LÄRANDE FÖR
HÅLLBAR UTVECKLING
en metodhandledning utifrån projektet
S-VINDEL på Bergkvara skola
av Christian Johansson
Kontaktinformation:
Christian Johansson
E-post: [email protected]
Charlotte Gustafsson, projektledare Kumulus
E-post: [email protected]
Utvecklingsenheten Kalmar kommun, Box 611, 39126 Kalmar
Sammanfattning
I denna metodhandledning har vi försökt att belysa och ge ett konkret exempel på, hur man kan
arbeta med hållbar utveckling i skolan. Arbetsmetoden som beskrivs utgår från projektet
S-VINDEL på Bergkvara skola, och är tänkt att fungera som inspirationskälla för andra skolor
genom att ge konkreta råd, tips och metoder.
Arbetsmetoden bygger på att se unga som en resurs i samhället genom att låta unga skildra sin
omvärld. Metoden har flera vinster på olika nivåer, då den främjar:
•
•
•
Utvecklingen av ett mer hållbart samhälle.
Utvecklingen av nya utbildnings- och undervisningsmetoder i skolan.
Utvecklingen av nya kunskaper och erfarenheter samt en uppmuntran till ökad delaktighet och ökat inflytande för den enskilde individen.
”Hållbar utveckling” är ett tämligen nytt begrepp inom skolan och är en vidareutveckling av den
traditionella miljöundervisningen. Med hållbar utveckling menas en helhetssyn i all undervisning
genom att integrera sociala, ekonomiska och ekologiska dimensioner, vilket i grund och botten
handlar om demokrati i lärandeprocessen. Eleven får i detta sammanhang en aktiv roll i undervisningen och stort ansvar och inflytande över dess innehåll, vilken utmanar vår traditionella elev- och
lärarroll.
Själva arbetsprocessen (från idé till resultat) i projektet S-VINDEL kan i korthet summeras i
följande fem faser:
1.
Inledande fasen – vilken handlar om att ta fram olika uppslag till idéer inom projektet (idéskiss) och att precisera dessa genom utvecklande av problemformulering och projekt-
beskrivning.
2.
Upplevelsefasen – vilken handlar om att eleverna prövar sina tankar och funderingar mot den verklighet som de befinner sig i, d v s att gå ut i närmiljön och studera sitt tema.
Införande av loggbok som ett redskap för dokumentation genom projektets alla faser.
3.
Fördjupningsfasen – vilken handlar om att välja ut de frågor och idéer som man vill jobba vidare med och fördjupa sig i. Att börja arbeta mer strukturerat i klassrummet, vilket innebär utvecklande av projektplan och framtagande av huvudrubriker och arbetsmall till Vindkraftsboken.
4.
Kunskap genom nya möten – vilket handlar om att eleverna söker efter ny och
kompletterande kunskap till sitt projekt genom att organisera, genomföra och utvärdera olika studiebesök och seminarier.
5.
Resultat och redovisningsform – vilket handlar om Vindkraftsboken – av barn för barn av klass Solen 4-6, men även det dokumentationsmaterial som klass Solen F-3 tagit fram om vindkraft.
3
Förord
Psykologen Carl Rogers (1902-1989) har uttryckt följande ord ifråga om
lärande i skolan; ”När man låter barn tänka sig fram till nya upptäckter,
så kommer de begrepp de förvärvar, att få större djup, innebörd och
varaktighet” (Rogers, 1976, sid. 127). Enligt Rogers har skolan följaktligen
väldigt mycket att vinna på ett lärande som utgår ifrån att eleverna själva
får utforska sin omvärld, och inte bara en inhämtning av kunskap genom
läroböcker.
Rogers går även ett steg längre i sin teori och säger att det egentligen
aldrig går att lära någon annan något, utan människor lär sig själva. Han
understryker därmed det personliga växandet i varje elev och dennes inneboende vilja och förmåga att utveckla sitt eget lärande. Denna positiva
och humanistiska människosyn genomsyrar innehållet i denna skrift, och
sätter samtidigt upp villkoren för att arbeta med hållbar utveckling i
skolan.
4
Innehållsförteckning
INLEDNING
6
BAKGRUND
Barn skriver för barn om vindkraft; S-VINDEL
Begreppet ”hållbar utveckling” i skolan
Vikten av att välja ett tema som betyder något för eleven
6
6
7
8
FRÅN IDÉ TILL RESULTAT 9
1. INLEDANDE FASEN AV PROJEKTET
Arbetet med att ge sin idé liv och struktur
Checklista
10
10 11
2. UPPLEVELSEFASEN AV PROJEKTET
Nya intryck ger dokumentation på plats
Checklista
12
12
13
3. FÖRDJUPNINGSFASEN AV PROJEKTET
Nya frågor leder till ökad struktur i arbetet…
Arbetet i klassrummet Checklista
14
14
16
19
4. KUNSKAP GENOM NYA MÖTEN
Organiserade möten ger kontakt med olika yrkesgrupper
På studiebesök
På seminarier Checklista
20
20
21
22
22
5. RESULTAT OCH REDOVISNINGSFORM
Dokumentation av klass Solen F-3
Vindkraftsboken av klass Solen 4-6 Checklista
Betydelsen av uppföljning
Problem att övervinna och möjligheter till vinster
23
23
23
24
24
25
AVSLUTNING
26
REFERENSER 27
BILAGOR
Bilaga 1
Bilaga 2
Bilaga 3
Bilaga 4
Bilaga 5
28
29
30
31
32 5
Inledning
Den skrift som du nu håller i din hand är tänkt att fungera som inspirationskälla för dig som är lärare, rektor eller annan personal som jobbar eller vill börja jobba, med hållbar utveckling i skolan. På just er skola
arbetar ni kanske redan aktivt med ett nytt spännande miljö- eller jämställdhetsprojekt, eller har svårt att
ta första steget till att komma igång. Oavsett var på resan ni befinner er, kan denna metodhandledning ge
konkreta råd, tips och metoder för hur man kan arbeta med hållbar utveckling i skolan.
Arbetsmetoden som belyses kommer från projektet S-VINDEL med barnkraft, som skolklass Solen (åk
4-6) genomförde 2005-2006 på Bergkvara skola i Torsås kommun. Syftet med metodhandledningen är att
lyfta fram de vinster (för såväl samhälle, skola och individ) som projektet har, med förhoppning om att
den kan utgöra ett gott exempel som sprider ringar på vattnet.
Även om metodhandledningen utgår från projektet S-VINDEL, har vi försökt att hålla själva innehållet i
ett ”allmänt format” (och inte bara en beskrivning av projektet). Detta mot bakgrund av att skolor på så
vis lättare ska kunna ta till sig metoden, hitta inspiration och använda den i sina egna projekt och temaarbeten. I detta syfte bifogas även en checklista längst bak i arbetet med de olika momenten i arbetsprocessen (se bilaga 1). Arbetsmodellen som beskrivs i metodhandledningen har hittat inspiration och
allmänna råd och tips från läroboken ”ABC i projektarbete – elevhandbok” (Albertsson, 2002).
Målgruppen för metodhandledningen är generell, d v s den kan användas i både förskolan, grundskolan,
högstadiet och gymnasiet. Projektet S-VINDEL resulterade i den publicerade Vindkraftsboken, och kan i
detta sammanhang ses som en metod för hållbar utveckling i praktiken.
Bakgrund
Den här metodhandledningen har vuxit fram genom ett samarbete mellan Kumulus och Carina Gyllerfelt
och Kristina Fransén som är lärare på Bergkvara skola och tillika projektledare för projektet S-VINDEL.
Kumulus är en av sex ungdomspolitiska stödjepunkter i landet, och arbetar med att utveckla den lokala
och regionala ungdomspolitiken med en tydlig internationell inriktning.
Ett mycket viktigt och grundläggande synsätt inom Kumulus är att se unga som en resurs i samhället, vilket
projektet S-VINDEL är ett strålande exempel på. Att skildra och tillgodose barn och ungdomars unika
tankar och perspektiv på sin omvärld, är på flera sätt nyckeln till ett långsiktigt hållbart samhälle. Mot bakgrund av detta och för att de värdefulla kunskaperna och erfarenheterna av projektet ska kunnas spridas
till andra skolor, har denna metodhandledning tagits fram.
Barn skriver för barn om vindkraft; S-VINDEL
På Bergkvara skola kom år 2000 en elev till sin skolklass Solen F-3 med tidningsartikeln ”Vindkraften är
på antågande”. I klassen blev både elever och lärare intresserade av artikeln, och bestämde sig för att under ett år följa vindkraftsutbyggnaden vid hamnen i Bergkvara.
Lärarna såg genast möjligheterna att på nära håll kunna göra barnen involverade och delaktiga i arbetet
och föra in de olika momenten och aspekterna i vindkraftsutvecklingen i själva undervisningen. Barnens
intresse och entusiasm växte allt eftersom projektet pågick. Eleverna bjöd t ex in olika experter inom
området till klassen, förberedde frågor och intervjuade, tog foton, ritade teckningar och dokumenterade
arbetet. Resultatet av barnens arbete ställdes sedan ut och visades på vindkraftexpo i Bergkvara, där också
barnens förslag om att etablera en tillverkningsfabrik för vindkraft i Bergkvara presenterades.
6
Vindkraftexpo är en utställningshall och möteslokal för
företag och myndigheter som arbetar med vindkraft, dit
även allmänheten kan vända sig för att få information
om vindkraftsutbyggnaden i Kalmarsund.
Utställningen på vindkraftexpo väckte stort intresse från
omgivningen för hur barnen och lärarna hade arbetat
med vindkraft som tema i skolan, och att detta var något
som man vid ett senare tillfälle kunde bygga vidare på.
Med initiativ från Regionförbundet i Kalmar län och
tillsammans med 18 barn från klasserna 4-6 på Bergkvara
skola, genomförde man därför projektet S-VINDEL
under läsåret 2005-2006. S-VINDEL står för Solen, Vind
och El och projektet resulterade i Vindkraftsboken –
av barn för barn. Boken är utgiven med stöd av Regionförbundet i Kalmar län, Energimyndigheten, Vindkraft i
Kalmarsund och Torsås kommun.
Projektet S-VINDEL bygger på temaarbete där man avsatt en timme och 20 minuter per vecka parallellt med övrig undervisning, samt en hel avslutande vecka för att färdigställa boken. Vindkraftsboken
är gjord av barnen och är framför allt tänkt att fungera som kunskaps- och inspirationskälla för andra
barn i åldern 6-9 år (barn skriver för barn), men är på samma gång en ”bok för alla”. Den vill också visa
på en utveckling av arbetsmetodik inom ämnen i skolan för en hållbarare utveckling i samhället.
Begreppet ”hållbar utveckling” i skolan
Utbildning för hållbar utveckling kan sägas vara en vidareutveckling av den långa tradition av faktabaserad och normerande miljöundervisning som har bedrivits i den svenska skolan. Med fakta- eller
kunskapsbaserad undervisning menas att miljöproblemen görs till vetenskapliga och teknologiska problem med målet att göra eleven välinformerad om dessa. Med normerande miljöundervisning blir miljöproblematiken till ett livsstilsproblem, vilket bygger på en tro på att det inte bara räcker med kunskap
för att förändra människors beteenden. Syftet är istället att utveckla miljövänliga normer och värderingar hos eleven med målet att denne ska stödja samhällets miljöanpassning (Öhman m.fl., 2004).
Med begreppet ”hållbar utveckling” i skolan menas en helhetssyn i all undervisning mellan de sociala,
ekonomiska och ekologiska dimensionerna, och en strävan efter att integrera dessa. Hållbar utveckling bör
därför inte ses som ett nytt ämne, utan snarare som ett ”integrerat perspektiv som läggs på ett redan
befintligt ämnesinnehåll i skolans alla ämnen” (ibid., sid. 17).
I mångt och mycket handlar detta om demokrati i undervisningen genom att:
•
•
•
•
Eleven får en aktiv roll i undervisningen och stort ansvar och inflytande över dess innehåll.
Elevens åsikter och erfarenheter värderas högt.
Arbetet sker ämnesöverskridande, blandas med teori och praktik och där saker sätts i sitt
sammanhang (där olika delar och nivåer kopplas samman).
Eleven får ta del av olika perspektiv och uppfattningar och kritiskt ta ställning och överväga olika alternativ och konsekvenser. Inga ”givna sanningar” presenteras.
På detta sätt blir eleven en aktiv medskapare i sin utbildning, d v s en utbildning i vindkraft, snarare än
utbildning om vindkraft för att ta projektet S-VINDEL som ett gott exempel.
7
Att gå från vanlig miljöundervisning till utbildning i hållbar utveckling kräver därför till viss del en ny
elev- och lärarroll, liksom en utvidgning av problematiken av både tid, rum och innehåll. Beträffande den
tidsmässiga aspekten är det nödvändigt att man inte bara uppmärksammar dagens problem, utan att
våra handlingar även har konsekvenser för framtida generationers möjligheter att tillfredsställa sina
behov. Den rumsmässiga aspekten handlar om att vi måste vidga vårt synsätt till att inte bara se problematiken på lokal nivå, utan även globalt. Innehållsmässigt måste problematiken inte bara inrymma ett
ekologiskt perspektiv, såsom hur vi ska skapa ett varaktigt sätt att använda naturens resurser, utan även
se de sociala och ekonomiska effekterna av vårt handlande. Hållbar utveckling handlar således om hela
vår livsmiljö och de förutsättningar vi skapar för framtiden för att leva ett gott liv med god livskvalitet
och hälsa (ibid.).
Vikten av att välja ett tema som betyder något för eleven
En viktig utgångspunkt vid val av ämne för sitt projektarbete inom hållbar utveckling, är att bestämma
sig för ett tema som är kopplat till elevernas närmiljö och som samtidigt, i största möjliga utsträckning, är
påverkbart. Genom att eleverna får arbeta med ett verkligt problem, som betyder någonting för deras
egna liv och den verklighet och det samhälle som de lever i, skapas goda möjligheter att få igång intresse och engagemang för uppgiften och få ett gynnsamt slutresultat av projektet. Både närmiljön och
lokalsamhället är viktiga inspirationskällor, liksom elevernas livsmiljö i form av arbetsmiljö och frågor
som rör vår hälsa (Öhman m.fl., 2004).
I projektet S-VINDEL arbetade barnen med vindkraft som tema, vilket är ett högst aktuellt och
påtagligt studieobjekt i närmiljön genom utbyggnaden av vindkraftverken i Kalmarsund. På detta sätt
kunde barnen själva på nära håll följa, delta och vara aktiva medskapare i projektet. Eftersom det finns
stora vinster i att engagera barn och ungdomar i hållbarhetsarbetet, skapades dessutom stora möjligheter att få med kommunen och olika företag och myndigheter i projektet, vilka kunde bidra med
ekonomiskt stöd och vara en hjälpande hand under arbetsprocessen.
Det kan vara lättare att få igång ett projekt om det finns något konkret att studera i närmiljön, som
t ex vindkraft, samtidigt som man kan hitta oändligt många fler uppslag på ämnen och infallsvinklar på
dessa. Några kan t ex handla om:
1.
2.
Frågor som rör delaktighet och inflytande i skolan. Hur ser t ex jag som barn och ungdom på min situation i skolan och på framtiden? Vad har jag som elev för roll på skolan, och hur ser jag på omvärlden runt omkring mig? Har tjejer och killar i min ålder i andra länder samma uppfatt-
ningar och värderingar som jag har?
Frågor som rör jämställdhet och mänskliga rättigheter. Hur är det att vara tonåring idag i en allt mer globaliserad och mediefokuserad värld, och hur upplever jag alla de olika ideal som läggs på mig som kille och tjej? Vad har jag som flicka eller pojke på förskolan för tankar om det andra könet?
Ett tips när ni söker efter uppslag till projektidéer är att utgå ifrån elevernas tankar, funderingar och
erfarenheter. Använd elevernas nyfikenhet och ställ frågor till dem. Finn inspiration från tidningar, television, faktaböcker och Internet.
Varje enskild skola har av praktiska skäl många gånger satt upp regler för vad som ska gälla för projektarbete, utifrån sina specifika kursplaner och programmål. Som lärare och elev kan man därmed känna
sig begränsad av vad man får göra, och känna sig mer eller mindre tvingad att välja en av skolans ”godkända” projekt. Ingenting brukar dock vara omöjligt om man verkligen brinner för sin idé, och själva
huvudtanken med projektarbete är ju att eleven på egen hand ska söka sig fram till ett passande projekt.
Så stå på dig du lärare och elev som har en idé som inte finns med på listan över ”godkända” projekt! (Albertsson,
2002)
8
Från idé till resultat
Denna del syftar till att beskriva hela arbetsprocessen avseende hur man har arbetat med vindkraft som
tema på Bergkvara skola – d v s från att första idén kläcktes i klassrummet av klass Solen F-3 till den
färdiga Vindkraftsboken av klass Solen 4-6. Även om de båda projekten genomfördes vid olika tidpunkter och ser något annorlunda ut i innehåll vad gäller t ex mål, syfte och resultat, följer de samma
huvudupplägg i arbetsprocessen varpå de kan beskrivas parallellt i texten. Detta har ett värde i sig
genom att du som läsare på så vis får ta del av ”hela resan” och det förarbete som vindkraftsboken
bygger på, samtidigt som den visar på två alternativa slutprodukter.
Själva arbetsprocessen kan delas in i följande 5 faser:
1. Inledande fasen
2. Upplevelsefasen
3. Fördjupningsfasen
4. Kunskap genom nya möten
5. Resultat och redovisningsform
Under respektive fas beskrivs först mycket kort i vilket tidsmässigt stadium projektet befinner sig i.
Efter denna inledande text skildras sedan mer ingående de olika momenten i arbetsprocessen. I slutet
av varje fas summeras kronologiskt de viktigaste nyckelorden under rubriken ”checklista”.
På en del ställen i den löpande texten har vi lagt till något som vi kallar ”Lärartankar”, vilket har till
syfte att ge dig som läsare några korta tänkvärda ord på färden.
9
1. Inledande fasen av projektet
I den här fasen av projektet har arbetet inte riktigt kommit igång, utan vilar på lärarens och elevernas
förmåga att kunna skapa och odla ett första intresse för uppgiften. Det finns redan en idé i klassrummet
om ett tänkbart tema att arbeta med, vilken kan ha kommit från skolans rektor, lärare eller från någon
elev i klassen. Frågan är nu hur man kan göra för att komma vidare och arbeta med sin idé i klassrummet.
Arbetet med att ge sin idé liv och struktur
För att kunna få igång det första intresset och engagemanget hos eleverna för ett visst ämne, är det
viktigt att skapa ett öppet klimat i klassrummet. Detta kännetecknas bl.a. av att varje elev känner att just
hon eller han kan yttra sig och göra sin röst hörd, att det inte finns någon ”bestämd sanning” av tankar
och åsikter och att vi alla är lika goda experter inom det ämnet som vi diskuterar i klassrummet. För att
kunna skapa dessa ”värderingsfria” förutsättningar krävs att läraren är öppen för den mångfald av perspektiv som presenteras och att denne lyssnar på och uppmuntrar eleverna.
I den här situationen behöver läraren på förhand inte veta så mycket om det studerade ämnet, utan
tanken är snarare att denne lär sig tillsammans med eleverna under processens gång. Får man en fråga från sin
elev är det alltså inte fel att som lärare svara: Toppen! Jag vet inte svaret, men låt oss hjälpas åt och ta reda
på det tillsammans.
Att arbeta med hållbar utveckling i skolan kräver således på många sätt en ny elev- och lärarroll, där
lärarens ursprungliga roll av att ”lära ut och leverera kunskap” snarare blir till att agera handledare för
eleverna. På motsvarande sätt kommer elevernas roll som ”mottagare av information” att förändras,
genom att de nu själva måste skapa sig en relation till undervisningens innehåll. Eleverna får på så vis en
utforskande och reflekterande roll, vilken främjar samarbetet mellan eleverna.
En mycket enkel och användbar metod för att kunna börja odla en idé i klassrummet, är att som lärare
ställa öppna frågor till sina elever. Dessa frågor ger liv och spänning åt sin idé och ger samtidigt så småningom projektet en inriktning om vad det ska handla om.
I vindkraftsprojektet kom t ex följande två inledande frågor upp till diskussion:
1.
2.
Vad är vindkraft?
Vad vet ni om vindkraft?
Genom att ställa dessa frågor växte nyfikenheten hos barnen och en mångfald av perspektiv och förslag
på ämnet kunde presenteras. Lärarna dokumenterade och skrev ner exakt det som barnen hade tagit upp
till diskussion, vilket gjorde att man kunde arbeta fram en s.k. idéskiss.
Idéskissen är en grov beskrivning av projektet och ställer frågorna: Vad ska vi arbeta med? Vad har vi för
uppslag till innehåll för projektet? I detta läge är det viktigt att inte idéskissen stressas fram utan att man
tar tid till reflektion och eftertanke, då denna lägger grunden till ett bra projekt. Om man har en uppdragsgivare för projektet, t ex ett företag eller en myndighet, är det naturligt att denne också deltar i
arbetet med att ta fram idéskissen.
Alla barnen i arbetsgruppen upplevde att vindkraft var en idé som man kunde tänka sig att jobba vidare
med och som var spännande, intressant och meningsfull. Utifrån idéskissen började man därför att mer
ingående fundera över vad man ville uppnå med sitt projekt, d v s vilka mål man har för sitt arbete. På så
sätt kunde man formulera problem och så småningom även ta fram en projektbeskrivning.
10
Projektbeskrivningen har till syfte att tydliggöra det mål som projektet ska sträva mot och tvingar
oss att tänka efter hur projektet ska se ut, d v s ger en kick-off för planeringen av projektet. Förutom
målbeskrivning ska denna bl.a. innehålla en redogörelse för arbetssätt, resurser, omfattning och redovisningsform (se bilaga 2). I detta tidiga stadium av projektet kan det kännas konstigt att behöva börja
fundera på tidsramen, samtidigt som en mycket preliminär deadline kan vara en god hjälp för att se
omfattningen av sitt projekt och för att kunna komma vidare med sitt arbete.
För klass Solen F-3 innebar projektbeskrivningen i huvudsak att man skulle börja jobba med vindkraft
som tema under ett år och ämnesövergripande. På samma sätt formulerade några år senare klass
Solen 4-6, sin specifika projektbeskrivning för att ta fram en vindkraftsbok - av barn för barn. Ett namn
på projektet togs fram av barnen och vilka deltagare (namn och eventuell klass/program) som skulle
utgöra själva projektgruppen.
Man bestämde också att de två lärarna i klassen skulle bli projektledare för temaarbetet med vindkraft,
samtidigt som dessa även skulle agera handledare. Som projektledare har man det yttersta ansvaret för
projektets alla faser och att dessa genomförs, medan en handledare framför allt har till uppgift att
”coacha” sina elever genom att vägleda, stötta och inspirera. En handledare kan också vara en person
utanför skolan, som t ex en uppdragsgivare. I projektet S-VINDEL fick man stor hjälp och inspiration
av en s.k. vindkraftssamordnare från Regionförbundet i Kalmar län.
Efter att idéskissen formulerats och preciserats i klassrummet frågade lärarna sina elever:
1.
Hur ska vi gå vidare med våra idéer, hur ska vi göra nu?
-
-
-
Vi går ner till hamnen!, säger någon i klassrummet.
Vi kan ringa någon!, säger en annan.
Vi kan väl bjuda in någon till klassrummet!, säger den tredje.
Genom att ställa följdfrågor till barnen kunde de tillsammans komma vidare med sin projektidé, samtidigt som barnen blev stärkta och fyllda av självförtroende genom att det var de själva som formade
och styrde projektets innehåll, snarare än lärarna. Detta handlar i grund och botten om ett mänskligt
förhållningssätt i undervisningen, genom att eleverna känner sig sedda, behövda och att de själva
upplever att de åstadkommer något.
Lärartankar
Checklista
Att låta barnen få styra innehållet i klassrummet kan vara svårt som lärare, då man
tappar en del av kontrollen och att det
i stort sätt blir omöjligt att veta hur det
hela ska sluta. Men genom att våga släppa
taget skapas en enorm kreativitet hos
barnen, och man inser att de redan vet
och kan så väldigt mycket!
Öppna frågor
1.
Idéskiss
2.
ing
Problemformuler
3.
line
Preliminär dead
4.
Projektnamn 5.
Projektgrupp
6.
Projektledare
7.
Handledare
8.
Uppdragsgivare
9.
eskrivning
Färdig projektb
10.
11
2. Upplevelsefasen av projektet
Nu har barnens idéer uppmärksammats och odlats i klassrummet, och eleverna har en önskan om att
vilja ta reda på mer inom ämnet. Nyfikenheten och viljan är stor hos barnen och många frågor behöver
prövas mot den verklighet som de befinner sig i. Genom att få komma ut från klassrummet och direkt
få uppleva det studerade fenomenet, skapas en ny viktig dimension i arbetet. På så sätt ökar nämligen elevernas möligheter av att kunna skaffa sig en egen uppfattning av ämnet, och att bilda en känslomässig
relation till det man studerar.
Nya intryck ger dokumentation på plats
En viktig och naturlig del i processen med projektet är att så småningom lämna klassrummet för att gå
ut och uppleva det studerade ämnet, i syfte att öka elevernas kunskaper, få nya infallsvinklar och vidga
deras perspektiv. Syftet kan också vara att bekräfta saker som eleverna redan har kunskap om.
I detta moment bestäms inte på förhand vilka kunskaper som barnen ska tillägna sig, vilket genererar ett
ökat handlingsutrymme för eleverna. Syftet är snarare att samla på sig så mycket intryck och erfarenheter
som det bara är möjligt, och låta barnen få dokumentera sina upplevelser på plats. På detta sätt blir
barnen aktiva och ansvariga skapare av sina egna erfarenheter.
I projektet S-VINDEL uppmanades barnen att:
1.
2.
3.
Teckna sina synliga upplevelser av närmiljön, d v s utbyggnaden av vindkraften.
Intervjua och prata med personer som är involverade i vindkraftsutbyggnaden. Dessa intervjuer förbereddes inte, utan frågorna fick komma spontant på plats.
Fotografera.
Tillbaka i klassrummet satte sig sedan barnen och lärarna ner för att tillsammans dra sig till minnes och
prata om alla sina nya iakttagelser från utflykterna. En viktig metod i detta arbete, vilken användes som
ett instrument för återkoppling i projektets alla faser, var att allt material samlades ihop och synliggjordes för alla inom projektgruppen. Barnens teckningar, fotografier och allmänna intryck hängdes upp
och visades på väggarna i klassrummet, vilket gjorde att eleverna kunde ta del av varandras erfarenheter
och lättare få en ”helhetsbild” av arbetsprocessen.
Varje barn ombads att kontinuerligt börja föra loggbok över sina upplevelser med tankar, funderingar och
olika slags faktauppgifter. På så sätt blev det också lättare för varje elev att hänga med och bli delaktig i
projektet.
Genom att barnen själva får dokumentera sina upplevelser under alla projektets faser och ta del av verkligheten så som den ser ut för dem, kan de börja sätta saker i sitt sammanhang och därmed lättare förstå
hur saker och ting hänger ihop. Detta bidrar också till en känsla av delaktighet för den enskilde eleven,
både i själva arbetsprocessen och i samhällsförändringen.
Lärarens roll i projektets alla faser är att skapa sådana gynnsamma situationer för eleverna, men också
att tydliggöra syftet och ställa frågor till barnen så att de kan komma vidare i lärprocessen. Som lärare
är det också viktigt att uppmuntra eleverna till att våga pröva, stötta och inspirera, ge utmaningar, se
möjligheter, tipsa om var man kan leta efter fakta och ställa upp hypoteser. Övergripande handlar detta
om att se lärandet som något som vi utvecklar tillsammans med barnen och att elevernas egna slutsatser
tilldelas samma värde som lärarens.
12
Upplevelsefasen kan kännas mindre tydlig om man inte
har något konkret att gå ut till och studera i närmiljön,
som t ex vindkraft. En upplevelse kan dock bestå i att
eleverna får nya tankar och infallsvinklar genom att
t ex ringa någon som har en koppling till det studerade
ämnet, genom olika samtal och gruppövningar elever
emellan, att en film visas eller att en saga eller berättelse
läses upp och diskuteras. Det viktigaste med den här fasen är
att eleverna själva blir aktiva och att de genom sina olika sinnen
får ta intryck av något som väcker nya tankesätt.
Arbetet i upplevelsefasen kan fungera som ”kick-off ” för
projektet, vilken är ett viktigt moment i arbetsprocessen
genom att det ger en tydlig signal till eleverna att projektet ”är på riktigt”, ”att det hela börjar nu” och att det är
betydelsefullt.
En ”kick-off ” markerar att något särskilt ska hända och att eleverna har något extra att se fram emot.
Redan i detta tidiga stadium av projektet kan det vara gynnsamt att börja fundera på flera tänkbara mål
med ”guldkant”, som t ex en särskild utflykt, vilka strategiskt portioneras ut under arbetsprocessen och
som kan ge kraft och näring åt projektet.
Lärartankar
Checklista
1.
2.
3.
4.
5.
Teckna
Intervjua
Fotografera
alet
Samla ihop och synliggöra materi
av förs
en
Införande av Loggbok, vilk
uvarje elev som ett verktyg för dok
faser.
mentation genom projektets alla
13
Det är väldigt viktigt att ge eleverna
positiv feedback under hela arbetsprocessen. Om man som lärare säger;
”Du är toppen! Det där gjorde du
bra! Det är fint!” så lyfter man fram
människan i eleven och skapar stora
möjligheter till utveckling på alla plan.
Detta handlar i hög grad om att skapa
förutsättningar för eleven att utveckla
sin självständighet och tillit till den
egna förmågan.
3. Fördjupningsfasen av projektet
I denna del av arbetet återvänder eleverna till klassrummet för att summera alla sina nya intryck och
upplevelser som de har fått ute på fältet. Syftet är nu att bearbeta all information och bestämma vilka
delar som man vill gå vidare med och fördjupa sig i, d v s man gör ett urval i materialet utifrån barnens
intressen och önskemål. Lärarna utformar sedan olika övningar och uppgifter för barnen att lösa, vilka
på ett eller annat sätt berör de olika traditionella ämnena i skolan.
Nya frågor leder till ökad struktur i arbetet
Efter att eleverna har varit ute på fältet och skaffat sig nya kunskaper har nya frågor väckts, vilka nu
ska summeras, belysas och fördjupas i klassrummet. Att göra ett urval utifrån materialet är ett viktigt
moment i arbetsprocessen för att stimulera elevernas lust och motivation till vidare kunskapssökning,
och för att få struktur i det fortsatta arbetet i klassrummet.
I projektet S-VINDEL ställde lärarna följande frågor till barnen:
1.
2.
3.
Vad vet vi nu?
Vad ska vi gå vidare och arbeta med?
Vad behöver vi nu för kunskap för att komma vidare?
Ett viktigt moment under hela arbetsprocessen är att emellanåt stanna upp och fråga sig; Vad vet vi nu?
På så sätt blir det lättare för arbetsgruppen att veta var man står just nu och vilken riktning som
projektet kan tänkas ta. I den fördjupande fasen gör man också en återkoppling till tidsplanen med ett
bestämmande av slutdatum, vilket ger en överblick och som samtidigt kan fungera som pådrivare.
För att besluta om vad man ska jobba vidare med och i vilken ordning, arbetade man fram en projektplan. Denna innehåller en veckovis planering över de olika momenten i projektet, d v s en mer
detaljerad bild av hur man ska arbeta (själva arbetsmetoden). I projektet S-VINDEL sammanställdes
t ex de olika inplanerade studiebesöken och seminarierna, arbetet med projektgruppen (med barnen)
och planeringstid för projektledarna (se bilaga 3). Ett tips när ni utformar projektplanen är att utgå
ifrån projektbeskrivningen och att låta alla delta i planeringen!
En projektplan kan ha lite olika utseenden och vara mer eller mindre detaljerad, även om syftet med
den alltid är densamma. Ett alternativt upplägg är att mer ingående beskriva arbetsuppgifterna för varje
elev vecka för vecka, där man tydligt ser vem som ansvarar för vad i projektets alla faser (se bilaga 4).
En viktig del i projektplanen är att kontinuerligt lägga in tid för utvärdering av de olika momenten i
projektet. Tanken med utvärdering är att den ska ge tid för eftertanke och förhoppningsvis kunna
generera i nya kunskaper och erfarenheter, vilka kan vara till hjälp och nytta i det fortsatta arbetet. Ett
tips är att använda loggboken som ett verktyg för utvärdering, där varje elev skriver ner sina tankar efter
olika genomförda aktiviteter och att man sedan för en gemensam diskussion i klassrummet.
I de flesta fall får skolprojekt nöja sig med de ekonomiska resurser som redan finns på skolan. Vid
framtagandet av t ex en ”hållbarhetsbok” kan man dock behöva mer pengar (sponsring) till faktagranskning, tryckning och andra utgifter längs vägen såsom studiebesök och seminarier. Det kan då vara
en god idé att göra upp en plan för pengarna, d v s en projektbudget (se bilaga 5), vilken håller koll på
utgifterna och att inkomsterna flyter in. I projektplanen framkommer vilka extra ekonomiska resurser
som behövs.
14
I projektet S-VINDEL kunde man hitta finansiella resurser genom att vindkraften är en högst påtaglig
och angelägen fråga i närmiljön. Torsås kommun, Regionförbudet i Kalmar län, Vindkraft i Kalmarsund och Energimyndigheten kunde dessutom se stora och långsiktiga möjligheter och vinster i att
barnen involveras i hållbarhetsarbetet. I projektet ansökte man också om s.k. Klimpbidrag (Klimp=
Klimatinvesteringsprogram) från Naturvårdsverket. Fonden finns till för att stimulera kommuner, företag och andra aktörer att göra långsiktiga investeringar som minskar miljöbelastningen, och samtidigt
uppmuntra lokalt engagemang och lokala initiativ.
En god idé om man vill starta upp ett bokprojekt är därför att ringa till sin hemkommun eller till olika
företag och organisationer, vilka kan ha en koppling till det studerade ämnet och som själva kan ha ett
intresse av att få vara delaktiga. Använd Vindkraftsboken som ett gott exempel när ni ringer och framhäv vinsterna för alla parter i ett sådant projekt!
I den fördjupande fasen kan det vara läge att kontakta media, vilka kan ge god publicitet till projektet
och skapa positiva känslor hos eleverna genom att deras arbete på så vis lyfts fram och uppmärksammas. Mediebevakningen ökar dessutom möjligheterna att kunna knyta nya kontakter till projektet som
t ex olika företag och organisationer. Ett tips är att ta kontakt med den lokala tidningen och låta dem
följa och bevaka hela arbetsprocessen med projektet.
I kontakten med media kan det vara roligt för eleverna att symboliskt kunna visa upp sitt projekt och
förmedla en känsla av delaktighet och tillhörighet. Ett tips är därför att låta eleverna fritt få skissa över
och tillsammans komma överens om att ta fram, en gemensam logotyp för sitt projekt. Varför inte sedan
trycka upp denna på varsin T-shirt till eleverna, vilket på ett enkelt sätt och för en billig penning skapar
stolthet till projektet och stärker gemenskapen inom arbetsgruppen?
15
Arbetet i klassrummet
Elevernas arbete blev nu att mer ingående få svar på olika frågetecken inom det studerade ämnet. Detta
kunde t ex handla om att:
•
•
•
•
•
•
Bevaka nyheter.
Söka på Internet.
Förstå teknik.
Fördjupa bilder.
Bearbeta texter.
Fundera över hur vi ska nå ut till mottagare.
En mycket viktig fråga att ställa sig i den här fasen av projektet är; Hur ska vi nå ut med vårt arbete?
Är t ex målet med projektet att ta fram dokumentationsmaterial som ska ställas ut på vindkraftexpo dit
olika företag och allmänheten vänder sig? Är syftet med hela projektet att ta fram en Vindkraftsbok för
andra barn i åldern 6-9 år? Om inte innehållet anpassas efter val av mottagare riskerar man att resultatet
kommer att förlora i värde och att det inte får den spridning som man först kanske hade tänkt sig.
Målet med Vindkraftsboken av klass Solen 4-6 (skildrat i projektbeskrivningen) var att ta fram ett
läromedel om vindkraft för barn 6-9 år, och att en timme och 20 minuter skulle avsättas varje vecka
pararellt med övrig undervisning under 1 år. I slutet av projektet avsattes dessutom en hel vecka åt att
färdigställa boken, vilket barnen upplevde som väldigt positivt då de fick extra tid till att kunna koncentrera sig på sina övningar och uppgifter.
16
Det allra första steget i arbetet med Vindkraftsboken var att lärarna tog fram huvudrubriker till bokens
innehåll, vilka utformades utifrån barnens tankar och funderingar om vindkraft under de två inledande
faserna av arbetsprocessen. I detta arbete var även uppdragsgivaren, d v s Regionförbundet i Kalmar
län, delaktig. Genom att skapa huvudrubriker bestämdes vilka områden som eleverna skulle fördjupa sig
i inom sitt tema. Några av dessa kunde t ex handla om:
•
•
•
•
•
Varför blåser det?
Funktion.
Förmågan hos ett vindkraftverk.
Tillverkning.
Miljöfrågor.
Arbetet i klassrummet organiserades vanligtvis i grupper om fyra eller fem personer, vilket stimulerade
barnens samarbetsförmåga och känslan av att detta är något som vi gör tillsammans. Man bestämde att
varje grupp skulle ansvara för att ta fram nio sidor text och bild till boken. På så sätt hjälptes man åt för att
bygga helheten och där var och en av eleverna kunde bidra utifrån sin nivå.
För att skapa struktur i arbetet med att ta fram text och bild till boken, arbetade lärarna fram en arbetsmall med olika övningar och uppgifter till barnen. Denna arbetsmall hade följande utformning:
•
•
•
•
•
•
•
Gör en fråga till er text. Vilken är det?
Bearbeta texten så att den är anpassad till målgruppen, innehållet är detsamma.
Väv in era egna upplevelser i texten, skriver ni t ex om båten Svea, berätta om hur det var när ni åkte med den.
Vilken rolig uppgift kan ni komma på till er text? Skriver ni om hur höga vindkraftverken är, kan ni använda flaggstängers höjd. Kom på någon sådan uppgift till just ert avsnitt i boken.
Leta efter de digitala bilder som ni ska ha med till er text.
Gör egna bilder till texten, bilderna ska förstärka och förtydliga det som står i texten, det kan vara akvarell, collage, teckningar, m.m.
Allt detta tillsammans gör att vi kan ge ut en bok, som är rolig, med faktaavsnitt blandad med egna upplevelser och med härliga bilder. Lycka till!
I slutprocessen av Vindkraftsboken faktagranskade en grupp med experter själva innehållet. Dessutom
inhyrdes en särskild grafisk formgivare för att se till bokens layout, och på samma sätt kontaktades en
redaktör/journalist i arbetet med den textmässiga bearbetningen. I arbetet med bokens layout blev
barnen delaktiga och ställde frågor, vilket ökade deras kunskaper inom området.
Arbetet med Vindkraftsboken gjorde att eleverna kunde få ökade kunskaper inom de olika traditionella
ämnena i skolan. I både klass Solen F-3 och 4-6 konstruerade lärarna olika övningar och uppgifter inom
respektive ämne.
17
Exempel på olika övningar och uppgifter:
Geografi
•
Var ligger Östersjön och Kalmarsund?
•
Det ska byggas vindkraftverk vid Utgrunden. Var ligger det?
•
De som jobbar på pråmen kommer från Tyskland, England, Skottland och Kap Verdeöarna.
Ta reda på var länderna ligger? Vad heter huvudstäderna? Vilka språk talar man där? Vilka är
ländernas största religion?
Svenska
•
Hitta på och skriv intervjufrågor och ställ dem muntligt till dem som jobbar med bygget i
hamnen. Bjud även in viktiga personer till klassrummet. Renskriv frågor och svar i skolan.
•
Gör dikteringar efter besöken.
•
Ta reda på fakta och forska.
•
Läs upp texterna för klassen.
•
Skriv till bilder, foton m.m.
Matematik
•
Det behövs 3 vingar till varje vindkraftverk. Hur många vingar behövs det till de 7 vindkraftverk som ska byggas på Utgrunden?
•
Tornet är 2 m i diameter i toppen. Vad menas med en diameter? Rita.
•
När man bygger ett vindkraftverk till havs slår man ner bottenpålen 19 m i havsbotten.
Hammaren slår ner pålen 20 cm för varje slag. Hur många slag får den göra för att pålen ska komma ner 19 m?
•
Ett vindkraftverk på Utgrunden är 105 m högt med vingarna. Hur många flaggstänger behövs ovanpå varandra för att de ska bli lika höga som ett vindkraftverk om flaggstången är 12 m hög?
Samhällskunskap
•
Vi bjöd in vårt kommunalråd och ställde frågor om lagar, regler och tillstånd för att bygga en
vindkraftsfabrik.
Historia
•
Från väderkvarnar till vindkraftverk i framtiden.
•
Vem byggde det första vindkraftverket?
•
Var byggdes det och när?
Biologi
•
Hur påverkas miljön runt vindkraftverken?
•
Vilka djur och växter finns där över och under vattnet?
•
Störs fåglarna av vindkraftverken i Kalmarsund?
Idrott
•
•
Promenader till och från hamnen.
Klättring på Utblicken.
Bild och media
•
Lärare och elever tar foton för dokumentation. Även bandspelare tas med.
•
Papper och penna tas alltid med för att göra skisser och teckningar.
•
Olika tekniker används, såsom collage och individuella bilder och gruppbilder.
•
Uppgiften att rita en planlösning på en vindkraftsfabrik, för att sedan bygga en modell av den.
18
En viktig fördel med temaarbete i skolan
är att eleverna får tid till att befästa sina
kunskaper genom att man hela tiden
gör återkopplingar och lägger till en bit i
taget. Att få arbeta ämnesöverskridande
med en arbetsuppgift i närmiljön, där
eleven får ett utforskande och reflekterande roll, gör också att det blir lättare
för barnet att förstå sin omvärld och
vilken betydelse den erhållna kunskapen
har för dennes liv.
Detta skapar en ”känsla av sammanhang” för eleven och är inte bara viktig
för att skapa motivation och engagemang
i projektet, utan även för elevens personliga utveckling och välbefinnande.
Checklista
Lärartankar
Öppna frågor
1.
Slutlig deadline
2.
r
Inplanerade aktivitete
3.
uppen
tgr
jek
pro
Arbetet med
4.
tledarna
jek
pro
för
tid
gs
Planerin
5.
ering
ärd
Tid för kontinuerlig utv
6.
Färdig projektplan
7.
ivare
Sponsring/uppdragsg
8.
et
dg
Projektbu
9.
Mediebevakning
10.
Egen logotyp
11.
Mottagare
12.
Huvudrubriker
13.
Arbetsmall
14.
arbete
Ämnesöverskridande
15.
När man arbetar i projekt ges möjligheten
för varje elev att arbeta på sin unika nivå
och att man kompletterar varandra. Det
var och en presterar är lika viktigt för att
bygga helheten. Det är viktigt att skapa
och förmedla en äkta känsla i gruppen av
att ”just jag duger”, att vi behöver varandra
i projektet och att vi alla har ett behov av
att få känna oss accepterade och behövda.
Detta ger eleverna möjlighet att vara och
växa!
19
4. Kunskap genom nya möten
Under det fördjupande arbetet i klassrummet upptäcker eleverna att de måste ta hjälp av olika nyckelpersoner för att få svar på nya frågor som väckts. Det är i dessa möten som mycket av lärandet sker, då
eleverna själva måste skapa en relation till undervisningens innehåll och göra kopplingar mellan sina tidigare erfarenheter och den nya kunskapen. Denna arbetsprocess är också viktig genom att eleverna lär sig
att
lyssna på, respektera och visa hänsyn till andra människors uppfattningar.
Organiserade möten ger kontakt med olika yrkesgrupper
Två exempel på tillvägagångssätt för att kunna öka kunskaperna inom det studerade ämnet är att åka på
studiebesök och anordna seminarier, där eleverna ges stort ansvar för planering, genomförande och utvärdering. I projektet S-VINDEL använde man sig av båda arbetssätten, och lät samtidigt barnen få dokumentera alla sina intryck från dessa möten. Barnen tog foton, bandade och videofilmade dessutom allt som
sades. Detta har sedan fungerat som bra hjälpmedel för att komma ihåg alla de fakta som presenterades
inom ämnet. Många gånger behövde även barnen ringa tillbaka till de inbjudna experterna, eftersom de
nyvunna kunskaperna skapade nya frågor av typen ”Är det såhär det funkar”?
Tack vare dessa möten fick barnen kontakt med olika yrkesgrupper, såsom diverse forskare, kulturgeograf,
ornitolog, lektor i datavetenskap, marinbiolog, sjökapten, metereolog, konstnär, entreprenör, läromedelsförfattare och redaktör. Träffarna stimulerade barnens nyfikenhet, skapade nya uppslag och infallsvinklar
på det studerade ämnet, och genererade värdefulla insikter om hur samhället ser ut och fungerar.
Studiebesöken och seminarierna svarade
alltså på barnens fråga om: Vad är det vi inte
har kunskap om som vi behöver för att slutföra
vårt projekt? Den här kunskapen kunde t ex
handla om följande ämnen:
•
•
•
•
•
•
•
Miljön.
Tekniken.
Historia.
Hur blir det vindar?
Energi – vad är det?
Högskolan och forskning.
Framtiden.
20
På studiebesök
I projektet S-VINDEL kunde arbetet kring studiebesöken delas in i följande 5 faser:
1.
Upptakt – studiebesöket presenteras och i samspråk med lärarna diskuterar och
strukturerar eleverna sina tankar och funderingar om själva besöket. Vem kommer vi att träffa? Vad kommer hon eller han att prata om? Vad för kunskap behöver vi för att komma vidare med vårt projekt?
2.
Förarbete – besöket förbereds genom att eleverna ringer till personen som ska komma och föreläsa, bestämmer tid för träff och presenterar sitt projekt och vad man gärna vill veta inom det studerade ämnet. Barnen söker information och en del av eleverna
utarbetar frågor till besöket.
3.
Studiebesök – besöket dokumenteras genom att eleverna fotograferar, videofilmar och bandar allt det som sägs. Man lyssnar och ställer både förberedda och spontana frågor till gästföreläsaren.
4.
Efterarbete – eleverna lyssnar av sitt bandade material från besöket och ställer sig frågor
av typen: Har vi förstått rätt av det som sades? Vilken kunskap har vi fått nu? Många gånger innebar detta att barnen fick ringa tillbaka till föreläsaren, för att få klarhet i vissa
faktakunskaper och för att ställa nya frågor.
5.
Redovisning – elevernas nyvunna kunskaper från besöken presenteras på ett eller annat sätt integrerat i själva slutresultatet.
21
På seminarier
Inom projektet S-VINDEL arrangerade eleverna två olika sorters seminarier på temat vindkraft. I det första
seminariet bjöd eleverna in samtliga klasser i årskurs 4-6 på Bergkvara skola för att lyssna på och ställa
frågor till, olika inbjuda experter på området. Detta seminarium hade samma förberedelser som studiebesöken. I det andra seminariet bjöd eleverna in sina föräldrar till vindkraftexpon i Bergkvara, för att
berätta om vad de hade lärt sig om vindkraft och dela med sig av alla sina erfarenheter. Barnen fick
också vara med på en vindkraftskonferens på expon i Bergkvara, där de två och två fick berätta om
vindkraft och där besökare fick ställa frågor till dem. I detta arbete hade barnen förberett sig med olika
lappar med rubriker, såsom ”byggnad”, ”miljö” och ”studiebesök”.
I projektet S-VINDEL fungerade därmed seminarierna och konferensen även som redovisningstillfällen
för projektet, även om Vindkraftsboken ännu inte var helt och hållet färdigställd.
Att barnen fick hålla föredrag och svara på frågor gjorde att de själva fick agera experter och få möjlighet att lära någon annan något. Detta är betydelsefullt av flera skäl, genom att det stärker barnens
självförtroende och tron på den egna förmågan, skapar lust och motivation och främjar delaktighet och
inflytande.
Erfarenheterna från studiebesöken och seminarierna ledde till att eleverna kunde bekräfta sina tidigare
kunskaper, men att en del av dessa även behövde omvärderas. Denna omvärdering är a och o för hela
arbetsprocessen, då den hela tiden leder både arbetets och elevernas utveckling av kunskap framåt.
Lärartankar
Checklista
Som lärare är det väldigt viktigt att uppmuntra
och sporra eleverna i att våga ringa det där
telefonsamtalet som de har gått och dragit sig
för. Självförtroende skapar glädje och kreativitet, och motarbetar samtidigt den destruktiva
rädslan av att misslyckas som vi alla mer
eller mindre går runt och bär på. Det är
naturligt att vissa moment i projektet blir mindre lyckade, vilket också är en viktig lärdom att
ta med sig i det fortsatta arbetet.
1. Upptakt
2. Förarbete
k
3. Studiebesö
r
4. Seminarie
ng
ri
fe
5. Fotogra
ing
n
6. Videofilm
r avlyssning
7. Bandning fö
8. Efterarbete
22
5. Resultat och redovisningsform
Resultatet av vindkraftsprojektet på Bergkvara skola kan dels ses som det dokumentationsmaterial som
skolklass Solen F-3 gjorde, samt Vindkraftsboken av klass Solen 4-6. Utan de yngre barnens arbete hade
det troligtvis inte blivit någon bok överhuvudtaget.
Dokumentation av klass Solen F-3
De yngre barnens arbete resulterade i tre dokumentationshäften med namnen ”Projekt Solen Vindkraft” - bok 1 och 2, samt ”Forskningsstation”. I var och en av dessa häften har barnen klistrat in
digitala bilder, text med frågor och svar från olika studiebesök, olika nyhetsartiklar, egenhändigt ritade
bilder på vindkraftsutbyggnaden och uppgiften att bygga en vindkraftsfabrik.
Barnens arbete ställdes sedan ut på vindkraftexpo i Bergkvara. På detta sätt fick barnens arbete både
stor uppmärksamhet och spridning, och intresset var stort för hur man hade arbetat med vindkraft som
tema på skolan.
Vindkraftsboken av klass Solen 4-6
Projektet S-VINDEL resulterade i den
publicerade Vindkraftsboken – en bok av
barn för barn. Boken kan användas som
kunskapskälla för andra barn, samtidigt
som den är lika intressant och lärorik att
läsa som vuxen. Boken har därmed stora
möjligheter av att få stor spridning och
kunna nå ut till många olika mottagare.
Vindkraftsboken har följande huvudinnehåll:
1.
Faktatexter – bestående av faktakunskaper om vindkraften
och med skildringar från de olika studiebesöken.
2.
Sagor/berättelser – invävda i faktatexterna för att ”lätta upp” läsningen och ger uttryck för barnens fantasi och kreativitet inom det studerade ämnet.
3.
Elvins o Elviras ruta – bestående av olika tankenötter om
vindkraften med de rätta svaren längst bak i boken.
4.
Digitala bilder – bilddokumentation från studiebesöken.
5.
Målade/ritade bilder – inspirerade av alla synliga intryck under
projektet och kompletterar och ”målar upp” faktatexterna så
att man förstår dem bättre.
23
Arbetet med Vindkraftsboken har också med hjälp av en it-tekniker, lagts ut på Internet under adressen
www.s-vindel.se. Här kan man bl.a. ta del av projektets loggbok, projektplan, digitala bilder, studiebesök,
seminarier och intressanta länkar. Genom att använda Internet som en informationskanal utåt till allmänheten, får materialet automatiskt en väldigt stor spridning och kan läsas av många olika mottagare.
Den färdiga Vindkraftsboken uppmärksammades slutligen på Vindkraftens dag i Bergkvara, genom
vernissage på arbetsgruppens teckningar (som de gjorde till boken). Vindkraftsboken släpptes över hela
Sverige och författarna fick signera sina böcker och svara på frågor från de närmare 300 besökarna.
Vernisagen blev ett viktigt avslut på projektet, där eleverna fick visa upp sitt konkreta resultat och känna
sig stolta över vad man hade åstadkommit. Vindkraftsboken kan beställas kostnadsfritt (endast frakt och
hanteringskostnader debiteras) genom Regionförbundet i Kalmar län. Läs mer på hemsidan
www.kalmar.regionforbund.se.
ista
l
k
ec
Ch
at
esult
tr
g
rojek
1. P dovisnin
e
R
2.
Betydelsen av uppföljning
Det är inte ovanligt att skolor upplever svårigheter att komma vidare med sitt projekt när den slutliga
redovisningen eller den färdiga produkten har presenterats. Nu har man ju mer eller mindre levererat
vad man ska och målet är uppfyllt! Det är dock viktigt att försöka ta tillvara på kunskaperna av projektet,
och att dessa sprids till fler årskurser och elever. Många gånger utförs kanske projektet av elever i sista
årskurs och som snart kommer att lämna skolan och på så vis även ta med sig kunskaperna. Det kan
därför många gånger vara en god idé att låta t ex en 7:e eller 8:e klass få genomföra projektet,
istället för en 9:a.
På Bergkvara skola har man upplevt vissa problem med att följa upp sitt projekt efter att vindkraftsboken färdigställts. Skolan har nu dock en idé om att införa mentorskap som ett verktyg för uppföljning av
vindkraftsprojektet. Tanken är att de äldre barnen på skolan ska informera och sprida kunskaperna om
vindkraft till de yngre barnen, vilket främjar samarbetsförmågan mellan eleverna och skapar nya möjligheter att arbeta vidare med unga som resurs. En annan tanke är att låta barnen få möjlighet att komma
ut till äldre människor inom t ex äldrevården, för att prata om sitt projekt och för att få ett utbyte av
kunskap och erfarenheter.
Arbetet med S-VINDEL har också inspirerat och lett till nya uppslag och infallsvinklar inom miljötemat, vilka man eventuellt skulle kunna jobba vidare med på Bergkvara skola. Några av dessa kan t ex
handla om:
•
Energi i framtiden.
•
Miljöproblemen i Östersjön.
•
Fyrar och forskning.
•
Väderkvarnar och dess historia.
•
Energi i kroppen.
•
Väder och vindar.
24
Problem att övervinna och möjligheter till vinster
Ett återkommande problem när man vill starta upp ett nytt projekt i skolan är bristen på tid och resurser.
Läroplanen är redan fullspäckad med mål och riktlinjer, och det är svårt att se att det skulle finnas
utrymme för något mer. Att arbeta med hållbar utveckling i skolan ska dock inte ses som ett nytt ämne
som läggs på redan befintliga, utan snarare som en integrerad del i all undervisning. Detta är på flera sätt
en ledningsfråga och kräver att vi omprövar vårt sätt att se på lärande och på hur vi kan nå våra mål i
läroplanen. Även om det många gånger kan kännas som om tiden inte räcker till för ett nytt projekt på
skolan så måste vissa saker få ta sin tid. Ingen tjänar på att pressa fram kunskap, allra minst eleverna själva.
Många gånger finns det någon eller några eldsjälar på skolan som kämpar för temaarbete, men som inte
alltid får med sig resten av personalen. Många gånger finns det också ett brinnande intresse i början av
projektet, men att detta så småningom dör ut eftersom det krävs motivation, engagemang och en vilja
från lärare och rektorer att fullfölja sitt projekt.
Det blir därmed viktigt att understryka vinsterna med att se unga som en resurs i samhället, och visa
upp S-VINDEL som ett gott exempel och vara en inspirationskälla för hur man kan arbeta med hållbar
utveckling i skolan. Några av dessa vinster har vi berört i denna metodhandledning och kan t ex vara:
•
•
•
•
•
•
•
Att barnen får möjlighet att utveckla sin medvetenhet om att kunna påverka samhällsutvecklingen.
Att få känna sig delaktig i att lära andra.
Att ha möjlighet att fördjupa sig i något.
Att våra kunskaper har många mottagare.
Att andra lyssnar på oss.
Att samarbeta med andra utanför skolan och få kontakt med olika yrkesgrupper.
Att lära sig arbetsprocessen med projektarbete.
Mer övergripande kan man se att projektet har vinster för såväl:
•
•
•
Samhället – genom utvecklingen av vindkraft för ett mer hållbart samhälle.
Skolan – genom utvecklingen av nya utbildnings- och undervisningsmetoder för hållbar utveckling.
Individen – genom utvecklingen av nya kunskaper och erfarenheter, samt en uppmuntran till ökad delaktighet och ökat inflytande.
25
Avslutning
Den här metodhandledningen har försökt att uppmärksamma vinsterna med att arbeta med hållbar
utveckling i skolan, utifrån ett konkret exempel. Arbetsmetoden bottnar i ett humanistiskt och demokratiskt förhållningssätt till undervisning och lärande, och vill slå ett slag för varje människas inre
möjligheter och potential. Den ställer sig således negativ till kravet på perfektion och ifrågasätter
effektiviteten i ett lärande där huvudsyftet blir att täcka upp och rätta till de brister som varje elev har.
Detta ska inte förväxlas med ett slappt och kravlöst förhållningssätt till undervisning, utan snarare
tvärtom. Att arbeta med hållbar utveckling innebär att varje elev får en utforskande, reflekterande och
ansvarsfull roll, och att denne får möjlighet att växa utifrån sin unika förmåga. Vare sig vi går på förskolan eller på gymnasiet har vi samma mänskliga behov av att bli sedda, respekterade och emellanåt
få uppskattningar för något vi har gjort. Om vi inte får dessa behov tillfredsställda, hur ska vi då kunna växa
upp, bli reflekterande och ansvarskännande medborgare och skapa ett långsiktigt hållbart samhälle?
Vår förhoppning med vindkraftsprojektet på Bergkvara skola, är att det ska kunna inspirera fler skolor
att börja arbeta med hållbar utveckling. På just Er skola blir kanske målet att ta fram en ”hållbarhetsbok”, för andra blir kanske målet att lägga ut sitt arbete på nätet. Det finns ingen given ram för hur
arbetet ska se ut, och val av innehåll, layout och redovisningsform kommer att variera beroende på
t ex vilken årskurs ni jobbar med i skolan och vem mottagaren bestäms att bli. I arbetet med Vindkraftsboken involverades en särskild arbetsgrupp som faktagranskade materialet, vilket troligen inte
blir aktuellt om man arbetar med ett jämställdhetsprojekt inom förskolan osv. Vill man främja lärandeprocessen och öka chanserna till ett bra slutresultat av sitt projekt, är det dock viktigt att låta arbetsprocessen få ta viss tid. Hur ska vi kunna bygga ett hållbart samhälle om vi inte tänker långsiktigt?
På samma gång som det måste finnas en klar och tydlig struktur i projektarbetet med mål, syfte och
tidsplan, måste det också finnas en flexibilitet mellan lärare och elever under projektets alla faser.
Samtliga elever behöver kanske inte alltid vara samlade vid alla tidpunkter, utan att det viktigaste
snarare är att alla blir delaktiga på ett eller annat sätt. Projektet kan liknas vid en berg och dalbana,
där allt känns fantastiskt, härligt och givande vid en tidpunkt, för att i nästa kännas trögt och oinspirerande. Som lärare är det därför väldigt viktigt att försöka hålla ihop projektet och underlätta och
skapa situationer för eleverna, så att de kan komma vidare i arbetsprocessen. I S-VINDEL lyckades
man att skapa struktur och motivation i arbetet genom att hela tiden ställa nya frågor till barnen för
återkoppling, och att samtidigt låta barnen få dokumentera sina tankar och upplevelser längs hela
arbetsprocessen. Genom att etappvis i projektet sätta upp strategiska mål med ”guldkant”, d v s aktiviteter utöver det vanliga som t ex spännande utflykter, fick projektet dessutom extra kraft och näring.
Sist men inte minst lät man projektet förbli ELEVERNAS PROJEKT, från idé till resultat.
26
Referenser
Litteratur
Albertsson, S ”ABC i projektarbete – elevhandbok” (2002), Bonnier Utbildning
Rogers, C, ”Frihet att lära” (1976) W & W, Helsingborg
Tidskrifter
Öhman, J m.fl., ”Hållbar utveckling i praktiken” (2004), Myndigheten för Skolutveckling
Länkar
www.kumulus.se
www.kalmar.regionforbund.se
www.s-vindel.se
Boktips!
Buscaglia, L, ”Leva, Älska, Lära”, (1982), Litteraturhuset
27
BILAGA 1
Projekt - checklista
1. Inledande fasen
o
Öppna frågor
o
Idéskiss
o
Problemformulering
o
Preliminär deadline
o
Projektnamn
o
Projektgrupp
o
Projektledare
o
Handledare
o
Uppdragsgivare
o
Färdig projektbeskrivning
2. Upplevelsefasen
o
Teckna
o
Intervjua
o
Fotografera
o
Samla ihop och synliggöra materialet
o
Införande av Loggbok, vilken förs av varje elev som ett verktyg för dokumentation
genom projektets alla faser.
3. Fördjupningsfasen
o
Öppna frågor
o
Slutlig deadline
o
Inplanerade aktiviteter
o
Arbetet med projektgruppen
o
Planeringstid för projektledarna
o
Tid för kontinuerlig utvärdering
o
Färdig projektplan
o
Sponsring/uppdragsgivare
o
Projektbudget
o
Mediebevakning
o
Egen logotyp
o
Mottagare
o
Huvudrubriker
o
Arbetsmall
o
Ämnesöverskridande arbete
4. Kunskap genom nya möten
o
Upptakt
o
Förarbete
o
Studiebesök
o
Seminarier
o
Fotografering
o
Videofilmning
o
Bandning för avlyssning
o
Efterarbete
5. Resultat och redovisningsform
o
Projektresultat
o
Redovisning
28
BILAGA 2
Mall för projektbeskrivning
PROJEKTBESKRIVNING
Namn
Projektgrupp
Handledare Uppdragsgivare
Mål Arbetssätt Deadline
Redovisning Resurser
Ekonomi
Övrigt
__________________________________________________
__________________________________________________
__________________________________________________
__________________________________________________
__________________________________________________
__________________________________________________
__________________________________________________
__________________________________________________
__________________________________________________
__________________________________________________
__________________________________________________
__________________________________________________
__________________________________________________
__________________________________________________
__________________________________________________
__________________________________________________
__________________________________________________
__________________________________________________
__________________________________________________
__________________________________________________
__________________________________________________
__________________________________________________
__________________________________________________
__________________________________________________
__________________________________________________
__________________________________________________
__________________________________________________
__________________________________________________
__________________________________________________
__________________________________________________
__________________________________________________
__________________________________________________
Godkänt av handledare
___________________________________________________
Namn Datum
__________________________________________________
Källa: Albertsson, S ”ABC i projektarbete – elevhandbok” (2002), Bonnier Utbildning
29
BILAGA 3
Projektplan S-VINDEL (första 11 veckorna)
30
BILAGA 4
Exempel på alternativ projektplan
Källa: Albertsson, S ”ABC i projektarbete – elevhandbok” (2002), Bonnier Utbildning
31
BILAGA 5
Exempel på enkel utformning av projektbudget
Inkomster
Inträden 3000
Försäljning
500
__________________
Summa 3500
Utgifter
Hyra 800
Reklam 1500
Material 600
Oförutsätt 500
__________________
Summa 3400
Överskott 100
Källa: Albertsson, S ”ABC i projektarbete – elevhandbok” (2002), Bonnier Utbildning
32
