UMEÅ UNIVERSITET
Institutionen för idé- och samhällsstudier
Avdelningen för filosofi
VT 2010, ÅC
Filosofiskt skrivande: Förslag på uppsatsämnen
1. Moraliska observationer. G. Harman, kapitel ett i The Nature of Morality, 1977, samt diskussion
mellan L. Bergström och T. Tännsjö i Filosofisk Tidskrift, 4/1990.
2. Moralisk realism. D. McNaughton, Moral Vision, 1988; G. Harman, kapitel ett i The Nature of
Morality, 1977.
3. Emotivism. S. Danielsson, “Om moraliska övertygelsers styrka”, Filosofisk Tidskrift 4/2009; K.
Bykvist och J. Olson, ”Om moraliska övertygelsers styrka och emotivismens svaghet: Replik till
Danielsson, Filosofisk Tidskrift (under tryckning).
4. Dygdetik och riktighetskriterium. R. Hursthouse ”Dygdteori och abort” i Ahlénius (red.) Vad är
moraliskt rätt?, 2004; T. Tännsjö, Understanding Ethics, 2008.
5. Rättighetsteori och djur. P. Singer, Recension av Regans “The case for animal rights”, New York
Review of Books, 1985; T. Regan, “The case for animal rights” i Animal rights and human obligation,
2:a upplagan, Prentice Hall, 1989.
6. Kontraktsteori och djur. M. Rowlands, “Contractarianism and animal rights”, Journal of Applied
Philosophy, vol. 14 no. 3, 1997; P. Carruthers, “Kontraktualism och djur” i Ahlénius (red.) Vad är
moraliskt rätt?, 2004.
7. Abort. Diskussion mellan R. M. Hare och J. J. Thomson i Anderberg och Persson (red.) Abortetik,
1987.
8. Lockes förbehåll. R. Nozick Anarki, stat och utopi, 1974; J. Waldron, ”Enough and as good left for
others”, The Philosophical Quarterly, Vol. 29, No. 117, s. 319-328, 1977.
9. Feminism och begreppet människans natur. Diskussion mellan J. Annas och M. Valdés i
Nussbaum och Sen (red.): The Quality of Life, 1993.
10. Feministisk kritik av Rawls teori om rättvisa. Rawls, John, A Theory of Justice (sv. övers. En
teori om rättvisa); Okin, Susan Moller, Justice, Gender, and the Family, Basic Books, 1989.
11. Feministisk kritik av Nozicks teori om rättigheter. Nozick, Robert, Anarchy, State and Utopia
(sv. övers. Anarki, stat och utopi); Okin, Susan Moller, Justice, Gender, and the Family, Basic Books,
1989.
12. Konsekvensargumentet. van Inwagen ”The incompatibility of free will and determinism” i R.
Kane (red.) Free will, Blackwell 2002; T. Kapitan ”A master argument for incompatibilism?” i R.
Kane (red.) The Oxford handbook of free will, Oxford U. P. 2002.
13. Frankfurts hierarkiska teori om den fria viljan. H. Frankfurt ”Freedom of the will and the
concept of a person” i R. Kane (red.) Free will, Blackwell 2002; G. Watson ”Free agency”, Journal of
Philosophy 72: 205-20 (även i Watson (red.) Free Will, Oxford U. P. 1982).
14. Moraliskt ansvar enligt Strawson. P. F. Strawson ”Freedom and resentment”, Proceedings of the
British Academy 48: 1-25, 1962, även i Fischer och Ravizza (red.) Perspectives on moral
responsibility, Cornell U. P. 1998; S. Wolf ”The importance of free will” Mind 90: 386-405, 1981; G.
Strawson, kapitel 5 i Freedom and belief, Oxford U. P. 1986.
15. Medvetandefilosofi: Välj två eller tre uppsatser ur den tematiskt organiserade antologin
Philosophy of Mind: Classical and Contemporary Readings, redigerad av David J. Chalmers (Oxford:
Oxford University Press, 2002). Särskilt skulle uppsatser ur följande avdelningar kunna utgöra lämplig
uppsatslitteratur:
1B Behaviorism; 1C The Identity Theory; 1D Functionalism;
2B The Knowledge Argument; 2C Modal Arguments; 2D The Explanatory Gap;
2E Higher Order Thought and Representationalism.
16. Medvetandet och hjärnan. F. Jackson, ”What Mary didn't know”, Journal of Philosophy, 83,
291-295. J. Levine, ”Materialism and qualia: The explanatory gap”, Pacific Philosophical Quarterly,
1983, 354-361. B. Loar, ”Phenomenal states”, i The Nature of Consciousness: Philosophical Debates,
(ed. Ned Block et al), 1997, Cambridge, Mass.: MIT Press. Artiklarna finns även i D. Chalmers
antologi Philosophy of Mind: Classical and Contemporary Readings (ur Jacksons "What Mary Didn't
Know" ingår dock bara ett utdrag).
17. Induktion och “inference to the best explanation”. G. Harman “The inference to the best
explanation”, Philosophical Review 74:1, 88-95, 1965 och “Enumerative induction as inference to the
best explanation”, Journal of Philosophy 65:18, 529-33; R. H. Ennis “Enumerative induction and the
inference to the best explanation”, Journal of Philosophy 65:18, 523-9; “Inference to the best
explanation” uppslagsord i E. Craig (red.) Routledge Encyclopedia of Philosophy.
18. Livets helgd. J. Glover Causing death and saving lives, Penguin 1990; J. Finnis “Abortion and
health care ethics” i H. Kuhse och P. Singer Bioethics: an anthology, Blackwell 2006.
19. Natur/Naturlighet. H. Siipi ”Dimensions of Naturalness”, Ethics & the Environment 13(1): 71103 (finns elektroniskt på UB), 2008; R. Elliot "Faking Nature", Inquiry 25: 81-93, 1982.
20. Moralisk ställning för icke-kännande/icke-upplevande varelser. K. Goodpaster "On Being
Morally Considerable", The Journal of Philosophy 75: 308-25, 1978; M. Hunt "Are Mere Things
Morally Considerable?", Environmental Ethics 2(1): 59-66 (1980); K. Goodpaster svarar i nr. 2(3) av
samma tidskrift, sidorna 281-84, "On Stopping at Everything: A Reply to W. M. Hunt".
21. Skäl för artbevarande. För texter se antologin: B. G. Norton (red.) The Preservation of Species:
The Value of Biological Diversity, Princeton: Princeton University Press, 1986. ; L.-M. Russow "Why
do Species Matter?" Environmental Ethics 3(2): 101-12, 1981.
UMEÅ UNIVERSITET
Institutionen för idé- och samhällsstudier
Avdelningen för filosofi
VT 2010
Åsa Carlson
[email protected]
Filosofiskt skrivande: Hållpunkter för uppsatsskrivandet
1. Läs kurslitteraturen
Sven-Ove Hansson, Verktygslära för filosofer samt James Pryors artiklar. Du måste inte läsa boken
från pärm till pärm före uppsatsskrivandet men bekanta dig med den, så att du vet vilka frågor du kan
få svar på med hjälp av boken. Artiklarna bör du däremot läsa igenom liksom ”Information om
uppsatsmoment B-D-kurser i filosofi”. Där finns många viktiga upplysningar.
2. Bestäm ämne senast 29 mars
Bestäm dig för vilket ämne du ska skriva om. (a) Om det är något av de föreslagna ämnena, läs
igenom den angivna litteraturen och formulera din tes/fråga. Meddela vilket ämne du bestämt dig för
samt vilken din tes/fråga är. (b) Om du väljer att skriva om något annat ämne, leta fram litteratur och
meddela ämne samt litteratur. Kom ihåg att ämnet måste relatera till någon av de kurser du redan läst!
Om du får förslaget godkänt, formulera din tes/fråga och meddela den.
3. Handledning
Handledning sker per e-post och/eller vecka 15 måndag till torsdag (ej kl. 15-17 måndag och onsdag),
samt troligen vecka 16 och/eller vecka 17. Lämna gärna in ett synopsis, d.v.s. förslag till disposition
av uppsatsen inklusive kort om vad som ska tas upp under varje mellanrubrik, t.ex. viktiga argument.
Obs! Hela uppsatsen läses endast en gång, d.v.s. före seminariet.
4. Seminarier 19 maj och/eller 26 maj
Meddela vilket av dessa datum du vill lägga fram din nästan färdiga uppsats senast en vecka i förväg.
Då utses någon kurskamrat till kommentator. Med andra ord får du räkna med att både lägga fram en
uppsats och kommentera någon kamrats uppsats vid dessa seminarietillfällen. Så långt det går kommer
ni att delas in i två grupper efter ämnesval, så att de uppsatser som diskuteras under ett seminarium
behandlar likartade ämnen. Även om en student utses till kommentator, ska alla studenter i gruppen
läsa varandras uppsatser och ha något att säga om var och en av dem.
Tid (troligen både för- och eftermiddag) och lokal för seminarierna meddelas senare.
5. Deadline 4 juni
Skriv om uppsatsen i enlighet med de kommentarer du fått. E-posta din färdiga uppsats till:
[email protected]. Det är denna version som betygssätts.
Kriterier för bedömning av uppsatser i filosofi
När du läser och kommenterar dina kurskamraters uppsatser, ta hänsyn till följande punkter
(för B-uppsatser är punkt (5) irrelevant). Punkt (1) och (4) bör dock kommenteras skriftligt.
1.
Är språket klart, korrekt och stringent?
2.
Har uppsatsen ett väl avgränsat ämne?
3.
Har uppsatsen ett klart formulerat syfte och lyckas studenten uppfylla detta syfte?
Har de frågor som ställs blivit besvarade och är slutsatserna välunderbyggda?
4.
Är akribin god? Är citaten korrekta? Är litteraturhänvisningarna fullständiga och
referenslistan korrekt?
5.
Visar uppsatsförfattaren förtrogenhet med den relevanta litteraturen? Hanteras
bibliografier och andra vetenskapliga hjälpmedel med tillräcklig säkerhet? Är det
framtagna källmaterialet eller annat empiriskt material tillräckligt och relevant, och
hanteras det källkritiskt?
6.
Har uppsatsen en adekvat disposition?
7.
Ger uppsatsförfattaren prov på metodologisk och teoretisk medvetenhet?
8.
Är terminologin genomtänkt och konsekvent? Definieras de termer och begrepp som
kommer till användning?
9.
Är uppsatsförfattaren självständig i sin argumentering och i sin tolkning och
bedömning av de texter som eventuellt granskas? Visar han/hon prov på kritisk
distans till sina egna och andras resonemang och markerar han/hon vad som är
referat och vilka ståndpunkter som är hans/hennes egna?
