Paulus berättar - Skolan och kyrkan

PAULUS
berättar
lärarhandledning
1
2
förord
Bibelkuppen 2005 är utformad för att stöda skolans religionsundervisning. Det här materialet är en idébank med tips och idéer på hur man kan arbeta med bibeltexterna från
Apostlagärningarna och Filipperbrevet i årskurserna fem och sex. Materialet kan också
användas i modersmål, historia, geografi och musik.
Materialet ger bakgrund till de bibeltexter som finns med i Bibelkuppen. Observera att
frågorna i tävlingen ställs enbart utgående från de angivna bibeltexterna. Det är inte
tänkt att man måste gå igenom hela materialet för att eleverna skall klara sig i tävlingen
utan materialet är utarbetat för att inspirera till bibelkunskap i skolan. Paulus berättar
innehåller material om hur den kristna kyrkan blir till, om möten med andra kulturer, kärlekens lov och brevskrivaren Paulus. Det finns mest material i skede 1 och 2. Idéförslagen
är konkreta och enkla att genomföra. Det finns faktarutor, dramaövningar och diskussionsfrågor.
Motsvarande material från Bibelkuppen 2001, Lukas berättar finns på kyrkans webbplats
SKOLFORUM www.evl.fi/svenska/skola . I Lukas berättar finns det stoff om bl.a. liknelser och påsken. På webbplatsen hittas också Matteus berättar från Bibelkuppen 2003 där
bl.a. julen och Jesu undervisning behandlas.
Kopieringsunderlagen kan fritt användas i klassen. Materialet är digert och kan användas
under flera terminer. Spara gärna materialet, för idéerna står sig och kan plockas in i
undervisningen under kommande år. Materialet är gjort utgående från Bibel 2000.
Faktarutorna är skrivna av prästerna Ann-Sofi Storbacka, Tomas Ray, Robert Lemberg,
missionspedagog Marika Björkgren-Thylin. Klasslärarna Irina Andersson, Siv Bergman,
Catarina Bärlund-Palm, Elisabet Still, Majvor Grönroos-Lillkung, Victoria Rajasalo och
ungdomsarbetsledare Jeanette Ribacka-Berg har bidragit med idéer för undervisningen.
Ett speciellt TACK vill jag rikta till Finska Missionssällskapet och till Svenska Lutherska
Evangeliföreningen för de bidrag till innehållet de gett.
Jag hoppas att materialet skall inspirera lärare och elever till roliga och insiktsfulla stunder
tillsammans!
Inger Sjöberg
3
Arbetsgrupp
Irina Andersson
Catarina Bärlund-Palm
Tomas Ray
Jeanette Ribacka-Berg
Inger Sjöberg
Ann-Sofi Storbacka
Redaktör
Pärmbild
Illustrationer
Layout
Språkgranskning
Tryck
Inger Sjöberg
Pekka Rahkonen
Pekka Rahkonen, Sonja Dolke och Gun Ahlberg
Inger Sjöberg
Irina Andersson
Kyrkostyrelsens dupliceringsanstalt,
Helsingfors 2004, Stiftsrådet i Borgå stift
4
innehåll
Idéer för arbetet med bibeltexter
5
Skede 1
Fakta:
Pingst, Vägen, Insamling
Symboler för den Heliga Anden
De fyra ”b-na”, Oren
Ideér och uppgifter:
Argumentera, diskussionsfrågor, bibelkryss m.m. fr.s.
7
8
9
Skede 2
Fakta:
Dopet, Spådomsande
Mission bland judar, Epikuréer och stoiker
Paulus och Barnabas i Lystra
Paulus mission bland greker, Lydia, Areopagen
Romerska medborgare, Templet
Idéer och uppgifter:
Krångliga ord, Grekland, kartuppgift m.m.
fr.s.
19
20
21
22
23
10
24
Skede 3
Fakta:
Kärlekens lov, Nådegåva, Rättvisans gudinna
33
En sjöman berättar
34
Idéer och uppgifter:
Spel, vykort, Paulus med på friluftsdagen m.m. fr.s. 35
Skede 4
Fakta:
Filipperbrevets teologi
41
Facit
Litteraturlista
42
43
5
6
Idéer för arbeteT
med bibeltexter
Musik
Psalmer
Grekisk musik
Kom ihåg pinsjakten PsalMedaljeSkoj där det finns
ett urval på 55 psalmer. På psalm-cd:n: Leve Psalmen! finns 58 psalmer inspelade till hjälp när man
lär sig psalmer i skolan. Det finns ett omfattande
webbmaterial till varje psalm om dess författare,
kompositörer och innehåll. Detta hittas på kyrkans
svenska webbplats: www.evl.fi/svenska. Klicka på
Leve Psalmen så hittar du materialet. På samma
webbplats kan du klicka in dig på skolforum där
du hittar morgonsamlingsboken Måne och sol tankar kring psalmer.
Paulus rörde sig en del i den grekiska världen och
mötte grekisk kultur och tankesätt. Ge eleverna
smakprov på den grekiska kulturen genom deras
medryckande musik. Grekisk musik presenteras
bl.a. i följande musikböcker:
Da Capo från åk 5
(Lindholm-Sundqvist, Schildts)
I elevboken på s. 134 berättas det kort om grekisk
musik. På s. 154 finns sången Syrtaki, som är en
gammal grekisk folkdansmelodi.
I lärarhandledningen på s. 59-61 berättas kort om
bouzouki (långhalsad luta), grekiska danser och
Mikis Theodorakis. Dessutom finns arbetsblad som
ansluter sig till texten i elevboken.
Nedan några förslag på psalmer. Om psalmerna
finns på cd:n är de utmärkta med cd, om de finns
i PsalMedaljeSkoj är de utmärkta med Pskoj och
finns de i morgonsamlingsboken är de utmärkta
med bok.
Vi gör musik 4-6
Pingst:
(Engström-Cederlöf, Musik Fazer)
I elevboken på s.162-164 finns 3 st. grekiska
sånger, allmänt om grekisk musik och dansbeskrivning till sångdansen Tzakonikos.
I handledning med pianoackompanjemang s.160162 finns sångerna + idéer för instrumentspel och
rytmer (sångerna finns inspelade på kassettband
4, som hör till Vi gör musik-serien).
ps. 118 Grip du mig helige Ande (cd, bok)
Lyssnarexempel:
ps. 437 Du för vars allmaktsord
ps. 444 Ett Kristusbrev till världen
ps. 446 Guds familj är världens största
Dop:
ps. 214 Med vår glädje över livets under (cd)
ps. 188 Det finns en plats (cd, bok, Pskoj)
Bön:
ps. 333 Lär mig att bedja av hjärtat (bok, Pskoj)
ps. 322 Sanningens Ande (cd, bok, Pskoj)
Mission:
Mikis Theodorakis: Zorbas dans (finns på lyssnarkassett 7A till Vi gör musik-serien).
Kärlek och gemenskap:
ps. 459 I Kristus är ej öst och väst
ps. 553 Guds kärlek (cd, bok)
ps. 461 Som människor möts vi på vägen (bok)
ps. 87 För att du inte tog det gudomliga
7
Geografi och
historia
Kombinera dagens EU-kunskap med Bibeltexterna om Paulus missionsresor. Använd kartan i materialet
(s. 29) till att plocka fram platser och orter som var viktiga på den tiden sett ur ett historiskt och bibliskt
perspektiv. Gå igenom flaggorna i dagens Europa och i andra länder som syns på kartan. En tidslinje på
väggen i klassen åskådliggör historiens förlopp.
2000
1500
Abraham, Isak
Jakob med släkt
Mose,
Josua
1000
900
500
0
David
Salomo
det delade
kungariket
Israel - Juda
Exilen
Jerusalems
fall, 587 f.Kr
Jesus
Paulus
urkyrkan
Under sin andra missionsresa besökte Paulus
många av de platser han tidigare varit på. Han reste
då tusentals kilometer över de berg som idag utgör centrala Turkiet. En stad i Turkiet som också
idag förknippas med Paulus är staden Efesos. Det
gamla Efesos var en imponerande stad med bad,
bibliotek, teater och marknadsplats. Gatorna var
belagda med marmor. I dag görs utfärder från bl.a.
turistorterna Marmaris och Icmeler till Efesos.
Efesos är ett av Turkiets viktigaste och mest fascinerande ställen för arkeologiska utgrävningar.
Någon i klassen har kanske besökt en semesterort vid Medelhavet. Ta vara på den kunskapen och
erfarenheten och be eleverna beskriva den miljö
och kultur de upplevt där. Fotografier gör platserna
verkliga så att eleverna uppfattar dem som orter
med verkligt liv och rörelse även idag.
I faktarutorna i skede 2 beskrivs det tankesätt och
den religion som präglade greken, juden och anhängare av folkreligion. Plocka upp olika kulturer i
klassen t.ex. genom matkulturen i Grekland, se s.
24. Be eleverna beskriva olika maträtter de upplevt. Be dem beskriva hur det smakade och vilka
ingredienser det fanns.
Huvudstaden i Grekland, Aten, är fortfarande en
intressant stad. I Aten gick Paulus omkring och
inför Areopagen höll han sitt tal. Sök mera information om staden och forska i Atens historia, ta
fram Akropolis, Areopagen, Parthenontemplet,
Erechthiontemplet, Agoran m.m.
Några exempel på historia
på dagens turistorter
På sin första resa besökte Paulus Cypern (Apg.
13:4-12, inte med i tävlingen).I staden Pafos kom
den romerska ståthållaren Sergius Paulus att tro
på det Paulus predikade om och därmed blev Cypern det första landet med en kristen regent. I staden Pafos finns fortfarande en pelare som bär
aposteln Paulus namn. Enligt legenden i trakten
bands Paulus här och fick motta 39 piskrapp för
att han predikat evangeliet. Pryglingen måste ha
skett innan Sergius Paulus konverterade till kristendomen.
8
På resan till Rom led Paulus skeppsbrott och de
strandade på ön Malta. St Paul´s Bay (Sankt Paulus viken) utpekas som det ställe där skeppsbrottet
ägde rum. En landtunga av sand går ut i havet
där. Det stämmer väl med beskrivningen av
skeppsbrottet, när de försökte få skeppet in i viken, slog det mot sandrevet och började brytas
sönder. I staden Rabat finns St Paul´s Church, en
kyrka från 1500-talet. Invid den finns St Paul´s
Grotto. Det sägs att Paulus skulle ha vistats i den
grottan när han var på Malta.
Skede 1
Skede 1
Kyrkan blir till
Apostlagärningarna
2:1-13, 37-47
9:1-30
10:1-35
11:19-30
pingst
När judarna firade pingst, eller veckohögtiden/festen, var det en skördehögtid som firades i början
av veteskörden. Veckohögtiden var en fest när man
tackade Gud för skörden. Festen inföll femtio dagar efter påsk. Festen kom senare att kallas pingst,
från det grekiska ordet för femtio. Judarna förknippar festen med händelsen på Sinaiberg, när Mose
fick ta emot de tio buden av Gud. Det var en av
vallfärdshögtiderna och folk från hela den judiska
världen brukade bege sig till Jerusalem för att få
vara med om festligheterna vid templet.
niskor att de ”hörde till Vägen” (Apg. 9:2) eller ”följer Vägen” (Apg. 24:14). När Paulus berättar om
sitt forna liv då han förföljde kristna säger han att
han har varit en ”dödsfiende till Vägen och tagit
fast både män och kvinnor och satt dem i fängelse” (Apg. 22:4). Vägen står för en kristen livsstil
där man vill följa Jesus som också sade om sig
själv: ”Jag är vägen, sanningen och livet.” (Joh.
14:6).
De kristna firar högtiden för att den heliga Anden
kom över lärjungarna och att de frimodigt började
berätta om sin tro. Genast efter det bildades den
första kristna församlingen i Jerusalem, som det
står om i Apg. 2. Pingst anses vara kyrkans födelsedag.
Insamling
Efter apostlamötet uppfattade Paulus som sin
hederssak att hjälpa de fattiga medlemmarna i församlingen i Jerusalem. På många ställen i sina
brev talar han om insamlingen till förmån för ”de
heliga i Jerusalem”. (Läs t.ex Gal. 2:10 eller 2 Kor.
8-9). Han ville stärka banden mellan de i huvudsak judiskt-kristna i Jerusalem och de kristna i
Grekland och i Rom. För Paulus var insamlingen
så viktig att han personligen ville föra pengarna till
Jerusalem. (Rom. 15:25).
Vägen
I Apostlagärningarna nämns att man för första
gången började kalla efterföljare till Jesus för kristna
i staden Antiochia (Apg. 11:26). På andra ställen i
Apostlagärningarna säger man om kristna män-
9
Skede 1
Symboler för den
heliga Anden
I Apg. 2 finns några symboler för den heliga Anden. Det talas om en stormvind, som fyllde hela
huset, och tungor som av eld, som fördelade sig
över lärjungarna. Andra symboler som används i
Bibeln för den heliga Anden är vatten och duvan.
Vind
I Gamla Testamentet används det hebreiska ordet (ruach) för både vind och ande. Det kan också
betyda andedräkt. Människan behöver luft för att
kunna andas och på samma sätt betyder Anden
liv för den kristna.
Eld
Bilden av eld användes i Gamla Testamentet för
att uttrycka hur det onda skulle utplånas, brännas
bort. I metallindustrin användes eld och hög värme
för att rena metallen från slagg och andra
biprodukter, de brändes bort.
I profeten Jesajas bok (6:6-7) används elden som
en symbol för något som renar från synden.
Jesajas läppar blir renade av ett glödande kol som
funnits på altaret i templet.
Vatten
När Jesus talar om Anden i Johannesevangeliet
beskriver han Anden som strömmar av levande
vatten. I ett land med öken och torka är också
vattnet en symbol för liv. Även människan behöver vatten för att överleva. När det är varmt och
hett behöver man släcka sin törst. På samma sätt
kan man tänka sig att människan i sitt innersta
kan uppleva en tomhet, eller en törst efter något
annat än det som finns runt omkring henne. En
inre törst. Det är för att släcka den törsten som
Jesus säger: ”Är någon törstig så kom till mig och
drick. Den som tror på mig ur hans inre skall flyta
strömmar av levande vatten, som skriften säger.”
(Joh. 7:37-38)
Duvan
I alla evangelier beskriver man hur Anden i form
av en duva sänkte sig ned över Jesus, när han
döptes av Johannes Döparen. En duva kan ofta
ses i predikstolen över den som står och predikar.
Tanken är att Anden talar genom den som predikar.
Sammanfattar man symbolerna kan man säga att
de talar om liv, förlåtelse och rening i en människas liv. Anden föder tron på Kristus hos människan. Anden vill också ge människan mod att berätta om sin kristna tro.
10
Skede 1
De fyra ”B-na”
För att ett bord skall kunna stå stadigt behövs det fyra ben. Likaså behövs det vissa saker för att en
församling eller en kyrka skall kunna fungera på ett bra sätt. I den tidigare bibelöversättningen från 1917
stod det om kyrkans fyra ben i Apg. 2:42. Dessa var apostlarnas undervisning (Bibeln),
brödragemenskapen, brödsbrytelsen och bönerna. I den nya översättningen är orden lite annorlunda,
men betydelsen och begreppen är ändå desamma.
Apostlarnas undervisning
är det som kom att bli vår Bibel. När Jesu lärjungar, apostlarna, blev gamla var det viktigt att få
bevarat det som Jesus hade sagt och gjort. Då
skrev man ned det som apostlarna berättade. De
evangelier och brev som ansågs stå apostlarnas
undervisning och kyrkans lära nära samlades ihop
och blev till vårt Nya Testamente. I alla tider har
Bibeln varit viktig för kyrkan, även om man ibland
varit oense om hur man skall tolka det som står i
den.
Brödragemenskapen
har man i Bibel 2000 bytt ut till den inbördes hjälpen, men ordet på grekiska (koinonia) kan också
ha betydelsen ”gemenskap” och syftar i denna text
på egendomsgemenskap. De första kristna hade
allt gemensamt, även det som de ägde. De sålde
bort sina egendomar och hade pengarna gemensamt, så att ingen skulle behöva vara fattig eller
inte ha det som man behövde för det vardagliga
livet. Också idag delar vi i kyrkan en del av våra
pengar med de fattiga. Varje söndag samlas det
in kollekt, som går till någon som behöver pengar.
Även diakoniarbetaren i en församling kan hjälpa
dem som inte har tillräckligt för att klara sig ekonomiskt.
Brödsbrytelsen
är ett annat namn för nattvarden. Nattvarden var
den måltid Jesus hade uppmanat sina lärjungar
att fira. Det var en symbolisk måltid som de kristna
inte delade med några andra och firade bara vid
sina egna sammankomster. Den tidiga kristna
kyrkan blev anklagad för kannibalism, eftersom
man sade att man åt Kristi kropp och drack Kristi
blod, när man i nattvarden åt bröd och drack vin. I
nattvarden tänker vi oss att Kristus är närvarande
och ger oss förlåtelse för våra synder. Det är en
festmåltid på jorden där alla är jämlika. Alla böjer
knä vid nattvardsbordet och äter av samma bröd
som delas ut.
Bönerna
De första kristna deltog i den judiska bönetraditionen och bad på de tider som judarna bad.
De träffades i templet och bad som judarna, men
kom också ihåg den särskilda bön som Jesus hade
lärt sina lärjungar, bönen ”Vår Fader ”. Den bönen
lärdes ut åt dem som lät döpa sig och blev kristna.
I bönen kände de en gemenskap med Gud och
Jesus som hade uppstått. Bönen är som Luther
säger ett hjärtats samtal med Gud. Bön kan bes
med kända ord i skrivna böner, men också fritt,
t.o.m. utan ord. Bönen kan också vara en form av
gemenskap med andra, man ber tillsammans t.ex.
när man firar gudstjänst.
11
Skede 1
Oren
Till judendomen hör föreskrifter som handlar om
det dagliga livet, t.ex. om matlagning. Reglerna
för vilka djur som är tillåtna att äta och vilka djur
som är otillåtna d.v.s. orena finns i Gamla
testamentets Moseböcker. Många av våra dagars
judar vill fortsättningsvis hålla sig till den tillåtna
maten och undviker t.ex. att äta gris- eller hästkött.
Begreppet orenhet i judendomen handlar om sådant som hindrar kontakten med Gud, om sådant
som är olämpligt och skadligt. Det är inte alltid lätt
för oss i dag att förstå varför vissa saker är orena
för rättrogna judar. Det som kanske närmast liknar de judiska renhetsreglerna som vi brukar följa
i Finland är att pojkar och män skall ta av sig mössan när de stiger in i en kyrka.
Avsnittet om Petrus och Cornelius i Apostlagärningarna handlar om reglerna för renhet och orenhet. Får icke-judar, alltså sådana som ur judisk
synvinkel lever ett orent liv, bli medlemmar i den
första kristna kyrkan? Är kyrkan till också för hedningar? Måste greker som blir kristna förbjudas
att äta griskött? För oss är svaret självklart, men
det var inte så för Petrus och många judar med
honom i den första kristna kyrkan.
I och med att allt fler icke-judar blev intresserade
av kristendomen ställdes kyrkan inför nya frågor.
Skall man kräva att också sådana som inte är judar skall börja följa en judisk livsstil när de blir
kristna? Denna fråga togs upp vid ett apostlamöte
i Jerusalem i vilket också Paulus och Barnabas
deltog. Mötet beskrivs i Apg.15. Man kom överens om att icke-judar som ville bli kristna inte i
allmänhet behövde följa judiska regler. Både judar
och hedningar (= andra än judar) skulle ändå inte
göra sådant som judar uppfattade som särskilt
förkastligt: att äta kött som har offrats till avgudar
och att missbruka sin sexualitet. Vid apostlamötet
fick Paulus uppdraget att särskilt rikta sig till dem
som inte var judar.
Argumentera
Petrus ändrar åsikt
Läs Apg. 10:1-35. Petrus var bergsäker på att han
hade rätt. För honom var det självklart att inte äta
kött som ansågs orent. Han trodde inte heller att
det var rätt att umgås och besöka vissa människor. Ända tills han stötte på motargument han inte
rådde på...
Låt eleverna dramatisera en upphetsad diskussion.
Klassen delas in i två grupper: ja-sidan och nejsidan. Ja-sidan tilldelas en åsikt de skall försvara
och argumentera för. För att utmärka ja-sidan kan
dessa elever sitta på stolar i en del av rummet.
Nej-sidan skall argumentera mot åsikten. Förslag
på åsikter:
- Alla skolelever borde ha skoluniform.
- Stoppa alla djurförsök.
- Det borde finnas en godiskiosk i skolan.
- Det är irriterande när kompisens mobiltelefon
ringer hela tiden.
- Alla borde cyckla eller åka buss för att spara på
naturen.
- Åldersgränsen på filmer borde slopas.
- Man borde få bestämma själv när man skall gå
och lägga sig på kvällen.
- Istället för skolmaten borde man få köpa hamburgare i skolan.
Vill man fördjupa övningen kan åsikter plockas
från skolgården, från något aktuellt tema eller någon konflikt i klassen.
Alternativ. En ja-hatt och en nej-hatt flyttas från
huvud till huvud i klassen medan musik spelas.
När musiken tystnar tilldelas den som har ja-hatten en åsikt. Åsikten visas också för eleven med
nej-hatten. Åsiktseleverna får en liten stund på sig
för att förbereda sig. Ja-eleven skall sedan med
argument, kroppsspråk och mimik övertyga och
motivera varför hennes åsikt är rätt. Nej-eleven
skall tala för det motsatta.
12
Skede 1
Krångliga ord
Hedning - På Bibelns tid kallades de som inte
var judar för hedningar. Senare används ordet om
icke kristna.
Gudfruktig, from- person som vill leva efter Guds bud
Ord att
slå upp
garvare
disputera
ordonnans
Allmosa - gåva till nödlidande
officer
Diskussionsfrågor
Apg. 2:1-13,37-47 Pingsten kyrkans födelse
Varför var de kristna så omtyckta i början?
Varför blev de sedan hatade och förföljda? Vad hände?
Apg. 9:1-30 Paulus omvändelse
Varför valde Jesus just Saul, som förföljde honom?
Vad betyder det att fjäll faller från ögonen? Kan du tänka dig nån annan situation där det händer?
Varför var de kristna så rädda för att släppa in Saul i gemenskapen?
Apg. 10:1-35 Petrus och Cornelius
Varför måste Petrus förberedas på att Cornelius skulle komma?
Hur hade Petrus behandlat Cornelius och tagit emot hans begäran, om Petrus inte hade sett drömmen om
djuren?
Petrus dröm tolkades så att alla folk ska få höra ordet om Kristus. Kan man också tolka den bokstavligen,
så att inga djur är orena att äta? Judar och muslimer äter inte griskött, men det gör kristna. Kan det ha med
drömmen att göra eller?
Apg. 11:19-30 Det berättas på många ställen om bekymren med
judar och icke-judar.
Vilka hade Jesus kommit till? Vilka skulle evangelium predikas för?
Vad har vi för motsvarighet till insamlingen till Jerusalem i vår tid?
13
Skede 1
Uppgift
Saul var en av de värsta fienderna till dem som trodde på
Jesus. Han hade fått brev av
översteprästen med tillstånd
att fånga alla kristna. Till vilken stad var han på väg?
Sök bokstäverna i skylten
och gör dem tydliga t.ex.
med färgpenna.
När Saul närmade sig staden
omgavs han plötsligt av ett
starkt ljussken. Saul bländades och föll till marken. Han
hörde en röst som ropade
hans judiska namn. Skriv in
namnet på bältet.
Hans resesällskap blev förskräckt. De hörde rösten men såg ingenting. De måste leda Saul in i
staden. Varför? Kan du läsa den gamla texten?
Saul lät döpa sig och började predika om Jesus.
Han blev en av Guds största apostlar. Saul började använda namnet Paulus. Vad betyder namnet? Plocka den minsta bokstaven ur bokstäverna
i hans namn och skriv i rutorna till vänster om bilden på Paulus.
Kopieringsunderlag
14
Publicerat med tillstånd av Svenska
Lutherska Evangeliföreningen i Finland
Skede 1
Paulus skrev brev till kristna
för att undervisa, trösta och
varna. Breven finns i Nya
Testamentet. Vilka brev
skrev han när han var fånge
i Rom? Tyd blindskriften och
skriv på breven.
Publicerat med tillstånd av Svenska
Lutherska Evangeliföreningen i Finland
15
Kopieringsunderlag
Skede 1
Apostlagärningarna 2
Läs texterna i Apg. 2 och rita en serie om händelseförloppet.
Då hördes från himlen ett dån...
Är de inte greker? Hur kan de prata
vårt språk?
Paulus predikar.
Vad skall vi göra?
Omvänd er och låt er döpas.
3.000 lät döpa sig den dagen...
Kopieringsunderlag
16
Skede 1
Uppgift
Bibelkryss
Dela in klassen i grupper. Ge grupperna ett textavsnitt t.ex. Apg. 2:1-13, 37-47 och be dem
göra ett bibelkryss på texten. Uppgiften blir svårare om krysset också skall bilda ett ord
lodrätt. Grupperna kan sedan lösa varandras kryss.
Exempel på texten Apg. 11: 19-30
Fyll i ordet som bildas i lodrätt 8
1. Sauls hemstad
2. Sauls arbetskamrat
3. De undervisade 1 år i:
4. Insamling till bröderna i:
5. De äldste tog emot:
6. Kejsare vid svår hungersnöd
7. Ö i Medelhavet
8.
Ordgåta:
När du fyller i ordgåtan rätt ser du vilken stad Paulus var på väg till när han mötte Jesus.
Bodde Paulus hos som blind
Paulus judiska namn
Så hette Paulus lärare
Bad för Paulus då han fick sin syn tillbaka
Paulus var med när denne stenades
Blev Paulus efter händelsen
Här studerade Paulus
Här föddes Paulus
17
Skede 1
Intervju med Paulus
Liten pjäs som kan fungera bra som introduktion till Paulus. Den kan läsas parvis eller framföras i klassen.
Reportern: behöver papper, penna, möjligen en “kamera” och “mikrofon” som rekvisita.
Rep: Jag befinner mig nu i en båt på Medelhavet.
Jag har tänkt intervjua en besättning här. Goddag!
Vad knåpar du med?
Paulus: Ja, det hela verkar nog konstigt, då jag
tänker på hurudan jag varit. Jag har tagit fast och
fängslat många kristna. Jag har varit den största
motståndare till den här nya kristna rörelsen...
Paulus: Ja, det är bra att ha lite handarbete med
sig på de här långa sjöresorna. Jag håller på att
lappa ett tält.
Rep: Men hur kommer det sig att du ändrat uppfattning?
Rep: Jaså du sysslar med sånt. Jag trodde du var
en lärd man som forskar i böcker och sånt...
Paulus: Ja det har jag nog också gjort. Jag har
läst mycket och jag har bl.a. haft den berömda
Gamaliel som lärare. Så jag kan nog det mesta i
skrifterna.
Rep: Är du på semester nu eller...
Paulus: Nej, nej, Det här är en mycket viktig resa
...jag är nämligen ute på missionsuppdrag.
Rep: Jaså! Har du gjort många liknande resor?
Paulus: Ja, det här är faktiskt min andra missionsresa.
Rep: Men hur kan det här komma sig. Jag har hört
av andra att du varit en stor motståndare till mission och allt vad kristenhet heter. Är det nu riktigt
sant det du påstår?
Publicerat med tillstånd av Svenska
Lutherska Evangeliföreningen i Finland
Paulus: Det är svårt att förklara. Hela händelsen
är ofattbar. Det hela började när jag var på väg till
Damaskus för att fängsla de kristna. Då fick jag
se ett bländande ljus och höra en röst tala till mig.
Jag förstod att det var Herren själv som kom tll
mig. Och sen dess har jag varit en kristen och en
missionär.
Rep: Du är verkligen en märklig man. Vad har du
för planer för framtiden?
Paulus: Det blir nog en hel del brevskrivande till
mina kära församlingsbor på olika håll. Sedan hoppas jag på goda möjligheter att predika för hedningar om Jesus som dött och uppstått.
Rep: Jag får väl lämna dig i fred då så att du
hinner med breven. Trevlig resa och hoppas att
det inte blir storm.
Paulus: Tack så mycket! Storm är jag inte rädd
för. Jag har märkt att Gud hjälper då också. Kan
du hälsa så mycket till hemfolket i Tarsus?
18
Skede 1
Tips på arbetsmetod
Behandla ett av textavsnitten gemensamt i klassen. Dela in klassen i grupper (samma grupper varje
lektion). Eleverna i varje grupp drar en lapp som ger dem en roll. Poängtera att rollerna följande lektion
kommer att bytas genom lottdragning eller överenskommelse. Om ni går igenom flera texter under samma
lektion, kan grupperna arbeta med olika texter. Det kanske kan betonas att den medlem som inte hinner bli
färdig under lektionen gör det som hemläxa så att resan kan gå vidare följande gång.
Exempel på roller:
* Ritande Ruben eller Rut
* Kartläggande Kef
eller Kristina
* Frågvise Filippos
eller Filippa
* Skrivande Simon
eller Sara
*Diktande Daniel eller Diana
-med uppgift att skissa en eller flera händelser från resan
-med uppgift att förstora en karta över området och rita in detaljer
som hör ihop med besöket på just den plats texten handlar om.
-med uppgift att skriva frågor om resan (texten) på kort, gärna med
svaren på baksidan.
-med uppgift att skicka Paulus vykort till sin mamma, eller att
skriva Paulus dagbok från resan (Paulus själv är upptagen med sitt brevskrivande och hinner inte).
-med uppgift att skriva en dikt (eller en sång) som handlar om resan
Behandla följande textavsnitt gemensamt och dela ut nya roller.
Extra uppgifter för den som blir färdig med sitt arbete alltför fort:
- hjälpa någon annan i gruppen
- rita Paulus skepp (gärna i genomskärning med detaljer)
- rita fåglar eller växter från Medelhavet
- rita krukor eller andra typiska föremål från Medelhavstrakten
- göra anagram med namn som nämns i texten (anagram = ett ord eller en mening som erhålls genom att
bokstäverna i ordet eller i meningen kastas om eller läses baklänges t.ex. Rut - tur)
- räkna ut på kartan hur långt Paulus seglade
- hitta på ett levnadsmotto för Paulus eller den rollfigur de själva just gått in i
- rita en skeppskatt (råtta, hund …) och namnge den
- rita och skriva vad de tror att Paulus hade i sin resesäck (kappsäck)
För några av dessa uppgifter behöver eleverna uppslagsböcker med illustrationer, se förslag på s. 43.
Siv Bergman
19
Skede 1
20
Skede 2
Skede 2
Kristendomen
byter kultur
Apostlagärningarna
14:8-18, 16:11-40, kap.17,
21:27-40, kap.22,
samt texterna i skede 1
Dopet
I texten berättas om den romerske officeren som
kom till tro på Herren Jesus och lät döpa sig tillsammans med hela sin familj. Dopet och tron hör
ihop. Bibeltexten handlar om att officeren blev
övertygad om att den Jesus, som Paulus och Silas talade om var Gud och kunde rädda, frälsa
honom. Officeren bestämde över sin familjs liv och
ville att alla i familjen skulle få del av det goda
som dopet innebar, även om de eventuella småbarnen i familjen inte kunde uttrycka sin tro i ord.
Det var mannen i familjen som bestämde och så
fick det bli som han tyckte.
I kyrkan är dopet en medlemsupptagningsceremoni, inte en namngivningsceremoni. Vid
dopet säger prästen: ”Jag döper dig Anna i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn.”
I dopet blir man medlem av en församling och den
världsvida kristna kyrkan. Även i dag döps småbarn i vår kyrka. Kyrkan ser det som ett tecken på
Guds nåd, det att man inte kan prestera något själv
inför Gud.
Ursprunget till dopet fanns i judendomen. I tidsperioden mellan Gamla Testamentet och Nya Testamentet brukade människor som omvände sig till
judendomen (proselyter) bli döpta. De blev nedsänkta i vatten, som ett tecken på rening. Johannes Döparen döpte många människor i
Jordanfloden. Även Jesus blev döpt av Johannes
Döparen.
När Paulus i Romarbrevet talar om dopet beskriver han det som en förening med Jesus, med hans
död och uppståndelse. Därför kallades också de
första stora ”dopfuntarna” i vilken en människa
kunde gå ned för dopgrav. I urkyrkan döpte man
vanligen människor vid påsken, på påsknatten. När
de kom upp ur vattnet fick de ta på sig en ny vit
dopdräkt, som de bar hela veckan därpå. Den vita
dräkten symboliserade den renhet dopet hade gett
dem. Före dopet fick de som ville bli medlemmar
av urkyrkan undervisning om vad det innebar att
vara en kristen. Samma dopundervisning finns
fortfarande idag kvar som konfirmandundervisning
i skriftskolan.
Spådomsande
I texten berättas om en slavflicka som hade en
spådomsande. Man tänkte sig att hon kunde förutspå vad som skulle hända i framtiden. I den grekiska världen fanns orakel (bl.a. i Delfi) som man
vände sig till för att veta hur man skulle göra i
svåra situationer. Man tänkte att de kunde se in i
framtiden. Apostlarna liksom judarna förhöll sig
negativa till sådana fenomen. De ansåg att man
skall be Gud om ledning inför svåra valsituationer
och framtida beslut.
21
Skede 2
mission bland judar
Paulus var en strategisk missionär. Till de viktigaste delarna av hans missionsprogram hörde
mottot ”först för juden, sedan för greken”. Vid tiden för Paulus missionsverksamhet i östra
Medelhavsområdet levde judarna utspridda i stora
delar av den då kända världen. Eftersom banden
mellan kristendomen och judendomen inte ännu
hade brutits, var det naturligt för Paulus, som själv
var jude, att först rikta sig till judarna. Paulus besökte ofta synagogan och deltog i den judiska
gudstjänsten.
När Paulus talade i en synagoga började han alltid
med att utlägga Israels folks historia och berätta
om de förutsägelser om en kommande frälsare
som finns nedtecknade i Gamla testamentet. Sedan förklarade han hur Jesus hade uppfyllt
förutsägelserna genom att lida, dö och uppstå från
de döda. Genom att ge en återblick på händelser i
Israels historia och löftena om att en frälsare skulle
komma ville Paulus skapa förtroende för sin undervisning och sätta in den i sitt rätta sammanhang. Han visade att den Gud han talade om är
den som har handlat och lett judarna i historien
och han ville få judarna att förstå att Jesus var
den frälsare som de hade väntat på.
När Paulus kom till nya orter upprepades samma
mönster gång på gång. En del kom till tro genom
hans undervisning och församlingar bestående av
både judar och greker bildades. En del reagerade
positivt, ville höra mera och bad Paulus komma
tillbaka för att predika också nästa sabbat. Andra
förkastade budskapet. Ju fler som kom till tro eller
förhöll sig positiva till Paulus budskap desto starkare växte sig motståndet mot Paulus och de
kristna. Man anklagade Paulus för irrläror och lagbrott och för att skapa oro bland folket. Skälet var
att de judiska ledarna kände sig åsidosatta och
blev avundsjuka på den uppmärksamhet som Paulus och hans följeslagare fick.
Paulus tog tillvara den kunskap som de judiska
lyssnarna redan hade för att lägga en grund och
skapa ett förtroende för det han ville säga. Ytterligare tyngd fick Paulus budskap av att hans predikan åtföljdes av tecken och under.
Epikuréer och stoiker
Epikuréer och stoiker kallades anhängarna av två
huvudinriktningar inom dåtida grekisk filosofi.
Epikuréerna ansåg att människans främsta mål
var att söka det som gjorde livet behagligt och
lyckligt, fritt från oro och smärta. För stoikerna var
däremot tanken viktigare än känslan. De strävade
efter att leva i harmoni med sig själva, naturen
och förnuftet. Stoikerna var mycket disciplinerade.
Att anhängarna av dessa läror opponerade sig mot
Jesu undervisning var naturligt eftersom den skiljde
sig mycket från det som de själva trodde på. Sitt
namn fick epikuréerna efter sin ledare Epikuros.
Stoikernas namn kom av att rörelsens grundare,
Zenon, undervisade sina lärjungar i en pelarhall,
en stoa.
22
Skede 2
Paulus och Barnabas i Lystra
I Lystra kunde Paulus inte bygga sin predikan om
Jesus på det som står i Gamla testamentet, eftersom folket i Lystra var anhängare av grekiska gudar och folkreligion och inte kände till de judiska
skrifterna. Deras tolkning av apostlarnas tecken
och predikan blev därför helt fel.
När människor möter något nytt är det naturligt att
först anknyta till det som är bekant från förut - den
egna kulturen och religionen - och tolka det upplevda utifrån detta. Det är förståeligt att invånarna
i Lystra trodde att Paulus och Barnabas var gudarna Hermes och Zeus, eftersom detta var gudar
som de själva dyrkade och därmed hade en föreställning om. Enligt grekisk mytologi var Zeus den
högste guden, ”gudafadern”. Hermes däremot var
gudarnas talesman och vältalighetens gud. Eftersom Paulus var den som förde ordet, trodde folket
att han var Hermes, gudarnas budbärare.
Det fanns också en dåtida berättelse om hur gudarna Zeus och Hermes besökte trakten i mänsklig förklädnad. Berättelsen finns nedtecknad i verket Metamorfoser av Ovidius. När natten nalkades började de förklädda gudarna söka härbärge,
men blev avvisade gång på gång. Till slut kom de
till en enkel hydda där det bodde ett äldre par och
där de blev väl mottagna. Sina värdar belönade
gudarna med att låta deras hydda förvandlas till
ett tempel, men deras ogästvänliga landsmän
dränktes i en översvämning. När människorna nu
såg alla under som Paulus och Barnabas gjorde,
antog de att gudarna kommit på ett nytt besök.
Eftersom de trodde på den gamla legenden om
vad som hade hänt vid gudarnas första besök
gjorde de nu allt för att ställa in sig hos apostlarna.
I sin upphetsning började folket i Lystra tala
lykaoniska, ett språk som Paulus och Barnabas
inte förstod. Apostlarna tycktes ha dragit sig tillbaka eller fortsatt att undervisa. Under tiden handlade folket. Prästen vid Zeustemplet utanför staden informerades. Man skaffade fram ett par tjurar, smyckade dem med blommor och girlanger
av ull som sed var och drev dem till stadsporten
för att ställa till med offer. När Paulus och Barnabas begrep vad folket tänkte göra, blev de förskräckta. De rev sönder sina kläder - vanligen
gjorde man en reva vid halskanten - som ett tecken
på stor förfäran. De rusade in i folkmassan och
lyckades avstyra det hela.
När Paulus märkte missförståndet ändrade han tillvägagångssätt. Han anpassade sin förkunnelse efter folkets kunskap och erfarenheter i Lystra. Han
tog fasta på det som folket redan kände till, världen omkring dem. Han talade om Gud som skapare av himmel, jord och hav och allt vad de rymmer. En Gud som uppenbarar sig i sin skapelse
och ger bevis för sin existens genom sin godhet
mot allt skapat. En Gud som ger regn från himlen,
skördar av marken och rikligt med mat för att glädja
människan till kropp och själ. Denne ende sanne
Gud var enligt Paulus den Gud som också folket i
Lystra famlande hade sökt efter. Folket hade i alla
tider haft med honom att göra, men nu ville han bli
den ende guden som dyrkades.
23
Skede 2
Paulus mission bland greker
Aten var ett dåtida centrum för kultur, religion och
bildning. Filosoferna och de lärda var alltid beredda
att lyssna till nya idéer och teorier. Paulus å sin
sida var väl förberedd att tala till atenarna. Han
kom från Tarsos, som var ett riktigt utbildningscentrum på den tiden. Han var utbildad under
Gamaliel, en berömd judisk lärare, och hade lagt
ner mycket tid på att studera skrifterna. Paulus
hade den bakgrund och den kunskap som behövdes för att klart och övertygande presentera det
kristna budskapet.
Paulus är föredömlig när det gäller att förklara
evangeliet för människor med olika bakgrund. I
stället för att anknyta till judarnas historia började
han nu med att försvara tanken på att det bara
finns en Gud och detta gjorde han utgående från
den kunskap som åhörarna redan hade. Bland altaren i staden hade Paulus funnit att atenarna också
hade byggt ett altare åt en okänd gud. Förmodligen för att inte gå miste om gudens välsignelser
eller av fruktan för straff. Paulus inledde sitt tal
inför areopagen med att nämna denne okände gud.
Han sade inte att han trodde på honom men utnyttjade altarinskriptionen för att leda över samtalet till den ende sanne guden, den gud som Paulus själv representerade.
Trots att atenarna dyrkade många gudar lät Paulus dem förstå att det bara finns en verklig gud.
Gud är inte något man kan skapa åt sig av guld,
silver eller sten. Gud begränsas inte till särskilda
Lydia
Den första som på europeisk mark döptes och blev
kristen hette Lydia. Hon var en affärskvinna som
sålde dyrbara tyger i staden Filippi. Hon hade en
dag gått till bönestället vid floden och där träffat
Paulus och Silas. Deras budskap gjorde ett sådant intryck på henne att hon bjöd dem hem till
sig. De bodde hos Lydia en tid, också efter att de
hade suttit i fängelse i Filippi efter bråket om slavflickan med spådomsanden. Också de som hörde
till Lydias hushåll blev döpta.
tempel eller altaren. Paulus förebrådde inte direkt
atenarna för deras många gudar och gudabilder.
Han utgick istället ifrån att det bakom dem fanns
en längtan efter den ende sanne guden och förklarade varför det fanns en sådan längtan. Gud är
skaparen och människan, den skapade, söker sin
Skapare. Paulus erbjöd ingen okänd gud utan en
gud som verkat i historien och gjort sig känd genom Jesus, en omtänksam och personlig gud, världens skapare.
Efter att ha presenterat evangeliet för atenarna ville
Paulus att de skulle ta ställning till det hörda. Han
konfronterade sina åhörare med Jesu uppståndelse
och dess betydelse för oss - antingen välsignelse
eller straff. Grekerna hade ingen uppfattning om
Guds dom. De flesta av dem föredrog att tillbe
många gudar istället för en enda. Och begreppet
uppståndelse var obegripligt och rent stötande för
dem. Paulus tvekade ändå inte när han presenterade budskapet trots risken för negativa följder.
Paulus tal fick ett blandat mottagande. Några skrattade, en del ville veta mer och några få kom till
tro.
För judarna utlade Paulus skrifterna, i Aten anknöt han till grekernas vardag och tankemönster
och i Lystra pekade han på Guds mäktiga verk i
naturen och godhet mot människan. Men inte i
något skede gjorde han avkall på evangeliets budskap.
Areopagen
Areopagen var en bergskulle i Aten där rättegångar
hade hållits under en lång tid. Areopagen var också
namnet på själva domstolen. Förutom att dela ut
domar och avgöra tvister skulle domstolen övervaka religion, moral och offentlig undervisning. Det
är möjligt att Paulus ställdes inför domstolen, eftersom den också kontrollerade filosofernas undervisning. Domstolen hade rätt att utvisa olämpliga lärare och inkalla främmande lärare till Aten.
24
Skede 2
Romerska medborgare
Paulus föddes i Tarsus, en betydande stad i Kilinien
inom det romerska riket. Han föddes i en judisk
familj och hans far var romersk medborgare. Att
fadern var romersk medborgare anses tyda på att
han var välbärgad. Det romerska medborgarskapet tilldelades endast sådana som hade en viktig
position i samhället. Paulus fick det romerska medborgarskapet genom sin födsel.
Romarriket blev republik redan på 500-talet f.Kr.
Största delen av befolkningen var fattiga bönder
och hantverkare. De kallades plebejer. Dessa fick
inte bli ämbetsmän i staten och kunde inte tillhöra
senaten. De rika romarna kallades patricier och
medlemmarna i senaten valdes ur denna grupp.
Rika familjer köpte gärna en grekisk slav som lärare för sina barn eller som husläkare. Redan på
400-talet f.Kr. var en tredjedel av Roms befolkning slavar. Slavarna utförde det tyngsta arbetet.
De slavar som var lärare och husläkare hos rika
familjer kunde vara mer lärda än sina herrar.
Plebejerna gjorde till slut uppror. De marscherade
ut ur Rom, reste ett läger och meddelade att de
inte tänkte återvända till Rom. Patricierna blev oroliga för hur det skulle gå för Romarriket i krig. Den
romerska armén bestod till stor del av plebejer. I
detta sammanhang utvecklades folktribunen, för
att försvara plebejernas sak. Med ett enda ord
kunde personen som var vald till folktribunen förkasta ett förslag av senaten. Ordet var veto, jag
förbjuder. Småningom öppnades statens tjänster
och senaten för plebejerna.
PAULUS VÄDJAR TILL KEJSAREN
När Paulus blev dragen inför rätta krävde han att
bli behandlad enligt den romerska rättens principer. För den judiska rättskipningen hade han inte
förtroende - han hade ju följt med hur det gick i
rättegången mot Jesus. Som romersk medborgare
hade Paulus rätt att bli dömd enligt romersk rätt.
Ville han begära skydd av en högre myndighet eller överklaga en dom som han ansåg orättvis hade
han rätt att vädja till högsta rättsinstans, d.v.s.
den romerska kejsaren. Det kan vi läsa om i Apg.
25 att han gör. Med det ville Paulus inte bara få
sin sak rättvist bedömd. Han ville med sitt budskap nå ända till Rom, hela världens huvudstad.
Templet
Templet i Jerusalem var för judarna en mycket
speciell plats. Man tänkte sig att himmel och jord
möttes i templet och att Gud var närvarande där.
Man tänkte inte som grekerna att Gud bodde i
templet, men att han på ett speciellt sätt fanns
närvarande där. Under ökenvandringen, efter uttåget ur Egypten, använde man ett tält som kallades tabernakel för att förvara förbundsarken i.
Templet, som kung Salomon lät bygga i huvudstaden Jerusalem på 900-talet före Kristus, var
uppdelat i en förgård, det heliga och det allra heligaste. I det allra heligaste förvarades förbundsarken som innehöll de två tavlor med buden som
Mose fick ta emot på Sinaiberg. Man tänkte sig
att förbundsarken var Guds tron på jorden, där han
var osynligt närvarande. In till det allra heligaste
fick bara översteprästen gå in en dag i året, på
stora försoningsdagen, när han skulle offra för folkets synder.
Under Jesu tid begav sig judarna till templet några
gånger i året för att få vara med om vallfärdshögtider. I templet fanns präster och leviter som
bl.a. hade till uppgift att utföra offer och förrätta
gudstjänster. Till prästernas uppgifter hörde också
att undervisa folket om Guds lag. Den som ansvarade för prästerna och var deras chef var
översteprästen.
Templet blev flere gånger förstört och återuppbyggt
ända tills romarna år 70 e. Kr. förstörde det för
gott. Idag finns bara en mur kvar av den byggnad
som var templet. Muren kalls Klagomuren och där
samlas judar för att minnas templet och för att be.
25
Skede 2
Grekland
Krångliga
ord
Purpurtyg - är dyra tyger, färgade i röd-
I Grekland är maten annorlunda än i övriga Europa. Maten och matvanorna är mycket medelhavsinspirerade. Den typiska restaurangen är
tavernan. Där kan man beställa Moussaka eller
Dolmades. Man äter gärna färsk fisk t.ex. bläckfisk, skaldjur och hummer. Lammkött är också
vanligt och oliver och olivolja hör till matlagningen.
För greken är måltiderna viktiga för det är då man
umgås med varandra.
violett med färg från purpursnäckan
Knivmännen - var en grupp som gjorde
uppror genom lönnmord. De stack ner sina
motståndare med kniv, som de hade gömd
under manteln. De anföll speciellt under festdagar då det var lätt att komma undan i folkmassan.
Leviter - kallades israeliter av Levi stam.
Levi var son till patriareken Jakob. De som
tillhörde Levi stam blev medhjälpare åt Arons
prästsläkt.
Omskärelse
- innebär en operation
där förhuden tas bort på det manliga könsorganet. I Israel skedde omskärelse när pojken var en vecka gammal. Omskärelse innebar att pojken upptogs i Abrahams förbund.
Det var ett tecken som visade att han tillhörde Israel.
Sekt -
är ett trossamfund som avskiljt sig
ur ett större samfund.
Ord att
slå upp
koloni
kommendant
Grekisk sallad
1 salladshuvud Isbergssallad
4 tomater
2 gröna paprikor
2 gula lökar
oliver
200 g fetaost i tärning
3 msk olja (gärna olivolja)
2 msk vinäger
svartpeppar. salt
Skölj salladsbladen, paprikan och tomaterna. Skär
dem i bitar. Löken skalas och skärs i ringar. Allt
blandas i en skål. Blanda vinäger, peppar och
salt, tillsätt oljan. Häll såsen över salladen och
blanda om. Fetaosten och oliverna läggs överst i
salladen.
Tzatziki
3 dl youghurt naturell
1 gurka
2-3 vitlöksklyftor finhackas
1 msk (oliv)olja
1 msk vinäger
1/2 dl finklippt dill (efter tycke och smak)
lite salt (kan lämnas bort)
Sila youghurten genom t.ex. melitta-påse någon
timme före (för att den ska vara tjock - bulgarisk
yoghurt behöver inte silas). Riv gurkan fint och
sila genom t.ex. melitta-påse någon timme före
(så att den inte blir så ”vattnig”). Rör ihop allt och
servera som ett tillägg till maten, som dippsåstill
små saltgurkor eller pålägg på bröd.
26
Skede 2
Uppgift
Paulus reste och predikade om Jesus. På en resa med Silas mötte han en slavflicka som kunde spå
framtiden. Paulus befallde spådomsanden att lämna flickan. Anden lydde och for ut ur flickan. Detta hände
i den första staden i Europa där evangeliet predikades. Vilken stad? Stryk över alla bokstäver som det
finns fyra av i kedjorna. Vad blir kvar? Svar:
De som ägde flickan blev arga. De kunde inte längre förtjäna pengar på flickans spådomar. De såg till att
Paulus och Silas sattes i fängelse. Vad gjorde de i fängelset till de andra fångarnas förvåning? Gör trådarna från de två spindlar som är likadana tydliga.
Publicerat med tillstånd av Svenska
Lutherska Evangeliföreningen i Finland
27
Kopieringsunderlag
Skede 2
Ringa in så många orter du hittar som Paulus besökte.
Facit på s. 40.
Diskussionsfrågor
Apg. 14:8-18 Paulus och Barnabas i Lystra
Vilka var Zeus och Hermes?
Varför trodde man att Paulus och Barnabas var just de två?
Trodde den tidens människor på dem som riktiga gudar eller tillhörde det bara deras kultur, deras sagor?
Varför var människorna så ivriga? Ville de att gudarna skulle komma ner till dem? Varför längtar människorna efter det? Vilken gud är den enda guden som kommit ner till människorna, enligt kristendomen?
Varför blev Paulus och Barnabas så upprörda över att människorna trodde att de var gudar?
På vilket sätt menar Paulus att Gud har visat sig förr i tiden? Hur visar han sig nu?
Apg. 16:11-40 Kristendomen till Europa, Paulus och Silas i
fängelse
Vem är det som öppnar Lydias hjärta? Vad betyder det uttrycket? Vad menar man med ”alla i hennes hus
blev döpta”? Varför inte bara hon? Jämför med fångvaktaren lite senare.
Varför tyckte Paulus inte om spådomsanden i flickan?
Varför blev flickans ägare arg när hon miste spådomsanden?
Vad var det hon kunde förut som hon inte sen mera kunde?
(fortsätter på följande sida)
28
Kopieringsunderlag
Skede 2
Kryss
På bilden finns en karta. På kartan finns
några viktiga platser utmärkta där Paulus
verkade. Ta reda på vad platserna heter
och skriv in dem i rätt rutrad. Siffran visar
var du skall skriva. Det finns ledtrådar
som hjälper dig på traven.
1. Paulus vittnade i denna stad.
2. Här helades en lam man.
3. En hamnstad på Paulus fjärde resa.
4. En populär turistö.
5. Här föddes Paulus.
6. Här kallades lärjungarna kristna första
gången.
7. Denna ö gav lä för motvind på en resa.
8. Både andra och fjärde resan började
här.
9. Här fängslades Paulus.
10. Paulus seglade med ett fartyg från
denna stad.
Facit på sid. 40.
Diskussionsfrågor
Tänk på att de romerska domarna gick på folkets sida mot Paulus när det handlade om ekonomi och
minskade inkomster.
Är det pengarna som styr vår känsla för rätt och fel?
Vilken egenskap hos Paulus och Silas fick domarna att ångra att de handlat så hårt mot dem?
Varför var Paulus och Silas inte undfallande mot domaren, utan tvärtom höll de på sina rättigheter?
Apg. 17 Paulus som missionär för judar och greker
Vart än Paulus kommer och predikar om Jesus, väcker det både glädje och ilska. Men ingen är likgiltig.
Alla tar ställning. Hur är det idag? Vad är det för skillnad mellan att bli arg och att strunta i det man hör?
Vilket är jobbigare för en själv?
Är det jobbigt att bli engagerad och ändra åsikt i en fråga?
Är det farligt att komma till tro på Jesus?
Hur reagerade athenarna? Det står att de hade tid att fundera på alla möjliga frågor. Har vi människor idag
tid att fundera?
Lägg märke till att Paulus alltid presenterar Gud som skaparen, då han pratar med icke-judar. Varför?
29
Kopieringsunderlag
Skede 2
Diskussionsfrågor
Apg. 21: 27-40 Paulus arresteras
Varför fick greker inte komma in i det judiska templet?
Judarna visste inte ens säkert att grekerna varit i templet, ändå startade de ett uppror i staden. Vad kan
ryktesspridning åstadkomma?
Varför blandade sig romarna i upproret, det var ju ett religiöst gräl?
Apg.22 Paulus försvarstal
Judarna lyssnade på hela Paulus historia ända tills han berättade att han tänkte predika för hedningarna
(=icke-judar). Varför blev judarna så upprörda över detta?
Varför har vi människor så svårt att fördra folk som inte är som vi?
Beter vi oss på samma sätt? Vi kanske vill att alla folk ska blir kristna, men vill vi att alla ska få gå i skola,
tala sitt språk, få jobb? Tänk på samer, romer, invandrare.
Paulus har hela tiden nytta av sitt romerska medborgarskap. Kan Gud ha tänkt på det då han valde honom
till sin budbärare?
Kartuppgift
Tillverka två stora kartor för klassen:
Kopiera kartan på följande sida till en stordia (”transparang”). Projicera med arbetsprojektor på ett mycket
stort papper ( t.ex. blädderblock) och rita av kartan. Pricka in strategiska platser; städer och områden från
Paulus tid på kartan.
Använd den ena kartan på följande sätt:
Dela in kartan i områden och dela in klassen i motsvarande antal grupper. Varje grupp fördjupar sig och
forskar i ett område t.ex. städerna Filippa, Lystra, Thessalonike, Athen och Jerusalem. Varje grupp tar
reda på vad som hände i en stad utgående från texterna i skede 2. Alla i gruppen skriver ner stolpar på det
viktigaste som hände. Det är viktigt att alla är aktiva. När alla grupper är färdiga med sitt grupparbete
blandas grupperna om så att det i varje grupp finns en som kan om Filippi, en som kan Lystra osv. Nu är
varje gruppmedlem expert på den stad de studerat i sin hemgrupp och skall berätta för de andra vad som
hände där. Man kan kalla de nya grupperna för expertgrupper (enligt samarbetsinlärning). Man kan också
göra grupparbeten på djur-, växt- och kulturlivet på Bibelns tid.
På den andra kartan skriver du in nutida länder och viktiga städer. Visa var Kreta och Rhodos finns på
kartan. Be eleverna berätta om de semestrat på någon ort på kartan. Be dem beskriva orten. Kanske
någon vill ta fotografier till klassen och visa. Hämta broschyrer från resebyrån och låt eleverna klippa ut
bilder på orter och limma in på kartorna för att göra dem mera levande.
Häng upp kartorna synligt i klassen.
30
Skede 2
31
Skede 2
SPEL
PAULUS ANDRA MISSIONSRESA
Använd spelplanen på följande sida.
Till spelet behövs: tärning, spelknappar och
överraskningskort. Kopiera korten nedan på färgat papper. Klipp ut och sätt in dem i ett kuvert.
21. En slavflicka som var besatt av en
spådomsande kommer till tro. Hennes husbonde
låter fängsla Paulus och Silas. För att få fortsätta
måste du slå 1 eller 6.
1.
Paulus och Barnabas kommer till Lystra.
Där träffar de en man som inte kan gå. Paulus
säger: Res dig! Mannen ställer sig upp och börjar
gå. Slå ett extra slag.
28. Paulus och Silas sjunger lovsånger, fångvaktaren kommer till tro och låter döpa sig tillsammans med sin familj. Slå ett extra slag.
6.
Folket i Lystra vill tillbe Paulus och Barnabas som gudar. Paulus blir upprörd och undervisar dem om Gud. Stå över ett kast.
11. Paulus och Barnabas lyckas med att få folket att förstå att de inte var gudar. Slå ett extra
slag.
16. Paulus och Silas seglar ut från Troas, via
Neapolis och vidare till Filippi. Gå tre steg framåt.
20. I Filippi träffar de Lydia. Hon kommer till tro
på Jesus och döps av Paulus och Silas.
Ta ett överraskningskort. Om du vill får du spara
det och använda det när som helst under spelets
gång.
Överraskningskort:
1 extra kast
Gå 2 steg framåt
1 extra kast
Gå 2 steg framåt
33. Paulus och Silas friges och domarna följer
dem ut ur fängelset. Gå fyra steg framåt.
38. Paulus predikar under 3 sabbater i
synagogan i Thessalonike. Stå över 2 kast.
44. Paulus och Barnabas anklagas för att uppvigla folket i Thessalonike. Paulus skickas snabbt
iväg om natten till Beroia. Slå 1 extra slag.
49. Judarna kommer efter till Beroia för att ställa
till med mera bråk. Paulus måste skynda vidare.
Slå 2 extra slag.
53. Paulus blir upprörd när han ser alla avgudabilder i Athen. Stå över ett kast.
58. Paulus håller tal i aeropagen. Stå över 2
kast.
2 extra kast
Gå 3 steg framåt
2 extra kast
Gå 3 steg framåt
32
Skede 2
33
Skede 2
Paulus brev
När Paulus skrev brev så följde han ett visst mönster som var vanligt på den tiden.
- Brevet började med namnet på brevskrivaren och sedan kom namnet på mottagaren.
- Sedan följde en hälsning, oftast bara ett ord. Paulus hälsningsord var det traditionella hebreiska hälsningsordet shalom (frid) och ett nytt kristet hälsningsord ”nåd”.
- I den tredje delen av brevet tackade Paulus Gud för allt det som han uppskattade hos mottagaren.
- Sen följde brevets huvuddel. Paulus brev bestod ofta av två delar. Först undervisade han om något i den
kristna tron och sen följde en etisk del som handlade om det kristna livet.
- Personliga nyheter och hälsningar följde därefter. Det kunde vara fråga om nyheter om församlingar eller
enskilda personer. Ibland skrev han någon uppmuntrande hälsning.
- Brevet slutade ofta med en bön eller en välsignelse för mottagaren.
skrivUppgift
* Be eleverna skriva ett gammaldags brev enligt det mönster som Paulus skrev sina brev. I brevet skall de
beskriva vad de tycker är det viktigaste med kristendomen. Adressaten valbar.
* Välj någon av texterna i skede 1 och 2 och be eleverna göra en TV-rapport eller skriva en artikel om någon
av de dramatiska händelserna.
* Be eleverna berätta om kristendomen för en rymdvarelse, som aldrig hört något liknande förr. Eleverna
kan arbeta i par.
34
Skede 3
Skede 3
Paulus resa till Rom
Kärlekens lov
Apg. kap.27-28
1 Kor.12:12-13:13
samt texterna i
skede 1 och 2
Kärlekens lov
Kärlekens lov kallas en del av det stycke som
finns i 1 Kor. 13. Det är ett stycke som ofta brukar
läsas vid vigsel trots att det egentligen handlar
om Guds kärlek till människan och inte om kärleken mellan man och kvinna. Ändå kan stycket ses
som en uppmaning till hurudan kärleken borde vara
mellan människor, även om vi ofta inte lyckas leva
upp till dessa fina ideal.
Nådegåva
I Paulus undervisning om Andens gåvor brukar man
först och främst skilja mellan Andens frukter och
Andens gåvor. Andens frukter finns uppräknade i
Galaterbrevet 5:22-23 och är kärlek, glädje, frid,
tålamod, vänlighet, godhet, trofasthet, ödmjukhet
och självbehärskning. Dessa frukter kan synas i
alla människors liv och är värda att sträva efter.
Andens gåvor däremot kan uppdelas i talanger,
tjänster och nådegåvor.
Talanger är naturliga gåvor som alla människor kan
få eller som man föds med. Men alla har inte alla
talanger, eller är bra på allt. Det som Paulus talar
om i Galaterbrevet är till för att bygga upp församlingen och nådegåvor är övernaturliga förmågor
som människor i sig själva inte kan ge prov på.
De är saker som en människa gör tillsammans
med Gud i Andens kraft och finns till för att andra
människor skall bli medvetna om att Gud finns.
Dessa är bl.a. gåvan att göra under, att bota, att
meddela kunskap och vishet, o.s.v. (1 Kor. 12:810)
RÄTTVISANS
GUDINNA
Rättvisans gudinna är den grekiska gudinnan som
heter Dike, vars namn betyder straff eller rättvisa.
Hennes romerska motsvarighet är Justitia, som i
konst framställts med förbundna ögon, med en våg
i vänster hand och ett svärd i höger. Utan att se till
personen utdelar hon rättvisa straff.
När Paulus i Apostlagärningarna 28 blir ormbiten
antar maltaborna att ormbettet är straffet för något
Paulus har gjort. Den gudomliga rättvisan har nu
hunnit ifatt Paulus. Fast han nyss räddades från
att drunkna kommer han i stället att dö av ormens
gift. Paulus måste vara en mördare eftersom rättvisans gudinna straffar honom på det här sättet,
resonerar maltaborna.
35
Skede 3
En sjöman berättar
Göran Skogman är pensionerad lotsålderman från
Kristinestad. Han var 15 år när han första gången
gick till sjöss. I 12 år var han nästan hela tiden på
haven. På den tiden var man inte ledig så lång tid
före man for ut med en ny last. När han berättar är
det om resor från alla världens hörn. Han har varit
med om äventyr i Afrika, Kuba, USA, Kanada
m.m.
Medan han ännu var matros i början av 50-talet
var han med om en oförglömlig resa på Nordsjön.
Fartyget, som hette Etna, var på väg från Sverige
till Boston i England. Fartyget var lastat med träplankor och var för tungt lastat. Träplankorna var
lastade på däck och när det började storma slog
vågorna in över däck från ena sidan. Då blev trävirket vått och lasten ännu tyngre. Fartyget fick
slagsida och började luta 42 grader åt ena sidan.
Hade slagsidan blivit 45 grader hade fartyget lutat
så mycket att det hade rullat runt och livbåtarna
skulle ha slagits sönder. Situationen förvärrades
av att fartyget eldades med kol. När fartyget lutade så mycket blev det svårt att vara nere i
pannrummet och ösa in kol i pannan. Eftersom de
inte kunde elda tillräckligt orkade inte fartyget hålla
mot vinden och vågorna. De försökte slänga plankor i sjön, men det var hopplöst eftersom plankorna satt fast,
Krångliga ord
Famn - ett äldre längdmått,
vanligen 3 alnar = 1,781 m.
inkilade i varandra.
Då föreslog Göran en dumdristig idé för förste styrman. Han sade att det enda sättet att få bort plankorna är att de sätter en lina runt midjan på honom
och håller fast honom medan han trär en vajer runt
de stöttor som håller lasten på plats. Sedan kan
de med hjälp av vinschen dra omkull stöttorna.
Stöttorna var grova bjälkar som stod rakt upp och
var fastsatta i däcket. Förste styrman tyckte det
var för riskabelt, men situationen var sådan att
något måste göras. Så de band en lina runt Göran
och styrmannen gick över på andra sidan båten
för att själv hålla i linan. Medan de jobbade måste
de också parera de höga vågorna. Efter att ha fått
omkull 4-5 stöttor kunde de släppa iväg 3-4 långtradarlass med virke ut i havet och slagsidan lättade med en gång till 32 grader. Nu gick det lättare
att kasta mera virke i sjön. Med en lutning på ca
30 grader var de ännu ett dygn ute till sjöss innan
de nådde hamnen i England.
Sådana här upplevelser svetsade samman männen ombord och Göran säger att han ännu 50 år
efter den här händelsen håller kontakt med matrosen som skötte vinschen den gången.
Jeanette Ribacka-Berg
Rå - en stång tvärs över segelfartygsmasten.
Den bär upp fyrkantiga segel.
Staga - stötta med linor eller dylikt.
Loda
- mäta vattendjupet med hjälp av
metalltyngd i en lina.
Länsa - segla i vindens riktning, kan också
betyda att pumpa ett fartyg fritt från vatten.
Tross - lina av tjockt tågvirke.
Varken sol eller stjärnor
visade sig - utan dem kunde de varken
sätta kursen eller bestämma sin position.
36
Skede 3
spel
PAULUS RESER TIll ROM
Använd spelplanen på sid 31.
Till spelet behövs: tärning, spelknappar och
överraskningskort. Kopiera överraskningskorten på
s. 30 på färgat papper. Klipp ut och sätt in dem i
ett kuvert.
1.
Skeppet styr ut från Caesarea.Vi seglar i lä
av Cypern. Det är motvind. Rabbla upp alfabetet.
6.
Ett annat fartyg från Alexandria kanske gör
susen. Flytta din spelknapp till nr. 12.
11.
Färden går långsamt. Vinden ligger emot.
Vi går in i lä av Kreta. Hoppa på ett ben 30 ggr.
16.
Efter många dagar och mycket vind lyckas
fartyget ta sig till Goda hamnarna, där fartyget söker skydd. Flytta din spelknapp till samma ruta
som den som ligger sist. Om du är sist gå tre steg
bakåt.
28.
Det blir storm och fartyget kastas av och
an av vågorna. Stig upp, böj knäna till huksittande
och hoppa upp från den ställningen 10 ggr.
33.
Besättningen är rädd, men Paulus tröstar
och säger att alla kommer att klara sig. Flytta din
spelknapp till samma ruta som den som leder! Om
du leder gå tre steg framåt.
38.
Fartyget kör på grund och alla lyckas ta sig
i land till ön Malta. Där stannar de i tre månader.
Rabbla upp 8:ans multiplikationstabell.
44.
På Malta är alla vänliga och hjälpsamma.
Efter alla strapatser på resan är det skönt att äntligen få pusta ut. Gå ett varv runt gruppen som
spelar och vissla samtidigt.
49.
Seglatsen går vidare till Syrakusa. Räkna
till 10 på engelska medan du springer på stället
bredvid pulpeten.
20.
På den här resan behövs det extra hjälp.
Ta ett överraskningskort. Om du vill får du spara
det och använda det när som helst under spelets
gång.
53.
Med sydlig vind i seglen går det undan till
Puteoli. Gå fyra steg framåt.
21.
Paulus varnar för att segla vidare men officeren tror honom inte och seglar iväg. Slå ett extra slag för säkerhets skull.
58.
Nu är Rom nästan i sikte, men först kommer Forum Appii. Där möter oss goda vänner och
det finns mycket att berätta. För att få fortsätta
måste du slå 3.
Vykortsidé
Kopiera vykorten på följande sidor. Limma ev. upp dem på lite styvare papper. Eleverna fungerar som
Paulus sekreterare och skickar vykort från de aktuella städerna och berättar om det viktigaste som hänt på
orten. Adressaten valbar.
37
38
39
Skede 3
Läs I Kor 13: 4-8 och fyll i de tomma linjerna. Skriv med vacker handstil och dekorera
sidan. Limma in i religionshäftet.
Tips!
Låt eleverna författa en kärlekssång, -dikt, -rapp
efter att de jobbat med Kor.brevet.
40
Skede 3
Paulus med på friluftsdagen
Här följer en spårning som med fördel kan användas utomhus eller med små ändringar i gymnastiksalen.
Har man en liten klass kan man gå till en station i gången och genomföra spårningen fastän man är ensam
lärare. Har man däremot möjlighet att ha en ledare vid varje station kan alla stationer besökas samtidigt
enligt ett roterande system.
Vill man att alla elever är i gång samtidigt delas barnen in i 5 grupper. För att grupperna ska veta till vilken
station de ska gå kan man göra lappar med färger. Varje grupp får en egen lapp där färgerna står i bestämd
ordning och efter den ordningen går man till de olika stationerna som benämns efter samma färger. Grupp
ett har rött, grönt, lila, blått, gult på sin lapp. Grupp två har grönt, lila, blått, gult, rött, osv.
Klarar gruppen uppgiften vid sin station får den ett förseglat kuvert med en bokstav i. Bokstäverna kommer
att bilda ett namn, t.ex S - I - L - A - S (en av Paulus medarbetare).
Varje grupp får en ryggsäck. Varje grupp får välja 5 saker som de tror sig behöva. Saker som finns framme
är t.ex. papper, blyertspenna, sax, linjal, suddgummi, kritor, halsdukar, kniv, hammare, nål, tråd, tejp. (Det
här momentet behövs inte, men det brukar höja spänningen.)
En vandring i Paulus fotspår
Nu börjar vi:
Till er hjälp ska varje grupp få var sin ryggsäck som ni får fylla med 5 saker som ni tror er behöva.
Ni går till en station i tur och ordning enligt färgerna på er lapp. Klarar ni uppgiften vid stationen får ni ett
kuvert som ni inte får öppna förrän jag (läraren) säger till.
De första apostlarna gick till fots och därför kallas våra fötter för apostlahästar. Nu får ni använda era
apostlahästar. Vandringen kan börja.
Röda stationen
Blåa stationen
På vägen till Damaskus blev Paulus blind och han
måste få hjälp att ta sig in till stan.
Paulus vandrade i ödemarken i Mindre Asien.
Ta en pil som passar till pilbågen och skjut vilddjuret som lurpassar i trädet. Ni får var sitt försök.
Träffas vilddjuret fås ett kuvert.
Hjälp varandra så att ni alla i tur ordning går förbi
varandra på stocken utan att någon faller av eller
sätter ner foten på marken. Ni får titta och prata
med varandra. Man får också hålla i varandra.
Klarar ni uppgiften får ni ett kuvert.
(Material: En planka eller stock 10-20 centimeter
ovanför marken, eller en smal bänk i gymnastiksalen.)
Gröna stationen
Från Damaskus for Paulus tillbaka till Jerusalem.
Mät avståndet mellan Damaskus och Jerusalem.
Det får avvika med 2 centimeter, då fås ett kuvert.
(Material: Mät upp en sträcka på marken, t.ex 37
centimeter. Barnen ska uppskatta hur lång
sträckan är, har de valt en linjal i sin ryggsäck får
de så klart använda den.)
Lila stationen
I Filippi satt Paulus fängslad med fötterna fastbundna i stocken. Lös upp banden. Tid 1 minut.
Får ni upp alla band inom utsatt tid får ni ett kuvert.
(Material: Bind fast olika slags rep i t.ex ett träd.
Har de valt en sax eller kniv har de en fördel.)
(Material: Pilbåge, pilar samt vattenballonger upphängda i ett träd.)
Gula stationen
Memory.
Paulus hade fått grundlig undervisning hos
Gamaliel och kunde skrifterna. Lär er de här tecknen utantill (1 minut). Skriv sedan in dem i rätt
ruta (tid 1 minut). Vid alla rätt ges ett kuvert.
(Material: Ett rutfält med nio rutor i sanden, alt. på
ett stort papper. I varje ruta finns ett skrivet tecken,
som du bestämmer själv. Bredvid ett rutfält med
nio tomma rutor där gruppen får rita svaret. Obs.
Det här är memory så här får man inte använda
penna och papper och skriva av tecknen, det gäller att minnas.)
När alla har gjort sina uppgifter samlas grupperna.
De får samtidigt öppna sina kuvert och lista ut vilket namn det ska bli, en del har kanske alla bokstäver medan någon grupp saknar någon bokstav.
Den som först har listat ut namnet har vunnit, alternativt alla som kommit fram till rätt namn har
vunnit.
41
Skede 3
Filmer
Ta tillvara elevernas intresse för film. Många filmer som hör till elevernas filmkultur bygger på bibeltexter
t.ex. Indiana Jones: Jakten på den försvunna skatten. Förklara kopplingen mellan skatten och förbundsarken. Analysera filmerna Starwars och Matrix och plocka fram kristologin som döljer sig i händelseförloppet. Att fostra eleverna till en djupare förståelse för filmer kan de ha stor nytta av. Besök följande webbplatser
där du kan ladda ner handledningar till hjälp att analysera filmer med dina elever: www.koulukino.net (det
finns material på svenska), www.sfi.se/zoom, www.filmpedagogik.nu och www.bibelsajten.nu.
Lek med städer och orter
Alla ställer sig i en stor ring. Är det många elever
kan de gruppera sig 3-4 i varje grupp och ta ett
ortnamn från Paulus resor. Är det en liten klass
kan de bo ensamma på sin ort. En är ensam i
mitten, det är Paulus. Förslag på orter är:
Damaskus, Jerusalem, Ceasarea, Antiochia,
Lystra, Filippi, Cypern, Kreta, Malta, Aten.
Paulus ropar t.ex. : ”Invånarna i Damaskus och
Filippi hälsar på varann”. Grupperna ska då byta
plats och Paulus försöker ta fast en invånare som
då blir ny Paulus och den förra Paulus blir invånare. Så fortsätter leken med en ny Paulus.
Bibelkryss
1. Ort som Paulus besökte
2. Domstol
3. Paulus lärare
4. Apostlagärningarnas författare
5. Apostlagärningarnas huvudperson
6. Annan ort som Paulus besökte
7. Bor i Athen
8. Symbol för den heliga Anden
9. Paulus följeslagare
10. Judiskt samlingshus
11. Officer i Apg.
12. Grekisk Gud
13. Judisk vilodag
14. Kristen högtid
15. Martyr i Apg.
16. Den första kristna europén
17. Benämning på Jesu efterföljare
18. Bestraffningsform
19. Paulus hemstad
20. Filosofer
42
Kopieringsunderlag
Skede 4
Skede 4
Paulus brevskrivaren
Filipperbrevet samt
texterna i skede 1 - 3
Filipperbrevets teologi
När Paulus skrev brevet till församlingen i Filippi
hade mycket hänt i hans liv. Antagligen satt han
redan som fånge i Caesarea eller Rom när han
blickade tillbaka över sitt liv.
Församlingen Filippi, som var den första kristna
församlingen i Europa, var en romersk koloni och
belägen på ett militärstrategiskt ställe. Församlingen var som romersk koloni präglad av romerskt
styre och romerskt språk. Någon större judisk koloni verkar det inte ha varit. Där fanns ingen synagoga. I staden Filippi, liksom i hela provinsen
Makedonien, hade kvinnorna en hög ställning. De
var aktiva både i det offentliga livet och i affärslivet. Detta syns också i församlingens liv. Filippi
var också ett medicinskt centrum och kan ha varit
evangelisten Lukas hemstad.
Det Paulus ville undervisa församlingen om var
hur de skulle hantera de konflikter som de levde
med, samt motarbeta det att somliga i församlingen
tyckte sig vara bättre än andra.
Detta utgick Paulus ifrån när han berättade om
sitt eget liv och presenterade sig. I kapitel 3:5-6
kommer en uppräkning av alla de yttre tecken på
förträfflighet som Paulus kunde räkna sig till godo.
Han var i de fromma fariséernas ögon en mycket
from jude. Allt från att komma från Benjamins stam
till att vara både rättfärdig och oförvitlig (utan fel,
med rent samvete) inför lagen. Alla dessa yttre
tecken på fromhet räknade Paulus som värdelösa
i jämförelse med kunskapen och tron på Kristus.
Paulus ansåg alltså att de kristna inte behövde
omskära sig för att vara fullvärdiga medlemmar
av sin religion. Ett krav som man hade på dem
som omvände sig till judendomen. För Paulus var
tron på Kristus det avgörande.
Det Paulus ville var att leva som Jesus lärde, ”att
arbeta på sin frälsning” som han uttryckte det. Det
Paulus ville ta fasta på var kärleken och enheten i
Kristus samt den vilja att tjäna andra som Jesus
hade. Ett av de viktiga ställena i brevet, som talar
om detta är ”Kristus hymnen” (Carmen Kristi) som
finns i kapitel 2 vers 5 - 11. Det är en hymn tillägnad Kristus, som sannolikt kan ha använts i
urkyrkans gudstjänst. Den är en sammanfattning
av den tidiga församlingens bekännelse till Kristus. Kristus avstod från sin ställning som jämställd
med Gud, tog en tjänares gestalt och var lydig
den ställningen intill döden. Därför upphöjde Gud
honom till Herre över alla. Psalm 87 i psalmboken
För att du inte tog det gudomliga har sitt ursprung
i Kristushymnen.
En annan viktig tanke i brevet är glädjen i Kristus
och Guds frid. När vi har bekymmer eller problem
lönar det sig alltid att be för det. Vi kan överlåta
problemen åt Gud och lita på att han ger oss sin
frid och att vi inte behöver bekymra oss för det
längre.
För Paulus var slutmålet himlen det viktiga i livet.
Det var dit han siktade och löpte. Det är ett mål
som man inte kan nå på jorden, eftersom ingen
kan bli fullkomlig och perfekt här i livet.
43
Facit
Facit till s. 15
Facit till s. 24
Facit till s. 15
19 orter.
Facit till s. 25
Facit till s. 38
44
Litteraturlista
Katekes. Den kristna läran för den evangelisk lutherska kyrkan i Finland. 1999.
Giertz Bo, Förklaringar till Nya testamentet 3. 2001.
Vikström Erik, Innantill. 2000.
Watson David, Simon Jenkins. Jesus då och nu. Libris förlag.1984
Drane John. Paulus. EFSförlaget. 1978.
Uppslagsböcker
Bibelfakta i färg Libris förlag. 1986
Bibelguiden. Marcus förlag.
Biblisk uppslagsbok, Efs förlag.
De kristna, illustrerad handbok i kyrkans historia. Efs förlaget. 1977.
Embry Margaret. Hem och familj: att växa upp på Bibelns tid.
Libris stora handbok till Bibeln. 2001
Graham, Jones. Livet på Bibelns tid, .
Om du varit med på Bibelns tid. Libris. 2000
På Jesu tid. Valentin förlag.
Religionslexikonet. Forum.
Vem vad var och när? Boken om Bibeln. Skandinaviska bokförlaget. 1980
Materialtips om kultur, religion och mission
För att stöda undervisningen om mission, kultur- och religionsmöten för barn och unga har
Finska Missionssällskapet (FMS) samlat berättelser, lekar, pyssel och sånger från olika
delar av världen.
Jorden Runt är en materialpärm för skolor och grupper som vill behandla mission och
internationell fostran. Pärmen kostar 25 • och kan köpas i FMS butik, Basaren, Observatoriegatan 18, Helsingfors eller beställas per telefon (09) 1297 222 och e-post [email protected].
Materialet kan även kostnadsfritt laddas ner från FMS Internetsidor www.mission.fi/fms under barn- och ungdomsarbete. Bekanta dig även med övrigt material på www-sidorna och
med FMS nätbutik www.mission.fi/palvelemme/verkkokauppa/
45
46