Exempel pyramider Länk till befolkningssida Internationell konkurrens Internationell konkurrens Internationell konkurrens Världens befolkningsutveckling • • • • • • • • • • 2001: 6 miljarder invånare 2050: 10–11 miljarder. Varje år tillkommer 88 miljoner invånare i världen. Länk och länk till aktuella siffror om världens befolkning 90 % av befolkningsökningen fram till år 2020 kommer från utvecklingsländerna och 1 miljard från Asien. Snabbaste befolkningsökningen i Afrika söder om Sahara Mer än hälften av befolkningen i utvecklingsländerna är nu under 23 år. Kinas befolkningsandel beräknas sjunka från 39 % till 34 % år 2020. År 2050 lär Indien ha gått om Kina, med en beräknad folkmängd på 1,533 miljarder invånare. Indiens befolkning tros bli fördubblad mellan 1992 och 2025. Livslängden i världen har ökat med 17 år sedan 1960. • • • • • Länder som Sverige, Japan och Frankrike har den högsta medellivslängden i världen. Andel människor över 65 år i Sverige ökar från 17,4 % 1990 till 25 % år 2000–2020. Antalet personer över 90 år i Sverige ökade med 50 % fram till år 2000. År 2035 kommer 25 % av befolkningen i Europa att vara över 65 år. I utvecklingsländerna är mer än 50 % av befolkningen under 23 år. Slutsats: Andelen ”produktiva” människor i industriländerna kommer att minska betydligt respektive öka kraftigt i utvecklingsländerna. Internationell konkurrens Antalet anställda i klassiska tillverkningsföretag minskar i industriländerna och nya arbetsuppgifter skapas inom följande områden: • • • • • • Högteknologi Mer kompletta system Äldrevård och sjukvård Miljövård Infrastruktur Underhållning och utbildning Den ökande privatiseringen öppnar tidigare ”stängda marknader”, bl a genom upphandling av tjänster. • Sveriges styrka är företagsledning, forskning, infrastruktur och teknologi. Svagheten är enligt denna mätning bland annat ”skattetryck”. • Skatter och avgifter i Sverige ligger kring 50 % av BNP, högre än i många andra länder i Europa och högre än i USA och Japan. (Ca 11 procentenheter högre än OECD-genomsnittet.) • Högt kostnadsläge och höga miljökrav tvingar fram rationalisering och miljöanpassning, vilket skapar exportmöjlighet av maskiner och konsulttjänster inom miljövård. Skattetryck Skattetryck - internationellt Tota l a s ka tte i ntä kte r s om a ndel av BNP, 2011 Da nma rk Sve ri ge Fra nkri ke Be l gien Fi nl and Norge I ta lien Ös te rri ke Ne de rl ä nderna* Luxe mburg Tys kl and Sl ove nien I s l and Unge rn Storbri ta nnien Tje ckien OECD* Es tl a nd I s rael Pol e n* Nya Ze e l and Spa nien Portuga l * Gre kl a nd Ka na da Sl ova kien Schwe i z I rl a nd* Ja pa n* Sydkore a Aus tra lien* USA Turki e t Chi l e Me xi co* 0 Källa: OECD *Avser 2010 års siffror. 10 20 30 40 50 Proce nt Hämtat: 2013-01-23 • Sverige satsar 3,7 % av BNP på FoU och ligger högt på OECDs lista. Japan 3,4 %, USA 2,6 % • Sverige har företagare med entreprenörsanda som skapat många välkända storföretag, bl a Tetra Pak, Alfa Laval, Atlas Copco och IKEA. Kommentar ? • Svenskt stål är välkänt på världsmarknaden. • Electrolux är ett ledande företag inom vitvaror. • Bl a den svenska musikindustrin har gjort sig hörd över hela världen. • Även de svenska konsultföretagen jobbar brett världen över. EXPORTDIAGNOS 1. FÖRETAGETS EXPORTMOGNAD – företagets starka och svaga sidor – möjligheter och hot 2. VAL AV MARKNAD 3. VAL AV MARKNADSKANAL – typ av kanal (övergripande valfaktorer) – specifikt kanalföretag (direkta valkriterier) 4. EXPORTMARKNADSPLAN SWOT-analys Internationell konkurrens SWOT-analys (SWOT är en akronym byggd på de engelska orden "Strengths", "Weaknesses", "Opportunities" och "Threats”) Internationell konkurrens Styrkor (Strenghts) man är marknadsledare goda resurser bra kompetens Svagheter (Weaknesses) okänd bland kunderna dålig kvalitet höga priser Internationell konkurrens Möjligheter (Opportunities) ekonomiskt klimat (låg- eller högkonjunktur) demografiska förändringar (åldersfördelning, socialklass) teknik (nya uppfinningar) Hot (Threats) konkurrenternas aktivitet (nylansering av en produkt) demografiska politiska (olika förbud) ETABLERINGSPROCESSEN På utländska marknader Varför? Vad? Internationalisering Produkt Var? Marknad Hur? När? Marknadskanal Tidpunkt Hur? Etablering MOTIV EGNA FÖRETAGET INDIREKT EXPORT AVSTÄMNING Kapacitetsöverskott SWOT-analys Handelshus Marknad Tillväxtbehov PRODUKT Exportagent Produkt Stordriftsfördelar EXPORT Riskspridning Starta med ”de säkra korten”, koncentrera på kvalitetsprodukter Marknadskanal Konkurrensfördelar MARKNAD Representant Konkurrensen Exportsamverkan Representant Kunden internationaliseras Gör noggranna marknadsundersökningar Filial Handelshus Hur hårt strukturerade är nätverken Försäljningsbolag Prestige Joint venture LOKAL TILLVERK. Måste utgå från affärsidé, långsiktiga mål och strategier. Från vem kan man ta marknadsdelar Licenstillverkning DIREKTFÖRSÄLJNING Måste ha något unikt erbjudande Hur är prisnivån på marknaden Franchising Egen exportavdelning Måste ha tillräckliga resurser KUNSKAP OM AFFÄRSKULTUR Direkt försäljning Managementkontrakt Tillverkningsbolag Egna resurser DOTTERBOLAGSETABLERING Lokalisering Organisation Planer etc VAL AV PARTNER I princip finns det fyra huvudalternativ för hur ett företag kan organisera sin internationella affärsverksamhet: • Arbeta från Sverige och exportera med hjälp av återförsäljare (distributörer) eller agenter • Driva egen verksamhet genom dotterbolag utomlands • Samarbeta med lokala företag i andra länder genom s.k. joint venture • Skriva licensavtal med ett utländskt företag Återförsäljare: Självständigt företag. Äger produkten. Bestämmer pris. Kan ha eget märke. Fördel känner marknaden och har kontakter. Nackdel om man vill etablera sig själv. Distributören/återförsäljaren har egna intressen, kanske andra samarbetspartners. ”Distributörens dilemma” Sälja ”lagom” mycket. Direktförsäljning om man har ett fåtal stora kunder. Direktförsäljning, eller direkthandel, är en aktiv försäljning till i första hand privatpersoner, som involverar en aktiv säljare. Dotterföretag Kan vara försäljningsföretag eller tillverkningsföretag Stor risk Fördelar. Bygger upp kunskap, full kontroll. Anpassning till lokala förhållanden. Komma förbi handelshinder. Kanske billiga produktionsfaktorer. Högre vinst? Joint venture. Samarbete med inhemsk partner. Kan vara krav från ”värdlandet”. Mindre risk än eget företag Partnern har kunskap om lokala marknaden och förhållanden Kommer förbi handelshinder Produktionsfaktorer Licenstillverkning. Överlåtande av nyttjanderätt av ex patent mot ersättning. Franchising. påminner om licens. Knyter till sig lokala företag. Gemensamt märke. Teknisk och administrativ assistans. Marknadskanaler Handelshus. Export- och eller importföretag. Säljer vidare till återförsäljare eller företag. Fördel liten kreditrisk kräver ingen exportkunskap. Nackdel : ingen kundkontakt. Agent. Kan vara exportagent fungerar då ungefär som handelshus. Importagent förmedlar endast affärerna. Får provision. Marknadskanaler Indirekt export Primära Marknadskanaler Export Handelshus Exportagent Direkt till slutkund Agent Filial Kommissionär Representant Återförsäljare Exportsamverkan Företagsförvärv Försäljningsbolag Nyetablering Licensiering Lokal tillverkning Joint venture Franchising Managementkontrakt Företagsförvärv Tillverkningsbolag Nyetablering Joint venture Exportrådet Ägs gemensamt av staten och näringslivet Finns i ett 60-tal länder Erbjuder råd och experthjälp vid marknadsetablering utomlands Erbjuder praktisk hjälp på plats i många länder På Exportrådets hemsida finns landfakta och länderanalyser SEK Aktiebolaget Svensk Exportkredit är ett av svenska staten helägt bolag som bland annat tillhandahåller medel- och långfristiga exportkrediter. Exportkreditnämnden Exportkreditnämnden, EKN, en myndighet som främjar svensk export genom att ställa ut olika former av statliga garantier till skydd för utebliven betalning eller andra former av kontraktsbrott. EKN:s verksamhetsområde är globalt, men huvudmarknaderna ligger utanför de rika OECDländerna. En av få myndigheter som går med vinst på grund av premier som exportföretagen betalar. Bedömer kommersiella och politiska risker för olika länder. Försäkrar för risker enligt riskbedömningar Ger inga krediter trots namnet • Företag till kund Kap 4 OH 4:3 B2C – business to consumer • Kund till företag C2B – consumer to business • Kund till kund C2C – consumer to consumer • Företag till företag B2B – business to business • Företag till offentlig sektor B2G – business to government • • • • E-handel Elektroniska marknadsplatser Upphandling 90 % av den elektroniska handeln är affärer mellan företag • Minskar företagets kostnader • Konsumtionsmönster ändras Kap 4 OH 4:4 E - handel I Sverige har e-handelns omsättning växt från 4,8 miljarder under 2005 till 77 miljarder 2011. Fördelar : - Priser - Öppettider - Överblick av sortiment - Utbud - Bekvämlighet E - handel Nackdelar / Risker : - Nätbedragare - Nätfiske (”phishing”) - Fraktkostnader - Väntetid (i vissa fall) - Leverans sista biten. Bedrägeri / Phishing Phishing Konsumentskydd Konsumenter som handlar i nätbutiker har alltid en rad lagstadgade rättigheter. Vissa av dem gäller i Sverige, andra i hela EU, vilket innebär mindre risker vid e-handel över nationsgränser. 14 dagars ångerrätt har man som konsument i Sverige alltid rätt till vid distanshandel (auktioner, köp av livsmedel, tidningar, hygienartiklar och dylikt är undantagna), och är ett säljande företag skyldigt att upplysa köparen om den.Utanför Sverige inom EU har en konsument vid köp från företag inom EU 7 dagars ångerrätt. Konsumentköplagen ger en konsument rätten att reklamera en felaktig vara som köpts av en juridisk person. Konsumentköpslagen gäller inte vid försäljning och köp mellan konsumenter (fysiska personer) eller mellan två företag (juridiska personer). KULTUR fr. culture, av lat. cultu´ra 'bearbetning', 'odling', 'bildning', av co´lo 'odla' m.m., form i vilken (viss) större grupp människor ordnar sin försörjning och organiserar gemensamma angelägenheter på samhällelig nivå; särsk. i äldre tider el. i avlägsna områden Det som skapats av människan för att ge andliga värden Systematisk odling av växter. KULTURENS DELAR I FORM AV ETT ISBERG Kulturens synliga del: Beteenden och yttringar 10% 90% Kulturens osynliga del: Attityder, värderingar och ideal KULTUREN Djupa kulturella antaganden Några begrepp Stereotyp (överdrivna, förenklade, fördomsfulla föreställningar om grupper av människor) Etnocentrism (dömer alla andra kulturer efter den egna) Empati (förmågan att sätta sig in i andras situation) Kulturchock (efter en tid med många intryck) Kulturkrock (missförstånd pga brist på förståelse och respekt för varandras tänkesätt) VARFÖR SKAFFA KUNSKAP OM INTERKULTURELL KOMMUNIKATION? Vi vill förstå andra människor samt själva bli förstådda. Dessutom kan vi börja förstå oss själva bättre. • För att kunna förstå människor från andra kulturer måste vi utgå från egna kulturen och dess värderingar • Tänk på att det är individer vi förhandlar med. Undvik att forma stereotyper INTERKULTURELLA KOMMUNIKATIONSPROCESSEN AVSIKT UTTRYCK TOLKNING Vad som menades Vad som sändes Vad som förstods Endast känt för avsändarens privata jag Offentligt Endast känt för mottagarens privata jag Sändarens kulturella filter SIGNAL Mottagarens kulturella filter Vad som uppfattas Att bedöma vad någon säger Low context: koncentrerar sig på fakta, ordens innebörd. (Sverige, Schweiz, Tyskland) High context: tar hänsyn till hur det sägs, social status, bakgrund, gester hos den som talar. (Asien, Sydeuropa, Sydamerika) ICKE-VERBAL KOMMUNIKATION = KROPPSSPRÅK Ansiktet, t.ex. ögonbeteendet Gester Kroppskontakt (beröringar, omfamningar) Kroppsavstånd Kroppsställningar (olika sätt att stå eller sitta) Tystnad (hur den används för att förmedla ett budskap) Tid Monokron. Begränsad resurs. Man gör en sak i taget. Håller tiden. Skiljer på arbete och privatliv. Polykron. Nästan oändlig resurs. Gör flera saker samtidigt. Planer ändras. Personliga relationer viktiga. Skiljer inte arbete och fritid. Affärskulturer SVENSK LEDNINGSSTIL OCH SVENSKA ORGANISATIONER – NÅGRA SÄRDRAG Frånvaro av hierarkier, dvs. vi har platta organisationer Fördelning av ansvar och befogenheter, dvs. decentraliserat beslutsfattande Informell stil, dvs. tonar ner det formella Långsamma koncensusbyggande (samförstånd) beslutsprocesser Undvikande av öppna konflikter Sällsynt med auktoritärt ledarskap Liten eller ingen kontroll