BERGARTER
Vår berggrund ligger som ett hårt skal runt hela vår
jord.
Gräver man bort jord, sand och grus kommer du så
småningom ner till fast berg = berggrunden.
Stenar är bitar ur berggrunden som lossnat.
Vetenskapen där man studerar jordskorpan med
berggrunden och övre delen avmanteln (= litosfären)
kallas geologi, den som gör det är en geolog.
Mineral
Alla olika typer av berg är uppbyggda av ett eller
flera mineral.
Det finns omkring 4000 olika mineral. De är
jordskorpans minsta byggstenar. Det är
mineralets egenskaper som gör att bergarter är
olika. Färg, hårdhet, kristallstruktur, glans m.m.
skiftar.
De flesta mineral består av två eller fler
grundämnen. Fältspat är det vanligaste
mineralet.
Forts. mineral
Fältspat är vanligast men sällsynta mineral är ex.
guld, silver och diamant.
Mineral som innehåller eller helt består av
metaller är de som anses mest värdefulla för
människan.
Ren metall är guld och silver.
Berg som innehåller mycket så mycket metall så
att det är värt att bryta den kallas för malm.
Magmatiska bergarter
Magmatiska bergarter bildas
där glödande magma stelnar.
Granit är en magmatisk bergart
med stora ”korn”. Det blir det
då magman stelnat långt ner i
jordskorpan.
Genom att dessa svalnat och
kristalliserat långsamt har de
enskilda mineralen hunnit bilda
relativt grova kristaller, några
millimeter till någon centimeter
stora, väl synliga för blotta ögat
som en mosaik av olikfärgade
korn.
granit
Forts. magmatiska bergarter
Andra magmatiska bergarter är
mer finkorniga. De bildas när
magman trängt fram och stelnat i
sprickor i berggrunden, ofta
närmare jordytan. Ex. diabas.
Bildas de väldigt ytligt vid ex.
lavaströmmar blir kornen mycket
små eller så hinner inga mineral
kristallisera överhuvudtaget utan
vi får ett icke-kristallint vulkaniskt
glas, så kallat obsidian.
Forts. magmatiska bergarter
Pimpsten bildas vid hastig
avsvalning och stelnande av
gasrik magma vid 500 till 600 °C,
till exempel på havsbottnen,
samtidigt som trycket
hos llavan sänks och gasen
expanderar.
Den ser nästan ut som
en tvättsvamp på ytan och är full
av rundade hålrum som är spår
efter gasblåsor, exempelvis
koldioxid eller vattenånga. Den kan
innehålla inneslutna stycken
av vulkaniskt glas eller kristall.
Pimpsten bildas kontinuerligt på
platser med geologisk aktivitet där
lava kommer fram.
Sedimentära bergarter
Sedimentära bergarter(lagrade bergarter) bildas
vanligen på havsbotten av lager av sediment. Det
kan bestå av sand och lera(från vittrade berg), döda
djur och växter som pressas ihop i lager på lager
under lång tid. Det hårdnar till berg som ofta
innehåller fossil. Ofta kan man tydligt se att berget
består av olika lager sediment som stelnat.
Forts. sedimentära bergarter exempel:
SANDSTEN bildas genom
hop-cementering av
sandkorn (främst av kvarts),
som kan ha avsatts i ett
floddelta eller nära en
strand. Vissa sandstenar kan
i stället vara avsatta i
ökenmiljö.
LERSKIFFER, bildas genom
avsättning av lerslam längre
ut från stranden jämfört
med en sandsten. Grå färg.
Vissa lerskiffrar kan också
innehålla mycket organiskt
material (svart så kallad
alunskiffer). Lerskiffer
används bla. som takplattor.
Forts. sedimentäta bergarter - exempel
Kalksten bildas genom
avsättning av kalkslam och
skal från olika havsdjur,
och är därför ofta mycket
rik på fossil. Vissa
kalkstenar, exempelvis på
Gotland, representerar
fossila korallrev.
Raukar på Gotland
Metamorfa bergarter
Namnet kommer från de
grekiska orden meta och morphe
och betyder ändring av form.
Metamorfa bergarter
(omvandlade) har bildats när
magmatiska bergarter eller
sedimentära bergarter utsatts för
starkt tryck eller stark värme. Det
kan t.e.x ske vid
bergskedjeveckning då två plattor
pressas mot varandra. Här bredvid
ser du marmor som är omvandlad
kalksten.
Genom tryck och rörelser i
berget blir mineralkornen
ofta parallellt orienterade,
vilket ger bergarten en
skiffrig struktur. Mineralen
kan också samlas i olika band
eller ådror vilket ger
bergarten ett ”gnejsigt”
utseende. Rörelser kan också
ge upphov till en veckad
struktur.
Gnejs
Mylonit
