Revisionsrapport
Rektors styrning och
ledning
Trelleborgs kommun
Adrian Göransson
Sofie Holmkvist
Februari 2013
Rektors styrning och ledning
Innehållsförteckning
1.
Sammanfattning ......................................................................... 1
2.
Inledning ....................................................................................2
2.1.
Bakgrund ........................................................................................................2
2.2.
Revisionsfråga ................................................................................................2
2.3.
Kontrollfrågor.................................................................................................2
2.4.
Avgränsning och metod..................................................................................3
3.
Utgångspunkter ..........................................................................4
4.
Iakttagelser................................................................................. 5
4.1.
Har rektor ett tydligt uppdrag och ansvar med motsvarande befogenhet? ...5
4.1.1.
Bedömning......................................................................................................................6
4.2.
Har rektor tillräckliga kunskaper och tillräckligt stöd för att kunna utföra
sitt uppdrag?.................................................................................................................6
4.2.1.
Bedömning......................................................................................................................6
4.3.
Upplever rektorerna att de har tillräckligt med tid för att ägna sig åt det
pedagogiska uppdraget? ............................................................................................... 7
4.3.1.
Bedömning......................................................................................................................7
4.4.
Innebär rektors ledarskap att medarbetarna utvecklar verksamheten mot
allt bättre måluppfyllelse? ............................................................................................8
4.4.1.
Bedömning......................................................................................................................9
4.5.
Finns det riktlinjer och former för samverkan mellan skolformer och
skolenheter vid övergångar?.........................................................................................9
4.5.1.
Bedömning......................................................................................................................9
4.6.
Säkerställer rektor ett ändamålsenligt kvalitetsarbete med fokus på
uppföljning och utvärdering? .......................................................................................9
4.6.1.
Bedömning....................................................................................................................10
5.
Revisionell bedömning och rekommendationer.........................11
Februari 2013
Trelleborgs kommun
PwC
Rektors styrning och ledning
1.
Sammanfattning
På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Trelleborgs kommun har PwC
granskat om Bildningsnämnden säkerställt att rektor har möjlighet att utföra det
pedagogiska uppdraget på ett ändamålsenligt sätt.
Granskningens revisionsfråga har varit ”Har nämnden genom uppdrag samt förutsättningar för varje enskild rektor säkerställt att rektor har möjlighet att utföra det
pedagogiska uppdraget på ett ändamålsenligt sätt?” Den sammantagna bedömningen är att Bildningsnämnden i många avseenden har säkerställt att varje enskild rektor har möjlighet att utföra det pedagogiska uppdraget på ett ändamålsenligt sätt.
En övervägande majoritet av rektorerna anser att Bildningsförvaltningen ger ett
stöd som underlättar deras arbete. I sin tur vittnar lärarnas svar om att rektorerna
utvecklar skolverksamheten mot bättre måluppfyllelse. Utifrån nya krav i Skollagen
har Bildningsnämnden säkerställt att det vidtagits åtgärder för att förbättra skolornas kvalitetsarbete. Däribland genom ett nytt kvalitetssystem som används fullt ut
inom grundskolan under läsåret 2012/2013.
Ett antal förbättringsområden har identifierats i granskningen. Följande bör Bildningsnämnden beakta i sitt fortsatta utvecklingsarbete:
säkerställa att processledarrollen blir tydlig på samtliga skolor och att processledarna agerar utifrån den centrala beskrivningen
överväga att analysera iakttagelsen om att några rektorer är av behov av mer
administrativt stöd
se över formerna igen för rektorsgruppens möten
analysera rektorernas (eller den rektor utser) förutsättningar för att i högre
grad närvara vid undervisningstillfällena. Detta för att handleda och ge pedagogerna feedback på metoder och arbetssätt med syfte att nå högre
måluppfyllelse
säkerställa att skolorna fortsätter att arbeta med att utveckla sina analyser
av resultat snarare än att fokusera på konstaterande av resultat
Februari 2013
Trelleborgs kommun
PwC
1 av 12
Rektors styrning och ledning
2.
Inledning
2.1.
Bakgrund
Aktuell debatt och forskning lyfter fram rektors betydelse för att skolan ska lyckas
med sitt uppdrag. Rapport från Skolinspektionen (2010) visar att många rektorer
inte fyller sin roll, så som det är tänkt i lagstiftningen. Rektor behöver ha goda kunskaper om framförallt styrdokumenten och verksamheternas pedagogiska uppdrag
men också om arbetsgivarrollen och vad det innebär att leda verksamhet i en politiskt styrd organisation.
Skolans resultat är beroende av lärares professionella insatser och ansvar, vilka inte
kan eller ska styras i detalj av rektor. Däremot handlar det om att som rektor skapa
förutsättningar för en effektiv och kvalitativ verksamhet. Rektor ansvarar även för
att verksamheten, genom utvärdering och uppföljning, ständigt utvärderas. Med
andra ord ställs stora krav på rektors styrförmåga och ledarskap - och på de förutsättningar för uppdraget som nämnden ger rektor. Brister i rektors styrning och
ledning innebär att verksamheten inte optimerar sin förmåga. Elevers rättigheter
enligt nationella och lokala styrdokument riskerar att åsidosättas - därmed också
nämndens möjligheter att säkerställa likvärdiga förutsättningar för alla elever samt
god ekonomisk hushållning.
2.2.
Revisionsfråga
Granskningen ska besvara följande revisionsfråga:
Har nämnden genom uppdrag samt förutsättningar för varje enskild rektor säkerställt att rektor har möjlighet att utföra det pedagogiska uppdraget på ett ändamålsenligt sätt?
2.3.
Kontrollfrågor
Revisionsfrågan ska besvaras utifrån följande kontrollfrågor:
Har rektor ett tydligt uppdrag och ansvar som matchas av motsvarande befogenheter?
Har rektor tillräckliga kunskaper och tillräckligt stöd för att kunna utföra
sitt uppdrag?
Upplever rektorerna att de har tillräckligt med tid för att ägna sig åt det pedagogiska uppdraget?
Innebär rektors ledarskap att medarbetarna utvecklar verksamheten mot
allt bättre måluppfyllelse?
Finns det riktlinjer och former för samverkan mellan skolformer och skolenheter vid övergångar?
Februari 2013
Trelleborgs kommun
PwC
2 av 12
Rektors styrning och ledning
2.4.
Säkerställer rektor ett ändamålsenligt kvalitetsarbete med fokus på uppföljning och utvärdering?
Avgränsning och metod
Granskningen har genomförts genom intervjuer och för ämnet relevanta dokumentstudier. Granskningen har inkluderat sex av kommunens kommunala grundskolor.
Intervjuer har genomförts med rektor för Östra F-6, Liljeborg 7-9, Klagstorp F-6,
Serresjöskolan F-6, Vannhög 6-9, Kattebäck F-5. Utöver intervju med rektorerna
har även intervjuer skett med personalgrupper från respektive skola. Totalt har 31
lärare deltagit i intervjuerna enligt nedan fördelning.
Östra skolan
Rektor
Två lärare (F-6)
Liljeborgsskolan
Rektor
Fem lärare (7-9)
Klagstorpsskolan
Rektor
Sju lärare (F-6)
Serresjöskolan
Rektor
Fyra lärare (F-6)
Vannhögskolan
Rektor
Två lärare (F-6)
Fyra lärare (7-9)
Kattebäckskolan
Rektor
Sju lärare (F-6)
Intervju har även skett med förvaltningschef och biträdande förvaltningschef.
Rapporten är sakgranskad av rektorerna samt några av de intervjuade lärarna.
Februari 2013
Trelleborgs kommun
PwC
3 av 12
Rektors styrning och ledning
3.
Utgångspunkter
I nya skollagen och i förarbetena till denna betonas rektors roll och vikten av rektors
ledning och styrning. Enligt skollagen (2010:800) ska det pedagogiska arbetet vid
en skolenhet ledas och samordnas av en rektor. Rektorns ansvarsområde tydliggörs
genom regleringen att en skolenhet ska ledas av en rektor, ledningsansvaret får med
andra ord inte delas på flera personer. Rektorn beslutar om sin enhets inre organisation. Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har
rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de
nationella målen. Rektorn ansvarar även för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven.
En av rektors mest centrala uppgifter är enligt Skolinspektionen1 att leda skolans
arbete i syfte att stimulera samverkan och kunskapsutbyte mellan enskilda lärare,
arbetslag och ämnesgrupper. Det är även av största vikt att rektor är bärare och
förmedlare av de nationella målen och kan formulera vad målen betyder för den
egna skolan. Det ska vara tydligt vilka gemensamma mål som finns för skolan och
samtliga medarbetare ska omfattas av målen. Kommunikation om skolans mål, visioner och inriktning är viktigt så att all personal känner delaktighet och arbetar i
gemensam riktning.
Rektorn ska som pedagogisk ledare vara drivande i arbetet med att utveckla arbetsformer för undervisningen. Som pedagogisk ledare är det rektors ansvar att vara
delaktig i det dagliga arbetet på skolan och även besöka lärare i klassrummet. Rektor behöver vidare utveckla arbetsformer för att kunna följa upp, utvärdera och ge
återkoppling till lärare på den direkta undervisningen. Dialogen med den enskilde
läraren om vad som bidrar till en framgångsrik undervisning är central för att ge
lärarna stöd i att utveckla undervisningen så att den leder till ett ökat lärande för
eleverna. Forskning och utredningar visar dock på komplexiteten i rektors ledarskap och på svårigheterna med att vara just den pedagogiska ledaren. Allt mer tid
går åt till uppgifter av administrativ karaktär, medan den pedagogiska delen av arbetet generellt sätt får stå tillbaka. Lärarförbundet2 menar att för att klara det pedagogiska uppdraget krävs en minskad arbetsbelastning. Frågan som kan ställas är;
Gör rektorer rätt saker?
Enligt fjärde kapitlet i skollagen om Kvalitet och inflytande anges att det både på
huvudmanna- och skolenhetsnivå ska bedrivas ett systematiskt kvalitetsarbete.
Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Genom ett systematiskt kvalitetsarbete får rektor
en helhetsbild av inom vilka områden skolan lyckats med sitt utvecklingsarbete,
liksom viktiga förbättringsområden. Det är rektor som ansvarar för att kvalitetsarbetet vid enheten genomförs i enlighet med skollagen.
1
Statens skolinspektion (Skolinspektionen) är tillsynsmyndighet för hela skolområdet och genomför två olika typer
av granskningar; regelbunden tillsyn och kvalitetsgranskning.
2
Ann-Charlotte Eriksson, förste vice ordförande Lärarförbundet
Februari 2013
Trelleborgs kommun
PwC
4 av 12
Rektors styrning och ledning
4.
Iakttagelser
4.1.
Har rektor ett tydligt uppdrag och ansvar
med motsvarande befogenhet?
De intervjuade rektorerna uppger att deras uppdrag och ansvar för skolverksamheten företrädelsevis är statligt styrt och regleras genom skollagen (2010:800) och den
nationella läro-planen3. Vidare anser rektorerna att deras ansvar och uppdrag för
skolverksamheten är tydligt. Beträffande sitt uppdrag så uppger rektorerna att det
är mångfacetterat och omfattar flera olika ansvarsområden, såsom ekonomi och
arbetsmiljö. Något som rektorerna främst ser som en belastning då det kan ta bort
fokusen från deras kärnuppdrag – att vara pedagogiska ledare. Flera av rektorerna
lyfter också fram problematiken med att skolverksamheten är statligt styrt samtidigt som kommunen står för resurserna. Det här uppges leda till att balansen mellan uppdrag och resurser ofta inte är tillräckligt avvägd. Dessa rektorer menar att de
begränsade ekonomiska resurserna i vissa fall resulterar i att det blir svårare för
skolorna att uppfylla lagkraven.
Även vid intervjuerna med lärarna så diskuterades rektorers uppdrag och ansvar för
skolverksamheten. De intervjuade lärarna upplever att kraven på rektorerna är
mycket höga. Under intervjuerna med lärarna ställdes frågan om de i framtiden
själva skulle kunna tänka sig att bli rektorer. Merparten av lärarna uppger att de
skulle kunna tänka sig att bli det. Det ska dock noteras att ett antal uppger att de
utifrån dagens förutsättningar är tveksamma till detta.
Rektorerna anser att de har de befogenheter som krävs för att genomföra sitt uppdrag på ett tillfredsställande sätt. Under intervjuerna med rektorerna diskuterades
även i vilken grad som de delegerar arbetsuppgifter och beslutanderätt till sina
medarbetare4. De flesta rektorerna och lärarna upplever att detta sker i tillräckligt
stor omfattning. Det ska noteras att några rektorer anser att möjligheterna att delegera är begränsade. Anledningen till detta är att dessa rektorer redan upplever att
pedagogerna, pga. hög arbetsbelastning, inte kan ta på sig fler arbetsuppgifter.
Samtliga skolor har så kallade processledare. Förvaltningen har tagit fram en uppdragsbeskrivning av processledarrollen. Av den framgår att ”Processledaren har en
ledande roll för att öka måluppfyllelsen genom att utmana, engagera och vägleda
medarbetarna i det pedagogiska arbetet i arbetslaget på förskolan/skolan. Processledaren kan också ha andra verksamhetsutvecklande uppgifter. Vidare har processledaren ett ansvar för pedagogisk utveckling och skall alltid utgå från ett
barn/elevperspektiv samt har en viktig funktion i det systematiska kvalitetsarbetet.
Processledaren ingår i rektors/förskolechefs ledningsgrupp”. För många av de intervjuade är processledarrollen tydlig. Det ska emellertid observeras att vissa av de
intervjuade lärarna upplever att processledarnas roll är otydlig. Dessa lärare upplever att processledarna främst överför information, beslut och direktiv från skolledning till arbetslagen snarare än att ha en ledande roll för att öka måluppfyllelsen.
Vidare uppger några av de lärare som är processledare att de har för lite tid att lägga
på detta uppdrag.
3
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.
Ledningsansvaret för en skolenhet får enligt skollagen inte delas av flera. Däremot har
rektor, med nya skollagen, fått utökade möjligheter att delegera beslutanderätten i vissa
frågor. Sådant som får delegeras är bland annat enskilda ledningsuppgifter till en anställd
på enheten eller kring frågor som handlar om den inre organisationen.
4
Februari 2013
Trelleborgs kommun
PwC
5 av 12
Rektors styrning och ledning
4.1.1.
Bedömning
Vi bedömer att rektorerna på ett övergripande plan har ett tydligt uppdrag och ansvar med motsvarande befogenhet. Granskningen visar dock att processledarnas
funktion och roll på några av skolorna inte är tydlig. Vidare ska det noteras att
några rektorer upplever att skolornas begränsade resurser i vissa fall gör det svårt
att uppfylla lagkraven.
4.2.
Har rektor tillräckliga kunskaper och tillräckligt stöd för att kunna utföra sitt uppdrag?
Det har redan konstaterats att rektorerna lyfter fram att deras uppdrag är mångfacetterat. Detta gör att det finns områden som rektorerna känner att de inte har tillräcklig kunskap om exempelvis när det gäller arbetsmiljö, ekonomi och fastighetsfrågor. De intervjuade rektorerna anser emellertid att de generellt sett har ett bra
centralt stöd från bildningsförvaltningen när det gäller dessa frågor. Några av de
intervjuade rektorerna menar dock att de skulle behöva mer administrativt stöd.
När det gäller rektorernas kunskaper så ska det understrykas att samtliga rektorer
anser att de har tillräcklig kunskap för att klara av sitt grunduppdrag – att vara en
pedagogisk ledare och driva skolverksamheten i enlighet med skollagen och gällande föreskrifter. I det här sammanhanget ska det nämnas att även de intervjuade
lärarna anser att deras rektorer har tillräckliga kunskaper för att leda skolverksamheten och utvecklingen med att få eleverna att nå högre måluppfyllelse.
I det stora hela förmedlar rektorerna en positiv bild av den introduktion man får
som kommunal chef. Några av rektorerna menar däremot att introduktionen kunde
innehålla ytterligare information om kraven på den offentliga förvaltningen utifrån
kommunal- och förvaltningslag. Av intervjuerna framgår att några av rektorerna
antingen deltar i rektorsutbildningen5 alternativt nyligen avslutat den.
Samtliga av kommunens rektorer (totalt 35 rektorer) träffas två gånger i månaden i
den så kallade rektorsgruppen. Utöver rektorerna medverkar även förvaltningschef
och biträdande förvaltningschef. De intervjuade rektorerna anser att detta är ett
viktigt forum för kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Några av de intervjuade rektorerna uppger emellertid att formerna för träffarna kan ses över. Bland annat menar
vissa av rektorerna att rektorgruppen är så pass stor att utrymmet för diskussion är
begränsat. En rektor kommenterar gruppen på följande sätt ”rektorsgruppen är så
pass stor att den inte kan kallas för en grupp, utan det är snarare en folksamling.”
Dessa rektorer menar att gruppen i större utsträckning borde delas in i mindre
grupper som baseras på vilken årskurs som rektorerna ansvarar för. Vidare anser
några rektorer att mötena tenderar till att bara bli ett forum för information istället
för diskussion.
4.2.1.
Bedömning
Vår bedömning är att Bildningsnämnden säkerställt att rektorerna har, eller kommer att få genom rektorsutbildningen, tillräckliga kunskaper för att utföra sitt uppdrag. Vi noterar att vissa rektorer skulle vilja ha ytterligare administrativt stöd.
5
En statlig rektorsutbildning har funnits i Sverige sedan 70-talet. Hösten 2009 skapades ett
nytt program på akademisk nivå. År 2010 blev rektorsutbildningen obligatorisk. Rektorerna
läser 30 högskolepoäng under tre år fördelade på områdena Skoljuridik och myndighetsutövning, Mål- och resultatstyrning samt Skolledarskap.
Februari 2013
Trelleborgs kommun
PwC
6 av 12
Rektors styrning och ledning
Vidare lyfter några av de intervjuade rektorerna fram att de inte fullt ut är nöjda
med formerna för rektorsgruppens möten.
4.3.
Upplever rektorerna att de har tillräckligt
med tid för att ägna sig åt det pedagogiska
uppdraget?
Merparten av rektorerna anser att de har tillräckligt med tid för att ägna sig åt det
pedagogiska uppdraget. Emellertid betonar vissa av rektorerna att de i högre grad
skulle vilja närvara under sina pedagogers undervisningstillfällen. För att få perspektiv på vilka förutsättningar som rektorerna har för sitt ledarskap kan det nämnas att rektorerna är chef för mellan 30 och 65 pedagoger. Några av rektorerna menar att det inte är optimalt att vara lönesättande chef för så många medarbetare.
På frågan om rektorerna anser sig ha tillräckligt god insyn för att bedöma lärarnas
pedagogiska förmåga svarar majoriteten jakande. Dessa rektorer menar att de genom lärarna, föräldrar och elever får en relativt god bild av hur lärarna fungerar
som pedagoger. De intervjuade lärarna fick på motsvarande sätt också möjligheten
att besvara frågan om de anser att rektorerna har tillräckligt med insyn för att bedöma deras pedagogiska förmåga. Merparten av lärarna anser att rektorn har förutsättningar för att kunna bedöma detta.
En övervägande del av lärarna anser att deras rektor är ute i verksamheten och närvarar vid lektionstillfällen. Det ska dock uppmärksammas att en del av de intervjuade lärarna vill att deras lärare ska vara mer ute i verksamheten och närvara vid fler
lektionstillfällen. Detta för att får mer feedback på sitt arbete.
Samtliga av de intervjuade rektorerna anser att deras arbetsbelastning är hög. Vidare uppger flera rektorer att de har mycket svårt att planera sina dagar då det ofta
kommer saker emellan, till exempel akuta personal- och elevfrågor. Även lärarna
upplever att deras rektorer har en hög arbetsbelastning. Några av de intervjuade
lärarna upplever att personalomsättningen vad gäller rektorer ökat. Dessa lärare
menar att detta påverkar deras arbete eftersom varje rektor har sin ledarstil och sitt
synsätt på hur skolan och lärarna ska arbeta.
Parallellt med vår granskning granskar Skolinspektionen Trelleborgs kommuns
grundskolor. Vid tidpunkten för denna rapports färdigställande är Skolinspektionens rapport inte klar. Förvaltningschefen och biträdande förvaltningschef uppger
att Skolinspektionen bland annat kommit fram till att rektorerna är väl förtrogna
med sin verksamhet samt har goda förutsättningar att kunna utföra det
pedagogiska ledarskapet.
4.3.1.
Bedömning
Utifrån intervjuerna med rektorerna och lärare kan det konstateras att tiden för det
pedagogiska ledarskapet, exempelvis genom att ge feedback till lärarna, är begränsat. Vi noterar även att rektorernas arbetsbelastning upplevs som hög och att det
pedagogiska planerandet ibland får stå tillbaka till förmån för akuta ärenden.
Det ska dock lyftas fram att Skolinspektionens bedömning, enligt uppgift, är att
rektorerna har goda förutsättningar att kunna utföra det pedagogiska ledarskapet.
Februari 2013
Trelleborgs kommun
PwC
7 av 12
Rektors styrning och ledning
4.4.
Innebär rektors ledarskap att medarbetarna
utvecklar verksamheten mot allt bättre
måluppfyllelse?
I Trelleborgs kommun var 86,9 procent av eleverna behöriga till gymnasieskolan
läsåret ht 126. Genomsnittet i Skåne län och riket var samma år 88,8 respektive
87,7 procent.
Vid intervjuerna med rektorerna ställdes frågan huruvida de är nöjda med sin skolas kunskapsresultat. Rektorerna uppger att de utifrån rådande förutsättningar är
nöjda med sin skolas kunskapsresultat. Samtidigt understryker rektorerna att skolans vision alltid ska vara att alla elever ska klara de kunskapskrav som ställs.
Några av de intervjuade rektorerna anser att Bildningsnämnden ibland tenderar att
i för stor utsträckning följa upp skolornas resultat snarare än orsaken till det. Exempelvis menar dessa rektorer att vissa år är elevkullarna små och därför påverkas
resultaten mycket när ett fåtal elever inte klarar kunskapsmålen. Statistiken kan
variera mycket från år till år på skolorna vilket är en av anledningarna till att analys
av resultatet är viktigt. Även några av lärarna anser att det i vissa fall är för stort
fokus på resultat, snarare än analys av resultatet.
Samtliga av de intervjuade rektorerna anser att de i tillräckligt hög grad initierar
och leder skolans utveckling för att öka elevens lärande och kunskapsutveckling.
Några exempel på konkreta åtgärder som vidtagits är ämnesintegrering, formativ
bedömning7, elevintegrering och matteprojekt. Det ska emellertid påpekas att några
av rektorerna anser att de i större utsträckning skulle vilja arbeta med utvecklingsfrågor. Det ska observeras att lärarnas svar bekräftar bilden av att rektorerna arbetar aktivt med utvecklingsfrågor. Lärarna uppger också att de har inflytande och är
delaktiga i arbetet med att eleverna ska nå kunskapsmålen. Vidare uppger samtliga
av de intervjuade lärarna att de har rutiner för hur de ska gå tillväga i de fall misstanke finns om att en elev inte kommer att nå målen.
Rektorerna och lärarna uppger att arbets- och ämneslagsträffarna är viktiga delar i
skolornas utvecklingsarbete. Dessa träffar uppges erbjuda tillfälle för kunskapsutbyte och möjlighet att kommunicera ut undervisningsmål, innehåll, metoder, arbetsformer och resultat. Enligt rektorerna och lärarna träffas arbetslagen och ämneslagen cirka en gång i veckan.
Samtliga av de intervjuade rektorerna uppger att det finns en övergripande plan för
skolans gemensamma kompetensutveckling. Både rektorer och lärare uppger att det
görs en pedagogisk planering för varje lärare som bland annat anger målen för
undervisningen. Denna plan och den individuella kompetensutvecklingsplanen följs
upp och diskuteras i samband med medarbetarsamtalen. I samband med medarbetarsamtalen tas individuella målsättningar fram vilket i sin tur leder till olika kompetensutvecklingsinsatser på det individuella planet. En dokumenterad individuell
kompetensutvecklingsplan i särskilt dokument finns inte, men överenskomna insatser dokumenteras i anteckningar för medarbetarsamtalen.
6 Enligt Skolverket ska behörighet till yrkesprogram användas som ett sammanfattande mått på gymnasiebehörighet sammantaget, oavsett program och nivå.
Formativ bedömning är den kontinuerliga bedömningsprocess där elever får en förståelse för vad
som ska läras och där läraren genom sin bedömning anpassar undervisningen så att den bättre möter
elevernas inlärningsbehov. En formativ bedömningsprocess kännetecknas av att målet för undervisningen tydliggörs, att information söks om var eleven befinner sig i förhållande till målet och att återkoppling ges som talar om hur eleven ska komma vidare mot målet.
7
Februari 2013
Trelleborgs kommun
PwC
8 av 12
Rektors styrning och ledning
4.4.1.
Bedömning
Granskningen visar att rektorerna på en övergripande nivå för en kontinuerlig diskussion med lärarna kring undervisningens mål, innehåll, metoder, arbetsformer
och resultat. Det ska dock lyftas fram att några av de intervjuade rektorerna anser
att Bildningsnämnden ibland tenderar att i för stor utsträckning följa upp skolornas
resultat snarare än orsaken till det. Även några av lärarna bekräftar denna bild. Det
ska också uppmärksammas att några av rektorerna i större utsträckning skulle vilja
arbeta med utvecklingsfrågor.
4.5.
Finns det riktlinjer och former för samverkan mellan skolformer och skolenheter vid
övergångar?
Såväl rektorer som lärare uppger att det finns väl fungerade rutiner för samverkan
mellan skolformer och skolenheter vid övergångar av elever. De granskade skolorna
har tagit fram dokumenterade riktlinjer för samverkan vid övergångar. Av riktlinjerna framgår det bland annat att det hålls överlämningskonferenser. På dessa konferenser överlämnas exempelvis individuella utvecklingsplaner, eventuella åtgärdsprogram och resultat på nationella proven.
4.5.1.
Bedömning
Rektorernas och lärarnas svar vittnar om att samverkan fungerar väl, både vid övergången mellan olika skolformer och mellan olika skolenheter.
4.6.
Säkerställer rektor ett ändamålsenligt kvalitetsarbete med fokus på uppföljning och
utvärdering?
Enligt nya skollagen har rektorernas ansvar för det systematiska kvalitetsarbetet
förtydligats samtidigt som huvudmannen (kommunen) ska följa upp skolornas kvalitetsarbete. Mot bakgrund av den nya skollagen har förvaltningen tagit fram ett
nytt kvalitetssäkringssystem benämnt SKA-modellen. Varje skola har fått i uppdrag
att arbeta utifrån SKA-modellen. Det systematiska kvalitetsarbetet pågår både på
huvudmannanivå och på verksamhetsnivå. Huvudmannanivån koncentrerar sig på
kvantitativt material för hela kommunen kompletterat med fördjupande verksamhetsbesök och regelbundna uppföljningar med verksamhetsansvariga. Detta
material analyseras och leder fram till ett dokument med strategier för förbättring.
Verksamhetens kvalitetsarbete är i sin tur koncentrerat till lokal nivå. Skolorna ska
enligt modellen utvärdera tidigare skolresultat, göra en nulägesbeskrivning som
anger kommande läsårs förutsättningar, analys av förbättringsområden, mål och
prioriterade områden samt plan för genomförande. SKA-modellen började användas fullt ut inom grundskolan under läsåret 2012/2013.
Under intervjuerna med rektorerna och lärarna ställdes frågan om hur de ser på sitt
kvalitetsarbete. Flera av de intervjuade rektorerna och lärarna menar att kvalitetsarbetet kan förbättras ytterligare. Exempelvis menar vissa lärare att uppföljningen
och analysen av bakgrunden till kunskapsresultaten kan vidareutvecklas.
Förvaltningen har också identifierat analys av resultaten som ett förbättringsområde. Samtliga skolledare ska under våren påbörja utbildning med extern utbildare.
Förvaltningschef och biträdande förvaltningschef uppger att även Skolinspektionen
i sin rapport lyfter fram att skolanalyserna kan förbättras.
Februari 2013
Trelleborgs kommun
PwC
9 av 12
Rektors styrning och ledning
De tidigare kvalitetsredovisningarna som lämnades till nämnden en gång om året
har ersatts av återrapportering till nämnden vid olika tillfällen under året. Förvaltningen har tagit fram en årscykel för vad som ska rapporteras till nämnden och när i
tiden det ska ske. I samband med att prognos och resultat redovisas till nämnden
presenteras även åtgärder till förbättringar. Förvaltningschefen upplever att det
systematiska kvalitetsarbetet nu sker på ett mer strukturerat sätt och att detta även
lett till en ökad tydlighet för politikerna. Meningen är att politikerna ska få rapport
om och en kvalitetssäkring av samtliga 500 nationella mål under en femårs-period.
Enligt intervjuade rektorer och lärare sker uppföljning och utvärdering både på individ- grupp- och totalnivå. På individ- och gruppnivå sker kontinuerlig uppföljning
och utvärdering av bland annat elevernas måluppfyllelse och frånvaro. Om en elev
riskerar att inte nå kunskapsmålen sker åtgärder och ytterligare uppföljning av eleven via beslut enligt åtgärdsprogrammen. Utvärdering av verksamheten totalt sker
genom bland annat enkäter rörande exempelvis trivsel, studiero och kränkande
behandling. Skolresultaten diskuteras löpande på arbetslagsträffar, vid konferenser
samt specifika dagar under året som är ämnade åt utvärderingsarbetet. Vidare sker
utvärdering i samband med medarbetarsamtal med pedagogerna och på utvecklingssamtalen med eleverna.
4.6.1.
Bedömning
Vi gör bedömningen att de insatser som hittills genomförts för utveckling av kvalitetsarbetet är goda. Ett stort förändringsarbete tar tid att implementera fullt ut,
vilket också har speglat sig i intervjuerna med både rektorer och lärare. Samtliga
intervjuade är dock positiva till den utveckling som sker. Vi konstaterar vidare att
analys av resultaten behöver förbättras, något som redan identifierats av förvaltningen och där utbildning för samtliga skolledare är planerad till våren 2013.
Februari 2013
Trelleborgs kommun
PwC
10 av 12
Rektors styrning och ledning
5.
Revisionell bedömning och rekommendationer
Granskningens revisionsfråga har varit: Har Bildningsnämnden genom uppdrag
samt förutsättningar för varje enskild rektor säkerställt att rektor har möjlighet att
utföra det pedagogiska uppdraget på ett ändamålsenligt sätt? Efter genomgång av
granskningens samtliga kontrollmål gör vi den sammanfattande bedömningen att
Bildningsnämnden i många avseenden har säkerställt att varje enskild rektor har
möjlighet att utföra det pedagogiska uppdraget på ett ändamålsenligt sätt. Nedan
följer en sammanfattning av de granskningsresultat som ligger till grund för denna
bedömning.
Granskningen har visat att en övervägande majoritet av rektorerna anser att Bildningsförvaltningen ger ett stöd som underlättar deras arbete. I sin tur vittnar lärarnas svar om att rektorerna utvecklar skolverksamheten mot bättre måluppfyllelse.
Utifrån nya krav i Skollagen har Bildningsnämnden säkerställt att det vidtagits åtgärder för att förbättra skolornas kvalitetsarbete. Däribland genom ett nytt kvalitetssystem som används fullt ut inom grundskolan under läsåret 2012/2013.
Samtidigt kan det konstateras att Trelleborgs kommuns elever i mindre utsträckning når kunskapsmålen i grundskolan i årskurs 9 än jämfört med genomsnittet i
riket och Skåne län. Utifrån intervjuerna med rektorerna kan det vidare konstateras
att tiden för det pedagogiska ledarskapet utifrån att kunna ge feedback på lärarnas
dagliga arbete är begränsad.
Ett antal förbättringsområden har identifierats i granskningen. Följande bör Bildningsnämnden beakta i sitt fortsatta utvecklingsarbete:
säkerställa att processledarrollen blir tydlig på samtliga skolor och att processledarna agerar utifrån den centrala beskrivningen
överväga att analysera iakttagelsen om att några rektorer är av behov av mer
administrativt stöd
se över formerna igen för rektorsgruppens möten
analysera rektorernas (eller den rektor utser) förutsättningar för att i högre
grad närvara vid undervisningstillfällena. Detta för att handleda och ge pedagogerna feedback på metoder och arbetssätt med syfte att nå högre
måluppfyllelse
säkerställa att skolorna fortsätter att arbeta med att utveckla sina analyser
av resultat snarare än att fokusera på konstaterande av resultat
Februari 2013
Trelleborgs kommun
PwC
11 av 12
Rektors styrning och ledning
Utöver ovan nämnda områden bör nämnden även beakta följande iakttagelser och
bedömningar som gjorts gällande rektorernas förutsättningar:
några rektorer upplever att skolornas begränsade ekonomiska resurser i en
del fall gör det svårare att uppfylla lagkraven
rektorernas arbetsbelastning upplevs som hög och det pedagogiska planerandet får ibland stå tillbaka till förmån för akuta ärenden
några av de intervjuade rektorerna skulle i större utsträckning vilja arbeta
med utvecklingsfrågor
2013-02-xx
Sofie Holmkvist
Alf Wahlgren
Projektledare
Uppdragsledare
Februari 2013
Trelleborgs kommun
PwC
12 av 12
