Hygienriktlinjer för ESBL och

Hygienriktlinjer för ESBL och
ESBLCARBA
Regionala riktlinjer för
kommunal vård och omsorg i Västra Götaland
Innehåll
Bakgrund ......................................................................................................................... 3
Referenser ....................................................................................................................... 3
Vårdtagare med bärarskapav ESBL-bildande tarmbakterier i särskilt boende................. 4
Vårdtagare med bärarskap av ESBLCARBA-bildande bakterier i särskilt boende ............. 6
2
Bakgrund
Tarmbakterier såsom E. coli och Klebsiella är en vanlig orsak till framför allt
urinvägsinfektioner. De är också vanliga i kroniska vätskande sår utan att ge infektion.
Under senare år har det förekommit allt oftare att tarmbakterier är resistenta mot olika
antibiotika. Resistens innebär att dessa antibiotika då inte kan användas för
infektionsbehandling. Många tarmbakterier är resistenta genom att de bildar ESBL
(Extended Spectrum Beta-Lactamases). ESBL är ämnen som bryter ner flera viktiga
antibiotika så att de inte är verksamma. Ett särskilt allvarligt hot är en speciell variant av
ESBL som kallas ESBLCARBA. Bakterier med ESBLCARBA är resistenta mot
carbapenemer vilka är våra viktigaste intensivvårdantibiotika. Påvisat bärarskap av
ESBLCARBA är anmälningspliktigt och innebär smittspårningsplikt enligt
smittskyddslagen.
Tarmbakterier kan lätt spridas mellan vårdtagare i vårdsituationer om man har bristande
hygienrutiner. Det har förekommit stora utbrott med resistenta tarmbakterier inom
vårdinrättningar. Dåliga förutsättningar för att hålla en god hygien bland annat genom
vård på flerbäddsrum, överbeläggningar, omflyttning av vårdtagare inom och mellan
avdelningar och personalbrist har varit bidragande orsaker. Störst risk för spridning av
tarmbakterier är då en vårdtagare har diarré, tarmstomi eller tracheostomi, KAD eller
kroniska svårläkta sår.
Referenser



ESBL-producerande tarmbakterier. Maj 2013,Folkhälsomyndigheten
Vårdhandboken www.vardhandboken.se
Att förebygga vårdrelaterade infektioner - Ett kunskapsunderlag, Socialstyrelsen
2006.http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9629/2006-12312_200612312.pdf
Riktlinjerna är framtagna av:
Hygiensjuksköterskor för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland,
Lisbeth Karlsson överläkare Vårdhygien Södra Älvsborgs sjukhus
Riktlinjerna är granskade av:
Smittskyddsenheten i Västra Götaland
Vårdhygien i Västra Götaland
Reviderat 140228
3
Vårdtagare med bärarskap av ESBL-bildande
tarmbakterier i särskilt boende
Arbeta alltid efter basala hygienrutiner som är den viktigaste åtgärden för att
förebygga smittspridning i vårdarbete. De ska därför alltid tillämpas i alla vårdsituationer
och av all personal oavsett om det finns en känd smitta eller inte.
I basala hygienrutiner ingår:
 handhygien, dvs handdesinfektion och ibland också handtvätt
 handskar
 engångsplastförkläde
 ibland kan stänkskydd behövas, t ex visir alternativt glasögon och munskydd
Arbetsklädsel
Arbetskläder ska ha kort ärm så att händer och underarmar kan desinfekteras med
handsprit. Arbetskläder ska bytas dagligen eller oftare vid behov, t ex då de blivit våta
eller förorenade. De ska tvättas i minst 60º C, normallångt program. (SOSFS2007:19)
Punktdesinfektion - smittrening av ytor
Punktdesinfektion är en viktig åtgärd för att förhindra smittspridning. Det är
vårdpersonalens ansvar att punktdesinfektion utförs:
 omedelbart
 vid spill av tex blod, urin, avföring eller sårsekret eftersom kroppsvätskor och
utsöndringar kan innehålla stora mängder smittämnen
Gör så här:
Tag rikligt med ytdesinfektionsmedel med rengörande effekt på en engångsduk och
bearbeta den förorenade ytan. När ytan är synligt ren och torr är den desinfekterad.
Städning kan utföras som vanligt av städpersonal förutsatt att korrekt
punktdesinfektion är utförd. (www.vardhandboken.se)







Informera vårdtagaren om vikten av handhygien före måltid och efter
toalettbesök. Hjälp vårdtagaren med handhygienen vid behov.
Vårdtagaren bör i möjligaste mån ha ett eget rum med toalett och dusch.
Vårdtagare som har peg/stomi, KAD, sår eller drän bör ha eget rum men kan
vistas i gemensamma utrymmen.
Vårdtagare som har diarré ska ha eget rum och om möjligt isoleras på rummet.
Vårdtagare med bärarskap av ESBL-bildande tarmbakterier ska inte dela rum
med vårdtagare som har riskfaktorer i form av peg/stomi, tracheostomi, KAD,
drän eller kroniska sår.
Rådgör med vårdhygienisk expertis om lokala förhållanden inte medger
följsamhet till riktlinjerna!
Tvätt och avfall hanteras som för övriga vårdtagare.
Överför information
Överför information till nästa vårdgivare om vårdtagaren är bärare av ESBL-bildande
tarmbakterier. Det har betydelse för att vårdtagaren ska få verksam antibiotikabehandling vid infektion och rätt placering om sjukhusvård blir aktuell.
4
Övrigt att tänka på
Odla flitigt
Det är viktigt att göra en bakterieodling från misstänkt infektionslokal (tex urin eller sår)
innan man startar en antibiotikabehandling så att man säkert vet att vårdtagaren får rätt
behandling.
Informationsblad
Informationsblad till patienter och anhöriga kan hämtas på Smittskyddsenhetens
hemsida: http://www.vgregion.se/sv/Regionkansliet/Halso--ochsjukvardsavdelningen/Strategisk-utvecklingsenhet/Smittskyddsenheten/Publikationer1/
Följ antibiotikapolicy
Det finns en regional/lokal antibiotikastrategi med förslag på antibiotika som i första
hand ska användas för behandling av urinvägsinfektioner och andra vanliga infektioner.
5
Vårdtagare med bärarskap av ESBLCARBA-bildande
bakterier i särskilt boende
Arbeta alltid efter basala hygienrutiner som är den viktigaste åtgärden för att
förebygga smittspridning i vårdarbete. De ska därför alltid tillämpas i alla vårdsituationer
och av all personal oavsett om det finns en känd smitta eller inte.
I basala hygienrutiner ingår:
 handhygien, dvs handdesinfektion och ibland också handtvätt
 handskar
 engångsplastförkläde
 ibland kan stänkskydd behövas, t ex visir alternativt glasögon och munskydd
Arbetsklädsel
Arbetskläder ska ha kort ärm så att händer och underarmar kan desinfekteras med
handsprit. Arbetskläder ska bytas dagligen eller oftare vid behov, t ex då de blivit våta
eller förorenade. De skall tvättas i minst 60º C, normallångt program.(SOSFS2007:19)
Punktdesinfektion - smittrening av ytor
Punktdesinfektion är en viktig åtgärd för att förhindra smittspridning. Det är
vårdpersonalens ansvar att punktdesinfektion utförs:
 omedelbart
 vid spill av tex blod, urin, avföring eller sårsekret eftersom kroppsvätskor och
utsöndringar kan innehålla stora mängder smittämnen
Gör så här:
Tag rikligt med ytdesinfektionsmedel med rengörande effekt på en engångsduk och
bearbeta den förorenade ytan. När ytan är synligt ren och torr är den desinfekterad.
Städning kan utföras som vanligt av städpersonal förutsatt att korrekt punktdesinfektion
är utförd. (www.vardhandboken.se)







Informera vårdtagaren om vikten av god handhygien före måltid och efter
toalettbesök. Hjälp vårdtagaren med handhygienen vid behov.
Vårdtagaren ska alltid ha eget rum med toalett och dusch.
Kan vistas i gemensamma utrymmen.
Personal som har hand om vårdtagare med ESBLCARBA ska inte under samma pass
handha livsmedel.
Vårdtagare serveras alltid all mat och dryck.
Vårdtagare som har diarré ska om möjligt isoleras på rummet.
Tvätt och avfall hanteras som för övriga vårdtagare.
Överför information
Överför information till nästa vårdgivare om vårdtagaren är bärare av
ESBLCARBA-bildande tarmbakterier. Det har betydelse för att vårdtagaren ska få
verksam antibiotikabehandling vid infektion och rätt placering om sjukhusvård är aktuell.
6
Övrigt att tänka på
Odla flitigt
Det är viktigt att göra en bakterieodling från misstänkt infektionslokal (tex urin eller sår)
innan man startar en antibiotikabehandling så att man säkert vet att vårdtagaren får rätt
behandling.
Nyupptäckt bärarskap
Vid nyupptäckt bärarskap av ESBLCARBA ska smittspårning genomföras, vilket kan
innebära kontrollodlingar av övriga vårdtagare. Patientansvarig läkare är ansvarig i
samverkan med enhetschef, sjuksköterska och Vårdhygien.
Informationsblad
Informationsblad till patienter och anhöriga kan hämtas på Smittskyddsenhetens
hemsida: http://www.vgregion.se/sv/Regionkansliet/Halso--ochsjukvardsavdelningen/Strategisk-utvecklingsenhet/Smittskyddsenheten/Publikationer1/
Följ antibiotikapolicy
Det finns en regional/lokal antibiotikastrategi med förslag på antibiotika som i första
hand ska användas för behandling av urinvägsinfektioner och andra vanliga
infektioner.http://epi.vgregion.se/upload/L%c3%a4kemedel/REKlistan_2014_webb.pdf
7