Fördjupningsarbete i Rektorsprogrammet, Block 5
Öru, Mdh, Hda
Kursgrupp 3
!
!
Alla elever ska nå kunskapsmålen
-
ett ideal som ställs mot en verklighet
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
Författare:
Mats Jensen
Stefan Andersson
!
Innehållsförteckning
!
1. Inledning ......................................................................................................................................3
1.2 Syfte och frågeställningar
1.3.Disposition
5
4
2.1 Sammanställning av tolkningsram
7
2. Tolkningsram ...............................................................................................................................5
3. Metod ............................................................................................................................................8
4. Resultat .........................................................................................................................................9
5. Slutdiskussion ...........................................................................................................................17
6. Referenser ..................................................................................................................................22
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!2
1. Inledning
Skolan i Sverige går idag under mottot en skola för alla. Det är ett begrepp som skapades i
och med införandet av 1980 års läroplan, Lgr 80. Begreppet är en politisk vision som innebär
att den obligatoriska skolan i Sverige skall vara en skola dit alla barn och ungdomar är
välkomna och där utbildningen är anpassad efter individuella förutsättningar. Det kan verka
självklart att det ska vara så, att alla barns behov ska tillgodoses och att all undervisningen ska
vara individanpassad.
!
Upplevelsen under åren inom den svenska grundskolan är dock att många kollegor, inklusive
oss själva, haft svårt att vägleda elever med någon form av funktionshinder i klassrummet.
Det har varit svårt att veta när det gäller varje enskild elevs problematik hur problemen ska
lösas på bästa sätt därför att det saknats kunskap och metoder. Detta har inneburit svårigheter
att nå målet, en skola för alla där alla elever når målen.
!
I vårt statliga uppdrag ingår det att alla elever ska lämna grundskolan med godkända betyg i
samtliga ämnen. Detta är ett ideal som ställs mot en verklighet och här har rektor som måloch resultatansvarig ett stort ansvar. Det kan tyckas som en självklarhet att vi når målet och
uppfyller mottot en skola för alla med detta, men när verkligheten ställs mot idealet finner vi
att både läraruppdraget och rektorsuppdraget är långt mer komplicerat än så. Å ena sidan har
vi det statliga uppdraget som vilar framförallt i skollagen och å andra sidan det kommunala
som inte sällan ställs i klar kontrast till det förstnämnda. Som rektor kan du försättas i knepiga
situationer då dessa uppdrag kolliderar. Var ligger min lojalitet? Kan jag gå emot kommunalt
fattade beslut som missgynnar våra elever? Svaret borde vara enkelt, men det är mer
komplext än så. Vi är av uppfattningen att lojaliteten måste finnas på en bred front. Dels en
lojalitet gentemot det statliga uppdraget, dels gentemot våra arbetsgivare och det kommunala
uppdraget, men kanske framför allt gentemot våra elever – att de verkligen får den
undervisning de har rätt till!
!
Arbetet som följer kommer att belysa uppdraget att alla elever ska nå kunskapsmålen utifrån
såväl ett rektorsperspektiv som ett lärarperspektiv.
!
!3
1.2 Syfte och frågeställningar
Sverige har satsat stora resurser på skolan, i en internationell jämförelse, det finns dock
oroande tecken på att andelen svenska elever som inte klarar studierna är hög (Egerlund m fl,
206, s.138).
!
Vi får inte glömma bort att alla elever bär på olika förutsättningar gällande inlärning. Därför
ar det viktigt att aldrig gömma sig bakom det faktum att barnen har olika förutsättningar för
lärandet, det vill säga att använda barnen som ursäkt för att en skola inte når målen. (Löwing
& Bergeå, 2008). I det dubbla uppdraget vi förfogar över är det inte ovanligt att vi hamnar i
en konflikt där de ekonomiska förutsättningarna inte är optimala, medan kraven på ökad
måluppfyllelse är ständigt närvarande. Att ekonomiska resurser styrs rätt så att vi verkligen
ger alla elever förutsättningar att lyckas är oerhört viktigt. Om huvudmannen sköter denna
ekonomiska fördelning utifrån de behov som förhoppningsvis är inventerade och kända på
skolorna, kan rektor, som äger sin inre organisation, rikta resurserna dit de gör mest nytta.
!
Syftet med detta arbete är att få reda på vilka aspekter som har betydelse för att alla elever ska
nå målen, vilket är skolans uppdrag. Detta kommer i framtiden att utgöra grunden för en
framtida handlingsplan. Våra sex frågeställningar är:
• Varför når inte alla elever målen?
• Vilken roll har rektor för att alla elever ska nå målen?
• Vilken roll har läraren för att alla elever ska nå målen?
• Hur klarar vi av att anpassa skolan efter elevernas olika förutsättningar?
• På vilket sätt påverkar rektors dubbla uppdrag mitt arbete med att ge eleverna de
förutsättningar de behöver för att nå målen?
• Hur leder och förändrar rektor sin inre organisation i syfte att alla elever ska nå målen?
!
!4
1.3. Disposition
I det inledande kapitlet presenteras arbetes syfte, frågeställningar och disposition. I kapitel
två presenterar vi vår tolkningsram. I kapitel tre presenterar vi metod. Kapitel fyra är vår
resultatdel och här presenteras våra svar utifrån våra frågeställningar. I kapitel fem framförs
vår slutdiskussion. Här drar vi slutsatser där syftet och frågeställningarna kopplas till de
resultat vi hittat.
!
2. Tolkningsram
Vårt arbete är baserat på Skollagen (SFS 2010:800), grundskoleförordningen (SFS: 1994:
1194) samt Läroplanen Lgr 11, vilka är grundskolans viktigaste förordningstexter. Därutöver
lyfter vi fram delar av de forskningsresultat som John Hattie presenterar i ”Synligt lärande för
lärare” (2012), samt Skolinspektionens ”Rektors ledarskap, Kvalitetsgranskning, rapport
2010:15”.
!
I Skolagens inledande kapitel slås det fast att utbildningen i grundskolan ska syfta till att barn
och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Utbildningen ska främja alla
barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också
förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande
demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.
!
I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd
och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga
skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. John
Hattie lägger stor vikt vid lärarkompetensen, och menar att de är de viktigaste aktörerna i
utbildningsprocessen. Han menar också att fokus bör ligga mer på inlärning än på
undervisning. ”I bästa fall sker lärandet för en del elever om de slutför uppgiften, visar
intresse och engagemang och får godkänt på proven. Att röra sig i riktning mot att förstå
lärande innebär emellertid att börja med varje elevs privata värld och den halvprivata värld
som kamratsamverkan utgör, liksom den mer offentliga lärarstyrda effekten på
eleverna” (Hattie, John. ”Synligt lärande för lärare”, 2012, s. 55).
!5
!
I skollagen framgår även att utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja
barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och
ansvarskännande individer och medborgare.
Därutöver skall tillgången och likvärdigheten i utbildningen vara lika då alla ska, oberoende
av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till
utbildning i skolväsendet om inte annat följer av särskilda bestämmelser i denna lag.
Utbildningen inom skolväsendet ska också vara likvärdig inom varje skolform och inom
fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas. I all utbildning och annan verksamhet enligt
denna lag som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt. (SFS: 2010:800).
!
I tredje kapitlet framkommer att om det kan befaras att en elev inte kommer att nå de
kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att
elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om
eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Det särskilda stödet skall ges på ett
sådant sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de
kunskapskrav som minst ska uppnås. (SFS: 2010:800). Detta tas också upp i
grundskoleförordningens (Grundskoleförordningen: 1994:1194) femte kapitel:
!
4 § En elev ska ges stödundervisning, om det kan befaras att
eleven inte kommer att nå de mål som minst ska ha uppnåtts i
slutet av det tredje, det femte och det nionde skolåret eller om
eleven av andra skäl behöver särskilt stöd.
!
5 § Särskilt stöd skall ges till elever med behov av
specialpedagogiska insatser. Sådant stöd skall i första hand ges
inom den klass eller grupp som eleven tillhör.
I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 framhävs att den
enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer vilket en förutsättning för
elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte tillräckligt att i
undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar.
!6
Undervisningen ska också bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att
aktivt delta i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar.
Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja
kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande
och ta ansvar. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga
att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra (Skolverket: Läroplanen för
grundskola, förskoleklass och fritidshemmet 2011).
!
I den svenska skolan har alla har rätt till lika tillgång till utbildning. I skollagen, 1 kap, 8 §,
framgår att:
!
”Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och
sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika
tillgång till utbildningen i skolväsendet…”
!
I skollagens 4 kap, tas kvalitet och inflytande upp. 3 § säger att varje huvudman inom
skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och
utveckla utbildningen medan 9 § tar upp rätten till barnens och elevernas inflytande (SFS
2010:800).
!
I vår strävan att alla elever ska nå målen krävs ett tydligt ledarskap. ”Ett bra ledarskap skapar
sammanhang och delaktighet, vilket i sin tur ger effekt i klassrummet. Rektorer behöver stiga
fram som kompetenta, tydliga ledare och visa mod i arbetet med att garantera att elever får
den utbildning de har rätt till” (Skolinspektionens rapport 2010:15, Rektors ledarskap, s 40).
!
2.1 Sammanställning av tolkningsram
1. utbildningen ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång
lust att lära
2. utbildningen förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande
demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på
!7
3. i utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov, barn och elever ska ges
stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt
4. i utbildningen ska elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utredas
5. i utbildningen ska det särskilda stödet ges på ett sådant sätt och i den omfattning som
behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås
6. utbildningen ska ge förutsättningar för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande
och påverkan
7. i utbildningen ska undervisningen också bedrivas i demokratiska arbetsformer och
förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet
8. utbildningen ska utveckla elevernas förmåga att utöva inflytande och ta ett personligt
ansvar genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga
9. inom utbildningen ska eleverna få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla
sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra
10. systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen
!
3. Metod
Skolverkets rapport ”Utan fullständiga betyg” ligger till grund för uppsatsens empiriska
material och utgör den teoretiska ramen. Tio punkter, som redovisas i kapitel 2.1, är det
analysredskap vi valt att använda för att belysa rapporten. Vi kommer i vårt arbete att
använda oss av en kvalitativ textanalys. Där vi kommer att klassificera vad som
karaktäriserar bristerna i den svenska grundskolan. Detta är en metod som är mycket vanlig
inom samhällsvetenskapen (Esaiasson, Peter m fl. Metodpraktikan, Nordsteds Juridik AB,
Stockholm, 2004, s 233-235). Dessa två analyser kommer avslutningsvis att kompareras
mot varandra vilket kommer att leda fram till våra slutsatser om vilka brister inom den
svenska grundskolan som vi behöver arbeta vidare med.
!
!8
4. Resultat
Att andelen elever som lämnar grundskolan med ej fullständiga betyg samt ej godkänt i
svenska, engelska och/eller matematik mellan läsåren 1997/1998 och 2011/2012 sjunker visar
nedanstående diagram.
!
Källa: Skolverket
Läsår
E j f u l l s t ä n d i g a Ej godkänt i svenska, engelska och/eller
betyg
matematik
1997/9
8
20
9
1998/9
9
23
10
1999/0
0
24
11
2000/0
1
26
11
2001/0
2
25
11
2002/0
3
25
10
2003/0
4
24
10
2004/0
5
25
11
2005/0
6
24
11
2006/0
7
24
11
!9
2007/0
8
23
11
2008/0
9
23
11
2009/1
0
23
12
2010/1
1
23
12
2011/1
2
23
12
Källa: Skolverket
!
År 2000 fick Skolverket i uppdrag att genomföra en studie av orsakerna bakom varför elever
lämnar såväl grundskolan som gymnasieskolan utan fullständiga betyg samt att en mindre
grupp elever på det individuella programmet inte går vidare till ett nationellt eller
specialutformat program. Dessutom ingick i uppdraget att uppmärksamma huvudmännens
insatser för att andelen elever med fullständiga betyg skall öka (Skolverket: http://
www.skolverket.se).
!
!10
Begreppsförklaring:
”[…] I de författningstexter som reglerar betyg återfinns inte
begreppet ”fullständiga betyg”. Skolverkets tolkning av
uppdraget innebär att begreppet nära anknyter till begreppet
s l u t b e t y g i s k o l f o r m s f ö ro rd n i n g a r n a . I 7 k a p .
grundskoleförordningen anges att betyg skall sättas i
grundskolans alla ämnen […] samt att betyg inte skall sättas om
en elev inte når målen i ett ämne. Slutbetyg skall utfärdas när
skolplikten upphör. Detta innebär att alla elever får ett slutbetyg
som utfärdat dokument när skolplikten upphör eller när de
slutfört år 9. Slutbetyget kan dock vara mer eller mindre
fullständigt i den meningen att elever inte har fått betyg i vissa
ämnen. Det är orsakerna bakom dessa ofullständigheter som
studeras när det gäller grundskolan.”
!
Sammanfattningsvis visar Skolverkets rapport ”Utan fullständiga betyg” att det finns flera
sammanhängande orsaker att till att elever lämnar grund- och gymnasieskolan utan fullständiga betyg.
Det är dels processrelaterade faktorer, dvs. sådana som skolans personal själv kan påverka samt
individ- och i viss mån systemfaktorer.
!
De processrelaterade faktorerna handlar om brister i relationer mellan skolans personal, elever och
föräldrar. Bristande arbetssätt till elevers förutsättningar och behov, bristande förväntningar på
eleverna och sättet att tydliggöra skolans mål, samt bristande kompetensutveckling av lärare.
Men det handlar även om hur elevernas sociala relation, attityd och personliga egenskaper
påverkar resultatet i skolan.
!
När det gäller relationer mellan skolans personal, elever och föräldrar hamnar skolans
förhållningssätt och attityder till elever och föräldrar i centrum. När det gäller skolans
förhållningssätt och attityder till elever och föräldrar framstår detta som en central del där
t.ex. elevernas brist på förtroendefulla relationer till vuxna i skolan hänger samman med
svårigheterna att nå fullständiga betyg i grundskolan. Här framhävs vikten av att bry sig om
varje enskild elev, följa upp frånvaro, mm. Men även att ge eleverna möjlighet att ta ansvar
!11
och utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Allt för att
visa och främja varje barns/elevs utveckling och lärande. En rättvis och professionell
bedömning av resultat är också något som påpekas som en brist då de personliga relationerna
mellan den enskilde eleven och vissa lärare tycks genomgående ha varit dåliga i gruppen
elever utan fullständiga betyg. Det har t.ex. inneburit att eleverna inte fått betyg i de ämnen
där relationerna till läraren varit dåliga, medan de i andra ämnen lyckats bättre. Man kan fråga
sig varför det är så?
!
Bristande kommunikation mellan föräldrar och skola är också ett dilemma där skolans
personal inte är tillräckligt tydlig med var eleven befinner sig i sin utveckling mot målen.
Detta kan naturligtvis bero på att de personliga relationerna mellan den enskilde eleven och
vissa lärare tycks genomgående ha varit dåliga men vår upplevelse är att det inte bara är så.
Det finns ibland väl dokumenterat vad som sagts men att inte alltid motparten vill ta till sig
kända fakta.
!
Även avsaknaden av åtgärdsprogram kritiseras. Det åligger rektor att skyndsamt utreda elever
i behov av särskilt stöd, men även se till att uppföljning sker och stödinsatserna utvärderas.
Om så inte sker måste den inre organisationen ses över. Det särskilda stödet skall sedan ges i
den omfattningen som behövs. Här står man sedan, som rektor, inför ett dilemma. Som rektor
har jag ansvaret för både elevernas resultat och måluppfyllelse, och ett budgetansvar. Var
ligger min lojalitet? Kan jag gå emot kommunalt fattade beslut som missgynnar våra elever?
Svaret borde vara enkelt, men det är mer komplext än så.
!
I en värld av ekonomiska nedskärningar undrar man vilken dignitet Skollagen egentligen har?
Skolan ska spara och skolan ska ”slimmas” vilket oundvikligen innebär att man bryter mot
Skollagen. Här krävs en bra organisation. Detta är oerhört centralt men svårt att få till. Om
inte lagen kan stödja de unga inför framtiden vad styr då vårt handlande och vilken syn på
samhället och lagarnas kraft får de unga då? Idag mäter vi måluppfyllelse och meritvärden
utifrån ekonomiska förutsättningar. Hur kan vi visa att de mjuka värdena, som personalens tid
för uppföljning av elevernas studiesituation spelar stor roll?
Här har rektor som
resultatansvarig en stor roll att spela. Bo Lindesjö och Ulf P. Lundgren menar i boken
!12
Utbildningsreformer och politisk styrning, ”att utbildningsfrågor involverar komplicerade
juridiska, pedagogiska och ekonomiska problem vilket gör det svårt för den enskilda
medborgaren men även att oenigheten i mål och otillräckliga kunskaper i hög grad präglar
politiskt beslutsfattande.”
!
Att koppla ihop skola med ekonomi är idag oundvikligt, oavsett om man är politiker eller
rektor. Bo Lindesjö och Ulf P. Lundgren menar vidare i boken ”att styra en verksamhet också
innebär att förstå villkoren för den verksamhet som skall styras. Att styra skolan är inte en
mekanisk process.” Här har rektor ett stort ansvar.
!
Utvecklingssamtalen förefaller inte heller, under framförallt de senare skolåren, leda till
förändringar som gynnar elevernas möjligheter att nå målen. Utvecklingssamtalen är
ytterligare ett uttryck för både elevers och föräldrars relationer till skolans personal. Dessa
samtal förefaller under framförallt de senare skolåren inte leda till förändringar som gynnar
elevernas möjligheter att nå målen. Särskilt problematiskt under de senare skolåren är
svårigheterna för föräldrarna att få personlig kontakt med alla de lärare som undervisar
eleven. Här ser vi att det skiljer sig mycket mellan olika lärare. Skollagen 4 kap. tar upp
kvalitet och inflytande. 3 § säger att ”varje huvudman inom skolväsendet ska på
huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla
utbildningen.” Detta genomförs kontinuerligt, men hur säkerställer vi att dokumentationen
och analysen är användbar över tid, som en del i elevens utveckling mot målen?
!
Centralt i hur anpassningen av elevers förutsättningar och behov är frågan om stödinsatsernas
omfattning och karaktär. Denna kännetecknas av problematiken att lärarna i de tidiga skolåren
säger sig anpassa undervisningen för varje elev, men att denna anpassning sedan inte följer
eleven under resten av skoltiden. Flexibiliteten och anpassningen till elevernas förutsättningar
och behov betonas inte i så stor utsträckning vid övergångar eller vid byten av lärare som vore
önskvärt. Överlämningarna fungerar dåligt. Dessutom brister det i antydningar att deras barn
inte skulle nå målen, men att det senare visat sig att stödbehovet egentligen funnits hela tiden.
Det framhävs även att huvuddelen av de stödinsatser som sätts in för att eleverna skall nå
målen, inte följs upp eller utvärderas Avsaknaden av åtgärdsprogram, eller att upprättade
!13
åtgärdsprogram inte används som redskap för elevernas lärande och utveckling är en annan
del som påpekas.
!
I tillämpningen av arbetssätt anpassade efter elevens förutsättningar och behov kan det
traditionella arbetssättet dominera på en skola och på ett negativt sätt påverka elevers
möjligheter att nå målen. Betydelsen av flexibla arbetssätt som är anpassade efter elevens
förutsättningar och behov är en faktor som tydligt lyfts fram.
!
Då man diskuterar en skola för alla framkommer ofta uppfattningen om att lärarna uppfattar
en skola för alla som en skola där alla elever ska kunna utvecklas, nå målen och få en
undervisning anpassad till sina behov. Det är dock sällan man framhäver vikten av att skapa
delaktighet och gemenskap för alla elever. Detta innebär att begreppet en skola för alla
fokuserar på eleverna som individer och med individuella behov. Detta på bekostnad av det
sociala samspelet, integration och samhörighet (Egerlund m fl. 206, s.138). Denna uppfattning
överensstämmer dock inte helt med hur man i regeringens utvecklingsplan från 1997
formulerat sig. Där framgår det tydligt att eleverna ska ses som resurser och att delaktighet är
ett nyckelord (Teveborg, 2001, s.15). En av anledningarna till att uppfattningarna inte
överensstämmer med varandra kan bero på att specialpedagogiken under lång tid varit
individinriktad (Ahlberg 2001, s.17).
!
Regeringen redovisade 1997 i ”Utvecklingsplanen för förskola, skola och vuxenutbildning”
bland annat följande om en skola för alla:
!
”En skola för alla betyder en skola där alla elevers erfarenheter
får utrymme och där alla elever får en undervisning som
tillgodoser deras behov och krav. I en skola för alla undervisas
elever med olika bakgrund tillsammans. Målet är en skola där
alla elever utvecklar kunskaper, färdigheter och förhållningssätt
som stärker deras förmåga både att anpassa sig till det moderna
samhället och att delta i förändringen av detta samhälle. Om
målet om en integrerad, likvärdig och sammanhållen skola skall
!14
kunna nås måste skolan kunna anpassa sin organisation och sin
undervisning, så att alla barns förutsättningar tas
tillvara” (Teveborg 2001, s.15).
!
Tänkandet, forskningen och specialpedagogiken kring elever med olika former av
funktionshinder har den senaste tiden utvecklats. I dag är det en självklarhet att så många barn
som möjligt ska integreras i undervisningen i det gemensamma klassrummet. Detta ställer
stora krav på lärarens kompetens i att möta elever med olika former av funktionshinder. För
enligt parollen en skola för alla, ska alla elever hjälpas till kunskap och gemenskap i skolan.
!
Under åren i skolan har vi många gånger mött elever som på olika sätt haft det motigt. Elever
som ofta benämns, i skolans styrdokument, elever i behov av särskilt stöd. Orsakerna till
motgångarna kan ha varit många men uttryckts sig såsom skolleda, ointresse, utåtagerande
beteende, skolk, negativ inställning eller svårigheter att tillgodogöra sig undervisningen. De
flesta av dessa elever har i huvudsak fått sin undervisning inom klassen, kompletterad med
specialundervisning. I andra fall har undervisningen bedrivits i särskild undervisningsgrupp
med enstaka timmar i ordinarie klass. Resultaten har varit varierande.
!
Den svenska skolan går under parollen en skola för alla. Detta innebär att en skola för alla är
en skola där alla elevers erfarenheter får utrymme och där alla elever får en undervisning som
tillgodoser deras behov och krav. I en skola för alla undervisas elever med olika bakgrund och
olika förutsättningar tillsammans. Målet är en skola där alla elever utvecklar kunskaper,
färdigheter och förhållningssätt som stärker deras förmåga både att anpassa sig till det
moderna samhället och att delta i förändringen av detta samhälle. Om målet om en integrerad,
likvärdig och sammanhållen skola skall kunna nås måste skolan kunna anpassa sin
organisation och sin undervisning, så att alla barns förutsättningar tas tillvara. Här kommer
rektors ansvar in. Det åligger rektor att leda det pedagogiska utvecklingsarbetet på skolan och
saknar denne en tydlig vision och plan för detta tenderar skolans interna utvecklingsarbete att
avstanna. Eftersom skolvärlden är traditionell, snudd på rigid, är det av yttersta vikt att rektor
besitter förmågan att implementera nya tankesätt, vara i fas med aktuell forskning och lyckas
med att besegra mycket av det ”som sitter i väggarna”.
!15
!
Ett av problemen som framkommer är överlämningar, där elevernas förutsättningar och behov
inte betonats i så stor utsträckning vid övergångar eller vid byten av lärare. I fråga om
stödinsatsernas omfattning och karaktär kännetecknas problematiken för dessa elever av
bristande anpassning av undervisning. Lärarna i de tidiga skolåren säger sig anpassa
undervisningen för varje elev, men att denna anpassning sedan inte följer eleven under resten
av skoltiden.
!
Med koppling till stödinsatsernas omfattning och karaktär är kompetensutvecklingen för
skolans personal inom detta område är bristfällig. Dessutom verkar det som om antalet
speciallärare är relativt lågt i de senare skolåren. För att ge alla elever den utveckling man har
rätt till är det av vikt att kompetensutveckla personalen då kompetensutvecklingen för skolans
personal inom detta område i alla fall tidigare varit är bristfällig. Betydelsen av flexibla
arbetssätt som är anpassade efter elevens förutsättningar och behov är en faktor som är
oerhört viktig för att alla elever ska ha förutsättningar för att nå målen. I många fall kan
bristande utveckling i undervisningssätt/arbetssätt dominera en skola och på ett negativt sätt
påverka elevers möjligheter att nå målen. Det framgår klart och tydligt att hänsyn ska tas till
barns och elevers olika behov och att barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de
utvecklas så långt som möjligt mot målen. Då måste även arbetssätten utvecklas. Hans-Åke
Scherp menar att man måste vara intresserad av att lära om och förstå hur olika arbetssätt
påverkar realiserandet av skolans hela uppdrag. Att kvalitet mäts genom att lärare och elever
bedömer hur väl man lyckas förverkliga de lärdomar som man funnit vara viktigast när det
gäller att bidra till elevernas lärande och utveckling i enlighet med uppdraget (Hans-Åke
Scherp, pedagogiska magasinet 2005-05-23).
!
När man sammanfattar vilka de insatser kommunerna genomfört eller planerade att
genomföra, i samband med rapporten, föreföll de mest frekventa åtgärderna vara prioritering
av stödinsatser för elever i behov av särskilt stöd i ämnena svenska, matematik och engelska.
Detta överensstämmer också väl med vad som framkommer i den nationella
kvalitetsgranskningen, Skolverket, 2000b, samt inrättande av mindre undervisningsgrupper.
Det är här värt att notera är att endast ett fåtal kommuner nämner insatser i form av utveckling
!16
av arbetsmetoder och arbetssätt för den elevgruppen. Detta trots att många framhåller just
bristen på förnyelse som en viktig orsak till att elever lämnar skolan utan fullständiga betyg.
!
Då skolan är platsen där samhällets värderingar befästs och på så sätt påverkar hur vårt
samhälle kommer att se ut i framtiden är det viktigt att skolan blir den sammanhållande plats
där integration kan utvecklas. Värderingar och attityder är svåra att förändra och det är viktigt
att skolan bygger på värderingar som är klara och kända för att de ska kunna ge genomslag i
samhället (SOU 2004:98, s.82).
!
Ett annat område där det brister i informationen är när det gäller diskussioner om
förväntningar och krav på eleverna. Här framkommer att eleverna utan fullständiga betyg i
stor utsträckning inte känt till vad som krävs för att få fullständiga betyg eller att
informationen om att man riskerade att inte nå målen har kommit alltför sent. Eleverna måste
få känna till vad som ska bedömas, hur det ska bedömas och när det ska bedömas. Om det är
så att man inte pratat ihop sig gällande betyg och bedömning kan det i praktiken få den
konsekvensen att varje lärare kommunicerar olika förväntningar och att eleverna själva får
knäcka koden till de prestationer och kunskaper som premieras vid resultatbedömning och
betygssättning, vilket är djupt olyckligt. Det framgår att eleverna ska utveckla ett personligt
ansvar genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen. Då måste
man också ge eleverna de rätta förutsättningarna för det.
!
Utmaningarna som vi i skolan ställs inför är många. I de läranderelaterade situationerna
handlar det framförallt om att möta elevers olika förutsättningar utifrån sociala relationer,
svårigheter att lära, personliga egenskaper och attityder till skola och skolarbete.
!
5. Slutdiskussion
I resultatredovisningen presenterades andelen elever som gick ut grundskolan utan att ha nått
målen för godkänt i ett eller flera ämnen. Läsåret 2011/12 hade fler än var femte elev, 22,6
procent, inte nått kunskapsmålen i ett eller flera ämnen och saknade alltså fullständiga betyg
från grundskolan. Dessutom hade 12,3 procent av eleverna, eller strax över 12 000 elever, inte
!17
fått betyg i svenska, engelska eller matte. Dessa elever är inte behöriga till något program på
gymnasiet och har större risk än andra att hamna i ungdomsarbetslöshet.
!
Ur ett längre tidsperspektiv har det inte skett några stora förändringar sedan 1997. Andelen
elever utan fullständiga betyg ökade i slutet på 90-talet men har under 2000-talet börjat
minska igen. Andelen elever som inte är godkända i svenska, engelska och matematik, de
ämnen som tillsammans med ytterligare fem eller nio ämnen krävs för behörighet till
gymnasiets yrkes- respektive högskoleförberedande program, har ökat svagt under 2000-talet.
Noterbart är att kraven för gymnasiebehörighet från och med läsåret 2011/12 har höjts.
Förutom godkänt i svenska, engelska och matematik, krävs ytterligare fem ämnen för
behörighet till yrkesförberedande program, samt ytterligare nio för behörighet till
högskoleförberedande program. Tidigare räckte det med godkänt i de tre kärnämnena
svenska, engelska och matematik.
!
Genom att kontinuerligt arbeta med lärares förhållningssätt, relationsskapande aktiviteter,
betyg och bedömning ökar sannolikheten för att vi ska lyckas få fler elever att minst nå de
lägsta kunskapskraven, samtidigt som fler får möjlighet att nå längre i sin kunskapsutveckling
och därigenom nå högre betyg. I detta arbete har också rektor i avgörande roll.
”Framgångsrika rektorer initierar och deltar i diskussioner om vad som genererar god
undervisning. De analyserar samband mellan undervisningsmönster och utveckling av
elevernas kunskapsresultat. En framgångsrik rektor gör i högre grad medvetna och planerade
besök i undervisningssituationer och ger lärarna återkoppling och bekräftelse. Arbetet
kännetecknas av engagemang i skolans kärnprocesser, undervisning och lärande. Det finns
tydliga, höga förväntningar på lärare och elever” (Skolinspektionens rapport 2010:15, Rektors
ledarskap, s 12).
!
Att säkerställa kvaliteten i undervisningen är en av det pedagogiska ledarskapets största
uppgifter men hur hittar man tiden då forskningen visar att skolledaren sällan anser sig hinna
med att var ledare för den pedagogiska verksamheten. Skolledarna känner sig tvingade, eller
väljer med detta som förevändning, att prioritera de ekonomiska och administrativa delarna av
sitt uppdrag. Här krävs en bra organisation. Detta är oerhört centralt men svårt att få till. Om
!18
inte lagen kan stödja de unga inför framtiden vad styr då vårt handlande och vilken syn på
samhället och lagarnas kraft får de unga då? Idag mäter vi måluppfyllelse och meritvärden
utifrån ekonomiska förutsättningar. Hur kan vi visa att de mjuka värdena, som personalens tid
för uppföljning av elevernas studiesituation spelar stor roll?
Här har rektor som
resultatansvarig en stor roll att spela.
!
I de fall en elev inte når upp till de lägsta kunskapskraven är det ofta liktydigt med att ett
åtgärdsprogram upprättas. Det borde inte vara så eftersom den pedagogiska utredningen ofta
visar på att eleven behöver stöd, dock inte särskilt stöd. Vari ligger då skillnaden mellan dessa
stödformer? Stöd ska vi kunna erbjuda eleven inom ramen för den ordinarie undervisningen,
medan det särskilda stödet tillkommer först när eleven är i behov av insatser utanför ramen
för ordinarie undervisning. Vi behöver också utveckla arbetet med att möta varje elevs olikhet
inom ramen för den ordinarie undervisningen. Lyckas vi med det kommer vi också öka
förutsättningarna för att nå alla elever.
!
Utvecklingssamtalet är det enskilt viktigaste mötet mellan skola – elev – hemmet. I det goda
samtalet, den goda relationen, växer oftast en individuell utvecklingsplan för eleven fram, där
också eleven tar ett större eget ansvar för sin utbildning. Mycket av ansvaret för att samtalet
ska leda framåt ligger på den enskilda läraren som behöver vara väl förberedd, ha ett brett
underlag samt ha en helhetssyn på eleven och dennes lärsituation. Strategier för att sprida
goda exempel bör implementeras på våra skolor. Det utspel utbildningsminister Jan Björklund
gör kring avskaffandet av skriftliga omdömen skulle i en förlängning kunna urholka
utvecklingssamtalets grund. Det räcker inte med att grunda ett sådant samtal enbart på
resultat, det behöver finnas en plan för framtiden där det tydligt framgår vad eleven behöver
utveckla för att nå högre mål och hur dessa ska uppnås. Om en lärare/mentor inte har en
helhetsbild för eleven lärande riskerar utvecklingssamtalet att enbart bli summativt och inte
framåtsyftande.
!
Genom att utveckla tydliga strukturer för överlämningar såväl mellan stadier som inom den
egna enheten, vid exempelvis lärarbyten, kommer denna problematik att undanröjas. Här
finns stor utvecklingspotential!
!19
!
Det traditionella ensamarbete som det tidigare innebar att vara lärare, lever på många skolor
kvar, inte minst på gymnasiet. Rektorer i allmänhet bör se över sin inre organisation för att få
en bild av hur samarbete kring våra elever och vårt uppdrag fungerar på skolan. Visar det sig
att det finns stora brister måste en förändring till stånd. John Hattie framhäver i boken
”Synligt lärande för lärare”, vikten av höga förväntningar inom alla nivåer. Rektors
”ledarskap för lärande är det mest kraftfulla incitament för att stanna kvar inom
utbildningsyrket” (Hattie 2012 s.204). Beträffande elevers egna förväntningar på sina studier,
listar Hattie detta som den viktigaste påverkansfaktorn på studieprestationer (Ibid s.312).
Självklart kan vi koppla ihop detta med att varje enskild lärare måste ha höga förväntningar
på eleverna, följa skolans värdegrund, vara öppna för att samarbeta med andra lärare och
bidra till såväl ämnes- som arbetslagsutveckling. Finns dessa gemensamma nämnare på
skolan har vi en god grund att bygga vidare på.
!
Andra faktorer som påverkar elevernas möjligheter att nå målen är elevernas sociala situation
Det handlar också i skolmiljön om ensamhet, utanförskap och besvärliga kamratrelationer.
Det åligger skolan ansvar att skapa en trygg arbetsplats för såväl elever som personal och
under hela skoltiden förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande
demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Elevernas personliga
egenskaper är betydelsefulla för elevernas resultat. Här kan man hänvisa till att skolans
uppdrag, vilket tydligt framkommer i skollagen 3 kap, 3 §, riktas mot att barn och elever ska
ges ledning och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. Det åligger både skolans
organisation samt skolans personal att ha höga förväntningar på elevens prestationer samt
möta varje elev så denne blir inspirerad och stimulerad till en livslång lust att lära.
!
Här kan vi ju välja ett enkelt svar som att skolans sociala vikt måste avspeglas i ekonomiska
resurser. Självklart underlättar ett ekonomiskt tillskott arbetet mot utanförskap och bristande
stöd från hemmiljön, men verkligheten visar ändå att vi, oavsett ekonomiska tillskott eller
inte, enligt skollagen måste anpassa oss efter de elever vi har och deras förutsättningar.
Samtidigt är det viktigt att påpeka att låta lärare vara just lärare och inte belastas i för stor
grad av de sociala frågorna. Det innebär m a o att det är en vinst att ha en kurator anställd på
!20
skolan som avlastar lärarna i dessa situationer. Därmed inte sagt att en lärare frånsäger sig allt
socialt ansvar, eftersom det i en god lärare – elevrelation är naturligt att läraren blir den
person som en elev först vänder sig till.
!
I mångt och mycket landar det vi lyft fram i vår slutdiskussion om ledarskap. Rektors
ledarskap – förmågan att leda skolans arbete framåt, utveckla nya arbetsmetoder, utveckla
personalen och anpassa sin roll utifrån att vara den ytterst verksamhetsansvarig för skolan.
Icke att förglömma att det handlar precis lika mycket om den enskilde lärarens ledarskap –
förmågan att leda eleverna mot högre mål, hålla samman elevgruppen, vara en positiv förebild
och låta varje individ utvecklas så långt som möjligt. Det är hög tid att vi lever upp till mottot
”en skola för alla”!
!
!
!21
6. Referenser
Ahlberg, A. (2001). Lärande och delaktighet: Lund: Studentlitteratur
Ahlberg, A. (2001). Specialpedagogik - ett kommunikativt relationsinriktat perspektiv. Lund:
Studentlitteratur
Egerlund, Haug & Person. (2006). Inkluderande pedagogik i ett skandinaviskt perspektiv.
Stockholm: Liber förlag
Esaiasson P, m.fl. (2004). Metodpraktikan. Stockholm: Nordsteds Juridik AB
Grundskoleförordningen: 1994:1194
Hattie, J. (2012) Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & Kultur
Lindesjö, B & Lundgren, U.P. Utbildningsreformer och politisk styrning. Liber förlag
Löwing, M & Bergeå, E. (2008). Skolinspektionen – för bättre skolor. Studentlitteratur AB
Scherp, H-Å. (2005). Pedagogiska magasinet 2005-05-23.
Skolinspektionen. (2010). Kvalitetsgranskning, rapport 2010:15. Rektors ledarskap.
Skollag 2010:800
Skolverket. (2011). Läroplanen för grundskola, förskoleklass och fritidshemmet.
Statens Offentliga Utredningar 2004:98. För oss tillsammans – om utbildning och
Utvecklingsstörning – Slutbetänkande av Carlbeckkommittén. Stockholm: Fritzes
Teveborg, L. (2001). Elever i behov av särskilt stöd. Ekelunds förlag
!
!22
Internet
Ekonomifakta. Studieresultat – grundskolan. 2013-08-22: http://www.ekonomifakta.se/sv/
Fakta/Utbildning-och-forskning/Provresultat/
Skolinspektionen 2013-08-22: http://www.skolinspektionen.se/sv/Tillsyn--granskning/
Nyheter1/Alla-elever-ska-kunna-na-malen/)
Skolverket: 2013-08-23:http://www.skolverket.se/om-skolverket/visa-enskild-publikation?
_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext
%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D871
!23
