Länsgemensam prioriteringspolicy för övre
luftvägsinfektioner- Bilaga Frågebatteri
DEBUT / ALLMÄNTILLSTÅND
- Vilka symtom har patienten? När började de? Snabbt insjuknande?
- Förlopp / Återinsjuknande/ Försämring?
- Allmäntillstånd? Sjukdomskänsla? Trötthet? Värk i kroppen?
- Har patienten ofta infektioner? Oftare än en gång per månad?
- Annan bakomliggande sjukdom? Astma? KOL? Nedsatt immunförsvar? Immunosuppresiv terapi?
Hjärtsvikt? eller annat som kan komplicera en luftvägsinfektion?
FEBER
- Feber? Hur hög? Hur länge?
- Hög feber mer än 4-5 dygn?
- Febernedsättande läkemedel? Effekt?
HUVUDVÄRK
- Huvudvärk? Svår?
- Nackstelhet?
ANDNINGSBESVÄR
- Andnöd /Andningssmärta?
- Andningsfrekvens?
URINMÄNGD
- Kissat idag? Normal mängd?
VÄTSKA
- Får patienten i sig tillräckligt med vätska? Hur mycket?
HALSBESVÄR
- Halsont? Hur länge? Svår smärta mer än 3 dygn?
- Kan svälja saliv, fast föda, vatten?
- Svårt att gapa?
- Hur ser det ut i halsen? Rodnad? Beläggning? Sidoskillnad? Blåsor i munnen?
- Hur låter talet? Grötigt tal? Heshet? Hur länge?
HOSTA
- Hur länge har hostan pågått?
- Hur låter hostan? Skällande?Torr/Rethosta? Hes? Slemmig?
- Kikningar?
- Värre under någon del av dygnet?
- Hostar upp slem?
ÖRONBESVÄR
- Värk mot ena eller båda öronen?
- Hur länge? Ont mer än 2 dygn?
- Flytning från något öra? Hur länge? Varig, grumlig, klar flytning?
- Svullnad eller rodnad bakom örat? Utåtstående ytteröra? (Mastoiditmisstanke)
ÖGONBESVÄR
- Sveda? Rodnad? Geggigt öga/ögon? Hur länge?
–Smärta /ljuskänslighet/synnedsättning ? Överväg diffdiagnos irit, keratit, näthinneavlossning, akut
glaukom
- Kraftigt ensidig svullnad kring ena ögat in mot näsroten ? (Ethmoiditmisstanke)
LYSSNA IN PATIENTENS EGEN ORO, FÖRVÄNTAN OCH FÖRESTÄLLNING
Länsgemensam prioriteringspolicy för
övre luftvägsinfektioner
Bilaga Allmänna Egenvårdsråd
–Bilaga Allmänna egenvårdsråd
- Vila är viktigt, man behöver inte ligga till sängs men ta det lugnt.
Idrotta aldrig med en infektion i kroppen.
- Högläge, är avsvällande, smärtlindrande vid nästäppa och öronvärk.
Bädda med extra kudde, höj sängens huvudända.
Barn kan t.ex. sova i en babysitter, bilstol, eller barnvagnsinsats.
- Rikligt med dryck viktigt!!
Varm dryck kan lösa upp segt slem, lindra halsont och hosta. (Ej honungsvatten till barn under 1år)
Kall dryck eller glass kan också lindra sveda i halsen.
Låt barnet dricka sådant det tycker om - prova isglass.
Obs ! Vid feber behös extra mycket med vätska
- Det är vanligt men inte farligt med dålig aptit vid infektioner.
Ge mat som barnet tycker om.
Vid halsont prova t.ex. glass, lättuggad mat, ej starkt kryddad mat.
Feber - Svalt men inte iskallt i rummet, vädra mycket. Ej för varma kläder.
- Febernedsättande / smärtstillande vid behov.
Ex Paracetamol eller Ibuprofen
OBS!! Låt allmäntillståndet avgöra om det ska ges.
Nästäppa - Näsdroppar /-spray vid behov (högst 10 dagar)
Minskar svullnaden i näsan
- Skölj näsan med koksaltlösning för att lösa upp snuvan, spola näsan ren.
Spraya så ofta det behövs. Koksaltlösning finns som droppar eller spray även dospipetter för de riktigt
små barnen finns på Apoteket.
Vid torra och såriga nässlemhinnor -Pröva mjukgörande nässpray med sesamolja, Nozoil - Finns på
apoteket.
- Försök vid sårig näsa att torka näsan istället för att snyta sig.
Heshet -Vila rösten vid heshet.Tala mjukt och lågt. Viska inte, är extra påfrestande för stämbanden.
- Prova med sockerfria halstabletter, alt receptfria halstabletter
Hosta - Hostmedicin vid behov (receptfri,dock är effekten osäker)
Slemlösande vid segt slem
Hostdämpande vid torrhosta till större barn / vuxna.
Barn under 2 år bör få hostmedicin utskrivet av läkare.
Ögonbesvär – Vid geggiga ögon,Tvätta ögonen med vatten flera gånger om dagen prova ev Noviform
-
Undvik rökning/rökiga lokaler, rökning kan förvärra besvären och förlänga sjukdomsförloppet.
Länsgemensam prioriteringspolicy för övre
luftvägsinfektioner - Fördjupningsbilaga
Andningsfrekvens
ANDNINGSFREKVENS
Normalvärden
Barn:
Ålder
Nyfödda upp till 1 vecka
1 vecka - 6 veckor
6 mån
1 år
3 år
6 år
10 år
Rubrik kan vara
på en rad
Andningsfrekvens/min
eller två rader
30-60
30-60
25-40
20-30
20-30
18-25
15-20
Vuxna:
9-14
Vid andningsfrekvens över 20 bör man i sin bedömning vara aktsam.
Sepsisrisk vid AF > 30
Pneumonirisk vid AF > 25
Länsgemensam prioriteringspolicy för övre
luftvägsinfektioner - Fördjupningsbilaga
Vätskebehov
VÄTSKEBEHOV
Det normala vätskebehovet per dygn är:
Rubrik kan vara på en rad
Vuxen:
En frisk person får i sig ca 2-3,5 liter vätska/ dygn inkl mat och dryck.
eller två rader
Barn:
Barn 1 - 4 mån
Barn 5 - 12 mån
Barn mellan 1-3 år
Barn äldre än 3 år
7 - 10 dl
9 - 12 dl
1- 1,5 liter per dygn.
Minst 1,5 liter/dygn.
Vid feber kvävs större vätskemängder.
Urinproduktionen bör vara så att man kissar 3-4 ggr/dygn.
Länsgemensam prioriteringspolicy för övre
luftvägsinfektioner – Fördjupningsbilaga
Feber
FEBER
NORMAL KROPPSTEMPERATUR
= Rektal temp 36-37.8 grader. På kvällen är temperaturen lite högre än på morgonen. Barn har oftast
högre temperatur än vuxna.
Feber:
Temperatur, mätt i stjärten, som är över 38 grader efter en halvtimmes vila är feber.
Morgontemp är att föredra.
Vissa barn kan dock ha 38,5 grader på em utan att det är frågan om ett patologiskt tillstånd.
Små barn får lättare hög feber än vuxna, men blir inte lika påverkade.
Ett barn med 40 graders feber kan ibland leka obekymrat på golvet.
En tumregel är att det är Allmäntillståndet, inte febern, som avgör hur sjuk man är.
Egenvårdsråd:
- Vila. Stanna hemma från arbete eller skolan för att låta kroppen vila och återhämta sig.
- Undvik att anstränga sig fysiskt men man behöver inte ligga till sängs. Träna eller idrotta ALDRIG vid
feber.
- Dricka mycket
- Svalt i sovrummet
RECEPTFRIA LÄKEMEDEL: (För vuxna finns ett bredare sortiment på Apoteket)
Om man mår mycket dåligt kan man ta febernedsättande läkemedel.
Det viktigaste är att ALLMÄNTILLSTÅNDET avgör om man ska ta läkemedel.
FÖR DOSERING SE ALLTID FASS
PARACETAMOL: Alvedon,Panodil,Reliv
Förstahandsval vid feber och lätt till medelsvår smärta.
- Ålder:
Kan ges till barn från 3 månader som flytande(Alvedon,Panodil, Reliv) stolpiller ( Alvedon, Panodil)
brustabletter ( Alvedon,Reliv)
Barn från 3 år i tablettform ( Alvedon, Panodil, Reliv)
IBUPROFEN: Ipren,Ibumetin,Alindrin
Ibuprofen är receptfritt för barn över 6 månader som väger över 7 kg och för användning under
HÖGST 3 dagar i följd.
- Ålder:
Barn från 6 mån och som väger över 7 kg kan ges
Flytande (Ipren, Ibumetin) eller Stolpiller ( Ipren)
Barn från 6 år: 200 mg tablett (Ipren, Ibumetin eller Alindrin)
ACETYLSALICYLSYRA: Magnecyl,Bamyl,Treo,Alka-Seltzer
Skall EJ ges till barn och ungdomar under 18 år när de har feber, utan att läkare först tillfrågats.
Länsgemensam prioriteringspolicy för övre
luftvägsinfektioner - Fördjupningsbilaga
Halsont
Halsont / Sväljningssvårigheter
Egenvårdsråd
- Smärtstillande och febernedsättande vid behov
- Dricka mycket - Både varm och kall dryck, dryck med is i eller suga på isbit. För vätskelista vid
svårigheter.
- Vila, undvik fysisk ansträngning.
- Högläge.
- Heshet - vila rösten. Tala mjukt och lågt. Viska inte, det är extra påfrestande för stämbanden.
- Äta tex glass, lättuggad mat, ej starkt kryddad mat.
- Undvik rökning och rökiga miljöer. Röken irriterar stämband och hals, även enstaka cigaretter gör att
stämbanden läker sämre.
Rubrik kan vara på en rad
eller två rader
Receptfria mediciner:
Det finns medicinska sugtabletter som man kan prova vid ont i halsen.
Bafucin och Mucoangin är smärtlindrande. Strepsils innehåller liksom Bafusin ämnen med
bakteriehämmande effekt. Mucoangin innehåller inte något bakteriedödande ämne.
- Bafucin - Bakteriehämmande effekt och innehåller lokalbedövande ämne, kan lindra halsont.
Ej till barn under 5 år.
- Strepsils - Bakteriehämmande effekt och lindrar halsont.
Dessa skall ej tas oftare än max 1/ varannan timme
- Mucoangin - Smärtstillande verkan vid måttliga besvär. Ej till barn under 12 år.
Övriga halstabletter innehåller aromatiska ämnen och är goda att suga på.
Vid lindriga besvär kan man prova sockerfria halstabletter som lenar i munhålan och svalg.
På Apoteket finns tex Curita, Dentirol,Bentasil,och Senega
Länsgemensam prioriteringspolicy för övre
luftvägsinfektioner - Fördjupningsbilaga
Hosta
Hosta
När man är förkyld får man ofta hosta samtidigt. Det kan vara jobbigt, men hostan är kroppens sätt att
försvara sig.
Genom att hosta gör man sig av med sånt som irriterar luftvägarna. Om slemhinnorna i luftrören blir
irriterade får man rethosta. Efter ett tag kan det ibland bildas slem i luftvägarna och rethostan övergår
då i slemhosta. Upphostningarna kan vara gula eller grönaktiga och är ofta en naturlig del av en vanlig
förkylning.
Efter att förkylningen gått över kan man fortsätta att hosta ett tag eftersom slemhinnorna fortfarande är
känsliga. Men oftast har hostan gått över efter 2-4 veckor
Egenvårdsråd:
- Drick mycket. Varm dryck, som honungsvatten eller te, verkar ofta lenande i svalget och luftvägarna,
och hostan lindras. Slemmet tunnas också ut så att det blir lättare att hosta upp.
- Högläge. Vid läggdags kan det hjälpa att prova sova på en extra kudde.
Ha ett glas vatten till hands om du hostar på natten.
- Nästäppa. Är man täppt i näsan och andas istället genom munnen blir luftvägarna torra och man
hostar ännu mer. Näsdroppar kan lindra det värsta.
- Rökning irriterar luftvägarna och gör hostan värre och mer långvarig, så undvik rökning och rökiga
lokaler.
Receptfria preparat:
Hostdämpande: Dämpar själva hostreflexen.
Hosta med upphostningar av slem är kroppens naturliga sätt att försvara sig mot främmande ämnen.
Därför bör man helst inte använda hostdämpande mediciner vid den typen av hosta.
Men om hostan är så svår att den stör nattsömnen eller om hostan är torr (utan upphostat slem) och
irriterande, kan man använda en hostdämpande medicin. Den dämpar själva hostreflexen och gör att
man hostar mindre.
Noskapin alt Nipaxon är två hostdämpande mediciner som påverkar hostreflexen så att hostan
minskar.
Finns somt tablett el flytande form.
Biv: Kan ge intensiva buk/bröstsmärtor i sällsynta fall. Smärtan går över av sig själv efter 1-3 timmar.
OBS! Ges inte till:
- Barn under 2 år utan kontakt med BVC först eller
- Gamla/svaga personer, särskilt om de ligger till sängs, personer med lungproblem, utan att först tala
med en läkare.
Alla former av Nipaxon och Noskapin bör tas mellan måltiderna, men tugga inte på tabletterna.
Smakar inte gott.
Slemlösande: Vid mycket segt slem. Medicinerna gör det lättare att hosta upp slemmet.
Bisolvon, Bromhexin, Quilla Simplex och Resyl S.
Finns som tablett eller flytande form.
Biv: Se Fass OBS! Ges inte till barn under 1 år utan läkarordination.
Länsgemensam prioriteringspolicy för övre
luftvägsinfektioner - Fördjupningsbilaga
Ögonbesvär
Röda ögon
Röda ögon kan bero på många olika saker.
Det kan till exempel vara en infektion av virus eller bakterier.
Virus ger rinnande, ofta kliande ögon och besvären börjar vanligen i samband med en förkylning.
Ofta drabbas först ena ögat och inom ett par dagar det andra. Är bakterier orsaken kan var bildas.
Rubrik kan vara på en rad
eller två rader
Egenvårdsråd röda ögon
Torka rent ögat med en kompress eller handduk doppad i ljummet vatten. Använd inte bomull som
kan ludda.
- Torka i riktning utifrån och inåt mot tårkanalen.
- Badda ögat x flera / dag
- Handhygien viktigt, mycket smittsamt. Använd egen handduk.
- Kontakta vårdcentral, om ögat blir sämre, eller ej förbättras inom 1 vecka
Receptfria läkemedel vid röda ögon
Om det röda ögat beror på en virusinfektion finns inga receptfria mediciner.
Är det var i ögonen kan man under några dagar använda ögonsalvan Noviform som är
bakteriehämmande.
Ögonsalva lägger sig som en hinna över ögat och kan göra att man ser suddigt.
Om man använder ögonsalva på dagtid bör man därför vara försiktig med bilkörning och liknande.
Stanna hemma?
Barn som har ögoninflammation med röda ögon och lite kladdigt sekret i samband med en lindrig
förkylning behöver inte vara hemma från förskolan om de mår bra för övrigt.
Barn som går på förskola ska vara så pigga att de orkar delta i alla aktiviteter.
Om barnets öga klibbar ihop och man måste torka var ur ögonen flera gånger per dag har barnet
en kraftig infektion.
För det mesta är då båda ögonen irriterade och det kan komma var.
Barnet bör vara hemma från förskolan dels för att det är smittsamt, dels för att barnets öga måste
tvättas flera gånger per dag.
Barnet kan gå tillbaka till barngruppen när den kraftiga inflammationen har läkt och ögat inte är varigt
längre.
Länsgemensam prioriteringspolicy för övre
luftvägsinfektioner - Fördjupningsbilaga
Öronbesvär
Öronbesvär
Akut öroninflammation är näst förkylning den vanligaste infektionssjukdomen hos barn.
Hos vuxna är akut öroninflammation däremot ganska ovanligt.
Egenvårdsråd:
Vid värk/feber, vid behov: Paracetamol: Alvedon,Panodil,Reliv
Ibuprofen: Ibumetin,Ipren,Alindrin
Rubrik kan vara på en rad
-Vid nästäppa eller snuva: Nässpray minskar nästäppa och gör det lättare att andas. Någon säker
effekt på själva öroninflammationen har däremot inte kunnat visas.
Näsdroppar/-spray: Ges i högst 10 dagar i följd.
Barn: ex Nezeril, Otrivin, Nasoferm, Nasin
Vuxna: ex Nezeril, Otrivin, Nasoferm, Nasin, ZyComb, Zymelin Mentol
eller två rader
- Rikligt med vätska.
- Högläge. Höj sängens huvudända. Det minskar svullnaden i slemhinnan i både näsan och öronen
och man får mindre ont.
- Vid ev hål i trumhinnan under infektionen ska man undvika att få vatten i örat.
När örat slutat rinna och det gått ytterligare ett par dagar så brukar hålet vara läkt.
När rekommendera läkarkontakt för antibiotika:
Barn under två år med en akut öroninflammation som beror på bakterier rekommenderas att
behandlas med antibiotika. Det gäller också för barn över två år som har en öroninflammation med
flytning i hörselgången, eller om allmäntillståndet är påverkat. Det finns också barn som tillhör olika
riskgrupper och som därför bör få antibiotika.
Barn över två år som mår relativt bra och som inte har någon flytning i hörselgången kan vänta i två
dygn innan de eventuellt får antibiotika. Men läkaren kan också välja att behandla med antibiotika
direkt. Om man väntar med antibiotika och barnet inte blivit bättre efter två dygn ska man alltid ta ny
kontakt med läkaren.
Antibiotika inte alltid rätt medicin:
De allra flesta öroninflammationer hos barn över två år är snabbt övergående och utan följdsjukdomar.
Antibiotika används i första hand för att minska risken för följdsjukdomar. Mot själva smärtan i örat ger
vanlig smärtstillande medicin effekt.
Det är inte nödvändigt att ta sig till läkare på kvällen eller natten för att få antibiotika om barnet inte är
mycket allmänpåverkat, utan man kan oftast vänta till dagen därpå.
Med allmänpåverkat menas att barnet verkar vara svagt och medtaget, verkar allmänt mycket trött och
inte ger samma kontakt som vanligt. Barnet är påtagligt mer sjukt än vad det brukar vara vid
exempelvis en vanlig förkylning med snuva och feber.
Om barnet drabbas av flera akuta öroninflammationer i rad är det viktigare att sätta in antibiotika efter
insjuknandet än om barnet drabbas sällan och enstaka gånger.
Källa: sjukvardsradgivningen.se
