18 VETENSKAP
www.dagensmedicin.se
DAGENS MEDICIN NR 15/13 ONSDAG 10 APRIL
Felveckat protein tros
orsaka parkinson
Uppstår Parkinsons sjukdom
ALFA-SYNUKLEINHYPOTESEN
i tarmen eller näsan, av ett felEn kardborre som kan lifta i nerven
veckat protein som sedan når
hjärnan? Forskare utreder frågan.
Text: Carl-Magnus Hake Grafik: Elin Brander
D
e typiska symtomen med ofrivilliga
rörelser vid Parkinsons sjukdom
beror på att dopaminproducerande
nervceller dör i området substantia
nigra i mitthjärnan. Vad som sätter i
gång den här processen är inte känt.
Men forskare börjar nu nysta upp en möjlig orsak.
– Idén att parkinson skulle bero på att ett
­prionliknande protein sakta sprids i hjärnan var
helt otänkbar för en del forskare för bara fem år
sedan. Men nu har skeptikerna blivit färre, säger
Patrik Brundin, professor i neurovetenskap vid
Lunds universitet och även verksam vid Van Andel
Institute i Grand Rapids, USA.
Alfa-synuklein är ett protein som finns inuti nervceller men vars normala funktion är oklar. Forskare
började intressera sig för proteinet då det i slutet
av 1990-talet stod klart att alfa-synuklein är den
huvudsaliga beståndsdelen i de så kallade Lewykroppar som finns inuti nervcellerna hos nästan alla
patienter med Parkinsons sjukdom och även hos
patienter med så kallad Lewykroppsdemens.
De senaste åren har det kommit allt mer rön från
främst cellförsök och djurförsök som antyder att
alfa-synuklein i felveckad form kan spridas mellan
nervceller och sedan klumpa ihop sig i nya nervceller.
Förra året visade till exempel amerikanska forskare att när alfa-synuklein injiceras i hjärnan hos
möss leder det till att Lewykroppsliknande strukturer bildades i andra delar av hjärnan som stod i kontakt med det injicerade området. Mössen fick senare
bortfall av dopaminproducerande nervceller i substantia nigra och typiska parkinsonlika symtom.
Spreds till friska nervceller
Patrik Brundin och hans kollegor var själva med och
initierade den forskning som nu pågår, då de i en
obduktionsstudie från år 2008 visade att Lewykroppar fanns i nervceller som transplanterats till hjärnan hos parkinsonsjuka patienter.
– Cellerna var ursprungligen unga och friska, så
de kan knappast ha haft sjukdomsförändringar
kopplade till Parkinsons sjukdom när de transplanterades. Vår slutsats var att förändringarna måste
ha kommit från den omkringliggande vävnaden,
säger Patrik Brundin.
Vissa delar av alfa-synukleinhypotesen är lite mer
spektakulära än andra, som teorin att sjukdomsprocessen alltså skulle starta i näsan eller i tarmen. Stöd för detta är bland annat att Lewykroppar
påträffats i hjärnans luktcentrum och i nervknutor
i tarmen hos patienter med parkinson.
– Både bortfall av luktsinnet och tarmproblem,
som förstoppning, kan vara tidiga symtom på sjukdomen. Sammantaget har det här lett fram till den
kontroversiella idén att någonting i tarmen eller
näsan, kanske en inflammation eller infektion,
sätter­i gång en process där skadlig alfa-synuklein
sprider sig längs nervfibrer till hjärnan, säger Patrik
Brundin.
Många pusselbitar saknas dock innan det eventuellt går att fastslå att alfa-synuklein orsakar Par­
kinsons sjukdom. Ett möjligt sådant bevis skulle
vara att man lyckas bromsa sjukdomen hos människa med läkemedel riktade mot alfa-synuklein.
– Många läkemedelsföretag är intresserade av
det här området. Och i somras startade den första
vaccin­studien där man testar ett vaccin riktat mot
alfa-synuklein, säger Patrik Brundin.
PÅ JAKT. Hypotesen om
klumpiga proteiner som
sprider sig kan verka
spektakulär men stödet
stärks. Patrik Brundin,
professor i neurovetenskap vid Lunds universitet, forskar på området.
Foto: MIKAEL RISEDAL
Parallell till alzheimergåtan
Anhopning av proteiner har föreslagits vara orsak
till flera andra neurodegenerativa sjukdomar i hjärnan, inte minst alzheimer där sjukdomsbilden kännetecknas av så kallade amyloida plack i hjärnan.
Vid alzheimer finns det dock en växande skepsis
mot amyloidhypotesen efter att flera stora läke­
medelsprövningar på området misslyckats.
Patrik Brundin pekar dock på skillnader mellan
alfa-synukleinhypotesen och amyloidhypotesen.
– Generellt känner man till mer om hur Parkinsons sjukdom uppstår och hur förändringar i hjärnan kopplas till symtom. Jag tycker också att de
djurexperimentella studierna på alfa-synuklein är
mer övertygande än motsvarande studier på amyloid vid Alzheimers sjukdom, säger han.
Lars Olson är professor i neurobiologi vid Karolinska institutet och forskar kring Parkinsons
sjukdom, dock inte med alfa-synuklein som största
fokus. Han anser att alfa-synukleinhypotesen är
”spännande”.
Många läke­
medelsföretag
är intresserade av
det här området.
– Det finns all orsak att forska vidare för att se om
spridning av alfa-synuklein i hjärnan verkligen är
orsak till parkinson hos människa. En sak är dock
betryggande och det är att ingenting för närvarande
pekar på att alfa-synuklein är smittsamt mellan
människor, säger Lars Olson.
Parkinson kan vara flera sjukdomar
Lars Olson poängterar att senare tids forskning
pekar på att parkinson inte är en och samma sjukdom hos alla patienter.
– Symtomen är snarlika men orsakerna skiljer
sig sannolikt mellan olika grupper av patienter. Det
finns till exempel ett flertal olika genetiska förändringar som ökar risken för sjukdomen. Men ingen
av dessa har egentligen med bristande dopaminsignalering att göra. Så här finns många mekanismer
som vi ännu inte förstår, säger Lars Olson. ≈
