra skolor när de skulle börja högstadiet. Genom att
skolan genomfört flera insatser för att stärka studiero och trygghet upplever eleverna nu
ökad trivsel vilket gör att tappet är mycket mindre.
Lärarnas betydelse för en hög måluppfyllelse och för att eleverna ska utvecklas så långt
som möjligt anges av de intervjuade vara väsentligt. Utbildningscheferna och rektorerna
kan idag konstatera att omsättningen på personal är mer omfattande än förut där lärarna
inte längre avslutar sina anställningar efter läsårets slut utan kontinuerligt under
terminerna. Förut kände de ett större ansvar för sina elever och ville inte lämna dem mitt
i en termin eller ett läsår. Att rekrytera rätt personal är viktigt, enligt utbildningscheferna,
men rekryteringsbasen har blivit mycket mindre. En rektor känner också av en ökad
lönekonkurrens med mindre kommuner runt Malmö.
Inom skolorna pågår olika skolutvecklingsprojekt såsom Läslyftet, matematikutvecklingsinsatser samt läsinlärningsstrategin ”Att Skriva sig till Läsning”, som lyfts fram som
viktiga åtgärder för att stärka elevernas måluppfyllelse.
För att mäta måluppfyllelsen anger de intervjuade att den formativa bedömningen och
progressionen i varje ämne är viktiga parametrar. Detta eftersom det i många fall är tufft
för vissa elever att klara kunskapsmålen i grundskolan på grund av bristande
språkkunskaper och varierade skolbakgrunder, särskilt för de nyanlända elever som börjat
under årskurs 7-9, samt för de elever som av olika skäl har sociala svårigheter.
13
Malmö Stadsrevision
Grundskolan
2016-12-14
5.
Särskilt stöd
5.1
Lagstiftning
Utbildningen ska vara likvärdig för alla elever inom skolväsendet. Med likvärdighet menas
enligt Skolinspektionen ”lika tillgång till utbildning, lika kvalitet på utbildningen och att
utbildningen ska vara kompenserande”. I skollagens 3 kap. regleras barns och elevers
utveckling mot målen. ”Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de
behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna
förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.” Om
det framkommer att en elev riskerar att inte nå målen, trots att stöd har givits genom
extra anpassningar, skall detta anmälas till rektor som skyndsamt ska utreda elevens
eventuella behov av särskilt stöd. I detta sammanhang ska också samråd ske med
elevhälsan, ”om det inte är uppenbart obehövligt”. Om eleven behöver särskilt stöd ska
den få det och ett åtgärdsprogram ska utarbetas i enlighet med skollagens 3 kap. 9 §.
Huvudmannen måste ge rektorerna förutsättningar att kunna leva upp till lagens krav. Det
är sedan rektor som i sin tur tillser att personalen både har kompetens och resurser för
arbete med särskilt stöd. Skolverket påtalar i sina allmänna råd beträffande ”Stödinsatser
i utbildningen” (SKOLFS 2014:40) att ”det är rektorn som ansvarar för att det finns
fungerande rutiner på skolenheten för att utarbeta och dokumentera åtgärdsprogram”. I
utarbetandet av åtgärdsprogram ska eleven och elevens vårdnadshavare ges möjlighet att
delta. (SkolL 3 kap. 9 §) Det är angeläget att skolans personal är lyhörd inför vad eleven
och vårdnadshavarna framför. Det är emellertid rektor, eller i förekommande fall den
person som rektor delegerat till, som är ansvarig för att elevens situation utreds, även om
vårdnadshavaren skulle motsätta sig det.
Fram till och med oktober månad 2016 hade Skolinspektionen beslutat om nio ingripande
efter anmälningar om brister i särskilt stöd vid kommunala grundskolor i Malmö stad. 6 Av
de nio ingripandena var sju förelägganden och två anmärkningar.
5.2
Resursfördelning
För att ge alla elever likvärdiga förutsättningar att nå målen i grundskolan sker
resursfördelning till skolenheterna med hänsyn tagen till elevernas bakgrund och till
socioekonomiska faktorer. Det innebär att en elevs genomsnittliga kostnad per elev skiljer
sig mycket, från 46 tkr till 96 tkr. I förhållandet mellan förvaltning och skolenhet är
utgångspunkten att så mycket som möjligt av resurserna ska fördelas ut på enheterna.
De medel som finns kvar på förvaltningen ska primärt användas till ledning och stöd åt
skolorna, enligt grundskoledirektören. För elever med extraordinära behov finns ytterligare
medel att söka som tilläggsbelopp. Rektor får inkomma med begäran inkluderande en
analys och motivering av behovet. Beslutet fattas på central nivå. Rektorerna, oberoende
av vilken typ av skolenhet som rektor leder, tycker att resursfördelningen i stort är
ändamålsenlig.
6
Siris, anmälningar 2016, Malmö
14
Malmö Stadsrevision
Grundskolan
2016-12-14
En annan aspekt att beakta är skolenheternas storlek. Små skolor med mellan 150-300
elever kan ha svårt att ha elevhälsans alla kompetenser på plats, eftersom resurserna inte
räcker till heltidstjänster för alla kompetenser, enligt utbildningscheferna. Två rektorer
menar att huvudmannen kanske borde fastställa ett lägsta belopp, under vilket de
bedömer att det inte går att bedriva en verksamhet enligt skollagen även om de
socioekonomiska bakgrundsfaktorerna är mycket goda.
5.3
Rutiner
5.3.1
Huvudmannanivå
Huvudmannen följer upp arbetet med åtgärdsprogram och särskilt stöd genom
utbildningschefernas dialoger på enheterna, i sin internkontroll och i kvalitetsbesök som
genomförs av kvalitetsavdelningen. Grundskoledirektören påtalar vikten av att mäta
elevernas utveckling mot målen och att inte enbart fokusera på det faktiskt uppnådda
resultatet. Myndighetsavdelningen har kunnat ge rektor stöd i bedömningen av när ett
åtgärdsprogram bör upprättas och när insatserna kan betraktas vara extra anpassningar.
Grundskoledirektören finner det angeläget att insatserna som görs på enheterna i första
hand fokuserar på gruppnivå och först därefter är av individkaraktär.
5.3.2
Skolenhetsnivå
Undervisande lärare upptäcker om en elev är i behov av särskilda insatser, som därmed
ska vidta anpassningar och dokumentera densamma. I detta arbete kan de ta hjälp av
kolleger i arbetslag och av kompetenser inom elevhälsan. Skulle detta inte räcka utan
eleven fortfarande riskerar att inte nå målen anmäls detta enligt skollag eller fastställd
rutin. Hur man arbetar på skolenheterna skiljer sig åt en del.
Generellt för skolenheterna är att om en lärare gör bedömningen att det behövs särskilt
stöd till en elev lämnas en ansökan/uppdrag med motivering till elevhälsan som behandlar
ansökan. Intervjuade rektorer påtalar vikten av en noggrann kartläggning av vad elever
behöver för stöd, så att stödet både blir effektivt och att resurserna används effektivt.
Dialogen med vårdnadshavarna anges vara viktig.
Samtliga intervjuade bedömer att det finns tydliga rutiner avseende arbetsgången för de
elever som är i behov av särskilt stöd och vilka rutiner som ska vidtas vid upprättande av
åtgärdsprogram. Målen i åtgärdsplanen skrivs in i elevens individuella studieplan och följs
enligt uppgift upp kontinuerligt med eleven tillsammans med specialpedagog. Det
bedöms finnas en god samverkan mellan undervisande lärare och elevhälsan.
Rektor på Rönnenskolan har fastställt rutin för extra anpassningar och plan för ökad
måluppfyllelse och anmälan till rektor – rutin. Den sistnämnda gäller då en elev riskerar att
inte nå målen trots att anpassningar har gjorts. Rektor vid Rönnenskolan har beslutat att
delegera beslut om upprättande av åtgärdsprogram eller inte till en specialpedagog.
Beslutet finns dokumenterat. Beslut på delegation ska enligt rektors delegationsordning
anmälas till rektor senast dagen efter beslutet fattades. Vid övriga granskade skolor finns
ingen motsvarande delegation.
15
Malmö Stadsrevision
Grundskolan
2016-12-14
Munkhätteskolan har genomfört en dokumenterad processkartläggning av ärendegången
kring när elevhälsan ska kopplas in, både vad gäller förebyggande och främjande insatser
samt för elever i behov av särskilt stöd. Elevhälsan har även tagit fram en checklista som
utgör stöd för lärare vid extra anpassningar. Intervjuade lärare och elevhälsopersonal på
Munkhätteskolan bedömer att rutinerna är tydliga där de idag har allt mindre muntliga
avstämningsmöten i korridorerna mellan lärare och elevhälsan. Det finns fastlagda möten
för konsultation med elevhälsan två timmar i vecka där lärare kan lyfta elevärenden, vilka
anpassningar som gjorts och om det behövs ett bollplank i hur de ska gå vidare i arbetet.
Det gäller såväl insatser på gruppnivå som enskilda elevärenden.
På Kroksbäcksskolan, Munkhätteskolan och Strandskolan träffar rektor/biträdande rektor
undervisande lärare och elevhälsan vid klasskonferenser eller motsvarande en gång per
termin. Vid dessa möten gås alla elevers studiesituation igenom, klass för klass. Fokus
hamnar främst på de elever som har svårt att nå målen och är i behov av särskilt stöd.
Enligt de intervjuade är de elever som är i behov av särskilt stöd ofta redan identifierade i
samarbete mellan pedagoger och elevhälsoteam. Åtgärder och insatser görs kontinuerligt
under året.
Både rektor och lärare menar att det stöd som erbjuds eleverna i stort är ändamålsenligt.
Rektorerna menar dock att säkerställandet att elever får adekvat stöd är en lång process.
Lärarna påpekar att utgångspunkten är att försöka beakta olika elevers behov i den
ordinarie undervisningsgruppen. Omfattningen på klasstorleken kan dock enligt flera
lärare påverka möjligheterna. På Munkhätteskolan finns Elevkontoret som erbjuder
särskild undervisningsgrupp under ledning av speciallärare. Vid övriga granskade enheter
kan särskilda undervisningsgrupper startas utifrån behov. I vissa fall kan det även vara
aktuellt att ansöka om plats i någon av stadens kommunövergripande särskilda
undervisningsgrupper. Vid någon enhet bedömer en representant för elevhälsan att
arbetet kring särskilt stöd kan utvecklas. Elever i behov av särskilt stöd får stöd men är
kanske inte alltid ett helt ändamålsenligt stöd, t.ex. vad gäller form och omfattning.
Även intervjuade elever upplever att det finns stöd att få, till exempel genom läxhjälp.
Eleverna vid några skolenheter berättar att alla klasser har en resursmatematiklärare på
en lektion i veckan. I några klasser är det ofta två lärare. På några skolor finns också
möjlighet att få extra matematikstöd genom extra undervisning på sen eftermiddagstid.
Eleverna menar att det är viktigt att man kontaktar sin lärare om man behöver hjälp. Alla
intervjuade elever är eniga om att lärarna gör allt de kan för att eleverna ska lyckas.
5.3.3
Tillgång på kompetenser
Lärarna tycker att elevhälsans omfattning är god. Intervjuade rektorer menar att deras
skolor i hög grad har tillgång till den kompetens som efterfrågas. Vid Kroksbäcksskolan
var det förut väntetid till skolpsykolog, men det är det inte längre. Däremot är det svårare
att få tillgång till logoped. Det kan också vara så att en elev som skulle må bättre av en
placering i en särskild undervisningsgrupp men inte får det på grund av platsbrist. Vid
Strandskolan har tjänsterna som kurator och bibliotekarie under en viss period varit
vakanta. Dessa kompetenser har nu anställts. Vid granskningstillfället är tjänsten som
studie- och yrkesvägledare vakant. Tjänsten kommer att tillsättas i december. De
intervjuade anger dock att resurserna är begränsade och att de ekonomiska
förutsättningarna beaktas då beslut om åtgärder i ett åtgärdsprogram ska fattas.
16
Malmö Stadsrevision
Grundskolan
2016-12-14
Eleverna bedömer att det finns en god tillgänglighet på såväl skolledning, elevhälsan som
lärare. De vet var de ska vända sig om de behöver stöd.
5.3.4
Stöd till nyanlända elever
Intervjuade rektorer och pedagoger lyfter utmaningen med organisering och inkludering
av nyanlända elever. Flera av eleverna är språksvaga och behöver mycket stöd. Det
förekommer variationer i vilken mån det finns en organiserad avstämning och kollegialt
lärande mellan de lärare som undervisar eleverna i svenska som andraspråk och övriga
undervisande lärare och stödfunktioner kring eleven. Risken finns enligt de intervjuade att
dessa elever blir exkluderade även om de har en klasstillhörighet. De intervjuade uppger
även att fler arbetsuppgifter läggs på skolenhetens lärare i svenska som andraspråk i syfte
att organisera och samordna undervisningen med övriga lärare. I flera fall saknas
strukturerade former att diskutera elevens utveckling. Flera intervjuade pedagoger anger
att de behöver utökat stöd, utbildningsmaterial och handledning kring hur arbetet och
stödet kring dessa elever ska organiseras. Bristen på studiehandledningen anges även
vara en utmaning där flera av de intervjuade vittnar om att nyanlända elever har ett ökat
behov av studiehandledning för att klara sina studier.
6.
Elever som snabbt når målen
6.1
Rutiner på huvudmannanivå
Enligt utbildningscheferna ger den socioekonomiska resursfördelningsmodellen inte
socialt starka skolor lika goda förutsättningar att vidta åtgärder för att möta elever som
snabbt når målen. Den lokala pedagogiska planeringen är enligt de intervjuade en viktig
faktor för att möta elevernas olika behov. I planeringen måste lärarna alltid tänka in olika
nivåer på uppgifterna. Utbildningschefer pekar också särskilt på vikten av att beakta
elevernas rätt till inflytande. Genom att ha former för dialog och ta hänsyn till elevernas
synpunkter finns det enligt de intervjuade goda förutsättningar att möta alla elever på den
nivå som de befinner sig.
I de besök som kvalitetsavdelningen gör på enheterna, har de under hösten 2016 bland
annat diskuterat på vilket sätt skolorna utmanar elever som snabbt når målen.
6.2
Rutiner på enhetsnivå
På granskade skolor saknas fastställda strategier eller rutiner för arbetet med elever som
snabbt når målen. Enligt de intervjuade är det en utmaning att kunna möta alla elever där
de befinner sig. Elever som lätt når målen måste utmanas för att inte stagnera i sin
utveckling. En rektor menar att det viktigaste är att personalen har höga förväntningar på
sina elever. Många elever på de lågpresterande skolorna är nöjda om de får E. Det gäller
att utmana och motivera elever att vilja nå längre, säger berörda rektorer.
Rektorerna menar att lärarna möter dessa elever med individuella insatser där lärarens
pedagogiska planering är viktig. Lärarna på en skola berättar att de planerar sin
undervisning på en utmanande nivå. Planering av särskilda uppgifter sker till de elever
17
Malmö Stadsrevision
Grundskolan
2016-12-14
som har svårare att nå målen. Både rektor och lärare redogör för skolans arbete med
genrepedagogik, 7 något som gynnar alla elever oberoende av deras olika förutsättningar.
En rektor ger exempel på elever som läser matematik i en högre årskurs eller på
gymnasienivå vid en annan skola. Med hjälp av digital teknik utmanas en framgångsrik
elev i engelska. Någon elev har också flyttats upp en hel årskurs. Lärarna ger också
exempel på elevernas uppgifter kan ligga på olika nivåer även om huvudtemat är
detsamma. I andra fall arbetar eleverna i andra läromedel än huvuddelen av klassen. Vid
någon skolenhet är elevhälsan i vissa fall involverad i elever som behöver mer utmaning i
skolan. En rektor lyfter utmaningen med att höja de elever som redan är högpresterande
på grund av risken för stress och prestationsångest.
Eleverna tycker att lärarna är duktiga på att utmana eleverna oberoende av var de befinner
sig i sin utveckling. En pojke menar dock att det säkert skulle gynnas deras utveckling om
de också fick en resurs som kunde stötta dem särskilt. På en skola delas ett stipendium
ut till den pojke respektive flicka med högst studieresultat och till den elev som haft den
bästa progressionen i sin kunskapsutveckling under det sista läsåret i grundskolan. Ett par
av de intervjuade eleverna på den skolenheten lyfter fram detta som en morot för dem.
7.
Pedagogiskt ledarskap
7.1
Lagstiftning och Skolinspektionens granskningar
Det pedagogiska arbetet ska ledas och samordnas av en rektor. (2 kap. 9 § SkolL). I
läroplanen tydliggörs rektors ansvar som pedagogisk ledare och som övergripande
ansvarig ”för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen”. (Lgr11, 2.8)
Skolinspektionen genomförde 2011-2012 en kvalitetsgranskning av ”Rektors ledarskap” 8.
33 grundskolor i tolv kommuner, både kommunala och fristående, granskades. Malmö var
inte en av dessa kommuner, men det är ändå angeläget att följa upp de
utvecklingsområden som Skolinspektionen utpekade. Det handlar för det första om
rektors pedagogiska ledarskap i praktiken där rektor behöver ge ett aktivt stöd, stimulans
och inspiration till lärarnas eget lärande om vad som skapar framgångsrik undervisning.
För det andra måste rektors roll förtydligas. Det måste tydligt framgå var ansvaret ligger.
För det tredje måste det systematiska kvalitetsarbetet förbättras. Det handlar om
kunskapsuppföljning, analys och prioriteringar. I utvecklingsarbetet tas i flera fall inte
elevernas tankar och erfarenheter tillvara. Skolinspektionen lyfter också fram det
anmärkningsvärda i att det ”specialpedagogiska perspektivet” kan saknas.
Forskning visar att rektor har ett stort inflytande på skolenhetens måluppfyllelse. Det är
därför av stor vikt att huvudmännen kan rekrytera kompetenta ledare som kan inspirera
och utveckla den pedagogiska verksamheten. (se t.ex. IFAU rapport 2012:15).
7
”Den genrepedagogiska modellen syftar till att stegvis, med hjälp av en explicit undervisning, stötta eleverna att
utveckla inte bara sitt vardagsspråk utan även ett effektivt skolspråk.” skriver Johansson och Sandell Ring (2012) i sin
bok Låt språket bära, genrepedagogik i praktiken.
8
Skolinspektionens rapport 2012:1
18
Malmö Stadsrevision
Grundskolan
2016-12-14
Inför varje regelbunden tillsyn låter Skolinspektionen pedagogisk personal, hos de
huvudmän som är föremål för tillsyn, svara på en enkät som bland annat innehåller frågor
om pedagogiskt ledarskap och utveckling av utbildningen 9. Tabellen nedan visar
resultaten från den senaste enkäten, vilken genomfördes under vårterminen 2016.
Svarsfrekvensen låg på 67 % i Malmö, att jämföra med 71 % för alla deltagande
grundskoleenheter. Siffran, 0-10, i varje kolumn visar på hur lärarna har ställt sig till
påståendet. Ju högre värde, desto mer instämmer respondenterna i påståendet.
Pedagogiskt ledarskap - grundskolan
Malmö stad
Enkätgenomsnitt 10
Rektor har god kunskap om det dagliga arbetet i skolan.
7,0
7,1
Rektor arbetar för att främja elevernas kunskapsutveckling.
7,8
7,9
Rektor tar ansvar för det pedagogiska arbetet på skolan.
7,3
7,3
Index
7,3
7,4
Malmö stad
Enkätgenomsnitt 11
Rektor ser till att utvärderingen av elevernas
kunskapsutveckling ligger till grund för utveckling av
utbildningen.
7,2
7,3
Rektor ser till att arbetssätt förändras om eleverna inte
uppnår kunskapskraven.
6,3
6,5
Rektor ser till att uppföljningen av mitt och mina kollegers
arbete leder till relevanta förändringar i arbetssätt.
6,3
6,4
Index
6,6
6,7
Utveckling av utbildningen - grundskolan
Pedagogernas syn på rektor som ansvarig för pedagogisk ledning och utveckling av
utbildningen ligger i stort i paritet med medelvärdet för enkätgenomgången. Av statistiken
kan vi också utläsa att 18 % av respondenterna inte instämmer i påståendena att rektor
har god kunskap om eller tar ansvar för det dagliga arbetet på skolan. 12 Under 10 %
instämmer inte i påståendet att rektor främjar elevernas kunskapsutveckling. Närmare var
fjärde pedagog instämmer inte i påståendet att rektor ser till att arbetssätt förändras om
9
Siris, Skolinspektionen
10
Med enkätgenomsnitt avses genomsnittet av svaren vid enkäten som genomfördes vt 2016 vid 1454 skolenheter.
Medelvärdet och indexvärdet hamnar på en skala mellan 0-10, där 10 innebär att respondenterna anger att påståendet
”stämmer helt och hållet” och 0 att påstående inte alls stämmer, däremellan finns alternativen ”stämmer ganska bra”
och ”stämmer ganska dåligt”.
11
Med enkätgenomsnitt avses genomsnittet av svaren vid enkäten som genomfördes ht 2013 vid 1129 skolenheter.
Medelvärdet och indexvärdet hamnar på en skala mellan 0-10, där 10 innebär att respondenterna anger att påståendet
”stämmer helt och hållet” och 0 att påstående inte alls stämmer, däremellan finns alternativen ”stämmer ganska bra”
och ”stämmer ganska dåligt”.
12
Med inte instämmer avses de respondenter som har svarat att påståendet stämmer ganska dåligt eller inte alls.
19
Malmö Stadsrevision
Grundskolan
2016-12-14
eleverna inte uppnår kunskapskraven eller i påståendet att rektor ser till att uppföljningen
av mitt och mina kollegers arbete leder till relevanta förändringar i arbetssätt.
7.2
Stödresurser
Varje skolenhet har en rektor och mellan noll och fyra biträdande rektorer beroende på
skolenhetens storlek. Rektorerna är placerade under en av fyra utbildningschefer medan
biträdande rektor är underställd rektor. Det är också rektor som leder och fördelar allt
arbete på skolenheten, det vill säga även biträdande rektors arbetsuppgifter. Till varje
utbildningschefs rektorer finns det knuten en controller och en ekonom som stödjer rektor
i arbetet med ekonomi och ekonomisk analys.
Förvaltningen har under de senaste åren avlastat rektorerna i fastighets- och lokalfrågor.
Detta innebär dock att huvudmannen styr hårdare hur resurserna används.
I samband med införandet av förstelärartjänster avsatte Malmö stad resurser till
skolenheterna för att rektorerna skulle ha möjligheter att avsätta tid i förstelärarnas
arbetsbeskrivningar för att kunna arbeta med övergripande uppdrag. Utbildningscheferna
har begärt in tydliga uppdragsbeskrivningar och följt upp förstelärarnas arbete och
effekterna av det. Även kvalitetsavdelningen kommer att utvärdera deras arbete.
Utbildningscheferna berättar att det pågår en översyn inom förvaltningen avseende
rektorernas behov av utökat administrativt stöd för att frigöra tid till pedagogiskt ledarskap.
Eventuellt skulle intendenttjänster kunna inrättas för att avlasta rektorerna ytterligare i
icke-pedagogiska arbetsuppgifter. Flertalet av intervjuade rektorer menar att det stöd som
enheten erhåller idag från förvaltningen är ändamålsenligt, men att gränsen sannolikt är
nådd för vad förvaltningen ska ansvara för. Skulle ytterligare resurser plockas bort från
enheten skulle rektors arbete försvåras. Enligt de intervjuade är det en balansgång att
avgöra hur stort förvaltningens stödfunktion ska vara enligt både grundskoledirektör och
rektorer. Någon rektor efterfrågar utökad avlastning från HR-avdelningen, där vissa
uppgifter av administrativ karaktär enligt rektorn istället borde utföras av HR-avdelningen.
7.3
Ledning och styrning
7.3.1
Huvudmannanivå
Enligt grundskoledirektören är rektorerna de viktigaste personerna i ledningen av skolan.
Han menar att förvaltningen idag har mer fokus på det pedagogiska ledarskapet än för
några år sedan, men att arbetet ytterligare kan stärkas.
Enligt utbildningscheferna ska rektors pedagogiska ledning främst utgöras av uppföljning
och analys. Utbildningscheferna menar dock att rektorerna måste konkretisera sin syn på
det pedagogiska ledarskapet och att förvaltningen måste tydliggöra vad som förväntas av
dem. De menar att vissa rektorer ibland har svårt att fokusera på huvuduppdraget och
släppa kontrollen över allt och alla i skolan. De bedömer exempelvis att rektor inte är den
person som ska coacha personalen genom lektionsbesök, för det finns det annan
kompetens i kommunen, till exempel personal på Pedagogisk Inspiration och förstelärare.
20
Malmö Stadsrevision
Grundskolan
2016-12-14
Utbildningscheferna ansvarar för att följa upp rektorernas arbetsbelastning och utvärderar
deras ledarskap. Det görs till exempel genom kvalitetsbesök, kvalitetsdialoger och
utvecklingssamtal. Cheferna gör inga lektionsbesök på egen hand, däremot följer de med
rektorerna på lektionsbesök för att kunna bedöma deras sätt att arbeta. Personalen får
med jämna mellanrum svara på frågor om ledarskapet på sin enhet i medarbetarenkäter.
Under våren har förvaltningen även genomfört en intern utredning av skolledarnas
arbetssituation. Årligen genomförs gemensamma ledarskapsdagar där alla skolledare
träffas tillsammans med utbildningscheferna för att diskutera olika skolutvecklingsfrågor
kopplat till rektorernas uppdrag.
Utbildningscheferna kan behöva ge stöd till rektorer som möter svårigheter i sitt
ledarskap. Det kan handla om bristande struktur, hur tiden använts och rektorernas
oförmåga att delegera arbetsuppgifter. I andra fall kan svårigheterna vara så stora att
rektor behöver byta eller avsluta sin tjänst.
7.3.2
Skolenhetsnivå
Rektorerna på de besökta enheterna menar att de leder det pedagogiska arbetet på
många sätt. Det handlar om att förmedla visioner, synliggöra mål och uppdrag och få all
personal att arbeta mot samma mål. Kommunikation med personalen anges som mycket
viktig. Rektorerna träffar sin personal regelbundet. Enligt rektorerna är organiseringen av
skolan även en viktig faktor. En rektor nämner exempelvis att det finns enhetliga rutiner
för hur alla lektioner på skolan ska starta och avslutas samt att det finns tydliga rutiner för
elevernas mobilanvändande under skol- och lektionstid. Rektorerna har delegerat vissa
arbetsuppgifter, dock är det mest uppgifter av administrativ karaktär och fördelning av
arbetsmiljöuppgifter.
Rektor har även ett ansvar för att undervisningen i klassrummet utvecklas. Intervjuade
rektorer anger att de gör lektionsbesök. Vid vissa skolenheter gör biträdande rektorer eller
förstelärare lektionsbesök. Omfattningen varier dock. Personalen ser besöken som något
naturligt och positivt. Genom återkoppling utvecklas undervisningen. Vissa lärare
efterfrågar dock att skolledarna är mer i klassrummet. Det skulle också kunna tydliggöras
vad de avser att observera. De ser gärna att återkopplingen kommer direkt efter besöket
och inte bara under utvecklingssamtalet.
Vid vissa skolor har auskultering införts mellan lärarna där klassrumsbesök sker enligt ett
fastställt schema. Enligt de intervjuade har fokus varit på ledarskapet i klassrummet. Även
rektorerna har skuggat varandra under året utifrån ett fast program i syfte att ge feedback.
Idag arbetar också lärarna mycket tillsammans i klassrummet, vilket gör att man lär av
varandra.
Lärarna upplever att skolledningen har tillit till dem, att goda idéer tas till vara och att rektor
agerar fort. Intervjuade lärare är sammantaget nöjda på det sätt som rektor leder den
pedagogiska verksamheten.
Intervjuade elever bedömer att rektor och biträdande rektor är närvarande på skolan.
Elever som sitter i elevrådet påtalar också att rektor ofta är med på deras möten. Vissa
elever menar att rektorn skulle kunna vara strängare och ställa hårdare krav på elever som
inte sköter sig. Till exempel låta dem sitta kvar efter skolans slut.
21
Malmö Stadsrevision
Grundskolan
2016-12-14
En elev talar om hur viktig miljön på skolan är. Framgångsfaktorer som nämns är att det
är rent och snyggt på skolan, då tar också eleverna ansvar. Samtliga intervjuade elever
säger att de trivs mycket bra och känner sig trygga på skolan. För de lågpresterande skolor
vi besökt framförs detta tydligt. Det mesta fungerar bra och de kan inte förstå varför skolan
har dåligt rykte.
7.4
Förutsättningar att bedriva ett pedagogiskt ledarskap
Intervjuade rektorer bedömer att de idag har förutsättningar att leda den pedagogiska
verksamheten. Det handlar om att kunna distribuera ledarskapet, säger en rektor, att
fördela och delegera ansvar på lämplig kompetens i organisationen. På en mindre
skolenhet kan det dock vara svårare, eftersom det finns färre personer att fördela olika
typer av ansvar på.
När den nya förvaltningsorganisationen sjösattes anger någon av de intervjuade att
rektorerna fick många uppgifter från olika delar av förvaltningen. Idag har de i högre rad
funnit sina uppgifter, även om någon fortfarande tycker att uppgifter begärs in från flera
avdelningar samtidigt utan att hänsyn tas till arbetsbelastningen på enheten. Även det
centrala arbetet med lokalfrågor upplevs nu fungera bättre menar några av rektorerna där
de intervjuade bedömer att huvudmannen har lyssnat på rektorerna. En skolledare
efterfrågar fler regelrätta arbetsplatsträffar. Ibland glömmer huvudmannen att skolledarna
också är arbetstagare och inte bara chefer.
Rektorerna bedömer att förväntningarna från huvudmannen är höga. Huvudmannen
måste dock klargöra sin syn på rektors uppdrag, menar en rektor. Vill de ha den stora
breda rektorn eller rektorn som talar pedagogik i klassrummen. Idag verkar huvudmannen
vilja både och, vilket upplevs som stressande av några av dem vi intervjuat. De ger
skolledaren ingen tydlighet om var huvudfokus ska vara.
8.
Sammanfattande bedömning
Vår sammanfattande bedömning utifrån granskningens syfte och revisionsfrågor är att
grundskolenämnden i Malmö stad arbetar ändamålsenligt och strukturerat med
kvalitetsarbetet på en sätt som ger skolenheterna förutsättningar för detta. Strukturen för
det systematiska kvalitetsarbetet är genomarbetat, känt i organisationen och efterföljs i
organisation. Detta ger goda förutsättningar för grundskolenämnden att styra
verksamheten effektivt mot uppsatta mål.
Arbetet mot en skola där alla elever utifrån sina förutsättningar och behov ges stöd och
utmaningar som gör att de når så långt som möjligt i sin utveckling ska fortsätta.
Skolenheternas olika grad av måluppfyllelse står bland annat att finna i orsaker som
grundskolenämnden inte har möjligheter att besluta om. Det är dock viktigt att
huvudmannen fortsätter att kontinuerligt analysera och vidta åtgärder för att minimera
resultatskillnader mellan skolorna. Utgångspunkten måste vara en likvärdig skola där
grundskolenämnden nogsamt bör följa upp att alla skolor har en hög kvalitet och adekvata
förutsättningar för att uppnå detta. Nämnden bör även mer aktivt säkerställa att även
elever som lätt når målen får stimulans och stöd för att utvecklas så långt som möjligt.
22
Malmö Stadsrevision
Grundskolan
2016-12-14
Rektors förutsättningar och förmåga kan i hög grad påverka en enhets måluppfyllelse.
Grundskolenämnden behöver därav kontinuerligt följa upp rektorernas förutsättningar och
förmåga att leda det pedagogiska arbetet.
8.1
Svar på revisionsfrågorna
Hur sköter rektorerna sitt ansvar enligt skollagen att genomföra ett ändamålsenligt
kvalitetsarbete?
Vi bedömer att rektorerna utifrån sitt uppdrag genomför ett ändamålsenligt kvalitetsarbete
som följer den struktur för det systematiska kvalitetsarbetet som huvudmannen fastställt.
Det finns tydliga rutiner för arbetet vilket åtföljs av återkommande analyser av elevernas
resultat och kunskapsutveckling, såväl på skolledningsnivå som i dialog med
elevhälsopersonal och pedagoger. Utgångspunkten är den åtagandeplan som fastställts
för varje skolenhet. Förstelärarna stöttar rektorerna i olika skolutvecklingsfrågor i syfte att
stärka skolans måluppfyllelse. Elevernas delaktighet i arbetet är viktigt. Huvudmannen bör
följa upp att och på vilka sätt som eleverna ges inflytande över utbildningen.
Följer rektorerna upp resultaten i skolan systematiskt och kontinuerligt i enlighet med
Skolverkets allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete? Finns en ändamålsenlig
organisation och styrning mot de nationella målen? Är kvaliteten i uppföljningen tillräcklig
och vidtas tillräckliga åtgärder för att höja resultaten?
Vi bedömer att grundskolenämndens arbete med systematiskt kvalitetsarbete bedrivs på
ett föredömligt sätt vad gäller rutiner, styrning, ledning, organisation och rutiner för
dokumentation. Huvudmannen tar också sitt ansvar vad gäller inriktningen så att fokus på
arbetet på huvudmanna- och enhetsnivå ligger på områden som genom analyser har
bedömts vara särskilt viktiga för hög måluppfyllelse. Vi bedömer att det finns en samsyn
från huvudmannanivå till skolenhetsnivå kring vilka insatser som ska göras inom det
systematiska kvalitetsarbetet i syfte att nå ökad måluppfyllelse.
På enheterna involveras personalen i utvärdering och analys av enhetens resultat. De
tycker att återkopplingen från rektor är god och att innehållet i åtagandeplanen är tydligt.
Även rektorerna menar att ledningen från huvudmannens sida, genom primärt
utbildningscheferna, men även grundskoledirektören, är god.
Vår bedömning är att grundskolenämnden bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete på
huvudmannanivå helt i linje med skollagens skrivning och Skolverkets allmänna råd.
Huvudmannen tillser också att det på enhetsnivå bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete
enligt gällande författningar. Vi bedömer att kvaliteten i de uppföljningar som görs är
välgrundade. Detta innebär att grundskolan i Malmö stad har förutsättningar att utvecklas
mot en högre måluppfyllelse, eftersom beslut på huvudmanna- och enhetsnivå bygger på
adekvata utvärderingar och analyser.
Vi bedömer att rektor systematiskt följer upp resultaten i skolan och genomför insatser i
syfte att nå ökad måluppfyllelse. Dock menar vi att arbetet ytterligare kan utvecklas. Detta
gäller primärt åtgärder för att säkerställa en likvärdig utbildning vilket inkluderar såväl
särskilt stöd, kompetensförsörjning för att säkerställa tillgången på behöriga lärare samt
23
Malmö Stadsrevision
Grundskolan
2016-12-14
insatser för nyanlända vad gäller
studiehandledning på modersmål.
tillgång
på
modersmålsundervisning
och
Får rektorerna tillräckliga resurser och ett tillräckligt stöd av nämnden för att kunna hantera
sitt ansvar och sin roll som pedagogisk ledare på ett ändamålsenligt sätt? Hur följer
nämnden arbetsbelastningen för rektorerna? Hur utvärderas rektorerna i sitt ledarskap?
”Det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ska ledas och samordnas av rektor” enligt 2
kap. 9 § skollagen. I dagligt tal säger man att rektor ska vara pedagogisk ledare. Vad det
innebär kan diskuteras, men genom att beakta de frågor som Skolinspektionen ställer på
temat i sina enkäter inför regelbunden tillsyn kan vi få viss vägledning. Det handlar bland
annat om att ha ”god kunskap om det dagliga arbetet i skolan” och arbeta ”för att främja
elevernas kunskapsutveckling”.
I intervjuerna framgår, från grundskoledirektör till lärare och elever, att rektor leder det
pedagogiska arbetet vid sin skolenhet. Rektorerna och deras chefer menar också att
huvudmannen ger dem förutsättningar. Rektorerna leder det pedagogiska arbetet på sina
enheter både genom organisation, resursfördelning, åtagandeplaner och pedagogiska
diskussioner i utvecklingsgrupper, arbetslag med mera. Rektorerna genomför
kontinuerliga lektionsbesök hos sin personal eller genom andra funktioner inom
organisationen, exempelvis biträdande rektor eller en lärare. Varje lärare får i alla fall ett
besök med efterföljande samtal om lektionen per läsår av rektor eller annan skolpersonal.
Lärarna uppskattar dessa besök och ser det som en viktig del i rektors återkoppling på
lärarnas prestationer. Även eleverna upplever att rektor är närvarande i verksamheten
oberoende av om rektorsexpeditionen ligger i anslutning till elevernas
undervisningslokaler eller i en separat byggnad.
Vi bedömer att rektorerna vid grundskoleenheterna i Malmö stad har resurser och
förutsättningar att hantera sitt ansvar och leda det pedagogiska arbetet på ett
ändamålsenligt sätt. Vid våra besök på de fyra skolenheterna har vi också sett att rektor
gör det. Vi kan konstatera att rektorerna inte i någon större omfattning har tagit tillvara de
möjligheter som skollagen ger att delegera delar av rektors arbetsuppgifter. Vår
bedömning är att bättre utnyttjande av denna möjlighet kan stärka rektorernas
förutsättningar att arbeta med det pedagogiska ledarskapet.
Nämnden följer, primärt genom utbildningscheferna, upp rektorernas arbetsbelastning
och utvärderar deras arbete som ledare. Dock saknas ett formaliserat system att utvärdera
skolledarnas arbetssituation och rektorernas förmåga att leda det pedagogiska arbetet.
Detta bedömer vi som viktigt eftersom rektors förutsättningar och förmåga i hög grad kan
påverka en enhets måluppfyllelse. Det saknas även en förvaltningsgemensam definition
kring vad det pedagogiska ledarskapet innebär och hur det ska utvecklas. Vi ser det som
angeläget att det tydliggörs i syfte att skapa samsyn om uppdraget och rektors roll samt
vilka åtgärder som krävs för att ytterligare stärka rektors ledarskap.
I Skolinspektionens enkät till den pedagogiska personalen svarar under 18 %, på
aggregerad nivå, att de inte instämmer i de positiva påståendena om rektor som
pedagogisk ledare. Nästan var fjärde lärare instämmer inte i påståendet att rektor ser till
att arbetssätten förändras om eleverna inte uppnår kunskapskraven. Ur ett
huvudmannaperspektiv handlar det om rikta uppmärksamhet mot enskilda skolenheter
24
Malmö Stadsrevision
Grundskolan
2016-12-14
som behöver följas upp särskilt. Våra intervjuer och enkätens resultat i stort visar dock att
rektor leder det pedagogiska arbetet.
Vilka skillnader finns mellan och inom skolorna i Malmö avseende kunskapsresultaten?
Vilken analys sker av nämnden och vilka åtgärder vidtas vid större skillnader?
Vi kan konstatera att det förekommer stora variationer i kunskapsresultaten mellan
skolorna i Malmö stad. Detta återspeglas även utifrån den analys vi gjort av
betygsresultaten av stadens grundskolor och som utgjort grund för vårt urval av
skolenheter att granska djupare.
Betygsresultaten följs upp och analyseras av såväl huvudman som skolenhet, primärt i
samband med läsårets slut och i samband med upprättande av kvalitetsrapport och
åtagandeplan. Huvudmannen har vidtagit åtgärder för att utjämna skillnader och
säkerställa att resurser ges efter elevernas olika behov och förutsättningar. Detta sker
genom resursfördelningssystemet där hänsyn tas till socioekonomiska faktorer. Det finns
tydliga förväntningar från huvudmannen att utmana skolenheterna utifrån sina
förutsättningar, där förväntad nivå och progressionen i elevernas resultat utgör viktiga
analyspunkter för att långsiktigt kunna stärka måluppfyllelsen.
Vi ser det som viktigt att huvudmannen fortsätter att kontinuerligt analysera och vidta
åtgärder för att minimera resultatskillnader mellan skolorna.
Har nämnden en ändamålsenlig styrning och uppföljning av att elever som lätt når
kunskapsmålen får den ledning och stimulans de behöver för att nå längre i sin
kunskapsutveckling? Gör rektorerna ett ändamålsenligt arbete på området i egenskap av
pedagogiska ledare?
Det finns inga rutiner på granskade skolenheter när det gäller hur personalen ska agera
för att möta elever som snabbt når målen. Frågan följs heller inte upp strukturerat på det
sätt som för elever i behov av särskilt stöd. Lärarna menar att de förbereder sina lektioner
så att elever som behöver det kan få fler och mer utmanande arbetsuppgifter. På någon
enhet kan elever läsa ämnen tillsammans med elever i högre årskurser eller till och med
vid en gymnasieskola. Intervjuade elever verifierar lärarnas uppgifter. Någon elev menar
dock att det skulle varit önskvärt om även denna elevgrupp kunde få undervisning av en
lärare som kan utmana dem. Även personal menar att det säkert skulle gå att göra mer
för denna elevgrupp, till exempel i samverkan med externa aktörer.
Vi ser positivt på att kvalitetsavdelningen belyser frågan i sina kvalitetsbesök. Nämnden
bör dock mer aktivt säkerställa att även elever som lätt når målen får stimulans och stöd
för att utvecklas så långt som möjligt.
Hur säkerställer rektor att elever i behov av särskilt stöd enligt skollagen får ett
ändamålsenligt åtgärdsprogram?
Granskningen visar att de besökta skolenheterna har rutiner för arbetet med extra
anpassningar och särskilt stöd. Intervjuade lärare är införstådda med rutinerna och arbetar
efter dem. På merparten av enheterna som vi har granskat finns det också tillgång till
elevhälsans olika kompetenser i enlighet med skollagen. Vid någon period under läsåret
har det funnits tillfälliga vakanser vid skolenheterna. I intervjuerna framgår vidare att elever
i behov av särskilt stöd får det. Både skolledarna och lärarna menar att de har kompetens
25
Malmö Stadsrevision
Grundskolan
2016-12-14
och förutsättningar att sätta in det stöd som behövs. De är dock medvetna om att
resurserna är begränsade och att de ekonomiska förutsättningarna beaktas då beslut om
åtgärder i ett åtgärdsprogram ska fattas.
Vi bedömer att det i stort bedrivs ett ändamålsenligt arbete med kompetent personal.
Nämnden bör kontinuerligt följa upp att ändamålsenliga åtgärder kan vidtas/vidtas för
elever i behov av särskilt stöd.
8.2
Rekommendationer
Våra identifierade förbättringsområden/rekommendation är följande:
•
Grundskolenämnden bör analysera och följa upp att det finns förutsättningar för
att bedriva en likvärdig utbildning inom stadens alla skolenheter. Nämnden
behöver kraftfullare analysera och vidta åtgärder för att minimera
resultatskillnader mellan skolorna.
•
Grundskolenämnden bör kontinuerligt följa upp att ändamålsenliga åtgärder kan
vidtas/vidtas för elever i behov av särskilt stöd.
•
Grundskolenämnden behöver tillse att alla elever ges stöd och stimulans så att
de kan utvecklas så långt som möjligt. Detta gäller särskilt de elever som lätt når
målen.
•
Grundskolenämnden bör säkerställa att den studiehandledning på modersmål
som ges tillgodoser elevens behov.
•
Grundskolenämnden bör fortsätta driva utvecklingsfrågor i syfte att stärka
rektorernas pedagogiska ledarskap. Huvudmannen bör utveckla en
förvaltningsgemensam och dokumenterad syn på innebörden av rektors roll och
uppdrag så att det finns en tydlighet i vad som förväntas av rektorerna.
Grundskolenämnden ska kontinuerligt följa upp rektors förutsättningar och
förmåga.
Malmö 2016-12-14
Ida Brorsson
Joakim Nertyk
Certifierad kommunal yrkesrevisor
Verksamhetsrevisor
26
Malmö Stadsrevision
Grundskolan
2016-12-14
9.
Bilaga 1
Resultat av slutbetyg i årskurs 9 avseende Malmö stads grundskolor för läsåret 2014/2015
samt 2015/2016 13.
Betygsresultat åk 9 exkl. nyanlända
elever (18 mån)
Genomsnittligt
meritvärde
Gymnasiebehörighet %
Nått målen i alla
ämnen %
Skolor
14/15
15/16
14/15
15/16
14/15
15/16
Apelgårdsskolan
174,3
146,1
66,7%
53,7%
31,3%
22,0%
Augustenborgsskolan
216,1
198,4
74,8%
76,8%
54,4%
50,5%
Bergaskolan
259,4
270,0
99,3%
97,2%
94,1%
95,1%
Bäckagårdsskolan
266,8
274,0
94,3%
98,2%
92,5%
94,6%
Dammfriskolan
221,3
221,0
84,0%
87,0%
66,7%
61,0%
Gottorpskolan
236,9
251,4
84,1%
89,9%
82,5%
84,8%
Hermodsdalsskolan
185,4
231,1
58,7%
94,7%
32,6%
76,3%
Höjaskolan
222,4
206,3
79,3%
74,0%
74,1%
60,0%
Johannesskolan
195,8
189,8
55,3%
59,5%
42,1%
45,2%
Kirsebergsskolan
185,1
188,2
67,2%
70,5%
42,6%
48,7%
Kommunikationsskolan
113,6
156,3
0,0%
25,0%
0,0%
12,5%
Kroksbäcksskolan
210,6
215,0
62,7%
54,1%
43,1%
37,7%
Kryddgårdsskolan
208,5
241,8
80,0%
85,7%
40,0%
85,7%
Lindeborgsskolan
217,9
213,9
70,6%
79,5%
59,8%
71,6%
Lindängeskolan
209,3
205,0
65,3%
69,7%
58,3%
54,5%
Linnéskolan
238,6
236,9
93,5%
91,5%
84,4%
82,9%
Malmö Idrottsgrundskola
258,7
259,8
98,7%
100,0%
96,2%
98,7%
Malmö International School
277,2
277,8
80,0%
65,5%
75,0%
62,1%
Munkhätteskolan
190,2
187,1
64,6%
45,5%
52,1%
36,4%
Möllevångsskolan
186,0
180,6
72,3%
68,6%
46,8%
37,1%
Olympen
118,8
162,5
0,0%
50,0%
0,0%
50,0%
Oxievångsskolan
213,7
227,3
79,3%
88,1%
71,1%
75,4%
Pilbäckskolan
247,0
251,9
97,9%
95,3%
95,7%
95,3%
Rönnenskolan
231,1
248,5
89,6%
100,0%
83,6%
89,5%
Rörsjöskolan 2, Zenith
223,4
184,9
79,5%
63,8%
64,4%
40,4%
Sakura
135,0
98,1
50,0%
25,0%
50,0%
25,0%
Slottsstadens skola
234,7
245,9
83,8%
87,0%
71,4%
82,4%
Sofielundsskolan
148,8
180,1
37,5%
45,0%
33,3%
35,0%
Sorgenfriskolan
221,4
191,4
81,5%
73,0%
70,4%
67,6%
Stenkulaskolan
208,3
226,6
75,0%
87,5%
57,1%
77,1%
Strandskolan
270,9
274,9
92,9%
90,0%
92,9%
88,0%
Söderkullaskolan
231,5
231,1
91,6%
90,3%
76,6%
70,8%
Team Munkhättan
138,8
130,0
50,0%
0,0%
50,0%
0,0%
Mottagningsskolan Mosaik
13
Skola för nyanlända elever
Uppgifter erhållna av Grundskoleförvaltningen
27
Malmö Stadsrevision
Grundskolan
2016-12-14
Velanderskolan
165,5
182,9
80,0%
100,0%
60,0%
100,0%
Videdalsskolan
217,9
221,6
80,8%
80,9%
73,1%
76,5%
Värner Rydénskolan
160,1
147,6
48,2%
40,6%
29,4%
24,6%
Västra Hamnens skola
256,1
246,2
96,1%
94,1%
94,1%
92,2%
Totalt flickor
231,1
234,8
81,3%
81,7%
69,1%
70,9%
Totalt pojkar
212,0
214,5
76,7%
79,4%
65,4%
67,0%
Totalsumma
221,4
224,4
78,9%
80,5%
67,2%
68,9%
28
