2016-05-11/NÖ
Till Lärarförslagsnämnden
Sakkunnig utlåtande rörande tjänsten som lektor i konst med inriktning mot samtida
konstteori och konsthistoria
Jag har enligt uppdraget läst och bedömt ansökningarna i relation till behörighetskraven och
bedömningsgrunderna såsom de är formulerade i annonsen. Två sökande saknar behörighet,
fyra är behöriga men inte föreslagna, eftersom deras meriter inte är lika starka som de sju
sökande som har föreslagits. Dessa sju ansökningar har jämförts och rangordnats.
Det finns egenskaper som är svåra att avgöra av det insända materialet och där det är
nödvändigt att kontrollera med referenser. Till exempel kan den sökande ha stor pedagogisk
erfarenhet, men av det följer inte automatiskt att man också visat pedagogisk skicklighet. Det
gäller också hur väl man uttrycker sig i tal eller graden av samarbets- och
organisationsförmåga.
Skickligheten i ämnet och kunskaperna i de aktuella strömningarna inom konst, konstteori
och konsthistoria avspeglas i texter, sammanhangen de verkat/verkar inom och graden av
aktivitet inom fältet. Av de förordade som saknar doktorsexamen har hen konstnärlig
och/eller annan skicklighet som är av betydelse för tjänsten. I bedömningen har lika stor vikt
lagts vid de ämnesrelaterade kunskaperna och färdigheterna som vid de pedagogiska
meriterna och erfarenheterna.
Med vänliga hälsningar,
Niclas Östlind
Förordade sökande i prioriterad ordning
1.
Mathew Gregory har undervisat i konsthistoria och konstteori på högskolenivå sedan 2002
och har, genom att utveckla och leda kurser och utbildningsprogram, skaffat sig omfattande
pedagogiska erfarenheter. Han är medlem av Higher Education Academy och SD2-meiterad.
Mathew Gregory disputerande 2006 på en avhandling om ljudkonst i Japan och är aktiv som
konstnär/musiker, forskare och skribent. Han har en bred och djup kunskap inom de för
tjänsten aktuella ämnena, dock med en betoning på ljudkonst. Han uttrycker sig väl i tal och
skrift på engelska, men inte på svenska eller något av de andra nordiska språken. Han går
dock på SFI-kurser.
Mathew Gregory är mycket väl bevandrad i utvecklingen inom samtidskonsten, konstteorin
och konsthistorieämnet och publicerar texter i internationella monografier och antologier,
samt bidrar med papers i för tjänsten relevanta forskningssammanhang. Han har handlett
studenter på kandidat-, master- och doktorandnivå; har mycket stor administrativ erfarenhet,
god organisations- och samarbetsförmåga och kan bidra till institutionens pedagogiska
utveckling. Hans orientering inom den samtida konst- och kulturteorin, samt de presenterade
utbildningsplanerna, visar på en medvetenhet om och förmåga att diskutera och
problematisera utifrån normkritiska perspektiv.
Motivering:
Mathew Gregory rankas som numer ett. Han har en mer omfattande, kontinuerlig och
kvalificerad pedagogisk erfarenhet än någon av de övriga sökande, vilket ger honom både
bredare och mer specifika kunskaper om undervisning och administrativa frågor inom den
högre konstutbildningen. Han är disputerad i ett för tjänsten relevant ämne och har både breda
och djupa kunskaper i samtida konstteori och konsthistoria, samt om det konstnärliga fältet i
en vidare mening. I egenskap av forskare/skribent, lärare och konstnär överbryggar han
dessutom glappet mellan teori och praktik.
Det finns dock en reservation: den bristande förmågan att i dagsläget uttrycka sig väl i tal
och skrift på något av de nordiska språken. Vilken vikt som ska läggas vid detta är, som jag
ser saken, beroende av hur utbildningssituationen ser ut i övrigt och är en fråga för gruppen
som gör den samlade bedömningen.
2.
Fredrik Svensk har drygt tio års erfarenhet av att undervisa på högskolenivå och har
självständigt utvecklat och lett kurser i konstteori och konsthistoria. Han saknar konstnärlig
eller annan doktorsgrad, men har i sitt yrke som konstkritiker, redaktör och curator tillägnat
sig kunskaper och kvalifikationer som är nödvändiga för anställningen. För närvarande går
han en högskolepedagogisk utbildning. Att Fredrik Svensk äger särskild skicklighet inom
ämnet avspeglas bland annat i att han har sakkunnigprövats och topprankats för ett lektorat i
konstteori vid Kungliga Konsthögskolan 2011.
Fredrik Svensk publicerar regelbundet dagskritik, essäer och artiklar om konst i högst
kvalificerade nationella och internationella sammanhang. Hans verksamhet som kritiker
och föreläsare vittnar om en utvecklad förmåga att uttrycka sig i såväl tal som skrift på
både svenska och engelska. Uppdraget att följa och kritiskt bedöma den samtida
konstscenen i såväl Sverige som internationellt gör att han har en djup och bred kunskap
om aktuella tendenser, uttryck och aktörer. Genom sitt arbete som lärare i teori och egen
forskning i konstkritik vid Akademin Valand har han skaffat sig mycket goda kunskaper
om den konstteoretiska utvecklingen, men också om både konstens och konstteorins
historia.
Han handleder studenter i konstnärligt arbete och uppsatsskrivande på kandidat- och
masternivå. Flera av Fredrik Svensks uppdrag innebär arbete i grupp och han ingår bland
annat i redaktionen för Paletten och i kollegiet för fri konst på Akademin Valand. Med sina
högre seminarier och kurser har han visat på en förmåga att bidra till institutionens
pedagogiska utveckling. I sin undervisning och sitt skrivande tillämpar han ett normkritiskt
och problematiserande perspektiv med en grund i postkoloniala och feministiska analyser.
Motivering:
Fredrik Svensk rankas som nummer två. Han har längre och mer kontinuerlig erfarenhet av att
arbeta som lärare i konstteori på en konsthögskola än de lägre rankade sökande. Dessutom
innebär kombinationen av att bedriva undervisning och att verka som kritiker och redaktör att
Fredrik Svensk på nära håll följer och bidrar till utvecklingen inom båda områdena.
Egenskaper som gör honom mycket lämpad för tjänsten.
3.
Jan-Erik Lundström har en gedigen pedagogisk erfarenhet både i egenskap av curator,
föreläsare och lärare på konsthögskolor i både Sverige och internationellt, även om han saknar
formell högskolepedagogisk utbildning. Han har påbörjat men inte avslutat forskarstudier vid
Linköpings universitet, men har en karriär som omfattar en rad för tjänsten relevanta
professionella färdigheter.
Jan-Erik Lundström har publicerat ett stort antal texter på svenska och engelska i olika
nationella och internationella konsttidskrifter, böcker och kataloger. Han är också en rutinerad
föreläsare på svenska och engelska. Omfattningen och karaktären på hans verksamhet som
curator, skribent och översättare gör att Jan-Erik Lundström har breda och djupa kunskaper
om samtidskonsten och konstteorin, men också i dessa ämnens historia.
Han har handlett studenter i deras konstnärliga arbete och uppsatsskrivande på masternivå
vid Alto-universitetet. Han har utvecklat kurser i bland annat fotografins och videokonstens
historia och därigenom bidragit till institutionens pedagogiska utveckling.
I egenskap av chef på flera konstinstitutioner och museer, ordförande i styrelser för bland
annat Centrum för fotografi och curator för internationella konstbiennaler har Jan-Erik
Lundström omfattande administrativa erfarenheter. Det är uppdrag där god samarbets- och
organisationsförmåga är nödvändig. Jan-Erik Lundströms hela verksamhet har sedan mitten
av åttiotalet präglats av normkritiska perspektiv både teoretiskt och praktiskt.
Motivering:
Jan-Erik Lundström placeras som nummer tre. Han har publicerat och översatt ett mycket
stort antal texter i ämnet, har en bredare och mer omfattande curatoriell praktik än de övriga
sökande och varit engagerad på ett flertal internationella konsthögskolor. Hans
yrkesverksamhet har dock varit och är mer museiorienterad än undervisande, och jämfört med
de sökande som rankats högre har Lundström inte lika omfattande och kontinuerlig erfarenhet
av undervisning, handledning och utvecklande av kursplaner.
4.
Anna Lundström disputerade på en avhandling i konstvetenskap 2015 inom ett för tjänsten
högst relevant ämne. Hennes verksamhet präglas av en kombination av akademisk forskning
och praktiskt deltagande på konstfältet. I båda fallen sker det ofta i samarbeten med andra
aktörer. Hon har stor kännedom om den aktuella utvecklingen inom såväl samtidskonsten som
konstteorin, men också i ämnet konsthistoria. Anna Lundström har publicerat texter om konst
i akademiska sammanhang och i konst- och kulturtidskrifter på både svenska och engelska.
Hon har stor erfarenhet av att undervisa och har genomgått två kurser i högskolepedagogik
(sammanlagt 7, 5 hp).
Anna Lundström har utvecklat flera kurser inom konstvetenskapen och på
curatorutbildningen. Hon har mycket god administrativ förmåga och kan bidra till institutions
pedagogiska utveckling. Sedan 2015 har Anna Lundström handlett studenter i
uppsatsskrivande på kandidat-, master- och fortsättningsnivå. Det stora engagemanget för och
orientering inom feministisk teori och praktik, vilket bland annat resulterat i grundandet av
tidskriften Femkul (2002–2006), visar på hennes förmåga att föra en kritisk dialog utifrån
normkritiska perspektiv.
Motivering:
Anna Lundström rankas som nummer fyra. Särskilt betydelsefullt för placeringen är hennes
utvecklande av kurser och övriga pedagogiska meriter, tillsammans med kombination av för
ämnet relevant doktorsexamen, forskning och praktik på konstfältet. Jämfört med de högre
rankade kandidaterna är hennes erfarenheter av att undervisa inom den högre
konstutbildningen mindre och handledning av studenter påbörjades först 2015. Dessutom är
antalet publicerade texter i ämnet är färre och den övriga verksamheten på konstfältet inte lika
omfattande eller utsträckt över tid.
5.
Jacob Kimvall disputerade i konstvetenskap på en avhandling om graffitti 2014. Han har
varit kursansvarig och undervisat i konstteori och konstvetenskap på universitet och
konsthögskolor, samt i varit kursansvarig för en kurs konstpedagogik. I dag är han bland
annat vikarierande lektor i konstteori vid Konstfack. Jacob Kimvall har genomgått två
högskolepedagogiska kurser (7, 5 hp), handlett kandidat- och masterstudenter i
uppsatsskrivande, varit ansvarig för och utvecklat kurser och aktivt bidragit till institutionens
pedagogiska utveckling – uppgifter som kräver administrativa kunskaper och god
organisations- och samarbetsförmåga.
Jacob Kimvall är kunnig och välorienterad inom konstteori och konsthistoria. Han föreläser
och publicerar texter i ämnet på både svenska och engelska och har bidragit med texter och
konferensbidrag i både svenska och utländska sammanhang och publikationer. Kimvall är
verksam som konstkritiker och hans intresse för inne- och uteslutande strukturer, och för
relationen mellan konst och samhälle, är exempel på hur han reflekterar och problematiserar
ämnet utifrån normkritiska perspektiv.
Motivering:
Jacob Kimvall är listad som nummer fem och hans främsta meriter är avhandlingen,
erfarenheterna av undervisning och handledning, samt de högskolepedagogiska kurserna. Han
har också en verksamhet som befinner sig både innan- och utanför akademin och därigenom
bidrar till att överbrygga klyftan mellan teori och praktik. De sökande som är högre rankade
har dock sammantaget större undervisningserfarenhet och/eller en mer omfattande och/eller
bredare verksamhet inom konst- och konstteorifältet än Kimvall.
6.
Aura Seikkula har nyligen avslutat en avhandling i analytisk filosofi där frågor om den
sociala dimensionen av konstverk utgör en central aspekt. Hon är verksam som frilansande
curator och skribent med flera internationella samarbetsprojekt och texter publicerade i olika
konst- och forskningsrelaterade sammanhang, vilka speglar hennes kunskaper och orientering
i den aktuella utvecklingen inom samtidskonst och konstteori. Aura Seikkula har varit
gästlärare på ett flertal konsthögskolor och andra relevanta utbildningsprogram på masternivå.
Hon saknar högskolepedagogisk utbildning, men har tillskansat sig pedagogiska erfarenheter
dels genom att föreläsa, handleda studenter och utforma utbildningsprogram, dels i sina
curatoriella projekt. Hon har förmågan att aktivt bidra till utvecklingen av pedagogiken på
institutionen, och hennes verksamhet vittnar om en administrativ och organisatorisk förmåga.
I Aura Seikkulas fokus på sociala processer finns ett normkritiskt och dialogorienterat
perspektiv.
Motivering:
Aura Seikkula är rankad som nummer sex. Till centrala meriterna hör avhandlingen (som vid
tiden för ansökan dock inte har försvarats) och de pedagogiska meriterna som inbegriper
utformandet av utbildningsprogram och internationella undervisningserfarenheter. Jämfört
med de högre rankade sökandena är den samlade bedömningen att deras verksamheter är mer
omfattande och har större bredd och djup i för ämnet avgörande aspekter.
7.
Jenny Richards verksamhet som curator rymmer ett stort mått av pedagogiskt arbete och
reflektion. Hon har inte avlagt konstnärlig doktorsexamen eller genomgått
högskolepedagogisk utbildning, men har annan yrkesskicklighet med betydelse för
anställningens innehåll och arbetsuppgifter.
Jenny Richard föreläser och publicerar texter om ämnen och frågor som är relevanta för
tjänsten i svenska och internationella sammanhang. Hon utrycker sig väl i tal och skrift på
engelska, dock inte ännu i samma grad på svenska eller annat nordiskt språk. Inriktningen
speglar hennes kunskaper om den aktuella utvecklingen inom samtidskonsten och konstteorin.
Hon har också en gedigen konsthistorisk bas.
Hon har handlett högskolestudenter i deras skrivande och konstnärliga eller curatoriella
arbete. Jenny Richards har bidragit till den pedagogiska utvecklingen på de institutioner där
hon arbetat. Hon har administrativ erfarenhet och hennes kollektivt inriktade verksamhet
vittnar om god samarbets- och organisationsförmåga. Med en bred bas i feministisk teori och
praktik för Jenny Richards en problematiserande och reflekterande dialog utifrån ett
normkritiskt perspektiv.
Motivering:
Jenny Richard är listad som nummer sju. Hon bedriver en samarbetsorienterad och kritiskt
reflekterande curatoriell verksamhet, som på ett förtjänstfullt sätt förenar teori och praktik och
där lärande står i centrum. Hennes erfarenheter av undervisning och handledning på
högskolenivå är dock mindre än flera av de förordade kandidaterna. Även om hon är väl
bevandrad inom den samtida utvecklingen inom konst och teori uppvisar hon inte en lika stor
teoretisk bredd som de högre rankade namnen. Hon har inte heller, som några andra av de
sökande, en doktorsgrad. Ett minus är också den jämförelsevist svaga förmågan att uttrycka
sig i tal och skrift på svenska.
Sökande som är behöriga men inte förordas. De är presenterade utan inbördes
rangordning.
Isabel Löfgren har utvecklat teorikurser, lett utbildningsprogram och undervisat i Culture
Studies och teori för konst- och designstudenter på högskolenivå. Hon har också undervisat
barn och ungdomar i kåkstäder i Rio de Janeiro. Hon disputerade 2015 på en avhandling
om migration, media och urbanitet. Hennes forskningsprofil och konstnärliga praktik gör
att hon är väl bevandrad inom ämnet. Hon saknar högskolepedagogisk utbildning, men har
relevanta pedagogiska erfarenheter och har handlett studenter i både konstnärligt arbete
och skrivande. Medverkan i en rad utbildningskommittéer och det egna formulerandet av
kursplaner visar på en förmåga att bidra till institutionens pedagogiska utveckling.
Hon utrycker sig mycket väl i tal och skrift på svenska och engelska och behärskar
ytterligare tre språk. Hennes avhandling och konstnärliga och curatoriella praktik – som
inbegriper medverkan i en rad olika publika sammanhang – vittnar om att en god
kännedom om den aktuella utvecklingen inom samtidskonsten och konstteorin. Det
curatoriella arbetet, undervisningen och forskningsprojekten har gett administrativa
erfarenheter och vittnar om god samarbets- och organisationsförmåga. Isabel Löfgrens
teoretiska utgångspunkt och praktik är problematiserande och undersökande och har ett
utvecklat normkritiskt perspektiv.
Skälet till att Isabel Löfgren inte placeras i första rummet är bland annat att perioden då
huvuddelen av hennes undervisning ägde rum ligger fem år tillbaka i tiden. Dessutom kan den
starka inriktning på arkitektur utgöra en begränsning i detta sammanhang, jämfört med de
sökande som har en bredare kunskapsprofil i för tjänsten avgörande ämnen.
Rebecka Thor har föreläst på konsthögskolor i Sverige och utomlands och varit gästlärare i
en kurs på Kungl. Konsthögskolan, samt lett seminarier och handlett studenter i
uppsatsskrivande på Södertörns högskola, vilket ger henne nödvändiga pedagogiska
erfarenheter även om hon saknar högskolepedagogisk utbildning. Hon är doktorand i estetik
och har en verksamhet som kritiker och skribent. Hon publicerar texter i framför allt
svenska/nordiska konst- och kulturtidskrifter, men även i andra forum. Hon har också
medverkat i olika publika konstsammanhang, vilket vittnar om hennes förmåga att uttrycka
sig i såväl tal som text, samt om hennes betydande kunskaper i för tjänsten relevanta ämnen.
Rebecka Thors verksamhet och teoretiska profil har en feministisk och normkritisk inriktning,
med ett tydligt problematiserande och reflekterande perspektiv. Hon har genomfört
samarbetsprojekt med bland andra konstnären Petra Bauer och har administrativa och
organisatoriska erfarenheter.
Rebecka Thor är väl bevandrad i samtida konst, konstteori och konsthistoria och har ett
reflekterat förhållningssätt till konstutbildningar med fokus på överbrygga klyftan mellan
teori och praktik. Hon har dock inte samma omfattande verksamhet och pedagogisk
erfarenhet som de förordade kandidaterna.
Josefin Wikström har en deltidstjänst som högskoleadjunkt i konstteori vid Stockholms
konstnärliga högskola och har under de senaste åren haft återkommande uppdrag som
gästlärare vid flera högskolor i Sverige och utomlands. Hon saknar högskolepedagogisk
utbildning, men har erfarenhet av undervisning på kandidat-, master- och doktorandnivå; dock
inte av handledning av studenter i deras skrivarbete. Hon är doktorand i filosofi och skriver på
en avhandling med inriktning på performancekonstens framväxt och betydelse från tidigt
sextiotal till i dag, som beräknas bli klar hösten 2016. Hennes kunskaper i för tjänsten
relevanta ämnen – samtida konst och konstteori och konsthistoria – är både breda och djupa,
vilket avspeglas i texter publicerade i en rad för fältet betydelsefulla sammanhang, samt
hennes medverkan i en rad forskningskonferenser. Hennes olika engagemang och positioner
vittnar om god samarbets- och organisationsförmåga och administrativa färdigheter. Arbetet
är präglat av ett kritiskt reflekterat och normkritiskt perspektiv och hon har en mycket god
förmåga att uttrycka sig i tal och skrift på svenska och engelska.
Josefin Wikström är mycket kompetent inom ämnet och har för tjänsten relevanta
yrkeserfarenheter och meriter från både akademin och konstfältet. I jämförelse med de
förordade kandidaterna är dock hennes erfarenheter av undervisning och handledning inte av
samma omfattning.
Olle Wilson är sedan 2012 lektor i konstvetenskap och har pedagogiska erfarenheter av
seminarier, föreläsningar och handledning av studenter. Han har dessutom genomgått kurser i
högskolepedagogik och handledning (7, 5 hp). Han disputerade i konstvetenskap 2012 och
kan uttrycka sig väl i tal och skrift på svenska och engelska. Han är orienterad i samtida
konst, design och arkitektur och kunnig inom det konstvetenskapliga fältet, vilket inbegriper
teori. Olle Wilson är verksam som fotograf, kritiker och skribent och har publicerat flera
böcker om framför allt bilkultur och artiklar om konst och kultur i svenska tidningar och
tidskrifter. Han problematiserar relationen mellan teori och praktik och kan tillämpa och driva
diskussioner utifrån normkritiska perspektiv.
Olle Wilsons kunskapsmässiga profil svarar inte lika bra mot kraven och uppdraget som de
förordade kandidaternas. Det gäller i synnerhet orienteringen inom och kunskaperna om den
aktuella utvecklingen inom samtidskonst och konstteorin.
Kandidater som saknar behörighet:
Susanne Fessé
Petra Norberg
