JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Isabelle Hörberg Våld i nära relationer En analys av mäns dödliga våld mot kvinnor i nära relationer och polisens skyddsåtgärder JUEN01 Straffansvar och straffpåföljder med särskilt fokus på det kriminella våldet Uppsats på juristprogrammet Handledare: Helén Örnemark Hansen Termin: HT 2014 Innehåll
FÖRKORTNINGAR
2 1 INLEDNING
3 1.1 Bakgrund
3 1.2 Syfte och frågeställningar
3 1.3 Teori
3 1.4 Metod och material
4 1.5 Avgränsningar och disposition
4 2 VÅLD I NÄRA RELATIONER
5 2.1 Definition
5 2.2 Våldet och dess orsaker
5 2.2.1 Riskfaktorer
2.2.2 Rättspsykiatrisk undersökning
2.2.3 Personlighetsstörningar
5 6 6 3 POLISENS SKYDDSÅTGÄRDER
3.1.1 Hot- och riskbedömningar
3.1.2 Skyddspaket
3.1.3 Kontaktförbud
3.1.4 Skyddade personuppgifter
3.1.5 Det särskilda personsäkerhetsarbetet
7 7 7 7 8 9 4 RÄTTPRAXIS
4.1 Mål nr B 4494-10 och B 600-11
10 10 4.2 Justitieombudsmännens ämbetsberättelse, 2012/13:JO1,
dnr 1703-2011
11 4.2.1 Bakgrund
4.2.2 Polisens ansvar
11 11 5 ANALYS OCH SLUTSATS
13 5.1 Vilka är de bakomliggande orsakerna till att män använder dödligt
våld mot kvinnor de har eller har haft en nära relation till?
5.2 Vad har polisen för ansvar vid våld i nära relationer?
13 13
5.3 Är dagens skyddslagstiftning och skyddsåtgärder tillräckliga eller
bör det vidtas ytterligare åtgärder?
14
BILAGA A
16 KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING
17 RÄTTSFALLSFÖRTECKNING
20 Förkortningar
Brå
FAP
JO
Kontaktförbudslagen
PSF
PolisL
RPSFS
RMV
RPU
SFS
Skr.
SOU
SvJT
Brottsförebyggande rådet
Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna
råd om särskilt personsäkerhetsarbete m.m.
(480-1)
Justitieombudsmannen
Lag (1988:688) om kontaktförbud
Förordning (2006:519) om särskilt
personsäkerhetsarbete m.m.
Polislag (1984:387)
Rikspolisstyrelsens författningssamling
Rättsmedicinalverket
Rättspsykiatrisk undersökning
Svensk författningssamling
Regeringens skrivelse
Statens offentliga utredningar
Svensk Juristtidning
2
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem som varken är
begränsat till samhällsgrupper eller åldersgrupper. Sedan 1970-talet har
mäns dödliga våld mot kvinnor i nära relationer minskat med 20 till 30
procent. Det finns ingen enkel förklaring på varför men sociala förändringar,
ökat skydd för utsatta kvinnor i form av skyddsåtgärder, framsteg inom
sjukvården, vissa lagändringar samt ett ökat ekonomisk oberoende kan ha
spelat in. Trots att mäns dödliga våld mot kvinnor i nära relationer har
minskat på lång sikt i Sverige, dödas omkring 17 kvinnor varje år av en man
de har eller har haft en nära relation till.1
1.2 Syfte och frågeställningar
Det övergripande syftet med uppsatsen är att granska mäns dödliga våld mot
kvinnor i nära relationer samt belysa en del av den skyddslagstiftning och de
skyddsåtgärder som uppkommit för att förhindra våldet. Syftet är även att
utreda vilket ansvar polisen har i de här situationerna. I uppsatsen ska
följande frågeställningar besvaras:
-­‐ Vilka är de bakomliggande orsakerna till varför män använder
dödligt våld mot kvinnor de har eller har haft en nära relation
till?
-­‐ Vad har polisen för ansvar vid våld i nära relationer?
-­‐ Är dagens skyddslagstiftning och skyddsåtgärder tillräckliga
eller bör ytterligare åtgärder vidtas?
1.3 Teori
Den teoretiska ansatsen är en viktig del i en uppsats eftersom att den sätter
grunden för vilket perspektiv jag använder för att se på mitt resultat.
Uppsatsen skrivs ur både ett rättspsykiatriskt- och ett de lege ferendaperspektiv. De begrepp som är relevanta är således rättspsykiatri och de lege
ferenda.
Enligt Pär Anders Granhag och Sven Å Christiansson2 är rättspsykiatri en
medicinskt inriktad disciplin där fokus ligger på att studera lagöverträdare
som är psykiskt störda.3
Begreppet de lege ferenda kan förklaras som en önskan om hur rättsreglerna
bör vara.4
1
Brå, rapport 2007:6, s. 6 ff. och 44 ff.; Skr. 2007/08:39, s. 9; SOU 2014:49, s. 57.
Båda är professorer i psykologi.
3
Christiansson, Granhag 2014, s. 17.
4
De lege ferenda, Allt om juridiks hemsida.
2
3
1.4 Metod och material
I uppsatsen används den rättsdogmatiska metoden som utgår från de allmänt
accepterade rättskällorna; författning, praxis, förarbeten och doktrin.5 Vid
analysen av om dagens skyddslagstiftning och skyddsåtgärder bör förändras
finns ett normativt inslag med normativa resonemang. Jag kommer till viss
del även att göra rena uttalanden av åsikter utan att komma fram till vad som
bör ske.6
Utöver det material som ingår i rättskälleläran använder jag mig
genomgående av rapporter från Brottsförebyggande rådet (Brå). I kapitel 2
används en rapport från Statens folkhälsoinstitut samt boken, Handbok i
rättspsykologi7, för att förklara orsakerna till varför män använder våld mot
kvinnor i nära relationer. För att visa på vad polisen har för ansvar i sådana
situationer används ett specifikt rättsfall och en del i JO:s ämbetsberättelse
2012/2013.
1.5 Avgränsningar och disposition
I uppsatsens andra del beskrivs mäns våld mot kvinnor i nära relationer och
inte det omvända förhållandet. Det hade varit intressant att även granska
kvinnors våld mot män då det i ny forskning har framkommit att både män
och kvinnor i ungefär lika stor utsträckning utsätts för våld i nära relationer.8
I den här delen fokuseras särskilt på det dödliga våldet och dess orsaker. En
avgränsning görs till att enbart nämna vilka riskfaktorer och riskgrupper
som finns och sedan utveckla riskgruppen, män med
personlighetsstörningar.
I uppsatsens tredje del redogörs för den lagstiftning och de skyddsåtgärder
som polisen har att erbjuda då kvinnor utsätts för hot eller våld i nära
relationer. På grund av uppsatsens ringa omfattning nämns resterande
skyddsåtgärder enbart kort.
I uppsatsens fjärde del behandlas ett rättsfall där en kvinna blev mördad av
sin före detta make trots att hon dagen innan hade haft kontakt med polisen
och upprättat en anmälan mot mannen för hot och misshandel. Anledningen
till att jag valde det här rättsfallet är för att det upprättades en JO-anmälan
mot Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten i Jönköping, på grund av
hur det skött ärendet. I JO:s ämbetsberättelse från 2012/2013 utreder JO
myndigheternas ansvar. Här görs en avgränsning enbart till polisens ansvar.
I den femte och sista delen analyserar jag det material som presenterats i
avhandlingen och besvarar frågeställningarna i kapitel 1.2.
5
Korling, Zamboni 2013, s. 21.
Kellgren, SvJT 2002, s. 516.
7
Skriven av Sven Å Christiansson och Pär Anders Granhag.
8
Brå, rapport 2014:8, s. 16.
6
4
2 Våld i nära relationer
2.1 Definition
I en Brå-rapport från 2014 framgår att definitionen av våld i nära relation
inte är entydig och att dess innebörd kan skilja sig åt beroende på vilken
källa som används. I somliga studier syftar begreppet nära relation på en
kärleksrelation mellan två individer, medan andra är betydligt vidare och
omfattar både syskonrelationer eller föräldra- och barnrelationer.9 Med
tanke på att fokus i uppsatsen ligger på mäns dödliga våld mot kvinnor i
nära relationer, används definitionen att det antingen förelåg eller hade
förelegat en parrelation och att gärningsmannen således var eller hade varit
make, fästman, sambo eller pojkvän till brottsoffret vid gärningstillfället.10
Våld i nära relationer omfattar fysiskt, psykiskt och sexuellt våld, eller hot
om sådant våld.11 Den mest extrema sorten av mäns våld mot kvinnor i nära
relationer är det dödliga våldet.12
2.2 Våldet och dess orsaker
2.2.1 Riskfaktorer
Enligt forskning har det dödliga våldet som kvinnor utsätts för ofta varit
kulminationen på en lång tid av våldsanvändning mot kvinnan. Ungefär
hälften av de offer som blivit utsatta för dödligt våld hade anmält eller på ett
annat sätt uppgett att de blivit utsatta för våld eller hot om våld tidigare.
Det dödliga våldet i nära relationer sker oftast i samband med att kvinnan
separerar från mannen eller att mannen är svartsjuk. De män som begick den
här typen av brott var oftast socialt marginaliserade. Majoriteten hade ett
kriminellt leverne eller ett kriminellt förflutet, var arbetslösa eller
förtidspensioner eller missbrukade alkohol.13 En väldigt stor andel av
gärningsmännen lider av en psykisk sjukdom eller annan psykiatrisk
problematik14. Enligt en undersökning från Brå fick 93 procent av männen
som genomgick en rättspsykiatrisk undersökning (RPU) någon psykiatrisk
diagnos.15
9
Brå, rapport 2014:8, s. 18.
Brå, rapport 2007:6, s.10 f.
11
Skr. 2007/08:39, s. 9.; Brott i nära relation, Brå:s hemsida.
12
Brå, rapport 2007:6, s. 8.
13
Brå, rapport 2007:6, s. 23 och s. 31.
14
Exempelvis personlighetsstörning.
15
Brå, rapport 2007:6, s. 35 ff.
10
5
2.2.2 Rättspsykiatrisk undersökning
När en gärningsman utsätter en kvinna som de har haft en nära relation med
för dödligt våld genomgår de oftast en RPU. En RPU bygger delvis på lagen
om rättspsykiatrisk undersökning (1991:1137). Syftet är att bedöma
huruvida det finns medicinska förutsättningar att överlämna
gärningsmannen till rättspsykiatrisk vård, och om gärningsmannen led av en
allvarlig psykisk störning vid gärningstillfället.16 En allvarlig psykisk
störning är ett juridiskt begrepp och omfattar olika psykotiska tillstånd,
allvarliga depressioner förenade med stor självmordsbenägenhet, vissa
personlighetsstörningar och neuropsykiatriska funktionsstörningar med
kraftigt tvångsmässigt beteende och impulsgenombrott av psykotisk
karaktär. Även allvarlig hjärnskada, svår utvecklingsstörning och demens
kan falla in under begreppet allvarlig psykisk störning.17
Vissa av männen genomgår en mindre omfattande psykiatrisk undersökning,
en så kallad § 7-undersökning. Denna stadgas i lag (1991:2041) om särskild
personutredning i brottmål m.m. och används oftast som ett underlag för
domstolen när de ska besluta om det behövs göras en mer omfattande
RPU.18
2.2.3 Personlighetsstörningar
En stor andel av de som begår grova våldsbrott har
personlighetsstörningar19. Vid dödligt våld mot kvinnor i nära relationer har
de personlighetsstörda gärningsmännen ofta impulskontrollstörningar eller
bristande eller avsaknad av empatiförmåga. Sådana karaktärsdrag leder lätt
till våldsanvändning. Dessa män har i stor utsträckning hotat och-/eller
misshandlat kvinnan vid tidigare tillfällen.20
I forskning om personlighetsstörningar som grund för våld har forskare
kunnat visa på att män som använder våld, till skillnad från andra män,
oftare har ångest och personlighetsdrag som utmärks genom en störning i
förmågan att relatera till andra. För män med den här typen av
personlighetsdrag och en svag självkänsla, är det påfrestande att ha en
kärleksrelation då den hela tiden prövar trofasthet och tillit. Utifrån det här
uppstår ofta ett behov för mannen att kontrollera kvinnan och
kontrollerandet styrs av hans egna impulser och känslor. Våldet mannen
utövar kan grunda sig på både verkliga och inbillade kränkningar. I en sådan
här relation finns det inte mycket kvinnan göra för att undvika att blir utsatt
för våld.21
16
Korta fakta om rättspsykiatriska utredningar vid Rättsmedicinalverket, RMV:s hemsida;
Christiansson, Granhag 2014, s. 454.
17
Korta fakta om rättspsykiatriska utredningar vid Rättsmedicinalverket, RMV:s hemsida.
18
Brå, rapport 2007:6, s. 35 f.; RMV, Fakta i målet – Sakkunniga svar på rättsväsendets
frågor, s. 4 f.
19
Se definition i Bilaga A.
20
Brå, rapport 2007:6, s. 36 f. och s. 48; Christiansson, Granhag 2014, s. 151.
21
Statens folkhälsoinstitut, rapport 2008:8, s. 69 f.
6
3 Polisens skyddsåtgärder
För att skydda kvinnor mot våld i nära relationer har det uppkommit lagar
och skyddsåtgärder. Inom skyddsåtgärderna ryms både sociala och juridiska
skyddsåtgärder. Kommuner och socialtjänsten har möjlighet att hjälpa
utsatta kvinnor genom ekonomiskt stöd och boende och för att kvinnan ska
kunna garanteras tillräckligt med skydd har polisen en viktig roll.22 Polisen
erbjuder ett antal olika sorters skydd för personer som är hotade.23
3.1.1 Hot- och riskbedömningar
Det är upp till polisen att avgöra om en person är i behov av skydd och i så
fall vilket skydd som ska användas. Den bedömning som görs grundar sig
på hur pass allvarligt ett hot är samt om risken är stor att hotet kommer
infrias.24 Polisen kan även göra strukturerade hot- och riskbedömningar.
Dessa har till syfte att utreda risken för framtida partnervåld.
Riskbedömningarna görs utifrån en modell som kallas SARA-modellen och
utgår från gärningsmannens bakgrund, tidigare partnervåld, aktuell
brottslighet och psykosociala anpassning.25
3.1.2 Skyddspaket
Polisen har tagit fram ett skyddspaket som ska hjälpa hotade personer. I
skyddspaketet ingår både stödjande- och tekniska skyddsåtgärder. De
tekniska skyddsåtgärderna innehåller larmtelefon med inbyggd GPS, en
inspelningsenhet och ett akustiskt larm. I de stödjande skyddsåtgärderna
ingår en möjlighet till att få en kontaktperson och informations- och
säkerhetssamtal hos polisen.26
3.1.3 Kontaktförbud
Som tidigare nämnts har det stiftats ett antal lagar för att kvinnor ska
skyddas mot våld i nära relationer. En av de mest betydande var lagen
(1988:688) om kontaktförbud27 som trädde ikraft 1 juli 1988.28 Lagens
syftar till att förbättra situationen för de som trakasseras och förföljs;
speciellt kvinnor som utsätts för våld i nära relationer.29 Ett kontaktförbud
får meddelas för en person och kan gälla att besöka eller ta kontakt med en
annan person eller att förfölja den här personen. Ett kontaktförbud får
meddelas om det på grund av särskilda omständigheter finns en risk att
personen som meddelas ett förbud kan komma att begå brott mot, följa efter
22
Brå, rapport 2007:6, s. 48 ff.
Skydd för hotade, polisens hemsida.
24
Skydd för hotade, polisens hemsida.
25
Brå, rapport 2007:6, s. 49; SOU 2002:71, s. 48.
26
Skydd för hotade, polisens hemsida.
27
Tidigare lagen (1988:688) om besöksförbud.
28
Brå, rapport 2007:6, s. 48.
29
Trots, Hedvig, Karnovs lagkommentar till lagen (1988:688) om kontaktförbud, not.*
23
7
eller att på andra sätt allvarligt trakassera den som ska skyddas av förbudet.
Vid en riskbedömning ska det särskilt beaktas om personen som förbudet
avser tidigare har begått brott mot en persons liv eller hälsa, frihet eller frid.
Ett kontaktförbud får endast meddelas om det, vid en
proportionalitetsbedömning, väger upp det intrång eller men som förbudet
betyder för den som det meddelas.30
De som ansöker om kontaktförbud är oftast kvinnor och de flesta av
ansökningarna görs mot män som kvinnorna har eller har haft en nära
relation till. I de fall där det rör sig om dödligt våld mot kvinnor i nära
relationer är det väldigt ovanligt att beslut om kontaktförbud finns
registrerat. I den undersökning som Brå har gjort av det dödliga våldet mot
kvinnor i nära relationer framgår att runt en tredjedel av gärningsmännen
bryter mot kontaktsförbudet. Enligt en forskare vid namn Klein är det av
största vikt att gärningsmännen som meddelats kontaktförbud effektivt
kontrolleras så att kvinnorna kan skyddas.31
3.1.4 Skyddade personuppgifter
Det finns ett antal olika möjligheter att skydda sina personuppgifter och ett
alternativ är sekretessmarkering. Genom sekretessmarkeringen blir det
svårare för andra att ta del av vissa personuppgifter som finns i
folkbokföringsregistret. Skatteverket är den myndighet som har hand om
ansökningar om sekretessmarkering. Markeringen fungerar på så sätt att den
förs in vid en specifik persons personuppgifter i folkbokföringsregistret och
signalerar sedan att uppgifterna inte får lämnas utan säkerhetskontroll och
tillstånd. Även andra myndigheter får del av sekretessmarkeringen och den
förs över till vardera myndighetens register.32
Ett annat alternativ är kvarskrivning. Med kvarskrivning menas att den
gamla adressen står kvar i folkbokföringsregistret trots att en person flyttat
till annan hemlig adress, och på så sätt finns inte den nya adressen med i
folkbokföringsregistret. Kvarskrivning är en större och mer ingripande
åtgärd än sekretessmarkeringen och ansökan sker till Skatteverket. Posten
som normalt sätt går till den adress som står i folkbokföringsregistret går
istället till det regionala skattekontoret och hanteras av särskilda
handläggare som har tillgång till den nya adressen. 33
Det sista alternativet är fingerad identitet och det är ämnat för den som blivit
utsatt för särskilt allvarlig brottslighet och hotats till livet, hälsa eller frihet.
Om en person är utsatt för våld eller hot kan han eller hon få nya namn och
personnummer. Vid fingerad identitet raderas den gamla identiteten och
30
1 § kontaktförbudslagen.
Brå, rapport 2007:6, s. 48 f.
32
Skyddade personuppgifter, polisens hemsida.
33
Skyddade personuppgifter, polisens hemsida.
31
8
personnumret ur folkbokföringsregistret och personen måste flytta till en ny
hemlig ort. Fingerad identitet som skydd ska användas som en sista utväg.34
3.1.5 Det särskilda personsäkerhetsarbetet
I de fall då de andra åtgärderna inte har någon verkan, kan en hotad person
ingå i det särskilda personsäkerhetsarbetet som polisen får bedriva.35 Det
särskilda personsäkerhetsarbetets syfte är i huvudsak att säkerställa
rättsprocessen och att bekämpa organiserad brottslighet.36 Dock får det
bedrivas även gällande andra personer om det finns särskilda skäl.37 Sådana
särskilda skäl kan vara om en person är utsatt för hot om hedersrelaterade
brott och andra hot som är jämförliga.38 En person får ingå i det särskilda
personsäkerhetsprogrammet om det finns en påtaglig risk för att allvarlig
brottslighet kommer att riktas mot personen själv eller dennes närståendes
liv, hälsa, frid eller frihet.39
34
Skyddade personuppgifter, polisens hemsida.
2a § PolisL.
36
Skydd för hotade, polisens hemsida; 2 § första stycket PSF.
37
2 § andra stycket PSF.
38
7 § andra stycket FAP.
39
3 § PSF.
35
9
4 Rättpraxis
4.1 Mål nr B 4494-10 och B 600-11
I målet stod en man (M.K) åtalad för mord för att ha dödat sin före detta fru
(C.S). Enligt tingsrättens dom40 framgick att C.S och M.K gifte sig 1996
och skildes 2009 och att det både under och efter äktenskapet hade
förekommit kontroverser dem emellan. På kvällen den 28 november 2010
lämnande C.S över barnen till M.K och i samband med detta berättade C.S
att hon hade träffat en ny man. Efter det här uppstod det en diskussion
mellan C.S och M.K och senare på kvällen ringdes ett antal samtal mellan
bland andra M.K, C.S och dottern. Med anledning av vad som hänt under
kvällen kontaktade C.S polis och därefter hölls ett förhör med henne. I
förhöret framgick att M.K under kvällen framfört ett antal dödshot mot C.S
och barnen samt att dessa hot dokumenterats med dotterns mobiltelefon.41
Runt 10-tiden på morgonen den 29 november 2010 åkte M.K iväg till en
presentbutik och köpte en kniv. Därefter åkte han hem till C.S och väntade i
trapphuset på att hon skulle komma ut från sin lägenhet. När C.S kom
gående nedför trappan angrep M.K henne med kniven. Några grannar till
C.S stod precis i närheten vid M.K:s angrepp och på väg därifrån sprang
M.K förbi ett par vaktmästare och sa att han hade mördat sin fru. Polis och
ambulans anlände därefter till platsen och klockan 11.03 greps M.K. Senare
framkom det att C.S hade 31 sårskador, att hon avled relativt snabbt och att
hon utsatts för kraftigt våld.42
Vid en samlad bedömning av M.K:s egna uppgifter, den rättsmedicinska
utredningen samt resterande uppgifter som framkommit i målet, ansåg
tingsrätten att det var ställt utom rimligt tvivel att M.K hade berövat C.S
livet genom att hugga, skära och stöta henne med kniv. Tingsrätten dömde i
enlighet med åklagarens yrkande och eftersom att M.K begått gärningen
avsiktligen och att brottet inte kunnat ses som mindre grovt, dömdes M.K
till livstids fängelse för mord.43
M.K överklagande tingsrättens dom till hovrätten.44 M.K yrkade i första
hand att han skulle frikännas och i andra hand att hovrätten skulle sänka
hans straff. Resterande parter i målet bestred dessa yrkanden. Efter att ha
tagit del av den bevisning som lagts fram i tingsrätten konstaterade
hovrätten att de delade tingsrättens bedömning av vad som var utrett i målet.
Hovrätten ansåg, liksom tingsrätten, att det var styrkt att M.K avsiktligen
berövat C.S livet och att brottet inte på någon sätt kunde ses som mindre
grovt. M.K skulle således även i hovrätten dömas för mord.
40
B 4494-10.
B 4494-10, s. 6 f.
42
B 4494-10, s. 7-14.
43
B 4494-10, s. 12-18.
44
Mål nr B 600-11.
41
10
Hovrätten delade inte tingsrättens mening gällande påföljdsvalet utan kom
fram till att M.K skulle dömas till det strängaste tidsbestämda straffet; 18 års
fängelse för mord. Anledningen till detta var att livstidsstraffet enligt
förarbeten enbart skulle förbehållas de allvarligaste fallen, vilket till
exempel kan vara när domstolen ska bestämma ett gemensamt straff för
flera olika mord. Hovrätten menade att ett tidsbestämt straff borde vara
tillräckligt för de flesta morden och att mordet på C.S inte var ett sådant fall
där livstidsstraff kunde bli aktuellt.45
4.2 Justitieombudsmännens
ämbetsberättelse, 2012/13:JO1, dnr
1703-2011
4.2.1 Bakgrund
Efter att C.S blivit dödad av M.K anmäldes både Åklagarmyndigheten och
Polismyndigheten i Jönköpings län till Justitieombudsmannen (JO).
Anmälan gjordes på grund av hur situationen hanterades i samband med att
C.S anmälde M.K för hot och misshandel mot henne och barnen.46
Det som framkommit i efterhand och som polisen vetat om är att C.S i
förhör lämnat att antal uppgifter där hon uppgett att hon är rädd både för
hennes egen och för barnens skull då M.K hotat att döda henne och deras
två barn på grund av att hon sagt att barnen inte skulle få lov att vara hos
honom, att M.K hade en pistol hemma och att C.S ofta hade blivit
misshandlad under tiden de levde tillsammans. Utöver det här visste polisen
även om att dottern hade blivit slagen av M.K, att hon velat bli tagen från
M.K, att hon spelat in de hot som uttalats av M.K mot henne under kvällen
samt att C.S uppgett att hon var oerhört orolig för sina barn och bett polisen
att hämta dem. Polisen gjorde under kvällen inget ytterligare än att hålla
förhör och vid cirka 01.15 kontaktade det yttre befälet en jouråklagare som
gjorde bedömningen att det inte krävdes några åtgärder under jourtid, och att
M.K inte skulle frihetsberövas. Jouråklagaren rådde polisen att ta kontakt
med den lokala åklagaren morgonen efter, vilket de även gjorde. Tidigare
den morgonen blev C.S mördad.47
4.2.2 Polisens ansvar
Enligt 1 § PolisL ska polisen främja rättvisa och trygghet, arbeta för att
upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt även tillförsäkra allmänheten
hjälp och skydd. I 2 § PolisL stadgas polisens arbetsuppgifter och här i
framgår att de bland annat ska förebygga brott, bedriva utredning och lämna
allmänheten skydd, upplysningar och annan hjälp. Enligt 6 § PolisL framgår
polisens skyldighet att samarbeta med andra myndigheter vars verksamheter
45
B 600-11, s. 3 f.
JO 1703-2011, s. 131; Jos beslut, polisens hemsida
47
JO 1703-2011, s. 132-136.
46
11
berör polisens. I bestämmelsen framgår polisens skyldighet att enligt 14
kap. 1 § socialtjänstlagen ta kontakt med socialnämnden och anmäla om de i
sin verksamhet upptäcker något som kan innebära att ett barn kan behöva
skydd från nämnden.48
Enligt den utredning som JO gjort har det framkommit att polisen kände till
allt det som framkommit ovan. JO har kritiserat Polismyndigheten för att de
inte har sett till att få ett bättre underlag så att en ordentlig bedömning av
hotets allvar kunde göras. JO menade att det i det här fallet funnits flera
saker som på ett enkelt sätt hade kunnat fördjupa och bredda
beslutsunderlaget. JO har även kritiserat polisen för att de trots uppmaning
från C.S om att hon var rädd att barnen skulle fara illa hos M.K, inte
förvissade sig om att så inte var fallet. Detta i sig stred mot polisen ansvar
och arbetsuppgifter enligt PolisL. JO har i sin bedömning ansett att de borde
ha kontrollerat situationen i M.K:s bostad då det fanns uppgifter om ett
vapen i bostaden, att både hot och misshandel hade skett där och att de hot
som M.K uttalat fanns inspelade på en mobiltelefon.49
JO har i sin utredning framfört att förundersökningen inleddes i samband
med upprättandet av C.S anmälan och att polismyndigheten således var
ansvarig fram till dess att polisen drog ärendet för åklagaren. JO har även
påpekat att polisen borde ha vidtagit eller påbörjat ytterligare
utredningsåtgärder innan ansvaret gick över på åklagaren. Polisen var
således ansvarig för att inget mer hände.
Sammanfattningsvis har JO kommit fram till att polismyndigheten inte hade
kunnat förutse att C.S skulle bli mördad av M.K morgonen efter att hon
upprättat en anmälan. JO framförde att det inte går att förvissa sig om att
händelsen skulle kunnat ha förhindrats om det vidtagits ytterligare åtgärder,
och framhöll att trots att hård kritik riktats mot myndigheterna, ska inte den
här kritiken tolkas på ett sådant sätt att myndigheterna ses som ansvariga för
C.S död.50
48
JO 1703-2011, s. 133 f.
JO 1703-2011, s. 135 f.
50
JO 1703-2011, s. 5 ff.
49
12
5 Analys och slutsats
5.1 Vilka är de bakomliggande orsakerna
till att män använder dödligt våld mot
kvinnor de har eller har haft en nära
relation till?
Orsakerna till varför män använder dödligt våld mot kvinnor i nära
relationer varierar. I forskning har det framkommit att ungefär hälften av de
kvinnor som utsätts för dödligt våld har varit utsatta för våld från
gärningsmannen i ett tidigare skede. Anledningen till att det går från våld till
dödligt våld i nära relationer är oftast i samband med att kvinnan väljer att
lämna mannen eller att han är svartsjuk. Att männen är socialt
marginaliserade, kriminella, arbetslösa, förtidspensionärer eller missbrukare
är också tydliga riskfaktorer. En av de största riskgrupperna vid dödligt våld
mot kvinnor i nära relationer är de gärningsmän som har
personlighetsstörningar. Dessa män har ofta problem med sina impulser och
ett bristande eller en avsaknad av empatiskt förmåga. I forskning om
personlighetsstörningar som grund för våld, har man kunnat se vissa
mönster i männens personligheter. De har ofta en oförmåga att relatera till
andra och en svag självkänsla. Det här leder i sin tur till att de är lättkränkta.
Att ha ett förhållande under sådana premisser är så klart påfrestande då det
hela tiden prövar tilliten och trofastheten. Att männen blir kontrollerande
mot kvinnorna och enbart styrs av sina egna känslor är så klart något som
med tiden blir ohållbart. Vissa kvinnor inser till slut att de inte kan vara i ett
sådant förhållande, och det är då det brister för männen.
Att den största riskgruppen är män med personlighetsstörningar är oroande.
Till skillnad från de män som lider av en psykisk sjukdom går det inte att
bota en personlighetsstörning och på så sätt finns det en risk att våldet inte
får ett slut förrän kvinnan får sätta livet till.
5.2 Vad har polisen för ansvar vid våld i
nära relationer?
När det kommer till våld i nära relationer har polisen ett stort ansvar. Om en
kvinna utsätts för hot eller våld av sin partner har hon rätt att få hjälp av
polisen att skydda sig. Polisen ska enligt 1 § PolisL främja rättvisa och
trygghet, arbeta för att upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt även
tillförsäkra allmänheten hjälp och skydd. Polisens arbetsuppgifter stadgas i
2 § PolisL där det bland annat framgår att polisen ska förebygga brott,
bedriva utredning och lämna allmänheten skydd, upplysningar och annan
hjälp. Enligt 6 § PolisL framgår att det är polisens skyldighet att samarbeta
med andra myndigheter vars verksamheter berör polisens. I bestämmelsen
13
står det även att polisen enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen ska ta kontakt
med socialnämnden och anmäla saker som de får reda på i sin verksamhet,
som kan innebära att ett barn behöver skydd från socialnämnden.
Genom att studera det ovan presenterade rättsfallet samt JO:s
ämbetsberättelse från 2012/2013, går det på ett relativt tydligt sätt att se vad
polisen har för ansvar vid våld i nära relationer och vad som händer om
myndigheten brister i det ansvaret. Enligt utredningen som JO gjorde
framkom att polisen hade mycket information om det som hade hänt C.S
och hennes barn och att det var den före detta maken M.K som hade gjort
det. JO kritiserade Polismyndigheten för att de inte såg till att få ett bättre
underlag så att de kunde göra en ordentlig riskbedömning av situationen.
Trots uppmaningar till polisen från C.S att göra något åt barnens situation så
gjordes det aldrig. Som tidigare nämnts har polisen en lagstadgad skyldighet
att kontakta socialnämnden om ett barn riskerar att fara illa, vilket var fallet
i den här situationen. I och med att polisen inte kontaktade socialnämnden
bröt de mot lagen. Enligt min mening var det minsta C.S kunnat förvänta sig
att polisen skulle upprätta en anmälan till socialnämnden.
Polisen har ansvar för förundersökningen fram till dess att ärendet dragits
för åklagaren och då ska polisen själv vidta behövliga utredningsåtgärder. I
det föreliggande fallet kom JO fram till att polisen skulle ha påbörjat eller
vidtagit ytterligare åtgärder. Något som är intressant i JO:s utredning är att
trots att Polismyndigheten borde ha vidtagit fler åtgärder så kunde
myndigheten inte hållas ansvarig för C.S död. Detta då de inte kunnat
förutse att hon faktiskt skulle bli mördad av M.K morgonen efter att
anmälan upprättats, och att de inte heller hade kunnat förvissa sig om att
historien slutat annorlunda om ytterligare åtgärder hade gjorts.
Utifrån JO:s utredning går det att utläsa att polisen har ett stort ansvar vid
våld i nära relationer men att det ska mycket till för att polismyndigheten
ska hållas ansvarig. Även fast Polismyndigheten inte kunde hållas ansvarig
så är JO:s kritik viktig i ett antal hänseenden. Enligt min mening visar
kritiken i sig på att polisen brister i sitt arbete och sina rutiner och att det
måste ske en förbättring vid utredningar av våld i nära relationer. Att
polismyndigheten JO-anmäldes har även belyst vilket stort samhällsproblem
våld mot kvinnor i nära relationer är.
5.3 Är dagens skyddslagstiftning och
skyddsåtgärder tillräckliga eller bör
det vidtas ytterligare åtgärder?
Som jag gått igenom i kapitel 3 finns det ett antal skyddsåtgärder och
skyddslagstiftning för kvinnor som är utsatta för våld i nära relationer. De
skyddsåtgärder som polisens kan erbjuda och som tidigare tagits upp i
uppsatsen är: skyddspaket, kontaktförbud, skyddade personuppgifter och det
särskilda personsäkerhetsarbetet. Jag ser inget behov i att stifta fler lagar och
14
införa fler skyddsåtgärder mot våld i nära relationer. Dock anser jag att
samhället måste bli bättre på att använda de åtgärder som redan finns samt
utveckla de metoder och det arbetssätt som används vid våld i nära
relationer. Det särskilda personsäkerhetsarbetet ska användas restriktivt och
rent samhällsekonomiskt hade det varit ohållbart att använda det i alltför
stor utsträckning. Enligt min mening fick det dock fall där skyddsåtgärden
hade kunnat användas och faktiskt räddat liv.
Det går inte att förneka att kvinnor utsätts för våld och dödligt våld i nära
relationer trots att det finns skyddslagstiftning och skyddsåtgärder för att
förhindra det. Enligt min mening kan vissa lagar och skyddsåtgärder hjälpa
kvinnor att bli av med sina plågoandar, men hur många lagar och
skyddsåtgärder det än finns och hur många utredningar som än görs,
kommer det alltid finnas män som anser sig har rätten att ta en kvinnas liv.
Bevisligen är det cirka 17 kvinnor per år som råkar ut för de här männen.
Det dödliga våldet mot kvinnor i nära relationer har minskat de senaste 2030 åren. Det finns ingen direkt förklaring på varför men ett antal faktorer
kan ha spelat in, däribland sociala förändringar, ökade skyddsinsatser i form
av lagstiftning och skyddsåtgärder samt ett ökat ekonomiskt oberoende. Jag
tror att de olika faktorerna har haft en stor inverkar på människors åsikter
överlag och på samhällets attityd i stort till våld i nära relation. Fokus
numera verkar vara att kvinnorna ses som offer och inte som den bidragande
faktorn som själv provocerat fram våldet.
De flesta lagar och skyddsåtgärder är inriktade på att hjälpa kvinnor att
komma undan männen och ge dem upprättelse. Grundproblematiken verkar
vara hur mannen är och hur han beter sig. Det finns vissa skyddsåtgärder
som fokuserar på männen och jag anser att det bör läggas ännu mer tid och
pengar på forskning om hur man skulle kunna få dessa män att sluta
använda våld. Med tanke på att männen oftast har brukat våld mot
kvinnorna under en lång tid innan det dödliga våldet, borde ett antal
myndigheter ha stött på kvinnan i olika sammanhang. Samhället måste bli
bättre på att uppmärksamma och fånga upp kvinnorna i ett tidigt skede. Jag
förstår att myndighetssamverkan kan vara svårt då det ofta är förenat med en
sekretessproblematik, men om man vill få bukt med våld i nära relationer
och slippa det dödliga våldet, krävs ett större utbyte av information.
Våld i nära relationer sker ofta i det fördolda och det är inte alltid så lätt att
se vad som händer i hemmet, speciellt med tanke på att det ofta börjar med
psykisk misshandel som utåt sett är osynlig och sedan successivt går över
till att även omfatta fysisk misshandel. Det är viktigt att kvinnor vågar prata
och ta steget att anmäla männen. För att kunna göra detta krävs att deras
situation och det de säger tas på allvar. Om det upprättas en anmälan kan
polisen göra en ordentlig hot- och riskbedömning och hinna upptäcka
allvarligheten i hoten och våldet innan det går för långt. Vid en sådan
riskbedömning kan både kvinnan och mannen få den hjälp de behöver.
15
Bilaga A
Klassifikationssystemet för psykiatrisk diagnostik, DSM-IV, används för att
beskriva och klassificera diagnoser utifrån ett antal olika symtom. Dessa
symtom kan sedermera tillsammans utgöra kriterier för ett syndrom.
För att få diagnosen personlighetsstörning krävs enligt DSM-IV följande:
A. Ett varaktigt mönster av upplevelser och beteenden som påtagligt
avviker från vad som allmänt sätt förväntas i personens
sociokulturella miljö. Mönstret kommer till uttryck inom minst två
av följande områden:
1. Kognitioner (dvs. sättet att uppfatta och tolka sig själv, andra
personer och inträffade händelser)
2. Affektivitet (dvs. komplexiteten, intensiteten, labiliteten och
rimligheten i det känslomässiga gensvaret).
3. Mellanmänskligt samspel.
4. Impulskontroll.
B. Det varaktiga mönstret är oflexibelt och framträder i många olika
situationer och sammanhang.
C. Det varaktiga mönstret leder till kliniskt signifikanta lidanden eller
försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden.
D. Mönstret är stabilt och varaktigt och kan spåras tillbaka
åtminstone till adolescensen eller tidig vuxenålder.
E. Det varaktiga mönstret kan inte bättre förklaras som ett uttryck för
eller en följd av någon annan psykisk störning.
F. Det varaktiga mönstret beror inte på varaktiga fysiologiska
effekter av någon substans (missbruksdrog, medicinering) eller
någon somatiskt sjukdom/skada (t.ex. skalltrauma).51
51
Christiansson, Granhag 2014, s. 137 och 148 f.
16
Käll- och litteraturförteckning
Källor
Tryckta källor
Statens offentliga utredningar
SOU 2014:49
Våld i nära relationer – en folkhälsofråga.
Förslag för ett effektivare arbete
SOU 2002:71
Nationell handlingsplan mot våld i nära
relationer
Regeringens skrivelse
Skr. 2007/08:39
Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot
kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt
våld i samkönade relationer
Svensk författningssamling
SFS 2006:519
SFS 2001:453
SFS 1991:1137
SFS 1991:2041
SFS 1988:688
SFS 1984:387
Rikspolisstyrelsen författningssamling
RPSFS 2011:8
Justitieombudsmännens ämbetsberättelse
2012/13:JO1
Beslut av JO Axberger den 6 maj 2012, dnr
1703-2011
Litteratur
Böcker
Granhag, Anders, Pär, Christiansson, Å, Sven, Handbok i rättspsykologi,
första upplagan 4, Kina, 2014
Korling, Fredric, Zamboni, Mauro (red.), Juridisk metodlära, Upplaga 1:2,
Lund 2013
17
Artiklar
Kellgren, Jan: Något om normativa resonemang i rättsdogmatisk forskning,
Svensk Juristtidning (SvJT) 2002.
Elektroniska källor
Kommentarer
Trost, Hedvig, Lag (1988:688) om kontaktförbud, * Karnovs lagkommentar.
Hämtades den 4 januari 2015
Rapporter
Frenzel, Anna, Brå: Rapport 2014:8, Brott i nära relationer – En nationell
kartläggning, rapport publicerad 2014. Hämtad den 14 december från:
http://bra.se/download/18.9eaaede145606cc8651ff/1399015861584/2014_8
_Brott_i_nara_relationer.pdf
Hammarström, Anne, Hensing, Gunnel, Statens folkhälsoinstitut: Rapport
2008:8, Folkhälsofrågor ur ett genusperspektiv – Arbetsmarknad,
maskuliniteter, medikalisering och könsrelaterat våld, rapport publicerad
2008. Hämtad den 10 december från:
http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/11982/Genusrapport_R2008
_8(1).pdf
Rying, Mikael, Brå: Rapport 2006:7, Utvecklingen av dödligt våld mot
kvinnor i nära relationer, rapport publicerad 2007. Hämtad den 10
december från:
http://www.bra.se/download/18.cba82f7130f475a2f180009403/2007_6_utv
ecklingen_dodligt_vald_mot_kvinnor.pdf
Rättsmedicinalverket: Fakta i målet – Sakkunniga svar på rättsväsendets
frågor, rapport publicerad 2010. Hämtad den 20 december från:
http://www.rmv.se/fileadmin/RMVFiles/pdf/publicerat/Fakta-i-malet-sv-4upplaga-2010.pdf
Övrigt
Allt om juridik: De lege ferenda
Hämtad den 7 januari från:
http://www.alltomjuridik.se/ordlista/de-lege-ferenda/
Brå: Brott i nära relationer
Hämtad den 4 januari från:
http://www.polisen.se/Om-polisen/Olika-typer-av-brott/Brott-i-nararelationer/
18
Polisen: Skydd för hotade
Hämtad den 5 januari från:
http://www.polisen.se/Om-polisen/Sa-arbetar-Polisen/Skydd-for-hotade/
Polisen: Skyddade personuppgifter
Hämtad den 5 januari från:
http://www.polisen.se/Utsatt-for-brott/Hjalp-och-stod-fran-samhallet/Omdu-behover-skydd/Skyddade-personuppgifter/
Polisen: Jo:s beslut
Hämtad den 5 januari från:
http://www.polisen.se/Arkiv/Pressmeddelandearkiv/Jonkoping/JOs-beslut-iarendet-om-Carla-Saado/
Rättsmedicinalverket: Korta fakta om rättspsykiatriska utredningar vid
Rättsmedicinalverket
Hämtad den 20 december från:
http://www.rmv.se/?id=157/
19
Rättsfallsförteckning
Tingsrätt
Jönköpings tingsrätts dom den 18 februari i mål nr B 4494-10
Hovrätt
Göta hovrätts dom den 28 april 2011 i mål nr B 600-11
20