HUSMASKEN – doldis i olika förklädnader
Husmaskarna som man finner i stort sett i de flesta vattenmiljöer, utom möjligen i
väldigt kraftigt förorenade områden, är de vattenlevande larverna av nattsländor. Det
finns nattsländor som också har frilevande larver och dessutom finns det en speciell
grupp av arter som lever i rinnande vatten och som spinner ett ryssjeliknande
fångstnät som de lever i.
Det vanliga för de larver som bygger ”hus” (i verkligheten omger de sig med ett
rör) är att de utnyttjar något av de material som dominerar i den miljö där larverna
lever. Huset består av ett rör av silke som larven spinner och som sedan bekläds med
bladdelar, små pinnar, strån av vattenväxter, sandkorn eller gruskorn. Det vanliga är
att larverna genomgående utnyttjar ett material, men några arter kombinerar flera
olika material. Rören är mer eller mindre typiska för varje art och detta gör det ibland
är lätt att se vilken art man samlat in. Rören tjänar som skydd, men är dessutom
viktiga för att både kamouflera larverna och tunga hus av sand eller grus håller dem
också kvar i rinnande vatten. Larverna har ett par kraftiga hakar på sista bakkropps­
segmentet som håller dem fast i silkesröret. Larvutvecklingen är vanligen ettårig och
omspänner vinterhalvåret då olika arter ”övervintrar” i olika stadier. Larven för­
puppas nästkommande sommar och så småningom kläcks den flygande nattsländan
vilken lever en kortare period för parning och äggläggning.
Nattsländelarvernas föda växlar också mellan arterna. Många av de frilevande,
men även större husbyggande arter, är rovdjur med kraftiga käkar. Andra är s.k.
skrapare, det innebär att de äter den ofta rikliga påväxtflora av mikroskopiska alger,
svamp och bakterier som finns på vattenväxter. Åter andra tuggar i sig löv och bidrar
på så sätt till nedbrytningen av organiskt material.
Tre olika arter av
”husmaskar” (larver av
nattsländor) med olika
byggmaterial.
Nattsländelarverna finns i vitt skilda miljöer och de har ofta speciella anpassningar till
dessa livsmiljöer. Larverna utgör en väsentlig del av biomassan av den s.k. botten­
faunan både i sjöar och särskilt i vattendrag. De i rinnande vatten förekommande
arterna av släktet Hydropsyche har använts inom miljövården. Den fångstryssja som
arterna spinner som del i huset är mycket regelbunden under ostörda förhållanden.
Vid påverkan av gifter eller andra substanser med biologisk påverkan, så uppstår "fel"
i den regelbundna nätstrukturen vilket kan användas som en form av miljööver­
vakning. Även genom att bestämma vilka arter som finns i prover från olika miljöer
kan mycket sägas om påverkan eftersom en viss miljö ”bör ha” en viss samman­
sättning av arter. Genom förekomsten av vissa speciella arter kan man också säga
vilken eller vilka typer av påverkan som skett i vattenmiljön.
Nattsländornas livscykel
Tiden som olika nattsländelarver tillbringar i vattnet varierar, det vanligaste är att
de åtminstone tillbringar en vinter i vattnet och sedan bildar en puppa. Då puppan är
färdig att kläckas tar den sig upp till vattenytan där skalet rämnar och den vingade
sländan kryper ut. I detta skede är den kläckande sländan ännu inte helt färdig då
vingarna måste ”pumpas upp” och torka. Sländan ”simmar” därför ofta mot land
eller något objekt i vattnet som den kan kättra upp på. I samband med detta utgör
sländan ett begärligt byte för fiskar som t.ex. öring i många strömvatten. De vuxna
nattsländorna svärmar sedan ofta lågt över vattnet och efter parning så går honan
ned på vattnet för att placera sina befruktade ägg, oftast på någon vattenväxt. Detta
är återigen ett moment då många individer blir fiskföda.
Husmaskar från olika miljöer
Ett 25-tal husmaskar insamlas från olika miljöer och hålls i en fotoskål. Beskriv de
olika husen; storlek, byggnadsmaterial m.m. samt fundera över hur främst användan­
det av de olika byggnadsmaterialen relaterar till förhållandena där insamlingen
gjordes. Studera sedan hur de olika husmaskarna livnär sig genom att placera olika
födoslag på olika platser och se hur de olika arterna fördelar sig. Är fördelningen
konsekvent? Kolla hur larven ”sitter fast” i huset genom att försöka dra ur den
försiktigt med en mjuk pincett.
NÅGRA ARTER:
Husmasken – en doldis i olika förklädnader
X – Fiskevillan som utgör startpunkt och återsamlingseller slutpunkt för promenaden.
5 – Åmynningen. Vegetation med husmaskar och
1 – Fågeldammen närmast Fiskevillan. Här
möjligen Gammarus.
förekommer ofta stora mängder av de små
planktonkräftdjuren, främst hinnkräftor.
6 – Öppna viken söder om Piren. Husmaskar med
”tunga skal” periodvis Gammarus.
2 – Utloppet av fågeldammen. Här finns
planktonkräftdjur.
7 – Kanalerna i Kongo. Här finns en del småkräftdjur.
3 – Vattentillförsel till dammarna. Här finns de små
8 – Inre delen av viken. Här finns småkräftdjur,
planktondjur som följer med vattnet från ån.
periodvis Gammarus och husmaskar av olika arter.
4 – Vegetationsrik ”vik” av ån, utlopp från
9 – Bäcken från Dammsjön, utlopp i viken och
dammarna. Här finns en del olika arter av småkräftdjur
och husmaskar.
uppströms kulvert. Här finns Gammarus och
strömlevande husmaskar
