Norrbottens Kustfiskareförbund
Yrkesfiskarnas förbund i länet ingår som avdelning 68 i SFR,
Sveriges Fiskares Riksförbund, med huvudkontor i Göteborg.
Norrbottens Kustfiskareförbund har cirka 45 medlemmar boende i
kommunerna Haparanda, Kalix, Luleå och Piteå.
I stort sett alla medlemmar är registrerade småföretagare
boende i kustnära områden eller ute i skärgården.
Ordförande är Kjell Strömbäck, Nyborg.
Norrbottens Kustfiskareförbund
är ett yrkesförbund för länets
yrkesfiskare som i sitt fiske
tar långsiktigt ansvar för
både fiskeresurser och
sitt eget fiskeföretagande.
Landsbygdsministern säger sig värna
om det småskaliga kustnära yrkesfisket
”Jag vill särskilt värna det småskaliga och kustnära fisket och jag tycker därför att
det är nödvändigt att detta fiske undantas från systemet med överförbara
fiskenyttjanderätter”
”Det småskaliga kustfisket är viktigt för sysselsättningen och är ofta navet i
kustsamhällena som ger ringar på vattnet och genererar tillväxt över hela landet,
vilket jag är mycket mån om”
”Den definition av småskaligt som kommissionen använder
sig av tycker jag inte är tillfredsställande. Därför har jag
föreslagit att varje medlemsstat ska få definiera den grupp
eller grupper av fartyg som får undantas systemet. Allt i
syfte att kunna värna och främja det lokalt och regionalt
förankrade kustnära fisket”
Utdrag ur tal av Eskil Erlandsson
när han träffade fiskebranschen,
Göteborg den 21 maj 2012
Satsningarna på Matlandet Sverige
förutsätter lokala och regionala råvaror
Den svenska regeringen har 2010 fastställt visionen
om att Sverige ska bli det nya matlandet i Europa.
Det är en vision om god mat, upplevelser i världsklass
och en levande landsbygd och skärgård. Visionen
handlar också om sysselsättning och nya företag.
De treåriga målen är minst 10 000 nya jobb, en fördubbling
av livsmedelsexporten och fler turistnätter på landsbygden.
Handlingsplan för att nå dessa mål är uppdelad
på fem områden: offentlig mat, primärproduktion,
förädlad mat, matturism och restaurang.
Vår region måste få tillgång till lokalt och
regionalt fångad lax under sommarhalvåret
Det är endast det kustnära yrkesfisket som kan tillgodose
marknaden med lokalt och regionalt fångad färsk fisk för
kommersiellt bruk. De krav som ställs på livsmedelskvalitet och
spårbarhet för primärprodukter i Livsmedelslagen och kraven om
vilka som får saluföra fisk i Fiskelagen är väl kända
kravspecifikationer inom yrkesfisket.
MSY 2015
”Kommissionen föreslår att maximalt hållbart uttag (MSY) ska införas till
2015. Idag är så mycket som 75 procent av EUs
fiskebestånd är överfiskade. Överfisket i EU skadar
fiskebestånden och leder till osäkra fångster
och gör fiskerinäringen ekonomiskt sårbar.
Maximalt hållbart uttag innebär att man
beräknar de största möjliga fångster
som kan göras ur ett visst bestånd
utan att beståndet skadas.
Genom att förvalta bestånden
enligt denna princip kan man
bedriva ett långsiktigt hållbart
och rationellt fiske”.
Utdrag ur tal av Eskil Erlandsson
när han träffade fiskebranschen,
Göteborg den 21 maj 2012
Myndigheter och deras roll i fiskefrågor
Fiskeriverket lades ned vid halvårsskiftet 2011
Uppgifterna delades upp:
Förvaltningsfrågor till Havs- och Vattenmyndigheten
Forskningen till Statens Lantbruksuniversitet (SLU)
Fiskeriverkets utredningskontor i Luleå till Länsstyrelsen
Jordbruksverket har ansvar för vissa uppgifter, t ex
EU-stöd till fiskerinäringen
Årets laxfiske i länet
Kortare fiskesäsong och halverad kvot
22 maj 2012 beslutade Havs och Vattenmyndigheten om årets laxfiske.
1 juni 2012 trädde de nya bestämmelserna i kraft, tio dagar (!) senare.
19 juni Startdatum för lax och annan fisk
FÖRBUD = NÄRINGSFÖRBUD att före datumet fiska andra arter (sik, abborre mm)
Tillåtet att sätta ut redskap i yttre området (Haparanda, Kalix, Luleå och Piteå)
Tillåtet att fiska lax och andra arter med fasta redskap i Norrbottens län
Undantag: Haparanda/inre området tillåtet från 11/6 att sätta ut redskap och fiska andra arter
5 juli Laxfisket stoppas i Bottenviken
FÖRBUD att fiska lax i skärgården
Undantag: Luleå/inre området tillåtet att
fiska odlad lax efter stoppet
Det kustnära fiskets erfarenhet 1:
”Historiskt mycket lax i skärgården!”
Yttre området (skärgården)
Färre redskap ute (hann inte eller ville inte sätta ut alla redskap)
Stora fångster av vild- och odlad lax på kort tid (under 3-10 dagar)
Marknaden hade svårt att planera för försäljning av ”ortens lax”
Prisdumpning med försämrad lönsamhet i alla led
Diskriminerande förutsättningar mellan yrkesfiskare i yttre området
(antal fiskedagar i förhållande till laxvandringen)
Stora mängder lax släpptes ut ur pushup-fällorna (efter 5 juli)
Inre terminalområdet (Luleälven)
Stora fångster av odlad lax (efter 5 juli)
Det kustnära fiskets erfarenhet 2:
Laxfisket hotad näring med inslag av näringsförbud
Grunden för en fungerande laxförvaltning är att fisket ska baseras på
bärighet i de olika bestånden – en blandning av hotade och starka
bestånd samt kompensationsutsatt lax vid kraftverksälvar.
Under 2012 halverades den svenska kvoten till 34 000 laxar.
2/3 av kvoten avsattes för Norrlandskusten och av dem 18 000 laxar
avsattes för Norrbotten och Västerbotten.
Kjell Strömbäck tror av erfarenhet
inte på återkommande regleringar av kustfisket
”Neddragningarna i laxfisket är ett dråpslag mot näringen och
för många näringsidkare en personlig katastrof eftersom dom
har investerat miljoner i sitt fiskeföretagande. För flera av
dem utgör laxfisket två tredjedelar av deras inkomster Jag befarar
att vi snart inte har något yrkesfiske kvar. Med alldeles för kort
varsel kommer myndigheternas information om vad som
gäller och under de omständigheterna är det omöjligt för oss
näringsidkare att långsiktigt planera investeringarna”
”Jag tror inte att de kraftiga neddragningarna av kvoten ger den
effekt som många hoppas på. Vi har de senaste 30 åren haft
ständiga regleringar i form av redskapsregleringar, fredningsområden och fredningstider. Det fungerar ändå inte, fisket har
varierat lika mycket beståndsmässigt. Naturen styr mycket
mer än vi tror laxens reproduktion och vandringar. Och man
kan ju fråga sig mot vilken annan yrkeskår som myndigheterna
kan uppträda som mot oss”.
Kjell Strömbäck
Yrkesfiskare och ordförande i Norrbottens Kustfiskareförbund
Det kustnära fiskets erfarenhet 3:
Den svenska fiskepolitiken hotar kustfisket
Det kustnära yrkesfisket i framför allt norra Sverige hotas av både
sälar, okunniga politiker och tjänstemän.
Regionala tjänstemän prioriterar sportfisket före fisket i havet.
Det finns en okunnighet inom politiken som accepterar bilden av
att laxbeståndet är hotat, trots historiskt hög reproduktion och
tillgång till vild lax från både Torneälven och Kalixälven.
Det är också hög tillgång på odlad lax som kraftindustrin sätter ut i
Luleälven, en fettfenklippt lax som fångas i hela Bottenviken,
givetvis mest i närheten av Luleälven.
Modellbeskattning och fiskräkning
i Torneälven, Kalixälven, Åby älv och Byskeälven
Smoltproduktion i Kalix älv
900
800
700
600
500
400
300
200
100
0
Laxfångster 2005-2010
50000
45000
40000
35000
Antal ruta 6068
30000
Antal ruta 6069
25000
Vikt (kg) Ruta 6068
20000
Vikt (kg) Ruta6069
15000
10000
5000
0
2005
2006
2007
Ruta 6068
År
2005
2006
2007
2008
2009
2010*
Antal
8889
4601
3276
4329
8959
2980
Vikt [kg]
44800
27800
20300
27200
31800
15700
2008
2009
Ruta 6069
Antal
11045
6176
4504
5038
8847
5085
Vikt [kg]
35500
31300
17600
24700
39700
27000
2010*
Ruta 6068+6069
Antal
19934
10777
7780
9367
17806
8065
Vikt [ton]
80300
59100
37900
51900
71500
42700
De okontrollerat ökande sälstammarna
är ett allvarligt hot mot länets näringar
Idag uppskattas det finnas närmare 4 000 gråsälar och
uppemot 10 000 vikaresälar i Bottenviken.
Gråsälen ökar med 8 procent per år med ett årligt tillskott
på cirka 300 sälar
En gråsäl beräknas lågt räknat äta 7-8 kilo fisk
4 000 sälar x 7-8 kg fisk/dag = ca 30 ton fisk/dag
På årsbasis 365 dagar x 30 ton/dag = 10 –11 000 ton fisk/år
Vikaresälen ökar med 4-5 procent med ett årligt tillskott av
cirka 500 sälar.
En vikaresäl beräknas äta cirka 4 kilo per dag
10 000 sälar x 4 kg fisk/dag = ca 40 ton fisk/dag
På årsbasis 365 dagar x 40 ton/dag = 14 - 15 000 ton fisk/år)
SAMMANLAGT
ca 70 000 kg fisk/dag =
70 ton fisk/dag
ca 25 000 ton fisk/år
http://www.youtube.com/watch?v=0rCfKhqFOew
http://www.youtube.com/watch?v=qsPhBh1ss6I
Yrkesfisket ser sälen som det stora hotet
mot flera näringars utveckling i länet
Yrkesfisket (primärproducenter)
Fiskerinäringen (beredning, grossister med flera)
Förädlingsindustrin
Besöksnäringen (stora och små entreprenörer)
Restaurangnäringen
Norrbottens Kustfiskareförbund föreslår (1)
Undanta den odlade laxen från kvoten
Den fastställda laxfiskekvoten bygger på att produktionen
av smolt i älvarna från den vilda laxen ska ligga på minst 75 %
av den möjliga potentialen. Det har lite att göra med den
odlade laxen för den odlade laxen ska fiskas.
Reglera det kommersiella fisket och sportfisket på liknande sätt
Idag regleras fisket hårdast vid kusten vid de mest produktiva älvarna men det ska egentligen
regleras efter det aktuella beståndets bärighet i området. Ett stoppdatum ute vid kusten bör
även gälla sportfisket i älvarna, där laxen som ska skyddas är på sina lekområden.
Undvik regleringar som skadar fiskemarknaden lönsamhetsmässigt
Alla måste inse att sommarens reglering med en gemensam starttid blev helt galen, där ett
stort fiske under kort tid satte marknadskrafterna ur spel med dålig lönsamhet i alla led.
Reglera inte fiskestarten och fisket efter andra arter
Fiskestarten efter islossningen behöver inte regleras utan sker när laxen vandrar upp till
området. Låt i stället kvoten vildlax styra länets laxfiske så att det inte sätts ett näringsförbud
för fisket efter andra arter.
Norrbottens Kustfiskareförbund föreslår (2)
Installera en avsevärt bättre laxräknare i älvarna
Den statistik som nu används för att berätta om laxens återvandring
till framför allt Kalix älv men även Torne älv är missvisande och
farlig att dra slutsatser av. En tillförlitlig laxräknare bör placeras
högst någon mil från älvmynningen och täcka båda sidor av älven
och merparten av djupfåran. Dessutom har det visat sig de senaste åren
att laxräknaren i Kalix älv vid Jokkfall inte fungerar under en ett par veckor i juni när laxen
börjat vandra upp i älven. En viktig aspekt på att räknaren bör finnas nära mynningen är
att i Kalixälven finns det flera lekområden där de olika åldersklasserna lax stannar till för
att leka på bottnarna (Månsbyn 20-25 %, Ängesån 40-60 %, resterande högre upp). Det
innebär att mindre än var fjärde lax går upp till Jokkfall men ändå baserar sig laxstatistiken
i Kalix älv på Jokkfalls siffror. Enligt en studie som Fiskeriverket gjorde i Jokkfall går vissa år
så liten andel som 20 % av laxarna i laxtrappan, de övriga vandrar uppströms i forsen
(andelen i forsen beror på vattenståndet).
Samverka med fiskenäringen kring nästa års kvotsystem
Laxfisket måste göras rättvist i förhållande till varje fiskeföretagares rättighet, ambition
och ansträngning att fiska vild och odlad lax. Förslagsvis kan ransoner inom den tilldelade
kvoten delas ut till enskilda fiskare i förhållande till de senaste fem årens infiskning,
alternativt får varje kustområde en kvot som bygger på beståndets bärighet.
Kan EU stoppa den odlade laxen?
I arbetet med en förvaltningsplan för den vilda laxen
(the salmon action plan) vill EU stoppa all utplantering
av odlad lax i de reglerade älvarna redan till 2020.
Orsaken är att den odlade laxen anses vara ett hot mot
den naturliga vildlaxstam som finns kvar.
”Tiden är orimligt kort” anser svenska experter, det tar
minst 20 år eftersom bland annat laxtrappor måste
byggas förbi kraftverken så att laxen kan leta sig
uppströms för att leka.
”De svenska vattendomarna kan inte EU bortse ifrån.
De är en förutsättning för att vi ska kunna reglera
älvarna. Om vi inte sätter ut den odlade laxen får vi inte
köra vattenkraften. Innan det blir tal om en förändring
ska det först fattas ett beslut i Sverige och vad jag vet är
alternativen dyrare både för oss och samhället” säger
Thord Lindström, jurist på Vattenfall Vattenkraft.
Från Hedens fiskodling vid Bodens kraftverk sätts årligen ut
550 000 tvååriga laxsmolt, 100 000 tvååriga havsöringssmolt
och 12 100 treåriga insjööringar.
Rödlistningen av vår feta fisk
är ett allvarligt hot
Alla som berörs av den vilda laxen (och andra så
kallade feta fiskar) i sin vardag måste
ta frågan på allvar och agera för att
skapa bättre marinbiologiska förutsättningar
så att fisken i havet och älvarna,
de som fiskar, arbetar
med och äter fisk
slipper känna oro
och mår gott!
Kampanjen ”Du kan rädda laxen”
gäller alla fiskeintresserade!
Kustnära fisket har lång tradition
Bilder från www.kalixbilder.se
Det kustnära fisket har sedan urminnes tider bedrivits efter Norrbottenskusten – efter strömming,
lax, sik och andra arter under försommaren och sommaren – och efter siklöja under hösten.
Med tiden har fångstmetoderna utvecklats, förr var finmaskiga nät (skötar) och yrkesfisket ryssjor
de vanligaste redskapen. Båtar, motorer, teknisk utrustning och ökade kunskaper har likaså
moderniserat yrkesfiskets möjligheter att både livnära sig och skapa ett företagande kring fisket.
Fisket är av tradition ofta knutet till familjer och släkten, som överför kunskapen mellan
generationerna. Sedan 2004 ansvarar Norrbottens Kustfiskareförbund för egenförvaltning av
siklöjeresursen i samverkan med landets bästa marinbiologer.
