Systematisktkvalitetsarbete
Rapportfö rkunskap,utvecklingoch
lä rande
Utgångspunkt att öka barns och elevers måluppfyllelse. Kompetens för livet, lust att lära, rätt
att lyckas.
Syftet med det systematiska kvalitetsarbetet är att öka barn och elevers måluppfyllelse. I Västerviks
kommuns arbete med att följa skollagen och nå läroplanernas mål fokuseras utveckling av kompetens
för livet samt barns och elevers lust att lära och rätt att lyckas. Viktiga delar i arbetet är
medarbetarskap, undervisningens kvalitet, mötet med barn och elever samt ledarskap.
Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och
kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen ska vara de mål som finns i
skollag, föreskrifter och läroplaner, och arbetet ska dokumenteras. Samma skyldighet råder också på
förskole- och skolenhetsnivå. Det systematiska kvalitetsarbetet ska garantera att barn och elever får
en likvärdig utbildning oavsett på vilken förskola eller skola de går på i landet.
1
Systematiskt kvalitetsarbete i Västerviks kommun
Skollagens (2010:800 4 kap 3§) krav på systematiskt kvalitetsarbete (SKA) innebär att huvudman,
förskole- skolenheter systematiskt och kontinuerligt följer upp verksamheten, analyserar resultaten i
förhållande till de nationella målen och utifrån det planerar och utvecklar utbildningen.
I Västerviks kommun är kommunfullmäktige huvudman men barn- och utbildningsnämnden fullgör
huvudmannens ansvar. Nämnden ansvarar för samtliga skolformer. De nationella målen för dessa
skolformer finns förutom i skollagen i läroplanerna. I skollagens inledande kapitel beskrivs syfte och
utformning av utbildningen inom de olika skolformerna:
Syftet med utbildningen inom skolväsendet enligt Skollagens 1 kap:
4 § ”Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden.
Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också
förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det
svenska samhället vilar på.
I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de
utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att
tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers
allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare”.
Utformningen av utbildningen inom skolväsendet enligt Skollagens 1 kap:
5 § ”Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga
rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde värde,
jämställdhet samt solidaritet mellan människor.
Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av
kränkande behandling”.
Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Styrdokument:
Nationella
Skollag
Förordningar
Läroplaner
Allmänna råd
Lokala
De kommunala målen för barn- och utbildningsnämnden i verksamhetsplanen
Vision och verksamhetsidé där de fyra benen: Mötet med barn och elever, undervisning,
medarbetarskap och ledarskap är i fokus
Enheternas systematiska kvalitetsarbete
2
Det systematiska kvalitetsarbetet tar sin utgångspunkt i dokumenten ovan och styr arbetet mot
målen. Avstämningar sker i form av delsårsbokslut och bokslut samt verksamhetsplan. Arbetet följer
läsåret och avstämningar mot de nationellt och lokalt uppställda målen sker regelbundet, både på
verksamhets- och förvaltningsövergripande samt politisk nivå.
Utöver de avstämningar som nämnts ovan följs verksamhetens resultat upp vid tre temadagar då
förvaltningsledning, förskolechefer och rektorer träffas tillsammans med barn- och
utbildningsnämnden för gemensam analys av verksamhetens resultat. Temadagarna berör områdena;
Samverkan, inflytande och delaktighet, Normer och värden samt Kunskap, utveckling och lärande.
Dessa områden analyseras och bedöms av tjänstemän och nämndsledamöter i relation till vad
forskning och beprövad erfarenhet lyfter fram som betydelsefullt. Utifrån de områden som analysen
genererar fattas beslut om utvecklingsinsatser både på huvudmanna- och enhetsnivå. Det
systematiska kvalitetsarbetet genererar tre avstämningsrapporter som delges nämnden och som
utmynnar i verksamhetsplanen. Föreliggande rapport omfattar alltså området kunskap, utveckling
och lärande.
Kunskap,utvecklingochlärande
Genom att följa upp verksamheternas mål utifrån nedanstående parametrar skapas en bild av hur
barns och elevers lärande och utveckling går. Dessa värden är både hårda i form av statiska
underlag och mjuka i form av intervjuer och dokumentation.
Verksamhetsplanens mål:
Fortsatt arbete med att utveckla förskolans kvalitet genom pedagogisk dokumentation
kopplat till ett kommunplacerat förskolelyft.
Förskollärarens uppdrag ska fokuseras för en fortsatt utveckling av förskolornas pedagogiska
arbete.
Bilda kommunövergripande nätverksträffar med förskollärare som deltagit i förskolelyftet för
att fördjupa och sprida kunskaperna på förskolorna.
Införande av IKT-plan så att digitala verktyg väcker nyfikenhet, lust och intresse att lära.
Inventera förskolans lokaler med fokus på det pedagogiska uppdraget.
Fortsatt arbete med att skapa goda förutsättningar för asylsökande och nyanlända barn i
förskolan.
Grundskolan, fritidshemmen samt sär- och träningsskolan:
Fortsatt arbete med att vidareutveckla formativ undervisning kopplat till läs-, matematik- och
bedömarlyften.
Att utveckla undervisningen så att både pojkar och flickor känner stimulans, nyfikenhet och
lust att lära.
Införande av ny IKT-plan för en mer tidsenlig och inspirerande skola.
Implementering av nya kapitel i läroplanen för förskoleklass och fritidshem.
Arbete med att skapa goda förutsättningar för nyanländas skolgång.
3
Skapa ämnesnätverk i bild, moderna språk, musik, idrott och hälsa, hem- och
konsumentkunskap samt slöjd.
Gymnasieskolan:
Fortsatt arbete utifrån strategidokument kring IKT-frågor.
Kollegialt lärande i form av lärgrupper utifrån identifierade utvecklingsområden.
Arbete med att skapa goda förutsättningar för nyanländas skolgång.
Fortsätta arbetet med att utveckla samverka med grannkommuner.
Komvux (grundläggande, gymnasial och SFI) och Särvux:
Arbeta för att den ”nya” organisationen ska skapa bra, tydliga rutiner utifrån behovsanalys,
omvärldsbevakning och erfarenhet.
SFI upphör som egen verksamhet och kommer från och med 2016 att ingå inom ramen för
verksamheten Komvux. Detta innebär för vår del ännu mer fokus på tidig vägledning för
elever med utländsk bakgrund. Fortsatt arbete för att underlätta elevers integration.
De flesta grundläggande kurser på Komvux kommer att delas in i delkurser från och med
halvårsskiftet 2016, vilket framför allt ska underlätta när elever avbryter eller flyttar.
Fortsatt arbete med yrkesutbildningar i olika former som erbjuds i egen regi, i samverkan
eller i annans regi.
Förskolan
Förskolan ska arbeta för att skapa möjligheter för barns lärande och utveckling inom flera
kunskapsområden. Förskolans läroplan ger inga detaljerade anvisningar om hur allt detta ska gå till
men verksamheten skall vila på vetenskaplig grund. Skolverket skriver, ”begreppet vetenskaplig
grund/förhållningssätt innebär att kritiskt granska, pröva och att sätta enskilda faktakunskaper i ett sammanhang”.
Arbetslagets och den enskilda pedagogens kunskap är avgörande för på vilket sätt verksamheten
genomförs. Pedagogers möjligheter till reflektion kring hur teorier och olika teoretiska perspektiv blir
till handling i en praktik är en viktig förutsättning. Förmågor som då blir viktiga är att
‐ Självständigt urskilja, formulera och lösa problem
‐ Kritiskt granska resultat för att kunna förhålla sig till dem i sitt eget arbete och i de sammanhang
där man själv är som pedagog.
För att göra detta möjligt behövs både en organisation som försätter mig i reflektion och också ett
verktyg för att dokumentera dessa processer.
Skolverkets stödmaterial visar att pedagogisk dokumentation kan vara det verktyget och som i det
arbetet kan hjälpa oss att få fatt i och göra bedömningar av i vilken mån barnen erbjuds den
verksamhet som de har rätt till enligt styrdokumenten. De flesta förskolor har idag påbörjat ett
förändringsarbete med pedagogisk dokumentation som grund. Under året har förskolecheferna
också organiserat så att arbetslag mer kontinuerligt och systematiskt kan arbeta med pedagogisk
dokumentation. Förskolecheferna har också skapat pedagogiska grupper med representanter från
olika avdelningar för att stärka det pedagogiska arbetet och skapa en starkare lärande organisation
med en gemensam syn på barn och lärande.
Centrala nätverk har startats för att också skapa förutsättningar för kollegiala möten i hela
kommunen samtidigt som lokala nätverk formas inom och mellan förskolor.
4
När pedagoger, tillsammans med barnen, utforskar olika områden så upptäcker vi att vi behöver
kunskaper i läroplanens olika målområden. Inte för att förmedla kunskap till barnen utan för att
kunna föra utforskandet framåt med barnen så att en fördjupning sker. Vi ser att processen oftast
stannar av annars. Barnens förutsättningar för att få rika tillfällen tillsammans att utforska,
kommunicera och uttrycka sig på många olika sätt utifrån läroplanens intentioner är starkt kopplat till
pedagogens kunskap, vilket kan sägas utgöra ramen för barns lärande.
I förskolan finns olika digitala verktyg som ex Ipads, projektorer. I analysen framkommer en relativt
stor variation kring hur dessa verktyg används i undervisningen på förskolorna samt i arbetet med
den pedagogiska dokumentationen. För att de digitala verktygen ska väcka nyfikenhet, lust och
intresse att lära behövs stöd och inspiration på förskolorna. Mot denna bakgrund finns ett behov av
att fortsätta arbetet med att ta fram en IKT plan samt att erbjuda mötesplatser för kollegialt lärande
mellan förskolor ex i form av workshop både kring IKT och kring naturvetenskap, matematik och
teknik, samt hur vi kan arbeta med barns olika förmågor till att uttrycka sig.
Under våren 2016 genomfördes en lokalinventering med utgångspunkt i förskolans pedagogiska
uppdrag. Inventeringen visar att standarden är genomsnittligt hög men det finns lokaler som markant
avviker från övriga. Många förskolor är byggda under perioder då verksamheten präglades av
trygghet och omvårdnad mot denna bakgrund saknas ofta ändamålsenliga rum till att inspirera
barnen att utforska omvärlden där exempelvis konstruktioner kan få finnas kvar. Detta blir en
begränsning för det pedagogiska arbetet då undervisningen i förskolan bedrivs utifrån ett utforskande
arbetssätt.
I den gemensamma analysen framkommer att i stort sett alla förskolor är i ett förändringsarbete vad
det gäller att skapa fysiska lärmiljöer för barnen utifrån ett mer verkstadsliknande koncept för att
stödja alla de förmågor som uttrycks i läroplanen. Förskolechefsgruppen och några förskolor har
påbörjat ett arbete med att ta fram en basmiljö för förskolorna med utgångspunkt i vilka miljöer och
vilket material barnen har rätt till enligt våra styrdokument. Några workshops kring miljö och
material kommer att erbjudas centralt under HT16.
Under läsåret har utbildningsinsatser genomförts för att på ett bättre sätt arbeta med flerspråkighet i
förskolorna. Att arbeta med flerspråkighet handlar inte bara om det verbala språket utan mer om att
hjälpa fram barns olika förmågor och genom de olika uttryckssätten berikas också det verbala språket
både i svenska och på modersmålen. En mottagningsplan för asylsökande och nyanlända barn är
framtagen vars syfte är att stödja pedagogerna i välkomnandet av nya barn.
Det pågår mycket utvecklings- och förändringsarbete på förskolorna och tillsammans med
förskolecheferna pågår ett arbetar kring begreppet likvärdig förskola som omfattar miljö och
material, syn på kunskap och lärande.
Avslutningsvis kan konstateras att medarbetarna på förskolorna är modiga och gör ett fantastiskt
arbete med att förändra den pedagogiska praktiken så att förutsättningar skapas för barns lärande
och utveckling.
Grundskolaninklusiveförskoleklassochfritidshem.
Under läsåret 2015/16 har meritvärdet sjunkit. Våra elever presterar bra på de nationella proven i
åk 6 och 9. I åk 3 presterar pojkarna bättre än flickorna för första gången. Vi ser att eleverna har
blivit bättre på de delar som vi haft i fokus i läs- och matematiklyftet. Det handlar om att läsa och
skriva faktatexter samt problemlösning. De praktiskt- estetiska ämnenas måluppfyllelse har
fortsatt en stor diskrepans mellan flickor och pojkar. Flickorna får de högre betygen förutom i idh
där måluppfyllelsen är relativt jämn. Generellt har måluppfyllelsen i dessa ämnen sjunkit jämfört
5
med föregående år. En mer genomgående sammanställning och analys presenteras i årets
verksamhetsberättelse.
Rektorerna beskriver uppdraget i grundskolan kopplat mot måluppfyllelse att allt för stort fokus
läggs på det centrala innehållet i läroplanen. Genom att fokusera innehållet missar man lätt att ta
tillvara på elevernas nyfikenhet och samhället utanför. Elevernas måluppfyllelse är generellt
likartad i de lägre årskurserna. Eleverna når målen men rektorerna ser inte någon större spridning.
Kanske beror detta på att målen är lägre ställda i de yngre åldrarna? Pojkars och flickors
måluppfyllelse skiljer sig åt främst på högstadiet. Kanske har det att göra med en kultur som
skolan inte mött upp? En kultur där det är ”o-coolt” att plugga och där attityder till lärandet ser
olika ut mellan könen är en reflektion som rektorerna gör.
Vi kan inte påverka mer än det som är i skolan och där är rektorernas analys att det handlar om
undervisningens innehåll som behöver vara i fokus. Ett omtag av Lgr 11 med ett fokus på de
inledande kapitlen och där hetsen kring det centrala innehållet får stå tillbaka upplever de skulle
var gynnsamt för fortsatt lärande. Att bygga ansvar och att skapa motivation hos eleverna är
centralt, något som kan ske genom formativ undervisning.
Att arbeta språkutvecklande och fortsätta arbetet som läslyftet initierat upplevs som viktigt. Ett
språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt skapar förutsättningar för eleverna att lyckas i skolans
alla ämnen. Det är alla lärares ansvar att arbeta med läsandet och skrivandet. Ett större fokus på
vad undervisningen har i fokus istället för vilka läromedel/uppgifter är ytterligare aspekter som
lyfts fram. Att gå från HUR till VAD och VARFÖR i undervisningen och att använda de
kollegiala samtalen för att utveckla undervisningen är viktig.
I arbetet med att skapa förutsättningar för alla elever att lyckas menar rektorerna att det är viktigt
att organisationen fungerar, både vad det gäller lokaler men också kompetenser. För att alla
elever ska få förutsättningar att lyckas behöver man som rektor ha både personella och
lokalmässiga förutsättningar då organisationen planeras.
I förskoleklass och fritidshem ser vi att vårt uppdrag blir allt tydligare i och med de nya kapitlen i
Lgr 11. Under året har dialogmöten genomförts där rektorer och medarbetare tillsammans djupat
i vad de nya styrdokumenten innebär för verksamheten. Övergångar, måluppfyllelse och stöd är
delar som inte skrivs fram så tydligt i rapporterna. Dessa delar behöver vi fortsätta att följa upp
på förvaltningsnivå.
Nyanländas lärande är en utmaning för oss. Under året har vi tagit emot ca 5 % nya elever i våra
grundskolor. Detta har vi utifrån de förutsättningar vi har lyckats relativt väl med. Många elever
har genom god undervisning kopplat till studiehandledning påbörjat sin utbildning i svensk skola.
Att anställa Sva-lärare är svårt för oss och vi ser ett behov av fler utbildade lärare i Sva varför vi
köpt platser på en distansutbildning till kommunen.
I särskolan har man under året arbetat med att fördjupa kunskaperna kring Lgr 11 med koppling
till språkutvecklande arbetssätt. Genom deltagande i läslyftet har kompetensen kring digitala
lärverktyg, formativ bedömning och språkutveckling varit i fokus.
6
Vår analys kopplat till ovanstående är att vi bland annat behöver fortsätta vårt arbete med att hitta
nya vägar till elevernas lärande. Undervisningen behöver delvis förändras och den behöver i
högre utsträckning ta sin utgångspunkt i elevernas intressen och förkunskaper. Vi behöver
anpassa våra lokaler utifrån elevernas behov men också ges förutsättningar för att de lärverktyg
som krävs kan införskaffas. Allt detta för att skapa förutsättningar för att alla elever ska lyckas.
Arbetet både i kommunen men också ur ett genusperspektiv handlar om att fortsätta arbetet med
de nätverk i moderna språk, bild, musik, idh, hkk och slöjd. Detta sker i form av nätverksträffar
som leds av rektorer och medarbetare under året.
Skolan står fortsatt inför många utmaningar. Lärarbristen är en del som upplevs som svår, liksom
att kraven på skolan från olika aktörer ständigt ökar. Skolan är i fokus i debatten och det är oftast
det som är negativt som lyfts. Att vara en politiskt styrd organisation med dubbel styrning skapar
utmaningar och myndigheternas granskningar blir allt mer av kontrollkaraktär. Generellt är
mätbarhetsivern stor. Genom ett förändrat fokus där man lyfter det som är positivt skulle skolan
förmodligen få en mer positiv klang och det är viktigt inte minst för pedagogerna så att de kan bli
lyfta i sitt arbete. För att citera en rektor på temadagen: ”Vi måste framhäva det som är fantastiskt
i svensk skola.”
Gymnasieskolanochgymnasiesärskolan
Utifrån gymnasierektorernas beskrivning av det utvecklingsarbete som sker kan ledorden
likvärdighet, mångfald, utveckling och växande för elever och medarbetare ge en god
sammanfattning. De delar som lyfts av rektorerna speglar det långsiktiga arbete som sker för att öka
måluppfyllelsen. Måluppfyllelsen redovisas inte i föreliggande rapport utan delges i
verksamhetsberättelsen för 2016.
De delar som fokuserats under året för att öka måluppfyllelsen är följande:
Introduktionsprogrammen (IM). Arbetet med översynen av IM som påbörjades hösten 2013 har
under 2014-2015 fortsatt med att arbeta fram en plan för utbildningen. En del i denna plan för
utbildningen är en omorganisation av delar av IM som innebär att elever som tillhör
preparandutbildningen och yrkesintroduktionen har sin tillhörighet på yrkesprogram. På IM har en
plan för utbildningen tagits fram, bland annat för att skapa en känsla av tillhörighet och för att
underlätta för eleven att fullfölja ett yrkesprogram. Genom detta har också rektorsansvaret för dessa
elever tydliggjorts. Vidare kommer ett utvecklingsarbete genomföras gällande inriktningen
språkintroduktion på IM. Utvecklingsarbete på IM för lärarna som sker i samarbete med högskolan
Dalarna och som är en del av gymnasiets arbete med kollegialt lärande.
Digitalisering. Samtliga elever på VGY har nu tillgång till en egen bärbar dator i sitt lärande. Under
de kommande åren fortsätter denna satsning så att alla elever i alla årkurser i sin skolvardag arbetar
utifrån 1-1 dvs. en elev-en bärbar dator. Gymnasiets fokus är fortsatt implementering av IST
Lärande, GAFE och IKT-bokslut.
Plug in 2.0-kommunalt aktivitetsansvar- Satellitnavigering. Syftet med samarbetet är att minska
avhoppen i gymnasieskolan genom ett ökat samarbete och en gemensam arena för stöd till unga i
7
åldern 16-20 år som riskerar att inte fullfölja sin skolgång. Målet med arbetet är att andelen elever
som avbryter sina gymnasiestudier ska minska med minst 30 procent under läsåret 2014/2015
jämfört med läsåret 2013/2014. I en långsiktig vision fullföljer samtliga unga i målgruppen sin
gymnasieutbildning. Av andelen ungdomar som avbryter sina studier ska minst 50 procent återgå till
studier eller arbeta. Som ett led i detta arbete har även en organisationsförändring initierats som har
till syfte att under projekt Satellitnavigeringens delprojekt 2 samordna både lokalmässigt och
personellt kommunens resurser inom Ungdomsuppföljningen. Därigenom skapar vi gemensamma
förutsättningar att forma en samarbetsarena. Ungdomsuppföljningen som tidigare haft sin
organisatoriska tillhörighet på enheten för Arbete och kompetens har från och med 1 januari 2015
överförts till Västerviks gymnasium. Från och med 2015 finns en ny förordning gällande arbetet med
de ungdomar som inte deltar eller har fullföljt nationellt program i gymnasieskolan med
gymnasieexamen, gymnasiesärskolan eller motsvarande. Elever som går på något av
introduktionsprogrammen ingår även i kommunens aktivitetsansvar då ett introduktionsprogram inte
är ett nationellt program eller motsvarar ett sådant.
Te- och Vo-college
Gymnasieskolan samverkar bland annat med arbetsliv och näringsliv inom ramen för Teknikcollege
och Vård- och omsorgscollege. Arbetsgivarnas inflytande över undervisningens form och innehåll
stärks med collegesamverkan. Vidare sker samverkan via programråden på respektive yrkesprogram.
Flera av de högskoleförberedande programmen samverkan med arbetslivet i form av studiebesök
kopplat till programmens karaktär och där studie- och yrkesvägledningen blir en del av samverkan
med arbetslivet.
Om- och tillbyggnation: I det pågående arbetet kring gymnasieskolans om- och tillbyggnationer
inriktas arbetet bland annat mot att skapa goda och stimulerande lärmiljöer som kan bidra till att öka
elevers motivation samtidigt som det främjar likabehandling. Lärmiljöerna kommer också att
anpassas till den pågående digitaliseringen av undervisningen.
Översyn av stödfunktioner och stödorganisation vid Västerviks Gymnasium. Här har ett arbete
initierats utifrån skolans uppgift vad det gäller elevernas rätt till ledning och stimulans i den
personliga utvecklingen. Det ökande antalet elever utan gymnasieexamen visar också på att vi
behöver se över orsaker och därefter söka åtgärder för att motverka denna trend.
Kollegialt lärande initierades under föregående läsår för alla medarbetare vid Västerviks
Gymnasium. Områden som behandlas är bland annat ungdomars motivation, IKT, formativt
förhållningssätt, gymnasiesärskolan och ämnesdidaktik. Syftet med lärgrupperna är att medarbetarna
vid Västerviks Gymnasium som en del av skolans systematiska kvalitetsarbete arbetar med kollegialt
lärande för att skapa en kultur där medarbetare och skolledning tillsammans skapar hög kvalitet i
undervisning, elevhälsoprocesser, studie- och yrkesvägledning och skoladministration. Formerna för
lärgruppsarbetet är att genom kollegialt lärande, litteraturläsning och lektionsbesök utveckla
undervisningen. Övriga insatser handlar om lärarcoachning, översyn av svenska som andraspråk och
elevhälsa.
8
Komvux
9
