EUROPEISKA
KOMMISSIONEN
Bryssel den 2.6.2014
COM(2014) 422 final
Rekommendation till
RÅDETS REKOMMENDATION
om Polens nationella reformprogram 2014
med avgivande av rådets yttrande om Polens konvergensprogram 2014
{SWD(2014) 422 final}
SV
SV
Rekommendation till
RÅDETS REKOMMENDATION
om Polens nationella reformprogram 2014
med avgivande av rådets yttrande om Polens konvergensprogram 2014
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2
och 148.4,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av
övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den
ekonomiska politiken1, särskilt artikel 9.2,
med beaktande av Europeiska kommissionens rekommendation2,
med beaktande av Europaparlamentets resolutioner3,
med beaktande av Europeiska rådets slutsatser,
med beaktande av sysselsättningskommitténs yttrande,
med beaktande av ekonomiska och finansiella kommitténs yttrande,
med beaktande av yttrandet från kommittén för socialt skydd,
med beaktande av yttrandet från kommittén för ekonomisk politik, och
av följande skäl:
(1)
Den 26 mars 2010 antog Europeiska rådet kommissionens förslag till en ny strategi
för tillväxt och sysselsättning, Europa 2020, som bygger på en ökad samordning av
den ekonomiska politiken med inriktning på ett antal nyckelområden där åtgärder
behövs för att stärka förutsättningarna för hållbar tillväxt och konkurrenskraft i EU.
(2)
Den 13 juli 2010 antog rådet på grundval av kommissionens förslag en
rekommendation om de allmänna riktlinjerna för medlemsstaternas och unionens
ekonomiska politik (2010–2014) och den 21 oktober 2010 ett beslut om riktlinjer för
medlemsstaternas sysselsättningspolitik, vilka tillsammans utgör de integrerade
riktlinjerna. Medlemsstaterna uppmanades att beakta de integrerade riktlinjerna i sin
nationella ekonomiska politik och sysselsättningspolitik.
(3)
Den 29 juni 2012 beslutade stats- och regeringscheferna om en tillväxt- och
sysselsättningspakt, som ger ett enhetligt ramverk för insatser på nationell nivå, EUnivå och euroområdesnivå med hjälp av alla tänkbara medel, instrument och politiska
åtgärder. De beslutade om insatser som ska utföras på medlemsstatsnivå och
1
2
3
SV
EGT L 209, 2.8.1997, s. 1.
COM(2014) 422 final.
P7_TA(2014)0128 och P7_TA(2014)0129.
2
SV
uttryckte i synnerhet sitt helhjärtade åtagande att uppnå målen i Europa 2020strategin och genomföra de landsspecifika rekommendationerna.
(4)
Den 9 juli 2013 antog rådet en rekommendation om Polens nationella reformprogram
2013 och avgav ett yttrande om Polens uppdaterade konvergensprogram för 2012–
2016.
(5)
Den 13 november 2013 antog kommissionen den årliga tillväxtöversikten4, som
markerar inledningen av 2014 års europeiska planeringstermin för samordning av
den ekonomiska politiken. Samma dag antog kommissionen i enlighet med
förordning (EU) nr 1176/2011 rapporten om varningsmekanismen5, där Polen inte
angavs som en av de medlemsstater som skulle bli föremål för en fördjupad
granskning.
(6)
Den 20 december 2013 godkände Europeiska rådet prioriteringarna för att säkerställa
finansiell stabilitet, budgetkonsolidering och åtgärder för att främja tillväxt.
Europeiska rådet betonade behovet av att eftersträva differentierad och tillväxtvänlig
budgetkonsolidering, återställa en normal utlåning till ekonomin, främja tillväxt och
konkurrenskraft, bekämpa arbetslöshet och krisens sociala följdverkningar samt
modernisera den offentliga förvaltningen.
(7)
Den 24 april 2014 lade Polen fram sitt nationella reformprogram 2014 och den 30
april 2014 sitt konvergensprogram 2014. I syfte att beakta deras inbördes samband
har de båda programmen bedömts samtidigt.
(8)
Målet för budgetstrategin i 2014 års konvergensprogram är att få ned underskottet
under det fördragsfästa referensvärdet på 3 % av BNP senast 2015 och nå det
medelfristiga målet senast 2018. Det medelfristiga målet (-1 % av BNP strukturellt)
är strängare än vad som krävs enligt stabilitets- och tillväxtpakten. Målet för det
totala underskottet i 2014 års konvergensprogram överensstämmer med en korrektion
i tid av det alltför stora underskottet, medan den (omberäknade) strukturjusteringen
2014 överensstämmer med rådets rekommendationen i förfarandet vid alltför stora
underskott, men ligger under den förbättring som krävs under 2015. Under åren efter
den planerade korrigeringen av det alltför stora underskottet är de planerade
(omberäknade) årliga framstegen mot det medelfristiga målet lägre än vad som krävs
enligt stabilitets- och tillväxtpakten. Programmets mål överensstämmer alltså delvis
med stabilitets- och tillväxtpaktens krav. Statsskulden beräknas hålla sig under 60 %
av BNP under hela programperioden. De polska myndigheterna spår att den kommer
att minska drastiskt från 57,1 % av BNP under 2013 till 49,5 % under 2014, främst
på grund av den stora engångsöverföringen av pensionsfondstillgångar, och förbli på
denna nivå under 2015. Det makroekonomiska scenario som ligger till grund för
programmets budgetprognoser är rimligt för 2014 och optimistiskt för 2015, med en
högre real BNP-tillväxt på 3,8 % än de 3,4 % som kommissionen spår i sin
vårprognos 2014. På grundval av sin bedömning av programmet och kommissionens
prognos anser rådet i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1466/97 att Polen
visserligen förväntas hålla sig under det totala underskotts mål som rådet
rekommenderar för 2014, men det finns en risk för hållbarheten i den korrigering av
det alltför stora underskottet under 2015 och senare för den lämpliga justeringen i
riktning mot det medelfristiga målet.
4
5
SV
COM(2013) 800 final.
COM(2013) 790 final.
3
SV
SV
(9)
Om budgetkonsolideringen ska bli framgångsrik är det viktigt att den backas upp av
omfattande strukturreformer. En låg andel av tillväxtfrämjande utgifter (utbildning,
forskning och innovation) hämmar tillväxtutsikterna på längre sikt. Hälso- och
sjukvårdsutgifter förväntas öka starkt på medellång och lång sikt på grund av en
åldrande befolkning. Belastningen på de offentliga finanserna skulle kunna minska
och tillgången till hälso- och sjukvården förbättras om man stärker primärvården och
remissystemen och utnyttjar möjligheterna till kostnadseffektivitetsvinster i
sjukhusvården. Ett ineffektivt skattesystem kvarstår som ett problem, särskilt när det
gäller skatteförvaltningens effektivitet och den administrativa belastningen på
skattebetalarna. Polen har ett omfattande system av nedsatta momssatser, som bidrar
till den största momsdifferensen i EU. Det leder till förlorade inkomster och ökade
kostnader för att följa skattereglerna. Energiskatterna är förhållandevis låga. Åtgärder
har nyligen vidtagits för att förbättra det polska budgetsystemet. Ramarna skulle
dock med fördel kunna kompletteras med ett helt oberoende finanspolitiskt råd, som
svarar för förhandskontroller av att budgetregler följs, för bedömningar av
makroekonomiska och budgetära prognoser och bedömningar av de offentliga
finansernas långsiktiga hållbarhet samt efterhandskontroller av att budgetreglerna
följts.
(10)
Det senaste året har man sett en minskning av ungdomsarbetslösheten, som bland
annat beror på den fortsatta felmatchningen mellan utbildning och arbetsmarknadens
behov samt den tilltagande andelen unga som varken utbildar sig eller arbetar. Trots
pågående åtgärder för att reformera yrkesutbildningssystemet, finns det ett behov av
att ytterligare underlätta tillgången till lärlingsplatser och arbetsbaserat inlärande av
god kvalitet, stärka samarbetet mellan skolor och arbetsgivare och nå ut till ickeregistrerade ungdomar i överensstämmelse med ungdomsgarantins mål.
Anpassningen av färdigheter till arbetsmarknadens behov är också särskilt viktig i
samband med livslångt lärande, som fortfarande har ett lågt deltagande, särskilt i
fråga om äldre arbetstagare vars färdigheter ofta är föråldrade. Uppdelningen av
arbetsmarknaden kvarstår med omfattande användning av visstidsanställning, även
civilrättsliga avtal. Visstidsanställning är särskilt vanligt hos unga.
Visstidsanställningar påstås visserligen ofta vara ett sätt för arbetslösa att ta sig in på
arbetsmarknaden och senare få en fast anställning, men så verkar inte vara fallet för
de flesta arbetstagare i Polen, eftersom andelen som går över från visstidsanställning
till tillsvidareanställning är liten, och det tenderar att påverka humankapitalets
produktivitet och kvalitet negativt.
(11)
Andelen kvinnor på arbetsmarknaden förblir låg. Polen har vidtagit flera åtgärder för
att öka kvinnors förvärvsfrekvens, bland annat ökat tillgången till barnomsorg för
späd ålder och ökat de offentliga anslagen till förskolorna för att uppmuntra föräldrar
att skriva in sina barn i förskoleverksamhet. Tillgången till daghem är dock
fortfarande låg, särskilt på landsbygden, och det kvarstår skillnader i tillgången till
förskoleverksamhet. De äldre arbetstagarnas deltagande på arbetsmarknaden i Polen
förblir lågt. Möjligheterna till förtidspension har minskat avsevärt, men mer behöver
göras för att öka de äldre arbetstagarnas anställbarhet och arbetslivets verkliga längd.
Att reformera de särskilda pensionssystemen för gruvarbetare och jordbrukare
kvarstår som en utmaning. Jordbrukarnas system (KRUS) skapar incitament för
småbrukare att bli kvar i jordbruket, vilket leder till dold arbetslöshet på landsbygden
och stimulerar den informella ekonomin. Gruvarbetarna har kvar privilegier i fråga
om pensionsrättigheter och minsta erforderliga intjäningstid. Bägge systemen hindrar
arbetskraftens rörlighet mellan branscher och mellan regioner.
4
SV
(12)
Polen är ett av de EU-länder som har lägst FoU-utgifter, och har bland de sämsta
resultaten i de mer allmänna innovationsindikatorerna. Privata FoU-utgifter är
särskilt låga. Låga FoU-utgifter hänger samman med liten forsknings- och
innovationsverksamhet på de privata företagen och en otillräckligt innovationsvänlig
företagsmiljö. Innovationsstödsystemet i Polen har varit riskundvikande, har byggt
främst på bidrag och har understött teknikabsorption och tekniköverföring utan att i
nämnvärd mån leda till verkligt ny innovation. Befintliga skatteincitament för FoU är
inte effektiva för att främja intern FoU i näringslivet, och utnyttjas bara av
storföretagen. De polska företagen har främst förlitat sig på teknikabsorption. Detta
visade sig leda till produktivitetsvinster och ekonomisk tillväxt, men vad Polen nu
behöver är en övergång till en modell som bygger mer på inhemsk innovation. Att
öka de polska företagens innovationskapacitet, förbättra kopplingarna mellan
forskning och industri samt utveckla särskilda instrument anpassade till hela
innovationscykeln kvarstår som en utmaning.
(13)
Det finns fortfarande stora potentiella vinster att hämta i ökad energieffektivitet i alla
sektorer av den polska ekonomin, och de vinsterna kan understödja grön tillväxt,
stärka konkurrenskraften och bidra till att minska Polens energiberoende. Den
inhemska energialstringskapaciteten åldras, och kraftnätet är fortfarande överbelastat,
men det sker framsteg inom flera projekt för att länka till angränsande
medlemsstater. Det allvarligaste problemet på naturgasmarknaden är fortfarande
bristen på diversifiering och konkurrens.
(14)
Polens transport- och bredbandsinfrastruktur är underutvecklad och förblir ett stort
hinder för tillväxten. Särskilt krävs avsevärda investeringar i det nedgångna
järnvägsnätet för att öka järnvägens konkurrenskraft och nå en bättre balans mellan
väg- och järnvägstransporter. Bara omkring en tredjedel av de omkring 20 000 km
järnväg som är i drift är i gott tekniskt skick. Problemen med genomförande i tid av
järnvägsprojekt fortsätter. Resurseffektiviteten kan ökas genom bättre
avfallshantering.
(15)
Verkställighet av kontrakt tar lång tid i Polen, och förfarandet för bygglov är
långdraget och betungande. Kostnaderna för att följa skattereglerna är höga, vilket är
ett allvarligt problem för den polska företagsmiljön. Polen har gjort avsevärda
framsteg med en långtgående reform för att underlätta tillträdet till lagreglerade
yrken.
(16)
Kommissionen har inom ramen för den europeiska planeringsterminen gjort en
heltäckande analys av Polens ekonomiska politik. Den har bedömt
stabilitetsprogrammet och det nationella reformprogrammet. Den har beaktat inte
bara programmens relevans för en hållbar finanspolitik och socioekonomisk politik i
Polen utan även i vilken utsträckning EU:s regler och riktlinjer har iakttagits, mot
bakgrund av behovet att stärka den övergripande ekonomiska styrningen i unionen
genom att framtida nationella beslut fattas med beaktande av synpunkter på EU-nivå.
Kommissionens rekommendationer inom ramen för den europeiska
planeringsterminen återspeglas i rekommendationerna 1–6.
(17)
Mot bakgrund av denna bedömning har rådet granskat Polens konvergensprogram
och dess yttrande6 återspeglas särskilt i rekommendation 1 nedan.
6
SV
Enligt artikel 9.2 i rådets förordning (EG) nr 1466/97.
5
SV
HÄRIGENOM REKOMMENDERAS Polen att vidta följande åtgärder under perioden 2014–
2015:
SV
1.
Stärka budgetstrategin för att se till att det alltför stora underskottet korrigeras på ett
hållbart sätt senast 2015 genom de strukturjusteringar som anges i rådets
rekommendation i förfarandet vid alltför stora underskott. Efter korrigeringen av det
alltför stora underskottet och till dess att det medelfristiga budgetmålet har uppnåtts
genomföra en årlig strukturell justering i riktning mot det medelfristiga målet på
0,5 % av BNP som riktmärke. En varaktig korrigering av den statsfinansiella
obalansen kräver ett trovärdigt genomförande av långtgående strukturreformer för att
öka anpassningskapaciteten och underbygga tillväxt och sysselsättning. För det
ändamålet hålla nedskärningar av tillväxtbefrämjande investeringar så låga som
möjligt, i ökad grad målinrikta socialpolitiken och göra vårdutgifterna mer
kostnadseffektiva och effektiva i största allmänhet, bredda skattebasen genom att
åtgärda det omfattande systemet med nedsatta momssatser och förbättrad
skatteefterlevnad, särskilt genom effektivare skatteförvaltning. Inrätta ett oberoende
finanspolitiskt råd.
2.
Stärka satsningarna på att minska ungdomsarbetslösheten, särskilt genom att göra
utbildningen mer relevant för arbetsmarknadens behov, genom att öka tillgången till
lärlingsplatser och arbetsbaserad inlärning, stärka kontakterna med icke-registrerade
ungdomar och öka samarbetet mellan skolor och arbetsgivare i överensstämmelse
med ungdomsgarantins mål. Öka de vuxnas deltagande i livslångt lärande för att
anpassa tillgången på färdigheter till efterfrågan. Bekämpa segmenteringen av
arbetsmarknaden genom att underlätta övergången från visstids- till fast anställning
och genom att minska det överdrivna utnyttjandet av civilrättsliga kontrakt.
3.
Fortsätta satsningarna på att få ut fler kvinnor på arbetsmarknaden, särskilt genom att
göra mer för att öka tillgången till barnomsorg av hög kvalitet och till rimligt pris,
förskoleutbildning och stabil finansiering. Inkludera lantbrukarna i det allmänna
pensionssystemet genom att först och främst påskynda inrättandet av systemet för
bedömning och registrering av lantbrukares inkomster. Gradvis avveckla det
särskilda pensionssystemet för gruvarbetare, så att de integreras i det allmänna
systemet. Stärka den allmänna pensionsreformen genom att intensifiera åtgärder som
främjar anställbarheten för äldre arbetstagare, i syfte att höja pensionsåldern.
4.
Effektivisera skatteincitamenten för intern FoU i den privata sektorn som ett led i
strävandena att stärka kopplingarna mellan forskning, innovation och näringspolitik,
och bättre inrikta befintliga instrument på de olika delarna av innovationscykeln.
5.
Förnya och utvidga energiproduktionskapaciteten och öka effektiviteten i hela
energikedjan. Påskynda och utvidga utvecklingen av elnätet, inbegripet länkar till
angränsande medlemsstater och utveckla gaslänken till Litauen. Se till att projekt för
investeringar i järnvägen verkligen genomförs utan ytterligare dröjsmål och förbättra
den administrativa kapaciteten i denna sektor. Påskynda ansträngningarna att öka
bredbandstäckningen. Förbättra avfallshanteringen.
6.
Vidta ytterligare åtgärder för att förbättra företagsmiljön genom att göra det enklare
att kontrollera efterlevnaden av kontrakt. Intensifiera satsningarna på att minska
företagens kostnader och tidsutdräkt för att följa skattelagstiftningen. Färdigställa
den pågående reformen för att underlätta tillträdet till lagreglerade yrken.
6
SV
Utfärdad i Bryssel den
På rådets vägnar
Ordförande
SV
7
SV
