Hur hjälper vi elever att göra väl underbyggda val?

advertisement
Skola – arbetsliv i
undervisningen
Karlstads universitet
Skola
Träff–1arbetsliv i
undervisningen
Introduktion
Lärande samtal
[email protected]
Hur hjälper vi elever att göra väl
underbyggda val?
En process kopplad till ett kollegialt
lärande kring skola – arbetsliv i
undervisningen
Processen – ett arbete över tid i ett arbetslag (SYV, lärare och
rektor) med utgångspunkt i det kollegiala lärandet.
• Vad gör vi idag?
• Hur tänker vi kring frågeställningen ”Hur hjälper vi elever att göra väl
underbyggda val? (Föreställningkarta)
• Vilka samband ser vi mellan det vi gör och hur vi tänker?
• Vad säger styrdokumenten?
• Vad behöver utvecklas?
• Göranden och lärdomar redovisas på en minimässa dag 2
Portalparagrafen (beskriver det övergripande syftet) i Skollagen
Syftet med utbildningen inom skolväsendet, SL 1kap 4§
• Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska
inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla
barns utveckling, elevers utveckling och lärande samt en
livslång lust att lära Utbildningen ska också förmedla och förankra
respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande
demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.
• I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov.
Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas
så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i
barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig
utbildningen.
• Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja
barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva,
kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och
medborgare.
Ur grundskolans läroplan
• Varje skolas utveckling
Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot de
nationella målen. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker.
Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas
professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas
kvalitativt. Detta kräver att verksamheten ständigt prövas, resultaten
följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och
utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan
skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl
hemmen som med det omgivande samhället.
Varför utveckling?
• Ett yrke under lång tid som behöver förstås för att utvecklas
• Tyst kunskap måste lyftas fram för att få en reflektionspunkt eller en
referenspunkt
• Att föra ett samtal som är lärande
• Genom att den också synliggör andras kunskap så kan man samtala
om och jämföra ett arbetslags tankar kring ett fenomen. Vilket som
helst.
• Man kan också samtala kring barn/elevers förståelse kring ett
fenomen.
• Ett sätt att individualisera och att utgå från en människas livsvärld
Skollagen
• Varje skola ska ha ett systematiskt kvalitetsarbete
• Kvalitetsarbetet ska dokumenteras.
• Ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Stöd:
Varför gör vi det vi gör när det som händer händer
 Tradition
 Tips, lösningar eller krav från andra
 Meningsskapande och vägledande helhetsidé
Hans-Åke Scherp
Att arbeta med skolutveckling/skolförbättring
på ett systematiskt vis eller att ha många
bollar i luften
Skola arbetsliv
läslyft
matematiklyft
bedömning
förbättringsarbeten
Ulf Blossing
tid
mål för förbättringsarbete
förbättringsarbeten
tid
övergripande mål
Beprövad erfarenhet/Systematisk kunskapsbildning/vetenskapligt
förhållningssätt/systematiskt kvalitetsarbete
• Allt detta tar ofta en utgångspunkt i ett problem/ett dilemma /en
forskningsfråga.
• Fånga fler perspektiv kring dilemmat med hjälp av litteratur, fler
perspektiv/emperi
• Synliggöra variationen på något vis (exempelvis begreppsmanual)
• Sök mönster i variationen
• Dra slutsatser och lärdomar
• Ny kunskap!?
Timperley University of Auckland 2007
Sju förbättringar som visat sig ha särskilt stor betydelse
elevresultat:
•
•
•
•
•
•
•
Utökad lärtid för lärare. Lärprocesserna varvade mellan
sex månader och två år. Man träffades oftast en till två
ggr/mån
Extern expert kunskap är nödvändig men otillräcklig.
Lärares engagemang någon gång under lärprocessen
Det rådande sättet att samtala om och förstå
undervisningen behöver utmanas
Möjlighet att delta i ett gemensamt lärande tillsammans
med andra lärare
Överensstämmelse mellan lärdomar och forskning samt
policy
Aktivt skolledarskap
http://educationcounts.edcentre.govt.nz/goto/BES
Synligt lärande för lärare
John Hattie
ur förordet av Jan Håkansson:
I Synligt lärande för lärare av John Hattie förklarar författaren hur lärare
aktivt och tillsammans kan arbeta med att förbättra sin egen
undervisning – och kanske framför allt få syn på hur och i vilken grad
den egna undervisningen påverkar elevernas lust att lära och deras
lärande
Genom olika samtalsformer, såsom
lärande samtal, föreställningskarta,
medarbetarsamtal kan läraren sätta
ord på tankar och lärdomar.
Dessa samtal bidrar till en djupare
förståelse av uppdraget och
utvecklingen av skolan.
[email protected]
Vikten av förståelsen av
uppdraget för att
utveckla verksamheten
Exemplet Targama Sandberg
Skolans uppdrag
1840 –1920
Medel
Extrem förmedlingspedagogik
Hård drill och disciplin
Utantilläxor
Mål
Att fostra
tålmodiga
ödmjuka
lydiga
människor
Uppdraget idag?
Trygga
Bra självförtroende
Engagerade samhällsmedborgare
Kreativa och nyfikna
Lust att lära
Medel
Mål
Vilken lärmiljö
behöver vi
skapa?
Vilka människor
vill vi bidra till
att forma?
LÄRANDETS INNEBÖRD FÖRÄNDRAS
från struktur till process
”lära sig veta hut”
”lära guds bud”
”lära sin läxa”
”lära sig utantill”
”lära för provet”
”lära för livet”
”lära att lära”
”samlärande”
”lärmiljö”
”entreprenöriellt lärande”
?
Skoleffekter på elevers motivation och utveckling
Docent Joanna Giota
•
•
•
•
•
Inre och yttre motivation
Instrumentellt eller humanistiskt perspektiv
Påverkan på resultaten
Påverkar skillnad i resultat mellan pojkar och flickor
Påverkar livskvalitet på lång sikt
Utifrånmotivation
Inifrånmotivation
Reducera yttre stimuli för elever med
koncentrationssvårigheter
Hjälpa eleverna att utveckla inre
strukturer så att de kan reducera
mängden av yttre stimuli
Betygsmotiverade elever
Lärandemotiverade elever
Utgå från varje skolämnes inre egna
logiska ordning när man organiserar
elevernas lärprocesser
Utgå från och knyta an till elevernas
föreställningar när man organiserar
elevernas lärprocess. Dvs. att möta
eleverna där de befinner sig i sitt
tänkande
”Vi arbetar med detta för att vi har
”Jag arbetar med detta för att jag
kommit dit i boken” eller ”för att
behöver bli bättre på att…” eller ”Jag
fröken har sagt det”. ”I kursplanen står undrar över…”
det att…”
Utifrån
Inifrån
Eleverna ska komma ihåg färdiga
lösningar och strukturer som
formuleras av andra
Utveckla elevens förmåga att upptäcka
mönster och skapa strukturer
Ställa höga krav och ha höga
förväntningar på eleverna
Se till att eleven ställer höga krav och
har höga förväntningar på sig själva
Ha tydligt formulerade regler och
normer för eleverna
Arbeta med elevens gemensamma
inre värdegrund
Ansvar = att fullgöra eller utföra en
ålagd arbetsuppgift
Ansvar = att ta egna initiativ
Belöna framsteg genom yttre
belöningar
Betona den inre tillfredsställelsen
Utifrån
Inifrån
Kontrollerande utvärdering, inspektion
Utvärdering som underlag för eget
lärande
Tillföra energi utifrån
Energin kommer inifrån eller från
situationen
Beordra förändringar i görandet
Skapa utmanande möten. Förändrad
förståelse leder till förändring av
görandet
Utföra
Skapa
Få kunskap
Nå eller skapa kunskap
Effekter på elevers motivation och utveckling
Carol Dwecks
teorier översatta av
H-Å Scherp
Innebär att begåvning och
andra egenskaper utvecklas
genom lärande och
ansträngning
Innebär att begåvning och
uppsättningen av egenskaper är
medfödda och för svåra att
förändra
Leder till prestationsmål
och
hjälplöshetsreaktioner
vid motgång
Fixed mindsets
Vill inte hjälpa
andra.
Vill vara bäst.
Kan inte
misslyckas –
visar hellre att
de inte gjort
något
Stabilitetsteorin
Leder till lärandemål och
bemästringsreaktioner vid
motgångar
Helhetsidé
Självtorier
Growth mindsets
Utvecklingsteorin
utvecklas om man får
utvecklas om man får
Återkoppling
Som innebär att man
värderar:
Återkoppling
Som innebär att man
värderar:
Personen som helhet
eller vissa
egenskaper
Kraftansträngningen
Strategi eller arbetssätt
Samarbetar
gärna.
Hjälper andra.
Ser inte det
som en risk att
förlora något
själv
Innehåll
•
•
•
•
•
•
•
•
Styrdokument
Skolutveckling
Motivation
Lärdomar
Väl underbyggda val
Kvalitetsarbete
Skolors olika förutsättningar för att kunna ta emot nytt tänk
Höja medvetandenivån
Download
Random flashcards
Svenska

105 Cards Anton Piter

Multiplacation table

156 Cards Антон piter

Fgf

5 Cards oauth2_google_07bf2a28-bcd3-42a3-9eef-1d63e3edcbe8

Create flashcards