Skolinspektionen gav universitetslektorerna Jan Håkansson och Daniel Sundberg, Linnéuniversitetet, i
uppdrag att ta fram en forskningsöversikt som skulle belysa sambanden mellan olika
undervisningsfaktorer och elevernas studieresultat. Detta i syfte att bidra till förbättringar i skolor
som uppvisar brister och att förankra och vidareutveckla bedömningarna av undervisningens kvalitet
i Sverige. Denna forskningsöversikt låg senare som grund för Skolinspektionens sammanställning
”Framgång i undervisningen” (2010) och de slutsatser man där drar (se nedan).
Håkansson och Sundberg gör i Utmärkt undervisning (2012) en genomgång av de cirka 40 mest
inflytelserika internationella och nationella forskningsöversikterna om undervisning och lärande
under de senaste 20 åren, bland annat John Hatteis (2009) Visible learning.
Författarna konstaterar att det inte finns några enkla ”recept” för en framgångsrik undervisning utan
att varje skola måste ses i sin unika kontext och de förutsättningar som där råder. Däremot
konstaterar man att det finns mera generella ”riktningsgivare” som går att applicera på de flesta
skoltyper. Dessa sju riktningsgivare ska ses just som givare av riktning och vägledning över hur
undervisningssituationen bör organiseras och hanteras för att vara så framgångsrik som möjligt.
1. Samlande uppdragsvision och lärandeavpassade förutsättningar
Social, kulturell och politisk uppbackning i samhället – samlande uppdragsvision
Moraliskt engagemang – att skolan kan göra skillnad, alla elever kan lära sig
Inkludering – elevers olikheter i förmågor och förutsättningar, socioekonomiska
bakgrunder, socialt, personligt och kognitivt
Goda möjlighetsbetingelser – lokaler, material, tid, resurser, forskning,
kompetensutveckling, skolutveckling
2. Kommunicerad syntes- och målrelatering
Undervisningen bygger på och utgår från mål och värden som är styrande
Det görs ett urval av vilka mål som ska uppnås och när, liksom av undervisningens
innehåll, baserat på analyser och reflekterande ställningstaganden och utifrån kvalitet
snarare än kvantitet
Undervisning och lärandeuppgifter planeras och utformas utifrån pedagogiska
avväganden i en målrelaterad struktur som samtidigt ger utrymme för successivt ökad
självständighet hos eleven
Läraren kommunicerar undervisningens mål och syften på ett sådant sätt att han/hon
lyckas engagera och motivera eleverna kring innehållet
Eleverna, genom sin förtrogenhet med undervisningens syfte och mål, utmanas att
ompröva sin förståelse, utveckla förklaringar till centrala begrepp genom att tillämpa
dem i autentiska lärande situationer och diskutera dem med lärare och kamrater.
Undervisningen uppmuntrar och hjälper eleverna att utveckla olika lärandestrategier
(ex. skriftligt, muntligt, kommunikation, engagemang, ställa frågor, lyssna)
3.
Kraftfull kunskapsförankring
Didaktisk kunskap
Ämneskunskaper och förmågan att omsätta dessa
Didaktiskt omdöme – rik undervisningsrepertoar utifrån elevers förförståelse
Insikt i elevernas kunskaper, intressen och erfarenheter
Elever lär sig successivt ämnesdisciplinära och tematiska kunskapspraktiker
Kunskapsrepresentationer – på djupet och bredden (mellan ämnen och i ämnet)
Informationsteknologiskt intensiva undervisningsstrategier – motivation och variation
4. Successiv fördjupning
Utvidgat deltagande – från enklare till det kvalificerade (ex. memorering till analys)
Varierad undervisningsrepertoar
Höga förväntningar avvägda mot varje elev
Olika kunskapspresentationer (film, text, bild m.m. )
Kognitivt utmanande undervisning
Uppmuntra kreativa generiska förmågor som exempelvis problemlösning
5. Lärandestödjande struktur och samspel
Lärare kan leda kunskapsarbetet professionellt
Lärare har både ämneskunskaper och didaktiska kunskaper samt sociala kunskaper som
skapar en integrerad enhet.
Undervisningen bygger på kommunikation och samtal
Sammanhängande och anpassade undervisningsformer (helklass, grupp, enskilt)
Tid och resurser brukas med hänsyn till pedagogiska motiv och organiseras med tanke på
elevernas tillägnande av olika slags innehåll, snarare än efter administrativa behov.
Lärares ledarskap och relationella kunskap präglar undervisningen.
Väl strukturerad undervisning utvecklad ur styrdokument men samtidigt understödjer
elevernas möjligheter att undersöka, upptäcka och anknyta till livet utanför skolan.
6. Anpassad lärandekontext
Generella undervisningsprinciper tillämpas relaterade till olika kontexter
(ex. specialpedagogiska, ämnesdidaktiska eller mångkulturella sammanhang och också
inom olika skolformer)
Lärare ger elever möjligheter att arbeta efter väl strukturerade kvalitativa mål och
utmanande projekt just bortom deras rådande förståelsehorisonter.
Kunskaper inom en kontext prövas i andra lärandekontexter – överföringar utvecklar
lärande.
Diskutera kunskapers möjligheter och begränsningar
Lyhördhet för elevers olika perspektiv kring ämnesinnehållet
Stödjande, målorienterad, inkluderande och ömsesidig klassrumskommunikation
Undervisning bygger på tidigare erfarenheter och lärande hos enskilda men även på
kulturella erfarenheter hos olika elevgrupper
7. Lärande bedömning
Stödjande och löpande återkoppling till eleven mot en stegvis fördjupning och successivt
ökad självständighet för eleven
Bedömning av elevers lärande sker i förhållande till läroplaner, kursplaner och andra
kunskapskrav med fokus på bedömning för lärande
Bedömningen innefattar såväl ämneskunskaper som generiska förmågor och
problemlösningsstrategier, inklusive metakognitiva strategier
Bedömningen utgör en integrerad del av undervisningen och syftar till ett fördjupat
lärande liksom att eleverna är delaktiga i bedömningen
Bedömningen bidrar till att utveckla undervisningen (reflektion och värdering av lärarens
och kollegornas undervisning)
Formativ och summativ bedömning – lärandeprocesser och lärandeutfall
uppmärksammas
Skolinspektionens sammanfattning av Håkansson och Lundbergs arbete kan i korthet delas in i fyra
områden; John Hatties Visible learning (2009), Synligt pedagogiskt ledarskap från läraren, hur en god
lärandemiljö ser ut och skolan, rektorn och huvudmannen.
JOHN H ATTIES VISIBLE LEARNING (2009) – VAD PÅVERKAR ELEVERS RESULTAT MEST
Lärarens kompetens, förmåga och engagemang
Goda ämneskunskaper
God didaktisk kompetens
Skapa sammanhang och röd tråd
Anpassar innehåll och metod efter elevers förutsättningar
Bred repertoar av metoder och verktyg
Ledare i klassrummet
Skapar struktur
Tydliggör mål man arbetar mot
Tydliggör vilka ansträngningar som krävs för att nå målen
Motiverar elever genom ändamålsenliga förväntningar
Kopplar undervisningen till elevernas erfarenheter
Skapar en stödjande och strukturerad studiemiljö
SYNLIGT PEDAGOGISKT LEDARSKAP FRÅN LÄRAREN
Tydligt syfte
Välorganiserad
Planerad
Kontinuerlig uppföljning
Uppmärksammar lärstrategier som fungerar för eleven
Summering och sammanfattning – för överblick och sammanhang
Lärarledd
Målstyrning/målrelatering/förankring i styrdokument
Stödjande atmosfär
Genomtänkt progression
Snabb återkoppling
LÄRANDEMILJÖN
Integrerad
Omhändertagande
Välkomnar misstag
Intellektuella risker tillåts
Ändamålsenliga förväntningar
Utgångspunkt i elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper
Varierad – passar olika lärstilar
Anpassad undervisningsform i förhållande till elevens behov, erfarenheter och intressen
(rektor och huvudman ansvarar för att lärarna får tillräckligt stöd)
Samverkan mellan lärare – ökad reflektion
Elevers delaktighet
SKOLAN, REKTORN OCH HUVUDMANNEN
Professionellt pedagogiskt klimat
God organisation där det pedagogiska uppdraget sätts i fokus och utformas för att det
ska hanteras så effektivt och ändamålsenligt som möjligt
Genomtänkt organisation för kompetensutveckling
Genomtänkt utveckling av skolans interna arbete
Fungerande och stödjande pedagogiskt klimat
Rektors ansvar för utbildningens kvalitet
Rektor driver pedagogiska diskussioner, verkar för samhörighet och samsyn i kollegiet
Rektor pekar ut och omsätter övergripande inriktningen för att arbetet omsätts i praktisk
handling
Rektor följer upp undervisningens resultat
Rektor inhämtar kunskap om lärarnas undervisning
Rektor ansvarar för undervisningens kvalitet
Systematiskt kvalitetsarbete som inkluderar undervisning i aktuellt ämne
SKOLINSPEKTIONENS SAMMANFATTNING
Kvalité i lärarens kombinerade kunskaper, förmågor och handlingar i varje unik
undervisningssituation
Kompetens att bygga och utveckla relationer
Ledarkompetens
Didaktiskt kompetens
Organisation som skapar trygghet och struktur
Kollegiala samtal om mål, värderingar och bedömning av resultat som rektor driver
Håkansson & Sundberg, Utmärkt undervisning – framgångsfaktorer i svensk och internationell
belysning, 2012, Stockholm: Natur och Kultur
Skolinspektionen, Framgång i undervisningen – En sammanställning av forskningsresultat som stöd
för granskning på vetenskaplig grund i skolan, Dnr 2010:1284
