Böner i advent
Ett körverk för vuxenkör, barnkör och församlingssång, med recitation och
instrumentalstycken. Verket tar sin utgångspunkt i de fyra adventssöndagarnas motiv.
Som inledning av varje nytt motiv, tänder ett barn ett av de fyra adventsljusen.
Verket är tonsatt av Maria Hulthén Birkeland.
1 Han kommer vapenlös
Ljuständning, klockklang eller liknande
Ropa ut din glädje, dotter Sion,
jubla, dotter Jerusalem!
Se, din konung kommer till dig.
Rättfärdig är han,
seger är honom given.
I ringhet kommer han,
ridande på en åsna,
på en ung åsnehingst.
Jag ska förinta alla stridsvagnar
i Efraim,
alla hästar i Jerusalem.
Krigets vapen ska förintas.
Han skall förkunna fred för folken,
och hans välde ska nå från hav till hav,
från floden till världens ände.
Sakarja 9:9-10
Som modern längtar
Som modern längtar efter barnets
första smekning –
så längtar Du, Gud.
Som hon gläds åt barnets
trygghet, tillit –
så gläder Du dig.
Som modern oroar sig för barnets
nutid, framtid –
så oroas Du.
Som hon sörjer barnets
arga avstånd –
så sörjer Du, Gud.
Som modern utan sans och måtta
eller tvekan,
försvarar sitt barn,
är Du ständigt den som
vilt och mäktigt
försvarar oss, Gud.
Där tiden öppnar sig
Där tiden öppnar sig
mot tidlösheten,
där rummet vidgar sig
mot oändligheten,
där sjunger hjärtan
sina vingade, svingande sånger.
Där anar vi Dig.
Du kommer vapenlös
med makt att besegra ondskan,
med kärlekens kraft,
med sanningens kraft.
Du vill bära,
du vill befria,
med kärlekens kraft,
med sanningens kraft.
Där mänska öppnar sig
för mänskomöten,
där världen vidgar sig
för en osedd närhet,
där känner hjärtat
med de lidande, med de betryckta.
Där anar vi Dig.
Du kommer vapenlös
med makt att besegra ondskan,
med kärlekens kraft,
med sanningens kraft.
Du vill bära,
du vill befria,
med kärlekens kraft,
med sanningens kraft.
Kung över okränkta barn (församlingssång)
Du är vår kung
och vi är dina älskade barn,
vi är själva krönta med
evig fröjd och glädje.
Du är vår kung
och vi dina okränkta barn,
ty om du är för oss – vem
kan då vara mot oss!
Du är vår kung
och vi dina älskade barn
och vår Gud, vi ber dig att
ge oss rena hjärtan,
ge oss hela hjärtan.
2 Befrielsen närmar sig
Ljuständning, klockklang
Recitation:
När Johannes hade blivit fängslad kom Jesus till Galileen och förkunnade Guds
budskap och sade: ”Tiden är inne, Guds rike är nära. Omvänd er och tro på
budskapet.”
Markusevangeliet 1:14-15
Kyrie – Herre förbarma dig
Skavsår, skrubbsår, blåmärken,
benbrott – se dina haltande barn.
Herren stöder dem som vacklar,
han rätar krökta ryggar.
Skelögda, skumögda, närsynta
blinda – läk vår skadade syn.
Visa oss den väg vi ska gå,
vi sätter vårt hopp till dig.
Bundna, låsta, fredlösa
fångna – friheten fattas oss.
Vi går genom eld och vatten,
men du för oss ut i frihet.
Ensamma, utsatta, otrygga
svaga – se dina vilsna barn.
Herren älskar sitt folk och
skänker de maktlösa seger.
Arma, svultna, frusna,
magra – fattiga går vi här.
Herren är nära alla som ropar,
av hjärtat ropar till honom.
(Text i kursiv är ur psaltaren)
Snart ska öknarna blomma
Räta på er,
lyft era huvuden.
Befrielsen är nära – var inte rädda!
Snart ska öknarna blomma
av fröjd,
vallmo, blåklocka, vildros
ska sjunga ut sin glädje.
Snart ska de som går med skälvande knän
fyllas utav hopp
och de med kraftlösa armar
få styrka –
styrka att stå upprätta,
och möta Gud ansikte mot ansikte.
Snart ska de som går med missmodig själ
fyllas av tro
och de med tvinande ande
få livsmod livsmod att stå upprätta,
och möta Gud ansikte mot ansikte.
Räta på er,
lyft era huvuden.
Befrielsen närmar sig – var inte rädda!
3 Välj det goda livet
Ljuständning, klockklang
Recitation Guds ord består i evighet
En röst sade: Förkunna!
Jag frågade: ”Vad ska jag förkunna?”
Människan är som gräset,
förgänglig som blomman på ängen.
Gräset torkar, blomman vissnar,
när Herrens vind går fram.
Sång
Folket är gräs.
Gräset torkar, blomman vissnar,
men Guds ord består i evighet.
Som en herde vallar han sin hjord.
Han tar upp lammen i sin famn
och bär dem i sina armar,
han driver tackorna varligt.
Jesaja 40: 6-8, 11
Johannes varning
Vi hör rösten,
en ensam röst,
en ensam röst i öknen;
Glitter och girlanger snärjer er.
Pappersglans och skenbar prakt fyller era sinnen,
men reflekterat ljus kan aldrig leda er till ljusets källa.
Vi hör rösten,
en ensam röst,
en ensam röst i öknen;
Feta, dryga rätter tynger er.
Gommens lust och starka drycker dövar era sinnen,
men dessa kan aldrig ge mening, som livets källa.
Vi hör rösten,
en ensam röst,
en ensam röst i öknen;
Ägodelar stör och vilseför.
Varumärken, form och utanverk lurar era sinnen,
men döda ting kan aldrig väcka er, som glädjens källa.
Hör du rösten,
en ensam röst,
en ensam röst i öknen?
Det goda livet (reciterad predikan)
Goda dagar,
överflödande rika dagar
får vi ständigt ta emot.
Men hur lever vi ett gott liv?
Ett liv med sinnena som drivkraft
är ett liv i girighet,
mer och mer vill vi ha.
Ett liv med anden som drivkraft
är ett liv i enkelhet,
glädjen föds i det lilla.
Stanna upp, du medvandrare i livet!
Se över din packning,
gör den lätt att bära.
Rikedom är inte att äga mycket sann rikedom är att behöva litet.
Och när din egen börda är lätt,
får du kraft att bära andras.
Ett liv med anden som drivkraft
är ett liv i barmhärtighet,
glädjen föds i vårt möte.
Budbäraren
Mannen i öknen
varnar oss för oss själva
Mannen från Nasaret
säger oss; var er själva,
allt mer de människor ni är
menade att vara –
och jag ska vara med er,
varje dag, varje stund.
Ropa till mig och jag ska svara er.
Kom till mig och jag välsignar er.
4 Vila i tro och tillit – som Maria
Ljuständning, klockklang
Recitation:
Gläd er alltid i Herren. Än en gång vill jag säga: gläd er. Låt alla människor se hur
fördragsamma ni är. Herren är nära. Gör er inga bekymmer, utan när ni åkallar och
ber, tacka då Gud och låt honom få veta alla era önskningar. Då ska Guds frid, som
är mera värd än allt vi tänker, ge era hjärtan och era tankar skydd i Kristus Jesus.
Filipperbrevet 4:4-7
Josefs bön
När jag går över Nasarets ängar
tänker jag på henne,
min vän, min älskling.
Herre, bevara henne för min tvekan!
När jag närmar mig staden som lyser
tänker jag på henne,
min brud, min längtan.
Herre, bevara henne i mitt hjärta!
När jag går genom människomängden
sjunger jag om henne,
så stark, så modig.
Herre, bevara henne för all skada!
När jag går över välkända gator
drömmer jag om henne,
som vin, så ljuvlig.
Herre, bevara henne vid ditt hjärta!
När jag går min Maria till mötes
ser jag hennes skönhet,
så full, så mogen.
Herre, bevara barnet hon skall föda!
Ave Maria
Du som bär honom
tätt under ditt hjärta
som smeker hans
lekvarma kind med din blick
som ser hans förnedring och
håller den döda kroppen mot ditt bröst
som möter hans levande blick
innesluten i hans kärlek
Bed för oss!
Den sista strofen upprepas många gånger så att församlingen kan falla in i bönen.
Änglars här upplyser natten (församlingssång)
Mörker härskar, allt är tystnad.
Världen vakar i sin nöd.
Hoppets låga flämtar andlöst.
Skingra syndens dunkla död!
Då – förtvivlan vänds i glädje.
Ingen rädsla ryms i oss.
Änglars här upplyser natten.
Jord och himmel möts i Dig.
Världens räddare och Herre,
hjälplös, fattig kommer Du.
Lämnar evighetens rike
för att födas i vårt nu.
Verket avslutas med att den inledande ”Ropa ut din glädje, dotter Sion,
jubla, dotter Jerusalem!” upprepas.
