NÄRVARO, ÖPPENHET OCH HOPP
En explorativ studie av hur minskade intäkter för Svenska kyrkan påverkar församlingarnas diakonala
verksamhet
Författare: Marco Wilzén
Handledare: Ester Andréasson
Antal ord: 7608 ord (Exklusive: titel, sammanfattning, innehållsförteckning och bilaga)
Självständigt arbete 7,5 HP, B-uppsats
Sammanfattning
Uppsatsen behandlar hur församlingarnas diakonala verksamhet påverkas, och därmed
möjligheterna att skapa socialt kapital inom samhället, när intäkterna från kyrkoavgiften minskar.
För att undersöka detta har jag använt mig av en kvalitativ metod med semistrukturerade
intervjuer. Jag intervjuade tre diakoner inom tre olika församlingar i Linköpings stift;
förortsförsamling, stadsförsamling och landsbygdsförsamling. Resultatet från intervjuerna visar
att möjligheterna att skapa socialt kapital påverkas av minskande intäkter för Svenska kyrkan.
Faktorer som nu påverkar möjligheterna att skapa socialt kapital i samhället, genom det diakonala
arbetet, verkar vara: Försämrad ekonomi med nedskärning av personal, stress, tidsbrist, att mer
behöva förlita sig på frivilligarbetare samt mer av handledande och arbetsledande uppgifter.
Innehållsförteckning
1. Inledning och bakgrund………………………………………………………………………..
1.1 Problemformulering och syfte……………………………………………………………...
1.2 Avgränsning………………………………………………………………………………..
1.3 Svenska kyrkan och aktuella begrepp……………………………………………………...
2. Teoretisk referensram……………………………………………………………….
2.1 Socialt kapital………………………………………………………………………………
3. Metod………………………………………………………………………………………..
3.1 Val av metod……………………………………………………………………………….
3.2 Urval…………….…………………..……………………………………………………..
3.3 Intervjuguidens utformning………………………...……………………………………...
3.4 Genomförande av intervju……………...………………………………………………….
3.5 Datareduktion………………………………………………………………………………
3.6 Validitet och reliabilitet……………………………………………………………………
3.7 Etiska frågor………………………………………………………………………………..
4. Resultat……………………………………………………………………………………...
4.1 Resultatanalys……………………………………………………………………………...
5. Diskussion…………………………………………………………………………………..
5.1 Resultatdiskussion………………………………………………………………………….
5.2 Metoddiskussion…………………………………………………………………………...
6. Slutsats……………………………………………………………………………………...
7. Vidare forskning…………………………………………………………………………...
Referenslista……………………………………………………………………………………
Bilagor…………………………………………………………………………………………..
1. Inledning och bakgrund
Det är tre ord som är kärnvärden i Svenska kyrkans motto: Närvaro, öppenhet och hopp.
Med närvaro vill Svenska kyrkan vara en följeslagare både i vardagen och vid gudstjänster och högtider
som dop, konfirmation, vigsel och begravning. Den vill även erbjuda möjligheter till tro, eftertanke, stöd
och engagemang.
Med öppenhet vill Svenska kyrkan vara en öppen folkkyrka som välkomnar var och en som söker sig till
henne. Troende, sökare eller tvivlare, medlem eller icke medlem - Svenska kyrkan vill vara öppen för alla.
Med hopp vill kyrkan inspirera till framtidstro i både mörka och ljusa stunder. Kyrkan vill bidra till att var
och en kan få uppleva sitt liv som meningsfullt. Kyrkan vill ge rum för den tillit som gör det möjligt att
orka leva och det hopp som kan bära genom tillkortakommanden, sorg och död. 1
Från 1972 fram till 2012 har medlemsantalet inom kyrkan sjunkit från 7 754 784 till 6 446 729
medlemmar. Under fyrtio år har alltså över en miljon individer dragit sig ur medlemsskapet i Svenska
kyrkan. 2 Inkomsterna från kyrkoavgifterna minskar efterhand som det blir färre medlemmar. Det verkar
också som att takten för att gå ur kyrkan är i ökande.
Svenska kyrkan är ett socialt nätverk som är öppet för alla, diakonalt exempelvis för olika former av
stödsamtal. Men i och med de minskande intäkterna kan tillgängligheten för dessa och andra insatser
komma att minskas. Detta anknyter direkt till kyrkans möjligheter att medverka i skapandet av socialt
kapital inom samhället och hur dessa möjligheter kan komma att utvecklas i framtiden. (referens,
välfärdsboken)
1.1 Problemformulering och syfte
Den svenska kyrkan står inför en situation med ett vikande antal medlemmar och därmed
sammanhängande vikande intäkter. Detta kan ses som en trend eftersom det pågått, och även ökat
i omfattning, sedan kyrkan skildes från staten år 2000.3 Man får alltså mindre intäkter att bedriva
sin verksamhet med.
Studien syftar till att belysa vilka effekterna blir inom diakonins arbete när kyrkans budget
successivt minskas genom att allt färre betalar kyrkoavgiften. Mer precist är huvudfrågan för
arbetet:
Hur påverkas församlingarnas diakonala verksamhet, och därmed möjligheterna att skapa
socialt kapital inom samhället, när intäkterna från kyrkoavgiften minskar?
1.2 Avgränsning
Församlingsnivån syftar i denna studie på ett urval av församlingar inom Svenska kyrkan i
Linköpings stift för undersökning av effekterna av kyrkans intäktsminskningar på det lokala
diakoniarbetet.
Det diakonala arbetet verkar vara speciellt belysande när det gäller kyrkans bidrag till skapandet
av socialt kapital, eftersom hela den verksamheten är av påtaglig social karaktär. Det innebär att
jag, i min studie, har valt bort en del andra centrala verksamheter inom kyrkan, exempelvis
gudstjänst, konfirmationsundervisning och mission, trots att dessa också är intressanta när det
gäller socialt kapital. Detta handlar givetvis också om behovet av en begränsning utifrån den tid
som står till förfogande för en B-uppsats.
”Närvaro, öppenhet och hopp.” Elektronisk källa
”Svenska kyrkan i siffror.” Elektronisk källa
3
”Kyrkan och staten – en historisk separation.” Elektronisk källa
1
2
1.3 Svenska kyrkan och aktuella begrepp
Församlingen är grunden
Svenska kyrkan är indelad i församlingar, kontrakt, stift och nationell nivå.
Församlingarna har lokal självstyrelse men är samtidigt en del av ett stift och Svenska kyrkan
som trossamfund. Kyrkans cirka 1 800 geografiska församlingar täcker hela landet. Svenska
kyrkan är indelad i församlingar, kontrakt, stift och nationell nivå.
Alla medlemmar har tillsammans ansvaret för att församlingens grundläggande uppgift gudstjänst, undervisning, diakoni och mission - blir utförd. För varje församling finns ett
kyrkoråd som är församlingens styrelse och en kyrkoherde med ansvar för ledning, samordning
och tillsyn.4
Församlingen är det lokala pastorala området i Svenska kyrkan. Församlingens verksamhet blir
utförd i samverkan mellan ideellt verksamma medarbetare, anställda och medarbetare i
vigningstjänst (biskopar, präster och diakoner). En del församlingar och stift kan ge tillfällig
ekonomisk hjälp till privatpersoner. Oftast gäller det för hela året, men i en del fall endast inför
jul och sommar. Pengarna kommer till exempel från fonder, stiftelser eller kollekter. Framförallt
kan församlingarna ge stöd och råd, och hjälpa till med kontakter. Tillsammans kan man ofta
hitta en lösning på de akuta problemen. Alla församlingar erbjuder enskilda samtal med en präst
eller diakon.5
Diakoni
Svenska kyrkans sociala arbete kallas diakoni. Genom delaktighet, respekt och ömsesidig
solidaritet är det kyrkans uppdrag att möta människor i utsatta livssituationer. Diakoni är
solidaritet med de svaga. Diakoner och präster arbetar under tystnadsplikt. De besöker äldre och
sjuka, ordnar sorgegrupper och samtalar med enskilda personer om livets glädje och besvär.
Diakoni kan också innebära att kyrkan möter missbrukare och deras anhöriga för att ge stöd och
hjälp. Det kan handla om att starta samtalsgrupper för våldsutsatta kvinnor och män och hjälpa
familjer ur krissituationer som drabbar föräldrar och barn. För att bli diakon måste man ha en
grundutbildning från högskola eller universitet på minst tre år (exempelvis sjuksköterska,
socionom eller annan likvärdig utbildning) och därefter studera vid svenska kyrkans
utbildningsinstitut, ytterligare ett år.6
Ekonomi och kyrkoavgiften
Svenska kyrkan har totalt sett tillgångar på cirka 36 miljarder kronor. Kyrkoavgiftens storlek
bestäms lokalt i varje församling. De totala kostnaderna uppgår varje år till cirka 19 miljarder
kronor och eftersom den huvudsakliga verksamheten bedrivs i församlingar och samfälligheter
återfinns de största kostnaderna där.7
Svenska kyrkans verksamhet i Sverige och utomlands bekostas av medlemsavgiften, som också
kallas kyrkoavgift. Den största delen går till den lokala församlingen.
Svenska kyrkan är uppdelad i ekonomiska enheter i form av församlingar och samfälligheter över
”Så styrs Svenska kyrkan”. Elektronisk källa
”Församling, pastorat, kontrakt.” Elektronisk källa
6
”Diakoni”. Elektronisk källa
7
”Ekonomi och finans”. Elektronisk källa
4
5
hela landet. Hur mycket man betalar i kyrkoavgift beror på två faktorer, inkomsten och
församlings tillhörigheten.8
2. Teoretisk referensram
2.1 Socialt kapital
Socialt kapital handlar om att vi har resurser i våra sociala nätverk som vi har nytta av när vi
behöver dem. Uppbyggandet av detta kapital kan ske genom att man är duktig på att göra andra
människor tjänster och visa omsorg, genom att exempelvis delta i gemensamma verksamheter
eller genom att besöka sjuka människor. När man själv blir sjuk kan man förvänta sig att få besök
tillbaka dvs. en sorts ömsesidighet i handlandet. På samma sätt kan individer uppleva att de inte
vill hjälpa andra när de känner att de ändå inte får någon hjälp tillbaka av dessa när behovet
finns.9
Nätverk har normer, vilka är oskrivna och som vi förväntas dela med varandra, det är något man
måste lära sig. Det kan gälla normer för ömsesidighet exempelvis huruvida man ger tillbaka en
mottagen tjänst. I nätverk finns sanktioner riktat mot den som bryter mot dessa regler. I
informella nätverk är sanktionerna informella vilket till exempel kan innebära att man inte hör av
sig till den det gäller.10
I Putnamns forskning används begreppet socialt kapital på en kollektiv nivå, i resonemang om
hur starka nätverk i lokalsamhällen på ett positivt sätt kan bidra till social sammanhållning.11 En
definition för socialt kapital, värd att belysa i denna uppsats är; Drag hos sociala organisationer
som tillit, normer och nätverk, vilka kan förbättra samhällets effektivitet genom att underlätta
samordnade handlingar.12
Tillit nämns som avgörande i Putnamns definition av socialt kapital, vidare menar han att
ömsesidig tillit är en förutsättning för att nätverket ska bestå och det hela utgör en förutsättning
för att socialt kapital ska bestå. Jag gör detta för dig nu oavsett om jag känner dig eller inte, utan
att direkt efter eller alls vänta mig någonting av dig i gengälld, men att däremot kunna känna
förtröstan att någon eller något gör en insats för mig.13 Denna process leder till förtroende mellan
medlemmarna, man litar på att samtliga deltagare kommer att samarbeta i enlighet med de
gemensamma normerna. Putnam menar att ett socialt kapital skapas genom människors aktiva
deltagande i organisationer och grupper. Inom organisationernas nätverk uppstår gemensamma
normer som fungerar som ett sammanhållande kitt.14
Vidare talar Putnam om något som kallas för massiv tillit, detta är tillit förankrad i personliga
relationer som är starka, täta och inbyggda i bredare nätverk. Han talar även om tunn tillit, till
exempel den nye bekantningen från kaféet, och dennes bakgrund i gemensamma sociala nätverk
och förväntningar om ömsesidighet. Man kan till och med ha större nytta av tunn tillit, eftersom
den sträcker ut tillitens radie bortom den cirkel av människor som man har möjlighet att känna
personligen.15
”Kyrkoavgiften”. Elektronisk källa
Starrin, B, Rönning, R. Sid. 23-26
10
Starrin, B, Rönning, R. Sid. 32-35
11
Putnam, R (2001)
12
Putnam, R (1993) sid. 169
13
Putnam, R (2001) sid. 141-142
14
Putnam, R (1993)
15
Putnam, R (2001) sid. 143-144
8
9
3
Sociala kontakter underlättas av att det finns sociala mötesplatser där informella möten med
andra människor kan ske. Att skapa tillit och förtroende är tämligen komplicerat utifrån
psykologiska processer. Det finns hursomhelst inom forskningen om social tillit arbeten som
betonar just vikten av denna form av sociala interaktioner.16
”Den tredje sektorn” brukar det civila samhället kallas för, eftersom det representerar en viktig
och central del av samhället som varken är marknad eller stat. Det civila samhället består av
familj, vänner, släkt, närmiljö och frivilligorganisationer. Närhet och omsorg är positiva värden
knutna till det civila samhället. Dessa värden förverkligas mellan individer, genom exempelvis att
idrotta, sjunga, deltaga i hobbyverksamheter etc. Det finns visserligen ett konkurrenstänkande
hos aktörer både i familjen och i de informella kollektiven, men det är samarbete och informella
utbyten som utgör huvudmodellen. Och samarbetet bygger på tillit.17
Många delar av svenska kyrkans verksamheter kan sägas vara delar av det civila samhället
eftersom de varken är marknad eller stat.
3. Metod
3.1 Val av metod
Jag har för denna undersökning valt att använda mig av en kvalitativ forskningsmetod av
explorativ karaktär, där jag med hjälp av några få intervjuer i olika typer av församlingar, vill
försöka uppnå en bredd i möjliga frågesvar. Metodvalet ska möjliggöra dokumentation och
förståelse av vad det finns för erfarenheter och uppfattningar gällande den aktuella frågan. Mitt
tillvägagångssätt för att utföra arbetet är av induktivt slag. Jag vill undersöka vilka erfarenheter
och uppfattningar det finns genom frågor inom det valda området för att därefter reducera det
sammanlagda resultatet till huvudkategorier. Dessa kan sedan kopplas till aktuell teori och bilda
underlag för en diskussion.18 När man strävar efter att inventera, förstå och förklara individers
erfarenheter och ställningstaganden inom ett specifikt område är kvalitativa intervjuer ett bra
hjälpmedel. Tvåvägskommunikation med möjlighet till förtydliganden och uppföljningsfrågor ger
i detta fall betydande fördelar jämfört med exempelvis en enkätstudie. Specifikt valde jag att
bruka en semistrukturerad intervju. Fördelen med semistrukturerade intervjuer är att personen
trots berörda teman i frågekonstruktionen, ändå lämnas stort utrymme för att fritt associera och
respondera kring ämnet. I stort sätt följdes ordningsstrukturen i intervjuerna och det hände även
att frågor dök upp som inte stod med i intervjuguiden. Detta tyckte jag fördjupade min förståelse
av aktuella ämnen.19
3.2 Val av intervjupersoner
Valet av intervjupersoner i denna studie kallas för målinriktat urval det vill säga att det är av
strategiskt slag och försöker skapa överensstämmelse mellan forskningsfrågor och urval. Jag har
med andra ord valt ut intervjupersoner som jag tror kan ge svar på mina frågor. Eftersom jag har
inriktat mig på socialt kapital som teoretisk referensram, var det sociala arbetet d.v.s. diakonin en
bra verksamhet för min undersökning. Urvalet i denna uppsats består därför av tre personer som,
inom tre olika församlingar, innehar diakonitjänst inom Svenska kyrkan. Anledningen till att jag
16
Rothstein, B, sid 142
Starrin, B, Rönning, R. Sid. 63-64
18
Bryman, A, sid. 340
19
Ibid, sid. 415
17
har valt en landsbygdsförsamling, en förortsförsamling och en stadsförsamling är att jag vill
försöka uppnå en större bredd i svaren. Detta genom att olika lokala förhållanden kan ge skilda
svar.20
3.3 Intervjuguidens utformning
3.3.1 Förstudie
Innan jag började utforma en intervjuguide, ville jag göra en förstudie för att bland annat se vilka
områden inom svenska kyrkan som kan tänkas ha blivit påverkade av minskande ekonomiska
medel.
Jag besökte en församling inom Linköpings stift och fick samtala med en präst. Prästen menade
att deras församling har blivit påverkade av nedskärningar främst gällande personal, vilket i sin
tur påverkat det diakonala arbetet. Generellt uttryckte denne att de minskade intäkterna får
genomslag på diakoni, mission, gudstjänst och undervisning. Det har blivit fler frivilliga som
ställer upp, utan lön, för att utföra vissa diakonala arbetsuppgifter. Detta för att resurserna inte
alltid räcker till i förhållande till antalet besökare. Kyrkan har även minskade möjligheter att bistå
människor i svåra ekonomiska situationer med bidrag.
Med hjälp av min förstudie fick jag en del nya infallsvinklar och en bekräftelse på att jag var på
”rätt spår” i mitt arbete med frågekonstruktionen
3.3.2 Frågekonstruktion
Frågorna är indelade i kategorierna A-H. Den första delen (A) av intervjuguiden består av sex
bakgrundsfrågor vilka berör ålder, kön, utbildning, tidigare yrkeserfarenhet, position i
organisationen, främsta arbetsuppgifter. Frågorna karakteriseras av att vara inledande och öppna
frågor.21 Den andra delen består av en fråga gällande intresse och yrkesval (B). Nästa del (C)
består av två frågor som berör erfarenhet inom yrket och avsnitt (D) innehåller en fråga gällande
den nuvarande arbetssituationen. Kategori (E) innehåller fyra frågor som berör kyrkans skiljande
från staten och den kommande delen (F) består av fem frågor vilka berör frivilligarbetets
nuvarande och kommande betydelse. Vidare består (G) av några allmänna och avslutande frågor
gällande samtalskontakter. Den sista kategorin (H) är en avslutningsfråga; om respondenten har
några ytterligare kommentarer kring det diskuterade temat och om det finns något mer denne
tycker att jag bör belysa.
Frågorna jag har valt att ställa har en formulering som innebär att de inte skall vara alltför
specifika. Detta för att stimulera att alternativa synsätt eller idéer kan komma fram. 22
3.4 Genomförande av intervjuer
Intervjuerna genomfördes med tre diakoner inom tre olika församlingar, vid tre skilda tillfällen.
Intervjuerna dokumenterades skriftligt direkt i manualen och ljudet spelades in. Man ska helst sitta i en
miljö utan buller och annat ljud som kan påverka inspelningen. Den digitala inspelningsutrustningen kan
vara känslig för ovidkommande ljud och kvalitén på inspelningen kan försämras.23
Alla tre diakonerna ville delta anonymt i studien vilket jag också försäkrade dem om att de gjorde, innan
intervjuprocessen började. Diakonerna själva var väl måna om att intervjuerna skulle ske ostört och de
placerade oss i rum där det var en lugn atmosfär, utan yttre störningar.
20
Ibid, sid. 433-434
Ibid
22
Ibid, sid. 419
23
Ibid, sid.
21
På det stora hela flöt alla tre intervjuerna på riktigt bra. Alla tre respondenterna var trevliga, sociala och
nyfikna på min uppsats. Det hände emellanåt att jag fick ställa frågorna i annorlunda följd då vissa svar
tenderade att ha en stark koppling till en annan fråga längre fram. Detta var inget problem i sig utan jag
improviserade och fortsatte därefter som vanligt med frågorna. Vidare uppstod det frågor och diskussioner
under intervjuerna som inte alls var planerade utifrån intervjuguiden. Detta såg jag som en möjlighet att
fördjupa min förståelse kring det diakonala fältet ytterligare.
3.5 Datareduktion
Jag valde i analysen av svaren att koncentrera mig på kategorierna (E) till (H). Kategorierna A-D
och dessas frågor är av mer inledande karaktär och är ett bra sätt för att värma upp, för att sedan
övergå till teman med frågor som är mer centrala för uppsatsen.24
I analysen tog jag bort svar som inte hade en direkt betydelse utifrån uppsatsens syfte. Därefter
sammanförde jag likartade avgivna svar, svarstyper, från alla respondenterna och sammanfattade
dessa under de i förväg konstruerade frågekategorierna.
3.5 Validitet och reliabilitet
Validitet handlar, i stora drag, om att forskaren får tag i det som gäller; en giltighetsfråga. Efter
inläsning av data om att kyrkan tappar medlemmar och om minskade intäkter från kyrkoavgiften
började jag formulera mina frågor. För att öka validiteten och få tag i relevanta frågor
genomförde jag en förstudie där jag intervjuade en präst inom Svenska kyrkan.
Begreppsvaliditet handlar om överensstämmelsen mellan teoretisk definition och
operationalisering.25 För att nå en rimlig begreppsvaliditet har jag, kopplat till litteraturen, gjort
definitioner av de centrala begreppen i studien. Detta gäller både begrepp med anknytning till
kyrkans organisation och verksamhet och begrepp från de teoretiska studierna, främst gällande
Socialt kapital. Jag har därvid försökt urskilja konkreta områden och faktorer i diakonins vardag,
som berör det teoretiska begreppet Socialt kapital. Dessa har jag sedan använt som hjälp i min
frågekonstruktion men även använt för att kunna uppnå en entydig kommunikation under
genomförandet av intervjuerna (egentligen en reliabilitetsfråga).
Reliabilitet handlar, i grund och botten, om tillförlitlighet d.v.s. är det här ett adekvat och säkert
sätt att göra exempelvis min undersökning på? Kan jag lita på mina resultat?26 För att öka
reliabiliteten i min studie och få svar med högre grad av tillförlitlighet valde jag att använda mig
av tre församlingar från olika områden; förort, stad och landsbygd. Detta dels för att få en större
bredd gällande förståelsen av diakonernas uppfattning av sina verkligheter dels för att undanröja
risken för att endast en källa kan komma att överbetona lokalt präglade förhållanden
Jag gjorde i denna studie själv min analys av data. Vid en mer omfattande studie kunde det
kanske vara av värde med två av varandra oberoende personer som kodar data och därigenom
kunna få ett mått på interbedömarreliabiliteten.27
3.7 Etiska frågor
Jag såg till att vara extra noggrann innan jag genomförde intervjuerna genom att främst använda
mig av två etiska principer. Det ena är det så kallade nyttjandekravet, vilken säger att
informationen som samlas in från individen endast får användas för forskningens ändamål. Det
24
Ibid, sid. 423-424
Ibid, sid. 351-356
26
Ibid, sid. 351-356
27
Ibid
25
andra berör konfidentialitetskravet som innebär att man, med yttersta försiktighet, ska ta hand om
individernas uppgifter och att dessas personuppgifter skall förvaras oåtkomligt för obehöriga.28
Innan intervjuerna skulle genomföras frågade jag om det gick bra att spela in samtalen. I och med
frågan angav jag även att anonymitet för den som deltar gäller och att endast jag lyssnar på
datamaterialet och raderar detta så fort uppsatsen är färdig.
4. Resultat
4.1 Resultatanalys
I resultatavsnittet har jag återgivit intervjusvaren under ett antal huvudrubriker direkt kopplade
till intervjuguiden. Dessa är: Kyrkans skiljande från staten, Frivilligarbetares nuvarande och
kommande betydelse, Några allmänna och avslutande frågor gällande samtalskontakter samt om
det är något jag missat eller som behöver tilläggas etc?
Kyrkans skiljande från staten
Gällande på vilket sätt diakonerna i sitt arbete sett effekter av att fler går ur svenska kyrkan sedan
skiljandet från staten år 2000 och hur det påverkar diakoniarbetet (fråga 5) har alla diakoner
svarat likartat; att det generellt sätt har blivit försämrad ekonomi inom de olika församlingarna
och att detta har resulterat i nedskärningar av personal. Inom landsbygdsförsamlingen och
förortsförsamlingen hade nedskärningar skett inom den diakonala verksamheten medan det hos
stadsförsamlingen inte hade påverkat bemanningen inom just diakonin. Däremot hade andra
verksamhetsområden påverkats. Både landsbygdsförsamlingens och stadsförsamlingens diakoner
menar att det blir mer att göra. Diakonen inom landsbygdsförsamlingen säger specifikt att ”det
blir svårare för personer som är i behov av enskilda samtal att spontant och direkt kunna få tid för
samtal kring sina livssituationer”.
Nedskärningar har ägt rum genomgående och mer exakt har landsbygdsförsamlingen förlorat en
diakon och en diakoniassistenttjänst, förortsförsamlingen har mist en diakoniassistent medan
stadsförsamlingen inte förlorat någon tjänst inom just diakonin. Den diakonala verksamheten
inom stadsförsamlingen kräver inte lika mycket ekonomiska medel som de andra församlingarna.
Diakonens budget har där varit förhållandevis liten jämfört med de andra församlingarna.
Mer specifikt (fråga sju) ges följande exempel. Diakonen inom landsbygdsförsamlingen menar
att den nya arbetssituationen tenderar att bli mer stressig, genom att exempelvis spontana besök
som kräver samtal kan innebära inbokning av en träff längre fram. Diakonen inom
stadsförsamlingen ser sig ha fått mer handledningsuppgifter än tidigare och samordnar nu även
frivilligarbetare. Exempelvis fanns det en extra resurs förut, säger diakonen inom
förortsförsamlingen, dvs. en diakoniassistent. ”Det sparade tid och man hann med mer”. Denna
förändring medför färre hembesök hos de äldre. Diakoniassistenten svarade tidigare för en stor
del av den verksamheten. Diakonerna både inom förortsförsamlingen och
landsbygdsförsamlingen ser sammanfattningsvis att de inte hinner med lika mycket som de
gjorde innan, med de extra resurser som fanns då.
Alla diakonerna inom respektive församling menar att de nu har mer att göra genom ansvaret för
och omhändertagandet av frivilligarbetare (fråga åtta). Detta visar att frivilligarbetarna har fått en
allt större betydelse i och med personalnedskärningarna.
Frivilligarbetares nuvarande och kommande betydelse
28
Ibid
Om diakonerna i sitt arbete alltmer förlitar sig på frivilligarbete utifrån minskande ekonomiska
resurser (fråga nio), svarade alla diakonerna ja. Vidare menar diakonen inom stadsförsamlingen
att tiderna förändras med ett ”nytt tänk”, exempelvis hade hon en musiker med sig vid hembesök
tidigare men nu, på grund av nedskärningar, har hon en frivilligarbetare med sig istället. Även
förortsförsamlingens diakon säger att de på grund av minskande ekonomiska resurser måste ta in
mer frivilligarbetare. Diakonen inom landsbygdsförsamlingen hade ingen kommentar kring detta.
Alla diakonerna anser att de kan få mer handledande och arbetsledande uppgifter i framtiden
(fråga tio). Diakonen inom förortsförsamlingen ser inga negativa konsekvenser av detta utan
tvärtom bidrar det till något positivt; frivilligarbetarna får möjligheter att få en större roll inom
diakoniarbetet. Däremot ser de andra två diakonerna tendenser till att de kan tänkas komma att
tappa fotfästet på fältet och mer ”fastna vid skrivbordet”.
Både diakonen inom förortsförsamlingen och diakonen inom landsbygdsförsamlingen menar
specifikt att mer konkreta uppgifter lämpar sig bra för frivilligarbetare inom diakonin (fråga 11).
Arbete hos kyrkans mission, diakoni internationellt och att samla in pengar är exempel på mer
konkreta uppgifter, enligt diakonen från förortsförsamlingen. Medan den andre tycker att
förberedare i högmässan, kyrkvärdsskap och göra i ordning kyrkkaffe kan vara lämpliga
uppgifter. Diakonen inom stadsförsamlingen håller med de andra diakonerna gällande mer
konkreta sysslor såsom pianist men även att leda samtalsgrupper om hon anser att personen i
fråga är lämplig för denna sorts arbetsuppgift. ”Det handlar om att våga släppa en del uppgifter
till frivilligarbetare, säger hon”.
Här belyses en rad exempel på huruvida svenska kyrkan kan få tag på frivilligarbetskraft (fråga
12). Diakonen inom landsbygdsförsamlingen säger att man kan få hjälp av diakoner inom andra
församlingar för att rekrytera frivilliga, annars kan församlingen hänvisa till deras hemsida,
anslagstavlan vid entrén till församlingslokalen, att man ber individer som besöker församlingen
att de talar vidare till andra. ”Man kan vända sig till volontärbyrån som lägger ut uppdrag via
nätet, sätta upp lappar vid entréer till kyrkor och församlingar är exempel på för att få tag på
frivilligarbetare”, säger diakonen inom stadsförsamlingen. Annars är ideella resurser själva bra på
att rekrytera nya frivilliga. Varje fredag i S:t lars kyrka äger en lunch rum och på plats är då cirka
300 personer och detta är ett bra tillfälle att uppmärksamma behovet av frivilliga resurser.
Diakonen inom förortsförsamlingen tycker att genom gudstjänster, anslagstavlan i församlingens
entré, uppmana individer att tala vidare till andra, via internet, alltså svenska kyrkans hemsida, är
exempel på hur man kan gå tillväga för att få tag på frivilligarbetare. Gemensamt anser de att
frivilliga är bra på att rekrytera sig själva.
Diakonerna anser att tillit och tystnadsplikt är en viktig del när man engagerar frivilligarbetare i
det diakonala arbetet (fråga 13). Diakonen inom landsbygdsförsamlingen talar om en gräns
mellan två begrepp, det ena är tystnadsplikt som diakoner har att anpassa sig efter, och det andra
är sekretess vilket gäller för frivilligarbetare. Det uppstår en känsla av oro ibland gällande
tystnadsplikten. Diakonen säger att: ”Man får vara på sin vakt, det märktes i växsjö.” Där
inträffade det att en yngre person pratade vidare om information till sin sambo, som hon inte fick
göra, och han ställde följdfrågor och personen avslöjade mer och mer. Det hela gällde ett känsligt
ämne för en viss person under tidigare gruppsamtal. Detta resulterade i att den drabbade personen
kände minskad tillit för sådana samtalsformer, alltså i grupp.
Diakonen inom stadsförsamlingen menar att varje individ som vill engagera sig frivilligt får
skriva under en överenskommelse med bland annat tystnadsplikten som förbindelse. Denna säger
att individen inte får tala vidare viss information som sägs i samtalen. ”Det hela vill visa allvaret
med pappret och att det följs så att inte någon bara drar sig ur rätt som det är, säger diakonen.
”Vidare menar hon att det är en svår balans att garanterat veta om en person förblir kvar på en
uppgift. Pappret är inte juridiskt bindande men hon menar att folk som vill engagera sig har en
relativt stor ansvarskänsla. I överenskommelsen skriver individen också under hur lång tidsperiod
denne förväntas utföra sin del i det frivilliga arbetet.
Diakonen inom förortsförsamlingen menar att det finns en basutbildning för alla frivilliga där
man belyser tillitens vikt i förhållande till samtalen. Diakonen känner generellt ingen oro för att
individer skall tala vidare om saker de inte får tala vidare om. Hon menar att överlag så söker sig
individer som vill samtala till en person vilken har kompetens inom just samtal och tröstan.
Däremot har det vid få tillfällen uppstått incidenter där någon har talat om något som inte får
lämna rummet där gruppsamtalet har ägt rum. ”Men vissa talar mer än andra, säger diakonen”.
Tilliten får mer möjligheter när fler människor, exempelvis sitter och samtalar över kyrkkaffet
och för mer vardagligt samtalsbruk när man träffas förstärker tilliten. Sammanfattat säger
diakonen inom landsbygdsförsamlingen att hon känner en oro för att frivilligarbetare kan föra
vidare information till individer som är obehöriga till denna. Vidare menar de andra två
diakonerna att tryggheten i att frivilligarbetare inte talar vidare ligger i basutbildningen och den
skriftliga överenskommelsen, där tillitens vikt belyses och stärks.
Några allmänna och avslutande frågor – om samtalskontakter.
Hoppet diakonerna försöker överföra till klienterna gestaltar sig olika för diakonerna efter
samtalen (fråga 14). Diakonen från stadsförsamlingen säger att hon kan se effekter av detta
gällande enskilda samtal som har ägt rum fler än en gång. Medan diakonen inom
förortsförsamlingen kan se tendenser till utökat hopp eftersom vissa tycker att det är skönt att
prata av sig, i både enskilda samtal och gruppsamtal. Diakonen inom landsbygdsförsamlingen
menar att hon efter ett tag brukar se positiv anda hos de som hon samtalar med. Ett konkret
exempel var när hon var i kontakt med en missbrukare som efter ett par besök vågade säga ifrån
och stå på sig mer och vågade lämna en dålig relation för sitt barns skull. Diakonerna säger sig se
att vissa tycker att det är skönt att prata av sig, i positiv anda och i enskilda samtal.
Svaren skiljer sig gällande om diakonerna kunde se några effekter av att klienter knyter sig
närmare sociala nätverk, såsom familj, vänner eller övrigt i samhället (fråga 15). Diakonen inom
stadsförsamlingen menar att det inte alltid är lätt att se tendenser till detta då flera besök av
samma individ inte alltid förekommer. Däremot tror hon att det finns tendenser till att besökare
hittar tillbaka till gamla eller nya sammanhang och vågar stå på sig mer efter samtalen. Diakonen
inom förortsförsamlingen menar att individer efter samtalen mer vågar sig ut och ser mer positivt
på sin situation. Om någon kommer dit i kris för att någon har dött, blir delaktigheten i samhället
efter samtalen tydligare. ”Det har även hänt att individer mer vågar ta för sig och stå på sig på sin
arbetsplats. Det är skillnad på samtalen före och efter, rent inställningsmässigt till sin
omgivning.” Diakonen inom landsbygdsförsamlingen säger att hon inte ser några tendenser till att
individer efter besöken knyter sig närmare till samhället genom delaktighet eller till sociala
nätverk. Diakonen inom förortsförsamlingen är mer övertygad om att detta äger rum efter
samtalen medan, diakonen inom stadsförsamlingen tror sig se tendenser till detta medan diakonen
i landsbygdsförsamlingen inte ser några tendenser till detta alls. Däremot menar både
förortsförsamlingen och stadsförsamlingen att individer mer vågar stå på sig på sin arbetsplats.
Alla tre ser att det finns möjligheter att påverka upplevelse av mening hos de man arbetar med
(fråga 16). Att individen får komma tillbaka efter sitt första besök och prata med någon om något
svårt ger hopp och mening, menar diakonen inom stadsförsamlingen. Diakonen inom
förortsförsamlingen menar att hon försöker stötta besökare, förmedla att det finns mening och
hopp, trots att botten är nådd. Låta besökare gråta ut för att få känna att man är normal och att det
är okej att gråta ut i sina känslor.Medan diakonen inom landsbygdsförsamlingen säger att man
inte ska försöka för mycket utan skall vara sig själv i samtalen, det blir då mycket bättre resultat.
Diakonerna inom stadsförsamlingen och förortsförsamlingen säger att diakonin hjälper till att
stötta individer i kriser.
Mer specifikt (fråga 17) ges följande exempel gällande frivilligarbetares bidrag till att klienter
erfar delaktighet och ömsesidighet i sin tillvaro. Diakonen inom stadsförsamlingen menar att
individer är öppna, välkomnande och engagerade i, exempelvis gudstjänster. Man öppnar och tar
in nya människor helt enkelt.
Diakonen inom förortsförsamlingen säger att detta är möjligt med hjälp av vardagligt samspel
med andra människor genom att lyssna och ställa upp. Det betyder mycket att visa att man har tid
och samtala med individer som känner sig ensamma, men också att bara lyssna på en annan
människa och utstråla öppenhet. Dessa kan bidra till ömsesidighet och delaktighet.
Diakonen inom landsbygdsförsamlingen menar att frivilligarbetarna kan uppnå delaktighet och
ömsesidighet hos klienterna genom att göra hembesök och gå en promenad med dem. Vidare kan
de läsa en bok eller en tidning för någon, vara spontan, trevlig och öppen vid bemötandet i
församlingen mot klienter. Alla tre diakonerna synliggör vikten av en öppenhet hos
frivilligarbetarna för att uppnå delaktighet och ömsesidighet i klienternas tillvaro.
Är det några fler frågor inom det här fältet som är viktiga och behöver belysas? Har jag
glömt något? Ytterligare kommentarer?
Generellt och avslutande menar diakonen inom stadsförsamlingen att det finns ett bristande
intresse för svenska kyrkan, det är få som kommer på gudstjänster. Hon ser det som en
generationsfråga att färre besöker kyrkan och att intresset har minskat.
Avslutningsvis ville diakonen inom förortsförsamlingen belysa kyrkans vikt med motiveringen
att det inte finns alltför många ställen där man spontant kan samtala med någon. ”Anställda och
frivilliga ska spontant och öppet ta emot besökare hos församlingen. Det gäller samtidigt att ha
självperspektiv på sig själv så att man inte svärmar över besökare som egentligen vill vara för sig
själva i kyrkan.”
Diakonen inom landsbygdsförsamlingen känner ibland oro över att individer som engagerar sig
frivilligt inte alltid fullföljer arbetsuppgifterna. Vidare har diakonen bara stött på yngre
människor som inte fullföljt sina uppgifter och dessutom fört vidare information när man ej bör
göra detta. De äldre frivilligarbetarna har längre erfarenhet inom det kyrkliga arbetet. Dock
behöver församlingen mer yngre frivilligarbetare eftersom de flesta nu är 85-90 år gamla. Hon
betonar också att förmågan att ge uppmuntran är väldigt viktigt hos besökare som är i kris.
5. Diskussion
I resultatdiskussionen återanknyter jag till studiens huvudsyfte där jag ställer frågan: Hur
påverkas församlingarnas diakonala verksamhet, och därmed möjligheterna att skapa socialt
kapital inom samhället, när intäkterna från kyrkoavgiften minskar?
5.1 Resultatdiskussion
Socialt kapital handlar bland annat om resurser i sociala nätverk som kommer oss till godo när vi
behöver dem.29 Dessvärre kan detta få en påverkande effekt eftersom att diakonerna, på grund av
tidsbrist och stress inte alltid finns till hands när individer är i behov av att samtala med någon.
Insatserna kan bl.a. tänkas bli mindre meningsfulla för både diakonen och den man försöker
29
Starrin, B, Rönning, R. Sid. 23-26
hjälpa. När individen, ofta i en krissituation, på grund av tidsbrist inte får snabb hjälp, kan detta
ge upphov till minskande socialt kapital. Krisen som individen befinner sig i har kanske
fördjupats. Denne får kanske också en känsla av att vara mindre viktig eftersom att samtalet
skjuts på tiden. Diakonen inom landbygdsförsamlingen uttrycker att det blir svårare för personer
som är i behov av enskilda samtal att spontant och direkt kunna få hjälp att bearbeta sin
livssituation ”en person som vill ha ett mer spontant möte kan få ett möte längre fram.” Diakonen
inom förortsförsamlingen menar att utifrån nedskärningen på diakoniassistenttjänsten blir det
svårt att hinna med lika mycket då exempelvis denne utförde främst arbetsuppgifter rörande
hembesök hos äldre. ”Det sparade tid och man hann med mer, säger hon”. En av de främre
orsakerna till tidsbristen förefaller att vara de redan genomförda personalnedskärningarna inom
diakonin. Med ytterligare minskande intäkter för kyrkans verksamheter kan det finnas risk för
ytterligare nedskärningar av kostnader och en ännu mer ansträngd personalsituation inom det
diakonala arbetet. Detta kan även innebära att behovet av frivilligarbetare kan komma att öka.
Ju fler frivilligarbetare som tas in desto mer ökar ansvaret för diakonerna för dessas medverkan i
arbetet. Om personer utan utbildning eller erfarenhet inom diakonalt arbete skall kunna bidra till
ömsesidighet, upplevelse av mening och kunna utstråla förtroende i besökares ögon, krävs
sannolikt olika typer av fortbildnings- och utvecklingsinsatser. Detta berör både frivilligarbetarna
och diakonerna själva.
De intervjuade diakonerna ser sig i framtiden kunna få mer handledande uppgifter gällande
frivilligas arbetsinsatser och utifrån detta kan det kanske vara meningsfullt med en satsning på
fortbildnings- och utvecklingsinsatser gällande diakonernas förändrade roll och arbetsuppgifter,
kanske specifikt inriktade på de handledande uppgifterna. Detta kanske mest kopplat till att
frivilligarbetarna i framtiden ska kunna fullgöra en del av diakonernas nuvarande arbetsuppgifter.
Diakonen inom stadsförsamlingen ser sig ha fått mer handledningsuppgifter än tidigare och
arbetar mer med att samordna frivilligarbetet. Här ser vi återigen att samtalen kan bli lidande av
tidsbrist och att diakonernas arbetsuppgifter kan komma att förändras i framtiden. Dessvärre kan
både diakonen inom stadsförsamlingen och diakonen inom landsbygdsförsamlingen se att de i
framtiden kan tappa fotfästet på fältet och ”mer fastna vid skrivbordet”. Även om individen inte
får den hjälp denne behöver direkt på grund av tidsbrist menar Putnam att individen kan förvänta
sig att någon gång i framtiden få den hjälp denne behöver.30 Hjälpen kan komma från någon
annan i församlingen, om diakonen inte har möjlighet att ge den. Frivilligarbetare kanske kan
ställa upp men om individen i krissituationen skall kunna förvänta sig meningsfull hjälp i dessa
fall så krävs det kanske mer av ömsesidighet i relationen, det vill säga att båda får ut något av
samtalet och det gemensamma problemlösningsarbetet. Individer kan uppleva att de inte vill
hjälpa andra när de känner att de ändå inte får någon hjälp tillbaka av dessa när behovet finns.31
Att anlitandet av frivilligarbetare har ökat inom alla tre församlingarna gör det möjligt att en mer
vardaglig interaktion för att öka socialt kapital uppstår. Jag ser här en möjlighet att skapa fler
sociala kontakter som är av mer informell karaktär och på så vis kunna utveckla delaktighet och
förtroende hos besökare i församlingen.32
Alla tillfrågade diakoner förespråkar en öppenhet och ömsesidighet i de frivilligas handlande
gentemot besökare varför det verkar betydelsefullt att försöka precisera och internalisera dessa
aspekter som en av grunderna för medarbetarnas insatser inom den diakonala verksamheten.
30
31
32
Putnam, R (2001) sid. 141-142
Starrin, B, Rönning, R. Sid. 23-26
Rothstein, B, sid 142
Diakonen inom förortsförsamlingen talar om hur man ska förhålla sig till besökare d.v.s. att man
inte ”svärmar över” eller helt ignorerar dem. Det handlar här om att kunna anpassa sig efter en
annan individ och försöka upprätthålla en ömsesidighet och öppenhet i konversationerna med
besökarna. Jag anser att detta går att belysa vid återkommande informationstillfällen med aktiva
diakoner, som ständigt utifrån en normativ synvinkel lägger fram handlingsstrategier för att öka
det sociala kapitalet i kontakten med besökarna.
Minskande ekonomiska resurser och nedskärningar av personal förutsätter sannolikt ett utökat
samarbete inom församlingarna för att kunna bygga upp tillit hos besökare.33 Putnam menar att
ömsesidig tillit är en förutsättning för att nätverket ska bestå och detta utgör i sin tur en
förutsättning för att socialt kapital ska öka.34
En viktig del i Svenska kyrkans arbete är att värva nya frivilliga som vill hjälpa till inom det
diakonala arbetet och för att göra detta krävs vissa strategier. Det kan framförallt gälla att på olika
sätt uppmärksamma allmänheten och församlingsmedlemmarna om behovet av frivilliginsatser.
Detta kan ske genom användning av internet och kyrkans tidskrifter eller vid sammankomster
såsom gudstjänster, kyrkkaffe, scoutmöten, syjuntor och körövningar. Diakonen inom
landsbygdsförsamlingen menar att det är fler äldre frivilligarbetare, mellan 85-90 år, än yngre
som är verksamma inom just denna församling. Hon uttrycker ett stort behov av att engagera
yngre människor i frivilligarbetet. För att gynna skapandet av socialt kapital underlättas troligen
kontakten och mötet mellan de berörda om de finns i samma livsvärld och tillhör, i stort sett,
samma generation. Ett sätt att nå fler ungdomar är att försöka uppmärksamma och nå ut till dessa
grupper via sociala medier. Detta för att sociala medier kan ses som en central mötesplats för
dagens generation och därför ger möjligheter att kunna värva nya frivilliga. Ett annat sätt kan
bygga på samarbete med skolan. Och självklart ger Svenska kyrkans ungdomsorganisationer
exempelvis Kyrkans Ungdom goda möjligheter att nå de nya generationerna.
För att kunna öka och mer belysa vikten av förtroende och tillit i frivilligarbetet anser jag att
stadsförsamlingen har en bra metodik och det är att skriftligt underteckna en överenskommelse,
där bland annat tystnadsplikt ingår. Även om det inte är juridiskt bindande tror jag att individen
ser det som mer seriöst, eftersom förfaringssättet kräver mer av reflektion och en underskrift,
jämfört med en muntlig överenskommelse. Generellt sätt brukar individer upprätthålla normer för
att motverka uppkomsten av sanktioner. Bryts överenskommelser möts individen ibland av
informella sanktioner, exempelvis att denne inte får utföra en viss uppgift längre och kanske inte
blir kontaktad igen.35 Diakonen inom förortsförsamlingen bedriver en grundutbildning för
frivilligarbetare. Det är viktigt med en basutbildning för frivilligarbetare för att kunna motverka
händelser som i växsjö, där diakonen inom landsbygdsförsamlingen var med om en händelse där
en individ talade vidare om något som var sekretessbelagt. Jag ser en mer framtida vikt av att fler
frivilliga, kanske i samband med utbildningen, skriver under en överenskommelse, inte minst för
att skapa starkare tillit genom att sekretessavtalet finns. Tilliten är, enligt Putnam ett av de viktiga
drag som organisationer skall ha för att förbättra samhällets effektivitet genom att underlätta
samordnade handlingar.36
Starrin, B, Rönning, R. Sid. 63-64
Putnam, R (2001) sid. 141-142
35
Starrin, B, Rönning, R. Sid. 32-35
36
Putnam, R (1993) sid. 169
33
34
Aktivt deltagande i grupper och organisationer menar Putnam är en faktor som starkt bidrar till
det sociala kapitalet.37 Att frivilligarbetarna deltar i kurser och har gemensamma aktiviteter kan
därför ses som en del i att öka det sociala kapitalet både inom gruppen och inom verksamheten i
stort.
Starka nätverk i lokalsamhällen kan på ett positivt sätt bidra till social sammanhållning och detta
syns enligt diakonen inom förortsförsamlingen som menar att hon ser tendenser till att individer
efter samtalen knyter närmare kontakt med sociala nätverk och deltar mer i samhället.38 ”Det är
skillnad på samtalen före och efter, rent inställningsmässigt till sin omgivning.” De andra
intervjupersonerna pekar på att det dessvärre inte alltid är synligt om individer närmar sig sociala
nätverk eller mer deltar i samhället, eftersom kontakten med individen kanske försvinner eller att
denne i samtalet inte tar upp dessa frågor. Däremot menar både förortsförsamlingen och
stadsförsamlingen att vissa individer mer vågar stå på sig på sin arbetsplats efter samtalen.
Förortsförsamlingens diakon och stadsförsamlingens diakon anser att diakonin ger möjligheter
för individer att tala ut om svåra saker när de är i kriser. Öppenheten att kunna samtala med
någon när som helst, gör diakonerna till ett betydelsefullt nätverk av sociala kontakter. I
framtiden gäller det att kanske försöka ”våga släppa mer av ansvaret till frivilligarbetare”, som
diakonen inom stadsförsamlingen säger. Och låta fler frivilligarbetare utföra mer än bara
konkreta arbetssysslor. Att låta de mer få samtala med individer i kriser och för att kunna göra
detta krävs förmodligen mer kunskap och kompetens inom området.
Genom att vara öppna, trevliga och sociala mot individer som besöker församlingen kan dessa
erfara mer av delaktighet och ömsesidighet i sin tillvaro. Sociala kontakter underlättas av att det
finns sociala mötesplatser där informella möten med andra människor kan ske, menar
Rothstein.39 Mötesplatsen jag tänker mig är församlingarna och dess lokaler. Den informella
interaktion kan ses som en grundpelare i arbetet att skapa socialt kapital. Det är de små sakerna
som att konversera och vara social med en okänd individ vid exempelvis kyrkkaffet som gör
skillnad och stärker nätverken. Dessa små saker bidrar till att bygga på och förstärka tilliten bland
människor. Och där kan frivilligarbetarna, på en vardaglig nivå, också bidra. Genom mer
utrymme för informella samtal kan församlingarna erbjuda en mer avspänd atmosfär för
individen.40 Att inte behöva förhålla sig till en strikt fasad som man ofta upprätthåller inom
samtal av mer formell karaktär kan, enligt mig, vara bekvämare.
Vidare talar Putnam om massiv tillit och tunn tillit, men det är den tunna tilliten som jag, i
framtiden, ser vikten av. Att man bekantar sig med nya människor i gemensamma sociala nätverk
med förväntningar och ömsesidighet och sträcker ut tillitens radie bortom den cirkel av
människor som man har möjlighet att lära känna personligen.41 Har en individ massiv tillit inom
en församling så skulle det vara bra för skapandet av socialt kapital att denne även, kanske i
kontakt med andra församlingar, kan bygga upp ny tunn tillit inom ett annat socialt nätverk.
En del av svenska kyrkans verksamheter tillhör det civila samhället då dessa varken är marknad
eller stat. Diakonin går delvis ut på att trösta människor i krissituationer och med öppenhet ta
emot människor som behöver stödsamtal. Detta går att koppla till de positiva värdena i det civila
37
Putnam, R (1993)
38
Putnam, R (2001)
39
Rothstein, B, sid 142
Rothstein, B, sid 142
41
Putnam, R (2001) sid. 143-144
40
samhället som är närhet och omsorg. Om dessa uppfylls går verksamheten ett steg längre närmare
mot ett samarbete i de informella kollektiven som bygger på tillit.42
5.2 Metoddiskussion
Eftersom jag sökte att få en fördjupad förståelse för det diakonala arbetet, och dettas relation till
förändrade ekonomiska villkor, anser jag att en kvalitativ metod var att föredra. Jag har använt
mig av en semistrukturerad intervju i min undersökning. Detta för intervjupersonerna har stor
frihet att utforma svaren på sitt eget sätt, utan påverkan av alltför strikta eller kanske ledande
frågor. Men även för att utifrån vad som ”dyker upp” under intervjuprocessen, snabbt kunna
ändra ordningsföljder i intervjun, komma med uppföljningsfrågor med mera, för att på ett smidigt
sätt kunna anpassa intervjun efter både svarsinnehållen och respondenterna.
Jag försöker att uppnå en bredd i min förståelse genom att välja respondenter från en
förortsförsamling, en landsbygdsförsamling och en stadsförsamling. Svenska kyrkans sociala
arbete ger troligen en rimlig koppling till begreppet socialt kapital. (referens) Jag hade också
kunnat intervjua personer med en specifik kunskap gällande Svenska kyrkans minskande
ekonomiska intäkter. Men ytterligare intervjupersoner hade överskridit möjligheterna för
bearbetning inom ramen för en B-uppsats.
Med förstudien uppnår jag en högre validitet då intervjupersonen berättade om påverkan av
minskande intäkter inom församlingen och därmed ledde mig på rätt väg i mitt arbete med
frågekonstruktionen. Genom att definiera begrepp såsom socialt kapital och begrepp i Svenska
kyrkans verksamheter utökas begreppsvaliditeten i mina frågor.
Jag har valt att analysera frågekategorierna och svaren (E-H, se bilaga 1) eftersom dessa mer
berör min inriktning på socialt kapital. Det sociala kapitalet i min teoretiska referensram berör
således kategorierna (E-H) och frågor utifrån dessa; ömsesidighet mellan frivilligarbetare och
besökare, normer och nätverk som förväntas bli följda, lokala nätverk som positivt kan bidra med
social sammanhållning, tillitens vikt till varandra, ömsesidig tillit, människors aktiva deltagande i
organisationer och grupper, den tunna tilliten, vikten av informella möten med andra människor,
social tillit vilket uppnås genom social interaktion, närhet och omsorg som är positiva värden i
det civila samhället och samarbetet i de informella kollektiven vilka bygger på tillit. Svaren jag
erhållit i resultatanalysen visar sig kunna kopplas till det teoretiska begreppet socialt kapital.
Andra, av mig definierade, centrala begrepp såsom diakoni, kyrkoavgift, församling är också
återkommande bland intervjusvaren.
Genomförandet av intervjuerna fungerande väl, framförallt eftersom vi inte vid något tillfälle
blev störda eller att jag såg tecken på tidspress hos respondenterna. Som diakoner hade alla tre
tillgångar till rum där de såg till att inte vi blev störda av omgivningen. Det positiva för mig här
var att man i diakonens omgivning är någorlunda vana vid att privata samtal utförs i lugn och ro.
Att jag belyste vad jag skulle använda det inspelade materialet till och att anonymitet gällde vid
deltagande av studien påverkade förmodligen resultatet positivt. Detta för att diakonerna inte
behövde oroa sig för att någon annan, mer än jag, skulle få lyssna på materialet och att inga andra
kan veta att det var just de som deltog. Detta kan ha medverkat till en ökad öppenhet vid
avgivandet av svaren.
6. Slutsats
Syftet med studien var att undersöka hur församlingarnas diakonala verksamhet, och därmed
42
Starrin, B, Rönning, R. Sid. 63-64
möjligheter att skapa socialt kapital inom samhället, påverkas när intäkterna från kyrkoavgiften
minskar.
Intervjuerna visar att möjligheterna att skapa socialt kapital påverkas av kyrkans intäkter från
bland annat kyrkoavgiften. Alla tre diakonerna menar att ekonomin generellt har försämrats och
två av dem säger att direkta nedskärningar inom den diakonala verksamheten har ägt rum. På
grund av detta förekommer stress och känslan av att de inte hinner med lika mycket som de
gjorde innan, med hjälp av en större bemanning. I och med personalnedskärningarna förlitar sig
de olika församlingarna alltmer på frivilligarbetare. Ansvaret för frivilligarbetet och för stöd och
stimulans av frivilligarbetarna ökar och tenderar att bli en allt större uppgift i diakonernas arbete.
Diakonerna anger att de i framtiden kan tänkas få mer av arbetsledande och handledande
uppgifter. Diakonerna inom stadsförsamlingen och landsbygdsförsamlingen anser att de, utifrån
de nya uppgifterna, i framtiden kan riskera att själva tappa fotfästet inom det sociala fältarbetet.
Diakonerna anser att tillit och tystnadsplikt är en viktig aspekt när det gäller frivilliarbetarnas
medverkan i det diakonala arbetet och menar att det behövs en basutbildning för nya
frivilligarbetare. Alla tre diakonerna betonar vikten av en öppenhet hos frivilligarbetarna för att
kunna uppnå delaktighet och ömsesidighet i kontakten med klienterna.
7. Vidare forskning
För vidare forskning gällande kyrkans uppgift att bidra med socialt kapital i samhället föreslår jag
intervjuer med ekonomiskt ansvariga inom Svenska kyrkan. Detta för att kunna få en fördjupning
av de svar jag fått i denna studie, utifrån ekonomperspektivet. Eftersom diakoner inte jobbar med
ekonomi hade förmodligen en ekonom eller en kyrkoherde haft mer att säga om den saken.
En omorganisering inom Svenska kyrkan träder i kraft den 1 januari 2014 och bildar då ett nytt
och outforskat område, med konsekvenser för ekonomin på församlingsnivå och för den
diakonala verksamheten. Här kan även en fortsatt forskning gällande socialt kapital äga rum och
undersöka förändringar, förbättringar och försämringar i arbetet för ett ökat socialt kapital inom
samhället.
REFERENSER
Litteratur, källor
Starrin, B, Rönning, R. (2011): Socialt kapital – i ett välfärdsperspektiv. Liber AB Malmö
Putnam, R. (2001): Den ensamme bowlaren. SNS förlag Stockholm
Putnam, R. (1993): Den fungerande demokratin: medborgarandans rötter i Italien. SNS förlag
Stockholm
Rothstein, B. (2003): Sociala fällor och tillitens problem. SNS förlag Stockholm
Bryman, A. (2011): samhällsvetenskapliga metoder. Liber AB Malmö
Elektroniska källor
”Närvaro, öppenhet och hopp”, http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=745650 (hämtat
2013-12-06)
”Svenska kyrkan i siffror”, http://svenskakyrkan.se/statistik (hämtat 2013-11-18)
”Kyrkan och staten – en historisk separation”, http://www.popularhistoria.se/artiklar/kyrkan-ochstaten-en-historisk-separation/ (hämtat 2013-11-11)
”Så styrs Svenska kyrkan”, http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=659321 (Hämtat 201311-18)
”Församling, pastorat, kontrakt”, http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=650793 (Hämtat
2013-11-25)
”Diakoni”, http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=659966 (Hämtat 2013-11-25)
”Ekonomi och finans”, http://www.svenskakyrkan.se/ekonomiochfinans (Hämtat 2013-11-25)
”Kyrkoavgiften”, http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=655252 (Hämtat 2013-11-18)
Bilaga 1
Intervjumanual
Till att börja med undrar jag om det går bra att jag spelar in samtalet för att underlätta
bearbetningen av sammanställningen i intervjun?
A. Bakgrundsfakta
Ålder, kön, efter gymnasial utbildning, tidigare yrkeserfarenhet, position i organisationen,
främsta arbetsuppgifter?
B. Intresse/yrkesval
1. Kan du säga något om när du började intressera dig för just det diakonala arbetet
inom Svenska kyrkan? Hur kom det sig att du började arbeta med just diakoni?
Motsvarade arbetet som diakon dina förväntningar.
C. Erfarenhet inom yrket
2. Hur länge har du arbetat som diakon? inom den här församlingen?
3. Har du arbetat som diakon inom någon annan församling och i så fall var och hur länge?
Skillnader/likheter?
D. Nuvarande arbetssituation
4. Vad tycker du bäst/sämst om när det gäller ditt arbete i den här verksamheten?
E. Kyrka/stat - kyrkans skiljande från staten
5. På vilket sätt kan du, i ditt arbete, se effekter av att fler går ur Svenska kyrkan sedan skiljandet
från staten år 2000, och hur påverkar det diakoniarbetet?
6. Vad har du mött för effekter när ekonomiska medel tenderar att minska i och med att
inkomsterna från kyrkoavgiften minskar och hur påverkar det diakoniarbetet?
7. Är det något av detta som direkt påverkar dina arbetsuppgifter och din arbetssituation? Kan du
ge några konkreta exempel på detta?
8. Innebär en ny organisatorisk och ekonomisk situation några nya krav på de anställda? Nya
möjligheter? Konkreta exempel?
F. Frivilligarbetets nuvarande och kommande betydelse
9. Innebär eventuellt minskade ekonomiska resurser inom kyrkan att ni i ert arbete alltmer får
förlita er på frivilligarbete?
10. Kan diakoner i så fall tänkas få mer arbetsledande och handledande uppgifter i framtiden?
Vilka konsekvenser kan du se av detta?
11. Vilka arbetsuppgifter tycker du lämpar sig bra för frivilligarbete inom den diakonala
verksamheten?
12. Vilka vägar kan man gå för att få tag på lämpliga frivilligarbetare inom diakoniarbetet?
13. Hur ser du på frågan om tystnadsplikt och tillit om/när man engagerar frivilligarbetare i det
diakonala arbetet? Dilemman? Exempel på möjliga problem och nya möjligheter?
G. Några allmänna och avslutande frågor - om samtalskontakter
När det gäller diakoners och frivilligas samtalskontakter med sina församlingsbor
14. Hur Brukar hoppet man försöker överföra till klienterna/församlingsborna gestalta sig efter
samtalen, din uppfattning om synliga effekter?
15. Kan du se några effekter att församlingsborna knyter sig närmare sociala nätverk såsom
familj vänner eller övrigt i samhället, efter samtalen? Konkret exempel.
16. Hur ser du på diakonins möjligheter att påverka upplevelse av mening hos de man arbetar
med?
17. Hur kan frivilligarbetare bidra till att ”klienter”/församlingsbor” erfar delaktighet och
ömsesidighet i sin tillvaro?
Är det några fler frågor inom det här fältet som är viktiga och behöver
belysas? Har jag glömt något? Ytterligare kommentarer?
