1
Demokratin och dess grunder
Politisk teori C
Filosofiska institutionen
Statsvetenskapliga institutionen
Föreläsning 3
Mats Lundström
Demokrati och kunskap
Thomas Thorild:
”Tänka fritt är stort, men tänka rätt är större”
Kelsen: ”Den som anser, att absolut sanning och
absoluta värden icke kunna nås av mänsklig
insikt, måste hålla icke blott sin egen utan också
en annans motsatta mening för åtminstone
möjlig. Därför är relativismen den
världsåskådning, som den demokratiska
tankegången förutsätter.”1
Lewin: ”Platon var värdeobjektivist, under det att
värderelativismen är demokratins filosofiska
premiss: eftersom någon sanning i värdefrågor ej
anses vara möjlig skall den åsikt gälla som vinner
majoritetens gillande.” 2
1
2
Kelsen i Vom Wesen und Wert der Demokratie, citerad i Tingsten 1933, s 28.
Lewin 1990, s. 16.
2
Kan ett försvar för demokrati förenas med en tro på
moraliska sanningar?
Platons argument mot demokrati:
1. Det finns moraliska sanningar.
2. Det finns en elit som har insikt om dessa
sanningar.
3. Denna elit har rätt att styra i kraft av sin
moraliska kunskap.
3 kan förnekas utan att man förneka 1 eller 2.
Värdeobjektivistiska argument för demokrati
1. Demokrati har ett värde som medel att uppfylla en
sann moralisk princip.
Ex: Utilitarism (Bentham)
Demokratin maximerar nyttan.
2. Det finns en sann moralisk princip som säger att
Demokrati har ett egenvärde
Ex:_Demokrati är en mänsklig rättighet.
(Locke, FN-stadgan)
Det finns en sann jämlikhetsprincip som säger att
demokrati har ett egenvärde
(Christianos ”Public Equality”)
3
Epistemiska argument:
Två varianter:
1. Demokrati är ett medel att nå kunskap om
grundläggande moraliska sanningar.
(Rousseau, J S Mill, Habermas)
2. Demokrati är ett medel att nå faktakunskap för
att genomföra en sann moralisk princip.
(Bentham, James Mill).
Cohens tre kännetecken på en epistemisk
demoratisk procedur
1. Det finns ett oberoende kriterium på korrekta
beslut, t.ex. på vad som är rättvist eller i
överensstämmelse med det allmänna bästa, oavsett
utfallet av en omröstning.
2. Väljaren drivs av ett kognitivt röstningsmotiv, dvs.
att rösthandlingen inte bygger på preferenser,
utan på en kunskapsmässig föreställning om vilket
beslut som stämmer med det oberoende kriteriet.
3. Beslutsproceduren innebär att väljarnas
föreställningar om vilket beslut som är korrekt
modifieras i enlighet med en kritisk prövning av
argument och belägg för olika uppfattningar om
vilket beslut som är korrekt .
4
Condorcets juryteorem:
1. Två beslutsalternativ (”skyldig-icke, skyldig”)
2. Sannolikheten att varje jurymedlem röstar
korrekt är större än 0,5.
Teorem: Majoritetsprincipen (Condorcet metoden)
är den bästa beslutsmetoden för att nå ett korrekt
beslut. Sannolikheten för ett korrekt beslut ökar ju
fler som ingår juryn.
Kan teoremet överföras till moraliska sanningar?
Finns det moraliska sanningar?
Estlunds epistemiska proceduralism
Kritik av ickeepistemiska teorier:
1. Fair proceduralism
Okänslig inför argument
Lotteri lika bra som majoritetsbeslut.
2. Fair deliberative proceduralism (Christiano)
Argumentation innan beslut.
Post deliberative coin flip lika bra som
majoritetsprincip.
5
3. Rational deliberative proceduralism.
Beslutsalternativen bestäms av goda (rationella)
argument.
Förutsätter ett oberoende kriterium på goda
argument.
Varför inte ett oberoende kriterium på ett riktigt
beslut?
Vad är viktigast: Rättvis procedur eller ett korrekt
beslut?
4. Epistemisk proceduralism (Estlund)
Utgångspunkter:
1. Det finns en moralisk sanning (”whatever it might
be”)
2. Vi vet inte vilka som känner till dem.
3. Modifierat Jury teorem:
Sannolikheten att en medborgare röstar rätt i en
specifik fråga är i genomsnitt större än 0.5.
Majoritetsprincipen ger rätt svar oftare än fel svar.
4. Majoritetsprincipen har ett egenvärde som
opartisk procedur.
Kombination av proceduriellt och epistemiskt
försvar för demokrati.
6
Demokrati är en rättvis procedur med en tendens att
fatta korrekt beslut.
Problem:
Hur vet vi att demokrati är en rättvis procedur?
Om demokratin är en metod för att ta reda på vad
som är moraliskt sant, så kan vi inte veta om
demokrati har ett egenvärde som procedur.
5. Korrekthetsteori (Rousseau)
Utgångspunkter:
1. Det finns ett oberoende kriterium på ett korrekt
beslut.
2. Majoriteten fattar (under ideala omständigheter)
korrekt beslut.
Minoriteten måste inse att den har fel.
Majoriteten – en moralisk expert som du har skäl att
lyda därför att de har rätt.
Estlund:
En epistemisk demokrati teori måste uppfylla tre
krav:
1. Att respektera avvikande uppfattningar
(”Deference”).
7
2. Att inte ställa orealistiska epistemiska krav.
(”Demandingness”)
3. Att avstå från stötande jämförelser i epistemisk
kompetens (”Invidious comparisons”)
Korrekthetsteorin bryter mot 1 och 2.
Den kräver att minoriteten ändrar uppfattning,
därför att majoriteten har rätt.
Epistemisk proceduralism respekterar 1 och 2.
1. Den kräver inte att man ändrar uppfattning.
Skälet att lyda är demokratins opartiskhet, inte dess
epistemiska korrekthet.
2. Den ställer realistiska krav på demokratins
epistemiska förmåga.
Problem med Estlunds teori:
Kan demokratin både ha ett egenvärde som
rättvis procedur och ett epistemiskt värde?
Varför inte ge demokratin enbart ett epistemiskt
värde om demokratin är den bästa metoden för att
fatta korrekt beslut i det långa loppet.
8
Skälet att lyda är att bevara en epistemiskt
effektiv procedur – inte att den är rättvis.
Jfr. Skälet att lyda en domstol. Den fattar i det
långa loppet de mest korrekta besluten.
Onödigt att stipulera ett moraliskt värde i
demokrati?
