Högskolepedagogisk forskning och
utvecklingsarbete
En kartläggning med en framtidsdiskussion vid Karlstads
universitet och nationellt
Roger Renström och Bengt Schüllerqvist
På uppdrag av Fakultet Lärande vid Karlstads universitet.
I det nationella materialet kan vi
urskilja tre olika nivåer på
arbetet att förbättra
högskoleutbildningarna
Tre nivåer av forskning och
utvecklingsarbete
1. löpande kvalitetsarbete,
2. pedagogiskt utvecklingsarbete
3. forskning.
Lokal studie och hypoteser
• visa och problematisera pedagogiskt
utvecklingsarbete dvs Nivå 2
• Om denna nivå är svagt utvecklad, svagt organiserad
samt svagt dokumenterad skapas inga förbindelser
mellan löpande undervisning och den mest
kvalificerade reflektionen på forskningsnivå.
• Lärosäten som präglas av samband och återkoppling
mellan nivåerna 1-2-3 har bättre förutsättningar att
utveckla nationellt och internationellt ledande
forskning inom det högskolepedagogiska fältet och
att utbildningen vid dessa lärosäten blir bättre.
Kartlägging KaU metod
• Gällande arbets- och beslutsordning
• Enkät till dekaner
• Enkät till avdelningarna
• Sökningar i forsknings databasen
• Intervjuer centrumbildningar
• Sökningar på universitetet intranät
• Enkät från högskoleverket
Centralt förvaltad utveckling
av lärande i den högre
utbildningen
• Saknas
Centrumgrupperingar
• Centrum för språk- och litteraturdidaktik
(CSL)
• Centrum för de samhällsvetenskapliga
ämnenas didaktik, (CSD)
• Science, Mathematics and Engineering
including Technology and Design,
(SMEER)
Forskningsämnen
• Pedagogik
• Pedagogiskt arbete
Nivå 2?
• De didaktiska centrumbildningarna har
inget uppdrag rörande de högskolepedagogiska utvecklingsfrågorna.
Nivå 2?
• Forskningsämnet pedagogik har visserligen
monopol på högskolepedagogiska kurser.
Pedagogik erbjuder trots detta monopolställning
ingen organisation för att publicera,
efterarbeta eller diskutera arbeten som görs
inom ramen för nämnda kurs
FoU inom nivå 2 som är
registrerat i universitetets
forsknings databas
Andel ämnen
som publicerat
Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT
56%
Fakulteten för teknik- och naturvetenskap
36%
Fakulteten för samhälls- och liv svetenskaper
19%
Estetisk-filosofiska fakulteten
35%
Nivå 2 i Databasen
• Det finns många bidrag i databasen
som behandlar Nivå 2.
• Många avdelningar finns
representerade.
• Den fakultet som inte har någon
centrumbildning har historiskt det
bredaste engagemanget.
Vår tidigare dekans
perspektiv- enkät
Universitetsstyrelsen har givit fakultetsnämnd ett övergripande ansvar för verksamhetens innehåll
och dess vetenskapliga och pedagogiska kvalitet samt långsiktiga strategier och handlingsplaner
inom de ramar som styrelsen anger i gemensamma visioner och strategier.
vidare står under samma rubrik att
Fakultetsnämnd har också ett övergripande ansvar för pedagogisk utveckling inom fakulteten.
För vår utredning är det av stor vikt att få reda på vad,
1) fakultetsnämnden hitintills gjort för att förvalta detta ansvar.
2) fakultetsnämnden planerade aktiviteter i framtiden.
Fakulteten för ekonomi,
kommunikation och IT
Ca 700 ord (2sidor)
Nivå 1 löpande kvalitetsarbete,
Merpart av vad som avhandlas behandlar fakta,
kursutveckling, program och kursutveckling, strategi
(600 ord)
• Nivå 2 pedagogiskt utvecklingsarbete,
Inget
• Nivå 3 forskning
En presentation av sina centrumbildningar egentligen
inget som handlar om pedagogik(100 ord)
Fakultetsnämndens för teknikoch naturvetenskap
Ca 600 ord.
• Nivå 1 löpande kvalitetsarbete,
Beskrivning av mål och aktiviteter (300-350 ord)
• Nivå 2 pedagogiskt utvecklingsarbete,
Sammanlagt (ca 100-150 ord)
• Nivå 3 forskning
Sammanlagt (ca 50-100 ord)
Fakultetsnämnd för samhälls- och
livsvetenskaper
• Ca 100 ord
• Fakultetsnämnden har inte ännu haft denna
fråga på dagordningen. Vi har haft fullt upp
med andra frågor och Bologna.
• Någon uppdelning i 1, 2 eller 3 är inte
meningsfull
Estetisk-filosofiska
fakultetsnämnden
Ca 200 ord.
• Nivå 1 löpande kvalitetsarbete,
Beskrivning av mål och aktiviteter (ca 50 ord)
• Nivå 2 pedagogiskt utvecklingsarbete,
Inget
• Nivå 3 forskning
Sammanlagt (ca 150 ord) en presentation av vilka
forskningsämnen och centrumbildningar som ingår.
Avdelningarnas uppgifter om egen
högskoledidaktisk FoU- enkät
1. Genomförd högskoledidaktisk forskning
2. Genomförda högskolepedagogiska utvecklingsprojekt
inom ämnesgruppen. Dokumenterat
3. Finns annat pedagogiskt utvecklingsarbete inom
gruppen – genomfört eller pågående – som ni/du vill
framhålla
4. Finns någon typ av pedagogiskt utvecklingsarbete eller
ämnesdidaktisk forskning som du – annan aktör inom
din ämnesgrupp – skulle vilja genomföra om
finansiering om finansiering finns?
Svarsfrekvens avdelningar
Fakulteten fö r ekonomi, kommunikation och IT
Fakulteten fö r teknik- och naturvetenskap
Fakulteten fö r samhälls - och livsvetenskaper
Estetisk-filosofiska fakulteten
Andel avdelningar
som svarat
14%
71%
71%
60%
Sammanfattning avdelningarnas
enkät -intresse
• Vi kan konstatera att det finns ett stort intresse för
högskolepedagogiska frågor på många avdelningar. Flera
avdelningar har flera uppgiftslämnare. Detta är en viktig
tillgång.
Sammanfattning avdelningarnas
enkät- kvalitetssäkring fo.
databas sökn.
• De allra flesta referenser som avdelningarna
hänvisade till hade vi hittat.
• Det fanns dock undantag.
– Inte registrerat
– Registrerat material ”finns inte” i realiteten
Sammanfattning avdelningarnas
enkät - forskningen
• I det material vi fått från avdelningarna
framhålls vikten av forskningen inom
forskningscentra CSD, CSL, SMEER samt
ämnena Pedagogik och Pedagogiskt arbete.
Rekommendationer
• Synliggör högskolepedagogisk utveckling i en reviderad Arbets- och
beslutsordning.
• Gemensam högskolepedagogisk arena årliga arrangemang,
högskolepedagogiskt centrum, seniora forskare, publiceringar och
seminarieverksamhet.
Work shop
Hur gör vi vårt högskolepedagogiska
utvecklingsarbete synligt?
