JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Isabelle Hörberg Våld i nära relationer En analys av mäns dödliga våld mot kvinnor i nära relationer och polisens skyddsåtgärder JUEN01 Straffansvar och straffpåföljder med särskilt fokus på det kriminella våldet Uppsats på juristprogrammet Handledare: Helén Örnemark Hansen Termin: HT 2014 Innehåll FÖRKORTNINGAR 2 1 INLEDNING 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte och frågeställningar 3 1.3 Teori 3 1.4 Metod och material 4 1.5 Avgränsningar och disposition 4 2 VÅLD I NÄRA RELATIONER 5 2.1 Definition 5 2.2 Våldet och dess orsaker 5 2.2.1 Riskfaktorer 2.2.2 Rättspsykiatrisk undersökning 2.2.3 Personlighetsstörningar 5 6 6 3 POLISENS SKYDDSÅTGÄRDER 3.1.1 Hot- och riskbedömningar 3.1.2 Skyddspaket 3.1.3 Kontaktförbud 3.1.4 Skyddade personuppgifter 3.1.5 Det särskilda personsäkerhetsarbetet 7 7 7 7 8 9 4 RÄTTPRAXIS 4.1 Mål nr B 4494-10 och B 600-11 10 10 4.2 Justitieombudsmännens ämbetsberättelse, 2012/13:JO1, dnr 1703-2011 11 4.2.1 Bakgrund 4.2.2 Polisens ansvar 11 11 5 ANALYS OCH SLUTSATS 13 5.1 Vilka är de bakomliggande orsakerna till att män använder dödligt våld mot kvinnor de har eller har haft en nära relation till? 5.2 Vad har polisen för ansvar vid våld i nära relationer? 13 13 5.3 Är dagens skyddslagstiftning och skyddsåtgärder tillräckliga eller bör det vidtas ytterligare åtgärder? 14 BILAGA A 16 KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING 17 RÄTTSFALLSFÖRTECKNING 20 Förkortningar Brå FAP JO Kontaktförbudslagen PSF PolisL RPSFS RMV RPU SFS Skr. SOU SvJT Brottsförebyggande rådet Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om särskilt personsäkerhetsarbete m.m. (480-1) Justitieombudsmannen Lag (1988:688) om kontaktförbud Förordning (2006:519) om särskilt personsäkerhetsarbete m.m. Polislag (1984:387) Rikspolisstyrelsens författningssamling Rättsmedicinalverket Rättspsykiatrisk undersökning Svensk författningssamling Regeringens skrivelse Statens offentliga utredningar Svensk Juristtidning 2 1 Inledning 1.1 Bakgrund Mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem som varken är begränsat till samhällsgrupper eller åldersgrupper. Sedan 1970-talet har mäns dödliga våld mot kvinnor i nära relationer minskat med 20 till 30 procent. Det finns ingen enkel förklaring på varför men sociala förändringar, ökat skydd för utsatta kvinnor i form av skyddsåtgärder, framsteg inom sjukvården, vissa lagändringar samt ett ökat ekonomisk oberoende kan ha spelat in. Trots att mäns dödliga våld mot kvinnor i nära relationer har minskat på lång sikt i Sverige, dödas omkring 17 kvinnor varje år av en man de har eller har haft en nära relation till.1 1.2 Syfte och frågeställningar Det övergripande syftet med uppsatsen är att granska mäns dödliga våld mot kvinnor i nära relationer samt belysa en del av den skyddslagstiftning och de skyddsåtgärder som uppkommit för att förhindra våldet. Syftet är även att utreda vilket ansvar polisen har i de här situationerna. I uppsatsen ska följande frågeställningar besvaras: -­‐ Vilka är de bakomliggande orsakerna till varför män använder dödligt våld mot kvinnor de har eller har haft en nära relation till? -­‐ Vad har polisen för ansvar vid våld i nära relationer? -­‐ Är dagens skyddslagstiftning och skyddsåtgärder tillräckliga eller bör ytterligare åtgärder vidtas? 1.3 Teori Den teoretiska ansatsen är en viktig del i en uppsats eftersom att den sätter grunden för vilket perspektiv jag använder för att se på mitt resultat. Uppsatsen skrivs ur både ett rättspsykiatriskt- och ett de lege ferendaperspektiv. De begrepp som är relevanta är således rättspsykiatri och de lege ferenda. Enligt Pär Anders Granhag och Sven Å Christiansson2 är rättspsykiatri en medicinskt inriktad disciplin där fokus ligger på att studera lagöverträdare som är psykiskt störda.3 Begreppet de lege ferenda kan förklaras som en önskan om hur rättsreglerna bör vara.4 1 Brå, rapport 2007:6, s. 6 ff. och 44 ff.; Skr. 2007/08:39, s. 9; SOU 2014:49, s. 57. Båda är professorer i psykologi. 3 Christiansson, Granhag 2014, s. 17. 4 De lege ferenda, Allt om juridiks hemsida. 2 3 1.4 Metod och material I uppsatsen används den rättsdogmatiska metoden som utgår från de allmänt accepterade rättskällorna; författning, praxis, förarbeten och doktrin.5 Vid analysen av om dagens skyddslagstiftning och skyddsåtgärder bör förändras finns ett normativt inslag med normativa resonemang. Jag kommer till viss del även att göra rena uttalanden av åsikter utan att komma fram till vad som bör ske.6 Utöver det material som ingår i rättskälleläran använder jag mig genomgående av rapporter från Brottsförebyggande rådet (Brå). I kapitel 2 används en rapport från Statens folkhälsoinstitut samt boken, Handbok i rättspsykologi7, för att förklara orsakerna till varför män använder våld mot kvinnor i nära relationer. För att visa på vad polisen har för ansvar i sådana situationer används ett specifikt rättsfall och en del i JO:s ämbetsberättelse 2012/2013. 1.5 Avgränsningar och disposition I uppsatsens andra del beskrivs mäns våld mot kvinnor i nära relationer och inte det omvända förhållandet. Det hade varit intressant att även granska kvinnors våld mot män då det i ny forskning har framkommit att både män och kvinnor i ungefär lika stor utsträckning utsätts för våld i nära relationer.8 I den här delen fokuseras särskilt på det dödliga våldet och dess orsaker. En avgränsning görs till att enbart nämna vilka riskfaktorer och riskgrupper som finns och sedan utveckla riskgruppen, män med personlighetsstörningar. I uppsatsens tredje del redogörs för den lagstiftning och de skyddsåtgärder som polisen har att erbjuda då kvinnor utsätts för hot eller våld i nära relationer. På grund av uppsatsens ringa omfattning nämns resterande skyddsåtgärder enbart kort. I uppsatsens fjärde del behandlas ett rättsfall där en kvinna blev mördad av sin före detta make trots att hon dagen innan hade haft kontakt med polisen och upprättat en anmälan mot mannen för hot och misshandel. Anledningen till att jag valde det här rättsfallet är för att det upprättades en JO-anmälan mot Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten i Jönköping, på grund av hur det skött ärendet. I JO:s ämbetsberättelse från 2012/2013 utreder JO myndigheternas ansvar. Här görs en avgränsning enbart till polisens ansvar. I den femte och sista delen analyserar jag det material som presenterats i avhandlingen och besvarar frågeställningarna i kapitel 1.2. 5 Korling, Zamboni 2013, s. 21. Kellgren, SvJT 2002, s. 516. 7 Skriven av Sven Å Christiansson och Pär Anders Granhag. 8 Brå, rapport 2014:8, s. 16. 6 4 2 Våld i nära relationer 2.1 Definition I en Brå-rapport från 2014 framgår att definitionen av våld i nära relation inte är entydig och att dess innebörd kan skilja sig åt beroende på vilken källa som används. I somliga studier syftar begreppet nära relation på en kärleksrelation mellan två individer, medan andra är betydligt vidare och omfattar både syskonrelationer eller föräldra- och barnrelationer.9 Med tanke på att fokus i uppsatsen ligger på mäns dödliga våld mot kvinnor i nära relationer, används definitionen att det antingen förelåg eller hade förelegat en parrelation och att gärningsmannen således var eller hade varit make, fästman, sambo eller pojkvän till brottsoffret vid gärningstillfället.10 Våld i nära relationer omfattar fysiskt, psykiskt och sexuellt våld, eller hot om sådant våld.11 Den mest extrema sorten av mäns våld mot kvinnor i nära relationer är det dödliga våldet.12 2.2 Våldet och dess orsaker 2.2.1 Riskfaktorer Enligt forskning har det dödliga våldet som kvinnor utsätts för ofta varit kulminationen på en lång tid av våldsanvändning mot kvinnan. Ungefär hälften av de offer som blivit utsatta för dödligt våld hade anmält eller på ett annat sätt uppgett att de blivit utsatta för våld eller hot om våld tidigare. Det dödliga våldet i nära relationer sker oftast i samband med att kvinnan separerar från mannen eller att mannen är svartsjuk. De män som begick den här typen av brott var oftast socialt marginaliserade. Majoriteten hade ett kriminellt leverne eller ett kriminellt förflutet, var arbetslösa eller förtidspensioner eller missbrukade alkohol.13 En väldigt stor andel av gärningsmännen lider av en psykisk sjukdom eller annan psykiatrisk problematik14. Enligt en undersökning från Brå fick 93 procent av männen som genomgick en rättspsykiatrisk undersökning (RPU) någon psykiatrisk diagnos.15 9 Brå, rapport 2014:8, s. 18. Brå, rapport 2007:6, s.10 f. 11 Skr. 2007/08:39, s. 9.; Brott i nära relation, Brå:s hemsida. 12 Brå, rapport 2007:6, s. 8. 13 Brå, rapport 2007:6, s. 23 och s. 31. 14 Exempelvis personlighetsstörning. 15 Brå, rapport 2007:6, s. 35 ff. 10 5 2.2.2 Rättspsykiatrisk undersökning När en gärningsman utsätter en kvinna som de har haft en nära relation med för dödligt våld genomgår de oftast en RPU. En RPU bygger delvis på lagen om rättspsykiatrisk undersökning (1991:1137). Syftet är att bedöma huruvida det finns medicinska förutsättningar att överlämna gärningsmannen till rättspsykiatrisk vård, och om gärningsmannen led av en allvarlig psykisk störning vid gärningstillfället.16 En allvarlig psykisk störning är ett juridiskt begrepp och omfattar olika psykotiska tillstånd, allvarliga depressioner förenade med stor självmordsbenägenhet, vissa personlighetsstörningar och neuropsykiatriska funktionsstörningar med kraftigt tvångsmässigt beteende och impulsgenombrott av psykotisk karaktär. Även allvarlig hjärnskada, svår utvecklingsstörning och demens kan falla in under begreppet allvarlig psykisk störning.17 Vissa av männen genomgår en mindre omfattande psykiatrisk undersökning, en så kallad § 7-undersökning. Denna stadgas i lag (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål m.m. och används oftast som ett underlag för domstolen när de ska besluta om det behövs göras en mer omfattande RPU.18 2.2.3 Personlighetsstörningar En stor andel av de som begår grova våldsbrott har personlighetsstörningar19. Vid dödligt våld mot kvinnor i nära relationer har de personlighetsstörda gärningsmännen ofta impulskontrollstörningar eller bristande eller avsaknad av empatiförmåga. Sådana karaktärsdrag leder lätt till våldsanvändning. Dessa män har i stor utsträckning hotat och-/eller misshandlat kvinnan vid tidigare tillfällen.20 I forskning om personlighetsstörningar som grund för våld har forskare kunnat visa på att män som använder våld, till skillnad från andra män, oftare har ångest och personlighetsdrag som utmärks genom en störning i förmågan att relatera till andra. För män med den här typen av personlighetsdrag och en svag självkänsla, är det påfrestande att ha en kärleksrelation då den hela tiden prövar trofasthet och tillit. Utifrån det här uppstår ofta ett behov för mannen att kontrollera kvinnan och kontrollerandet styrs av hans egna impulser och känslor. Våldet mannen utövar kan grunda sig på både verkliga och inbillade kränkningar. I en sådan här relation finns det inte mycket kvinnan göra för att undvika att blir utsatt för våld.21 16 Korta fakta om rättspsykiatriska utredningar vid Rättsmedicinalverket, RMV:s hemsida; Christiansson, Granhag 2014, s. 454. 17 Korta fakta om rättspsykiatriska utredningar vid Rättsmedicinalverket, RMV:s hemsida. 18 Brå, rapport 2007:6, s. 35 f.; RMV, Fakta i målet – Sakkunniga svar på rättsväsendets frågor, s. 4 f. 19 Se definition i Bilaga A. 20 Brå, rapport 2007:6, s. 36 f. och s. 48; Christiansson, Granhag 2014, s. 151. 21 Statens folkhälsoinstitut, rapport 2008:8, s. 69 f. 6 3 Polisens skyddsåtgärder För att skydda kvinnor mot våld i nära relationer har det uppkommit lagar och skyddsåtgärder. Inom skyddsåtgärderna ryms både sociala och juridiska skyddsåtgärder. Kommuner och socialtjänsten har möjlighet att hjälpa utsatta kvinnor genom ekonomiskt stöd och boende och för att kvinnan ska kunna garanteras tillräckligt med skydd har polisen en viktig roll.22 Polisen erbjuder ett antal olika sorters skydd för personer som är hotade.23 3.1.1 Hot- och riskbedömningar Det är upp till polisen att avgöra om en person är i behov av skydd och i så fall vilket skydd som ska användas. Den bedömning som görs grundar sig på hur pass allvarligt ett hot är samt om risken är stor att hotet kommer infrias.24 Polisen kan även göra strukturerade hot- och riskbedömningar. Dessa har till syfte att utreda risken för framtida partnervåld. Riskbedömningarna görs utifrån en modell som kallas SARA-modellen och utgår från gärningsmannens bakgrund, tidigare partnervåld, aktuell brottslighet och psykosociala anpassning.25 3.1.2 Skyddspaket Polisen har tagit fram ett skyddspaket som ska hjälpa hotade personer. I skyddspaketet ingår både stödjande- och tekniska skyddsåtgärder. De tekniska skyddsåtgärderna innehåller larmtelefon med inbyggd GPS, en inspelningsenhet och ett akustiskt larm. I de stödjande skyddsåtgärderna ingår en möjlighet till att få en kontaktperson och informations- och säkerhetssamtal hos polisen.26 3.1.3 Kontaktförbud Som tidigare nämnts har det stiftats ett antal lagar för att kvinnor ska skyddas mot våld i nära relationer. En av de mest betydande var lagen (1988:688) om kontaktförbud27 som trädde ikraft 1 juli 1988.28 Lagens syftar till att förbättra situationen för de som trakasseras och förföljs; speciellt kvinnor som utsätts för våld i nära relationer.29 Ett kontaktförbud får meddelas för en person och kan gälla att besöka eller ta kontakt med en annan person eller att förfölja den här personen. Ett kontaktförbud får meddelas om det på grund av särskilda omständigheter finns en risk att personen som meddelas ett förbud kan komma att begå brott mot, följa efter 22 Brå, rapport 2007:6, s. 48 ff. Skydd för hotade, polisens hemsida. 24 Skydd för hotade, polisens hemsida. 25 Brå, rapport 2007:6, s. 49; SOU 2002:71, s. 48. 26 Skydd för hotade, polisens hemsida. 27 Tidigare lagen (1988:688) om besöksförbud. 28 Brå, rapport 2007:6, s. 48. 29 Trots, Hedvig, Karnovs lagkommentar till lagen (1988:688) om kontaktförbud, not.* 23 7 eller att på andra sätt allvarligt trakassera den som ska skyddas av förbudet. Vid en riskbedömning ska det särskilt beaktas om personen som förbudet avser tidigare har begått brott mot en persons liv eller hälsa, frihet eller frid. Ett kontaktförbud får endast meddelas om det, vid en proportionalitetsbedömning, väger upp det intrång eller men som förbudet betyder för den som det meddelas.30 De som ansöker om kontaktförbud är oftast kvinnor och de flesta av ansökningarna görs mot män som kvinnorna har eller har haft en nära relation till. I de fall där det rör sig om dödligt våld mot kvinnor i nära relationer är det väldigt ovanligt att beslut om kontaktförbud finns registrerat. I den undersökning som Brå har gjort av det dödliga våldet mot kvinnor i nära relationer framgår att runt en tredjedel av gärningsmännen bryter mot kontaktsförbudet. Enligt en forskare vid namn Klein är det av största vikt att gärningsmännen som meddelats kontaktförbud effektivt kontrolleras så att kvinnorna kan skyddas.31 3.1.4 Skyddade personuppgifter Det finns ett antal olika möjligheter att skydda sina personuppgifter och ett alternativ är sekretessmarkering. Genom sekretessmarkeringen blir det svårare för andra att ta del av vissa personuppgifter som finns i folkbokföringsregistret. Skatteverket är den myndighet som har hand om ansökningar om sekretessmarkering. Markeringen fungerar på så sätt att den förs in vid en specifik persons personuppgifter i folkbokföringsregistret och signalerar sedan att uppgifterna inte får lämnas utan säkerhetskontroll och tillstånd. Även andra myndigheter får del av sekretessmarkeringen och den förs över till vardera myndighetens register.32 Ett annat alternativ är kvarskrivning. Med kvarskrivning menas att den gamla adressen står kvar i folkbokföringsregistret trots att en person flyttat till annan hemlig adress, och på så sätt finns inte den nya adressen med i folkbokföringsregistret. Kvarskrivning är en större och mer ingripande åtgärd än sekretessmarkeringen och ansökan sker till Skatteverket. Posten som normalt sätt går till den adress som står i folkbokföringsregistret går istället till det regionala skattekontoret och hanteras av särskilda handläggare som har tillgång till den nya adressen. 33 Det sista alternativet är fingerad identitet och det är ämnat för den som blivit utsatt för särskilt allvarlig brottslighet och hotats till livet, hälsa eller frihet. Om en person är utsatt för våld eller hot kan han eller hon få nya namn och personnummer. Vid fingerad identitet raderas den gamla identiteten och 30 1 § kontaktförbudslagen. Brå, rapport 2007:6, s. 48 f. 32 Skyddade personuppgifter, polisens hemsida. 33 Skyddade personuppgifter, polisens hemsida. 31 8 personnumret ur folkbokföringsregistret och personen måste flytta till en ny hemlig ort. Fingerad identitet som skydd ska användas som en sista utväg.34 3.1.5 Det särskilda personsäkerhetsarbetet I de fall då de andra åtgärderna inte har någon verkan, kan en hotad person ingå i det särskilda personsäkerhetsarbetet som polisen får bedriva.35 Det särskilda personsäkerhetsarbetets syfte är i huvudsak att säkerställa rättsprocessen och att bekämpa organiserad brottslighet.36 Dock får det bedrivas även gällande andra personer om det finns särskilda skäl.37 Sådana särskilda skäl kan vara om en person är utsatt för hot om hedersrelaterade brott och andra hot som är jämförliga.38 En person får ingå i det särskilda personsäkerhetsprogrammet om det finns en påtaglig risk för att allvarlig brottslighet kommer att riktas mot personen själv eller dennes närståendes liv, hälsa, frid eller frihet.39 34 Skyddade personuppgifter, polisens hemsida. 2a § PolisL. 36 Skydd för hotade, polisens hemsida; 2 § första stycket PSF. 37 2 § andra stycket PSF. 38 7 § andra stycket FAP. 39 3 § PSF. 35 9 4 Rättpraxis 4.1 Mål nr B 4494-10 och B 600-11 I målet stod en man (M.K) åtalad för mord för att ha dödat sin före detta fru (C.S). Enligt tingsrättens dom40 framgick att C.S och M.K gifte sig 1996 och skildes 2009 och att det både under och efter äktenskapet hade förekommit kontroverser dem emellan. På kvällen den 28 november 2010 lämnande C.S över barnen till M.K och i samband med detta berättade C.S att hon hade träffat en ny man. Efter det här uppstod det en diskussion mellan C.S och M.K och senare på kvällen ringdes ett antal samtal mellan bland andra M.K, C.S och dottern. Med anledning av vad som hänt under kvällen kontaktade C.S polis och därefter hölls ett förhör med henne. I förhöret framgick att M.K under kvällen framfört ett antal dödshot mot C.S och barnen samt att dessa hot dokumenterats med dotterns mobiltelefon.41 Runt 10-tiden på morgonen den 29 november 2010 åkte M.K iväg till en presentbutik och köpte en kniv. Därefter åkte han hem till C.S och väntade i trapphuset på att hon skulle komma ut från sin lägenhet. När C.S kom gående nedför trappan angrep M.K henne med kniven. Några grannar till C.S stod precis i närheten vid M.K:s angrepp och på väg därifrån sprang M.K förbi ett par vaktmästare och sa att han hade mördat sin fru. Polis och ambulans anlände därefter till platsen och klockan 11.03 greps M.K. Senare framkom det att C.S hade 31 sårskador, att hon avled relativt snabbt och att hon utsatts för kraftigt våld.42 Vid en samlad bedömning av M.K:s egna uppgifter, den rättsmedicinska utredningen samt resterande uppgifter som framkommit i målet, ansåg tingsrätten att det var ställt utom rimligt tvivel att M.K hade berövat C.S livet genom att hugga, skära och stöta henne med kniv. Tingsrätten dömde i enlighet med åklagarens yrkande och eftersom att M.K begått gärningen avsiktligen och att brottet inte kunnat ses som mindre grovt, dömdes M.K till livstids fängelse för mord.43 M.K överklagande tingsrättens dom till hovrätten.44 M.K yrkade i första hand att han skulle frikännas och i andra hand att hovrätten skulle sänka hans straff. Resterande parter i målet bestred dessa yrkanden. Efter att ha tagit del av den bevisning som lagts fram i tingsrätten konstaterade hovrätten att de delade tingsrättens bedömning av vad som var utrett i målet. Hovrätten ansåg, liksom tingsrätten, att det var styrkt att M.K avsiktligen berövat C.S livet och att brottet inte på någon sätt kunde ses som mindre grovt. M.K skulle således även i hovrätten dömas för mord. 40 B 4494-10. B 4494-10, s. 6 f. 42 B 4494-10, s. 7-14. 43 B 4494-10, s. 12-18. 44 Mål nr B 600-11. 41 10 Hovrätten delade inte tingsrättens mening gällande påföljdsvalet utan kom fram till att M.K skulle dömas till det strängaste tidsbestämda straffet; 18 års fängelse för mord. Anledningen till detta var att livstidsstraffet enligt förarbeten enbart skulle förbehållas de allvarligaste fallen, vilket till exempel kan vara när domstolen ska bestämma ett gemensamt straff för flera olika mord. Hovrätten menade att ett tidsbestämt straff borde vara tillräckligt för de flesta morden och att mordet på C.S inte var ett sådant fall där livstidsstraff kunde bli aktuellt.45 4.2 Justitieombudsmännens ämbetsberättelse, 2012/13:JO1, dnr 1703-2011 4.2.1 Bakgrund Efter att C.S blivit dödad av M.K anmäldes både Åklagarmyndigheten och Polismyndigheten i Jönköpings län till Justitieombudsmannen (JO). Anmälan gjordes på grund av hur situationen hanterades i samband med att C.S anmälde M.K för hot och misshandel mot henne och barnen.46 Det som framkommit i efterhand och som polisen vetat om är att C.S i förhör lämnat att antal uppgifter där hon uppgett att hon är rädd både för hennes egen och för barnens skull då M.K hotat att döda henne och deras två barn på grund av att hon sagt att barnen inte skulle få lov att vara hos honom, att M.K hade en pistol hemma och att C.S ofta hade blivit misshandlad under tiden de levde tillsammans. Utöver det här visste polisen även om att dottern hade blivit slagen av M.K, att hon velat bli tagen från M.K, att hon spelat in de hot som uttalats av M.K mot henne under kvällen samt att C.S uppgett att hon var oerhört orolig för sina barn och bett polisen att hämta dem. Polisen gjorde under kvällen inget ytterligare än att hålla förhör och vid cirka 01.15 kontaktade det yttre befälet en jouråklagare som gjorde bedömningen att det inte krävdes några åtgärder under jourtid, och att M.K inte skulle frihetsberövas. Jouråklagaren rådde polisen att ta kontakt med den lokala åklagaren morgonen efter, vilket de även gjorde. Tidigare den morgonen blev C.S mördad.47 4.2.2 Polisens ansvar Enligt 1 § PolisL ska polisen främja rättvisa och trygghet, arbeta för att upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt även tillförsäkra allmänheten hjälp och skydd. I 2 § PolisL stadgas polisens arbetsuppgifter och här i framgår att de bland annat ska förebygga brott, bedriva utredning och lämna allmänheten skydd, upplysningar och annan hjälp. Enligt 6 § PolisL framgår polisens skyldighet att samarbeta med andra myndigheter vars verksamheter 45 B 600-11, s. 3 f. JO 1703-2011, s. 131; Jos beslut, polisens hemsida 47 JO 1703-2011, s. 132-136. 46 11 berör polisens. I bestämmelsen framgår polisens skyldighet att enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen ta kontakt med socialnämnden och anmäla om de i sin verksamhet upptäcker något som kan innebära att ett barn kan behöva skydd från nämnden.48 Enligt den utredning som JO gjort har det framkommit att polisen kände till allt det som framkommit ovan. JO har kritiserat Polismyndigheten för att de inte har sett till att få ett bättre underlag så att en ordentlig bedömning av hotets allvar kunde göras. JO menade att det i det här fallet funnits flera saker som på ett enkelt sätt hade kunnat fördjupa och bredda beslutsunderlaget. JO har även kritiserat polisen för att de trots uppmaning från C.S om att hon var rädd att barnen skulle fara illa hos M.K, inte förvissade sig om att så inte var fallet. Detta i sig stred mot polisen ansvar och arbetsuppgifter enligt PolisL. JO har i sin bedömning ansett att de borde ha kontrollerat situationen i M.K:s bostad då det fanns uppgifter om ett vapen i bostaden, att både hot och misshandel hade skett där och att de hot som M.K uttalat fanns inspelade på en mobiltelefon.49 JO har i sin utredning framfört att förundersökningen inleddes i samband med upprättandet av C.S anmälan och att polismyndigheten således var ansvarig fram till dess att polisen drog ärendet för åklagaren. JO har även påpekat att polisen borde ha vidtagit eller påbörjat ytterligare utredningsåtgärder innan ansvaret gick över på åklagaren. Polisen var således ansvarig för att inget mer hände. Sammanfattningsvis har JO kommit fram till att polismyndigheten inte hade kunnat förutse att C.S skulle bli mördad av M.K morgonen efter att hon upprättat en anmälan. JO framförde att det inte går att förvissa sig om att händelsen skulle kunnat ha förhindrats om det vidtagits ytterligare åtgärder, och framhöll att trots att hård kritik riktats mot myndigheterna, ska inte den här kritiken tolkas på ett sådant sätt att myndigheterna ses som ansvariga för C.S död.50 48 JO 1703-2011, s. 133 f. JO 1703-2011, s. 135 f. 50 JO 1703-2011, s. 5 ff. 49 12 5 Analys och slutsats 5.1 Vilka är de bakomliggande orsakerna till att män använder dödligt våld mot kvinnor de har eller har haft en nära relation till? Orsakerna till varför män använder dödligt våld mot kvinnor i nära relationer varierar. I forskning har det framkommit att ungefär hälften av de kvinnor som utsätts för dödligt våld har varit utsatta för våld från gärningsmannen i ett tidigare skede. Anledningen till att det går från våld till dödligt våld i nära relationer är oftast i samband med att kvinnan väljer att lämna mannen eller att han är svartsjuk. Att männen är socialt marginaliserade, kriminella, arbetslösa, förtidspensionärer eller missbrukare är också tydliga riskfaktorer. En av de största riskgrupperna vid dödligt våld mot kvinnor i nära relationer är de gärningsmän som har personlighetsstörningar. Dessa män har ofta problem med sina impulser och ett bristande eller en avsaknad av empatiskt förmåga. I forskning om personlighetsstörningar som grund för våld, har man kunnat se vissa mönster i männens personligheter. De har ofta en oförmåga att relatera till andra och en svag självkänsla. Det här leder i sin tur till att de är lättkränkta. Att ha ett förhållande under sådana premisser är så klart påfrestande då det hela tiden prövar tilliten och trofastheten. Att männen blir kontrollerande mot kvinnorna och enbart styrs av sina egna känslor är så klart något som med tiden blir ohållbart. Vissa kvinnor inser till slut att de inte kan vara i ett sådant förhållande, och det är då det brister för männen. Att den största riskgruppen är män med personlighetsstörningar är oroande. Till skillnad från de män som lider av en psykisk sjukdom går det inte att bota en personlighetsstörning och på så sätt finns det en risk att våldet inte får ett slut förrän kvinnan får sätta livet till. 5.2 Vad har polisen för ansvar vid våld i nära relationer? När det kommer till våld i nära relationer har polisen ett stort ansvar. Om en kvinna utsätts för hot eller våld av sin partner har hon rätt att få hjälp av polisen att skydda sig. Polisen ska enligt 1 § PolisL främja rättvisa och trygghet, arbeta för att upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt även tillförsäkra allmänheten hjälp och skydd. Polisens arbetsuppgifter stadgas i 2 § PolisL där det bland annat framgår att polisen ska förebygga brott, bedriva utredning och lämna allmänheten skydd, upplysningar och annan hjälp. Enligt 6 § PolisL framgår att det är polisens skyldighet att samarbeta med andra myndigheter vars verksamheter berör polisens. I bestämmelsen 13 står det även att polisen enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen ska ta kontakt med socialnämnden och anmäla saker som de får reda på i sin verksamhet, som kan innebära att ett barn behöver skydd från socialnämnden. Genom att studera det ovan presenterade rättsfallet samt JO:s ämbetsberättelse från 2012/2013, går det på ett relativt tydligt sätt att se vad polisen har för ansvar vid våld i nära relationer och vad som händer om myndigheten brister i det ansvaret. Enligt utredningen som JO gjorde framkom att polisen hade mycket information om det som hade hänt C.S och hennes barn och att det var den före detta maken M.K som hade gjort det. JO kritiserade Polismyndigheten för att de inte såg till att få ett bättre underlag så att de kunde göra en ordentlig riskbedömning av situationen. Trots uppmaningar till polisen från C.S att göra något åt barnens situation så gjordes det aldrig. Som tidigare nämnts har polisen en lagstadgad skyldighet att kontakta socialnämnden om ett barn riskerar att fara illa, vilket var fallet i den här situationen. I och med att polisen inte kontaktade socialnämnden bröt de mot lagen. Enligt min mening var det minsta C.S kunnat förvänta sig att polisen skulle upprätta en anmälan till socialnämnden. Polisen har ansvar för förundersökningen fram till dess att ärendet dragits för åklagaren och då ska polisen själv vidta behövliga utredningsåtgärder. I det föreliggande fallet kom JO fram till att polisen skulle ha påbörjat eller vidtagit ytterligare åtgärder. Något som är intressant i JO:s utredning är att trots att Polismyndigheten borde ha vidtagit fler åtgärder så kunde myndigheten inte hållas ansvarig för C.S död. Detta då de inte kunnat förutse att hon faktiskt skulle bli mördad av M.K morgonen efter att anmälan upprättats, och att de inte heller hade kunnat förvissa sig om att historien slutat annorlunda om ytterligare åtgärder hade gjorts. Utifrån JO:s utredning går det att utläsa att polisen har ett stort ansvar vid våld i nära relationer men att det ska mycket till för att polismyndigheten ska hållas ansvarig. Även fast Polismyndigheten inte kunde hållas ansvarig så är JO:s kritik viktig i ett antal hänseenden. Enligt min mening visar kritiken i sig på att polisen brister i sitt arbete och sina rutiner och att det måste ske en förbättring vid utredningar av våld i nära relationer. Att polismyndigheten JO-anmäldes har även belyst vilket stort samhällsproblem våld mot kvinnor i nära relationer är. 5.3 Är dagens skyddslagstiftning och skyddsåtgärder tillräckliga eller bör det vidtas ytterligare åtgärder? Som jag gått igenom i kapitel 3 finns det ett antal skyddsåtgärder och skyddslagstiftning för kvinnor som är utsatta för våld i nära relationer. De skyddsåtgärder som polisens kan erbjuda och som tidigare tagits upp i uppsatsen är: skyddspaket, kontaktförbud, skyddade personuppgifter och det särskilda personsäkerhetsarbetet. Jag ser inget behov i att stifta fler lagar och 14 införa fler skyddsåtgärder mot våld i nära relationer. Dock anser jag att samhället måste bli bättre på att använda de åtgärder som redan finns samt utveckla de metoder och det arbetssätt som används vid våld i nära relationer. Det särskilda personsäkerhetsarbetet ska användas restriktivt och rent samhällsekonomiskt hade det varit ohållbart att använda det i alltför stor utsträckning. Enligt min mening fick det dock fall där skyddsåtgärden hade kunnat användas och faktiskt räddat liv. Det går inte att förneka att kvinnor utsätts för våld och dödligt våld i nära relationer trots att det finns skyddslagstiftning och skyddsåtgärder för att förhindra det. Enligt min mening kan vissa lagar och skyddsåtgärder hjälpa kvinnor att bli av med sina plågoandar, men hur många lagar och skyddsåtgärder det än finns och hur många utredningar som än görs, kommer det alltid finnas män som anser sig har rätten att ta en kvinnas liv. Bevisligen är det cirka 17 kvinnor per år som råkar ut för de här männen. Det dödliga våldet mot kvinnor i nära relationer har minskat de senaste 2030 åren. Det finns ingen direkt förklaring på varför men ett antal faktorer kan ha spelat in, däribland sociala förändringar, ökade skyddsinsatser i form av lagstiftning och skyddsåtgärder samt ett ökat ekonomiskt oberoende. Jag tror att de olika faktorerna har haft en stor inverkar på människors åsikter överlag och på samhällets attityd i stort till våld i nära relation. Fokus numera verkar vara att kvinnorna ses som offer och inte som den bidragande faktorn som själv provocerat fram våldet. De flesta lagar och skyddsåtgärder är inriktade på att hjälpa kvinnor att komma undan männen och ge dem upprättelse. Grundproblematiken verkar vara hur mannen är och hur han beter sig. Det finns vissa skyddsåtgärder som fokuserar på männen och jag anser att det bör läggas ännu mer tid och pengar på forskning om hur man skulle kunna få dessa män att sluta använda våld. Med tanke på att männen oftast har brukat våld mot kvinnorna under en lång tid innan det dödliga våldet, borde ett antal myndigheter ha stött på kvinnan i olika sammanhang. Samhället måste bli bättre på att uppmärksamma och fånga upp kvinnorna i ett tidigt skede. Jag förstår att myndighetssamverkan kan vara svårt då det ofta är förenat med en sekretessproblematik, men om man vill få bukt med våld i nära relationer och slippa det dödliga våldet, krävs ett större utbyte av information. Våld i nära relationer sker ofta i det fördolda och det är inte alltid så lätt att se vad som händer i hemmet, speciellt med tanke på att det ofta börjar med psykisk misshandel som utåt sett är osynlig och sedan successivt går över till att även omfatta fysisk misshandel. Det är viktigt att kvinnor vågar prata och ta steget att anmäla männen. För att kunna göra detta krävs att deras situation och det de säger tas på allvar. Om det upprättas en anmälan kan polisen göra en ordentlig hot- och riskbedömning och hinna upptäcka allvarligheten i hoten och våldet innan det går för långt. Vid en sådan riskbedömning kan både kvinnan och mannen få den hjälp de behöver. 15 Bilaga A Klassifikationssystemet för psykiatrisk diagnostik, DSM-IV, används för att beskriva och klassificera diagnoser utifrån ett antal olika symtom. Dessa symtom kan sedermera tillsammans utgöra kriterier för ett syndrom. För att få diagnosen personlighetsstörning krävs enligt DSM-IV följande: A. Ett varaktigt mönster av upplevelser och beteenden som påtagligt avviker från vad som allmänt sätt förväntas i personens sociokulturella miljö. Mönstret kommer till uttryck inom minst två av följande områden: 1. Kognitioner (dvs. sättet att uppfatta och tolka sig själv, andra personer och inträffade händelser) 2. Affektivitet (dvs. komplexiteten, intensiteten, labiliteten och rimligheten i det känslomässiga gensvaret). 3. Mellanmänskligt samspel. 4. Impulskontroll. B. Det varaktiga mönstret är oflexibelt och framträder i många olika situationer och sammanhang. C. Det varaktiga mönstret leder till kliniskt signifikanta lidanden eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden. D. Mönstret är stabilt och varaktigt och kan spåras tillbaka åtminstone till adolescensen eller tidig vuxenålder. E. Det varaktiga mönstret kan inte bättre förklaras som ett uttryck för eller en följd av någon annan psykisk störning. F. Det varaktiga mönstret beror inte på varaktiga fysiologiska effekter av någon substans (missbruksdrog, medicinering) eller någon somatiskt sjukdom/skada (t.ex. skalltrauma).51 51 Christiansson, Granhag 2014, s. 137 och 148 f. 16 Käll- och litteraturförteckning Källor Tryckta källor Statens offentliga utredningar SOU 2014:49 Våld i nära relationer – en folkhälsofråga. Förslag för ett effektivare arbete SOU 2002:71 Nationell handlingsplan mot våld i nära relationer Regeringens skrivelse Skr. 2007/08:39 Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer Svensk författningssamling SFS 2006:519 SFS 2001:453 SFS 1991:1137 SFS 1991:2041 SFS 1988:688 SFS 1984:387 Rikspolisstyrelsen författningssamling RPSFS 2011:8 Justitieombudsmännens ämbetsberättelse 2012/13:JO1 Beslut av JO Axberger den 6 maj 2012, dnr 1703-2011 Litteratur Böcker Granhag, Anders, Pär, Christiansson, Å, Sven, Handbok i rättspsykologi, första upplagan 4, Kina, 2014 Korling, Fredric, Zamboni, Mauro (red.), Juridisk metodlära, Upplaga 1:2, Lund 2013 17 Artiklar Kellgren, Jan: Något om normativa resonemang i rättsdogmatisk forskning, Svensk Juristtidning (SvJT) 2002. Elektroniska källor Kommentarer Trost, Hedvig, Lag (1988:688) om kontaktförbud, * Karnovs lagkommentar. Hämtades den 4 januari 2015 Rapporter Frenzel, Anna, Brå: Rapport 2014:8, Brott i nära relationer – En nationell kartläggning, rapport publicerad 2014. Hämtad den 14 december från: http://bra.se/download/18.9eaaede145606cc8651ff/1399015861584/2014_8 _Brott_i_nara_relationer.pdf Hammarström, Anne, Hensing, Gunnel, Statens folkhälsoinstitut: Rapport 2008:8, Folkhälsofrågor ur ett genusperspektiv – Arbetsmarknad, maskuliniteter, medikalisering och könsrelaterat våld, rapport publicerad 2008. Hämtad den 10 december från: http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/11982/Genusrapport_R2008 _8(1).pdf Rying, Mikael, Brå: Rapport 2006:7, Utvecklingen av dödligt våld mot kvinnor i nära relationer, rapport publicerad 2007. Hämtad den 10 december från: http://www.bra.se/download/18.cba82f7130f475a2f180009403/2007_6_utv ecklingen_dodligt_vald_mot_kvinnor.pdf Rättsmedicinalverket: Fakta i målet – Sakkunniga svar på rättsväsendets frågor, rapport publicerad 2010. Hämtad den 20 december från: http://www.rmv.se/fileadmin/RMVFiles/pdf/publicerat/Fakta-i-malet-sv-4upplaga-2010.pdf Övrigt Allt om juridik: De lege ferenda Hämtad den 7 januari från: http://www.alltomjuridik.se/ordlista/de-lege-ferenda/ Brå: Brott i nära relationer Hämtad den 4 januari från: http://www.polisen.se/Om-polisen/Olika-typer-av-brott/Brott-i-nararelationer/ 18 Polisen: Skydd för hotade Hämtad den 5 januari från: http://www.polisen.se/Om-polisen/Sa-arbetar-Polisen/Skydd-for-hotade/ Polisen: Skyddade personuppgifter Hämtad den 5 januari från: http://www.polisen.se/Utsatt-for-brott/Hjalp-och-stod-fran-samhallet/Omdu-behover-skydd/Skyddade-personuppgifter/ Polisen: Jo:s beslut Hämtad den 5 januari från: http://www.polisen.se/Arkiv/Pressmeddelandearkiv/Jonkoping/JOs-beslut-iarendet-om-Carla-Saado/ Rättsmedicinalverket: Korta fakta om rättspsykiatriska utredningar vid Rättsmedicinalverket Hämtad den 20 december från: http://www.rmv.se/?id=157/ 19 Rättsfallsförteckning Tingsrätt Jönköpings tingsrätts dom den 18 februari i mål nr B 4494-10 Hovrätt Göta hovrätts dom den 28 april 2011 i mål nr B 600-11 20