Dokumentnamn:
ESBL– handläggning inom kommunal
vård i Blekinge
Dokid:
H: Kommunal vård 1
Utfärdare:
Vårdhygien
Vårdhygien,
Patientsäkerhetsavdelningen,
Landstingsdirektörens stab
Godkänt datum:
Ansvarig läkare:
Nästa rev.datum: 2018-03-01
2010-04-01
Bengt Wittesjö
Senaste rev: 2017-02-17
ESBLcarba – tag kontakt med Vårdhygien
Allmänt
ESBL står för Extended Spektrum Betalaktamas, och är ett samlingsnamn för enzymer som kan
bildas av olika bakterier, exempelvis Escheria coli och Klebsiella pneumoniae. Dessa bakterier är
vanliga i den normala tarmfloran hos friska, men är också några av våra vanligaste
sjukdomsframkallande arter. Enzymerna bryter ner de flesta antibiotika i betalaktamgruppen
(penicilliner och cefalosporiner) vilket gör att antibiotikan förlorar sin verkan vid behandling av
en infektion. Det är vanligt att bakterierna även är resistenta mot andra antibiotika –
multiresistens.
ESBL-bildande bakterier identifieras oftast i avföring och urin, men kan även förekomma i sår
och bukinfektioner, samt i blodet i samband med sepsis. De ESBL-bildande bakterierna tillhör
tarmfloran och orsakar inga infektioner där. De kan även kolonisera kroniska sår och kateterurin
utan att ge symtom. Man talar då om ett bärarskap.
Det vanligaste är att man blir bärare av ESBL-bildande bakterier utan att ha några symtom. Hur
man drabbas varierar, från asymtomatiskt bärarskap och enkla urinvägsinfektioner till livshotande
infektioner hos svårt sjuka vårdtagare.
Under de senaste 10 åren har ESBL fått en explosionsartad spridning över världen. De senaste
åren har vi även i Sverige noterat en mycket snabb ökning i sjukvården och i samhället. Stor risk
för spridning av ESBL mellan vårdtagare föreligger vid dålig följsamhet till basala hygienrutiner
hos personalen. Ofta sker spridning via personalens händer.
Smittsamhet
Spridning sker huvudsakligen genom direkt eller indirekt kontaktsmitta, framförallt via
förorenade händer, men även via kläder eller föremål.
Fekal-oral smitta.
Vid förekomst av riskfaktorer ökar risken för smittspridning. Som riskfaktorer räknas diarré,
urin- och faecesinkontinens, stomi, drän, urinavledare (exempelvis KAD, intermittent
katetrisering, suprapubisk kateter), vätskande sår samt kognitiv svikt.
ESBL – handläggning inom kommunal vård i Blekinge
1(4)
Smittsamheten hos vårdtagare med ESBL-bildande bakterier beror i hög grad på förekomst av
riskfaktorer. Riskfaktorer är diarré, vätskande sår eller drän, KAD, RIK eller faeces- och/eller
urininkontinens samt stomi.
Ingen rutinmässig kontroll av personal behövs. Smittrisken till och från personal bedöms som
mycket liten när basala hygienrutiner följs.
Diagnostik, terapi eller annan åtgärd som är för vårdtagaren påkallad får inte förhindras
eller fördröjas på grund av infektion eller bärarskap av ESBL.
Basala hygienrutiner är den viktigaste åtgärden för att förhindra spridning. Dessa ska
konsekvent följas av all personal (se separat dokument).
Vårdtagare med ESBL har rätt till samma
bemötande och omvårdnad som övriga
vårdtagare.
Vårdrutiner
Vistelse i gemensamma lokaler skall föregås av noggrann handhygien, kläder och eventuella
förband eller blöjor skall vara rena. Vårdtagare med diarré skall vistas på sitt rum.
Vårdtagare bör dagligen byta till rena kläder. KAD och dränage skall bäras under kläderna. Sår
skall vara omlagda med rena, täckande förband.
Boende
Personal
Vårdtagare
Vårdtagare med riskfaktorer ska ha eget rum med egen toalett och dusch.
Vårdtagare utan riskfaktorer rekommenderas eget rum och egen toalett och
dusch.
Vårdtagaren ska använda toaletten i sitt egna rum/lägenheten.
Basala hygienrutiner ska följas av all personal.
Handdesinfektion med handsprit utförs före och efter patientkontakt samt efter
kontakt med föremål i rummet, även då handskar har använts.
Handskar används vid kontakt, eller risk för kontakt, med kroppsvätskor.
Skyddsrock/engångsplastförkläde används vid arbetsuppgifter då
arbetsdräkten kan kontamineras. Exempel på sådana arbetsuppgifter kan vara vid
risk för stänk eller kontakt med kroppsvätskor, vid personlig omvårdnad och
arbetsuppgifter som innebär hantering av förorenade föremål såsom bäddning.
Skyddskläder ska användas vid kroppskontakt med patienten.
Vårdtagaren ska utföra handdesinfektion efter toalettbesök och inför måltider
samt då det egna rummet/lägenheten lämnas. Hjälp vårdtagaren vid behov.
ESBL – handläggning inom kommunal vård i Blekinge
2(4)
Observera så att det inte läcker från t ex urinkateter, stomi eller sår.
Byt blöja vid behov innan rummet lämnas.
Vid diarré eller kräkning ska vårdtagaren inte vistas i allmänna lokaler.
Måltider
Måltider i matsal ska föregås av handtvätt samt handdesinfektion av vårdtagarens
händer.
Vårdtagaren bör inte själv ta från buffévagn, utan serveras mat och dryck vid
förekomst av riskfaktorer.
Använt porslin sätts direkt in i diskmaskin. Sprita händerna när disken är
inplockad i maskinen.
Om vårdtagare med ESBL-bildande bakterier önskar hjälpa till med kökssysslor
ska en individuell bedömning göras.
Materiel
Värmedesinfektera allt flergångsmateriel som tål värme i disk- respektive
spoldesinfektor. Övrigt desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel.
Blodtrycksmanschett, stetoskop etc. skall desinfekteras med alkoholbaserat
ytdesinfektionsmedel.
Hjälpmedel Vårdtagarbundna.
Desinfekteras mellan olika vårdtagare.
Städning
Spill av kroppsvätskor punktdesinfekteras med alkoholbaserat
ytdesinfektionsmedel. Använd handskar och engångsförkläde.
Hos bärare med riskfaktorer städning minst 1 gång/vecka. Vid behov av hjälp
med personlig hygien rekommenderas daglig avtorkning av tagytor på toalett med
alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel.
Städning sker med vanligt rengöringsmedel. Det är viktigt med noggrann
mekanisk rengöring av beröringsytor, särskilt på toaletten. Städmateriel ska vara
vårdtagarbundet eller engångs.
Tvätt
Avfall
Besökare
Slutstädning utförs vid utflyttning ur lägenhet/rum. Noggrann mekanisk
rengöring med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel av alla kontaktytor (säng,
sängbord, handtag, toalett mm). Använd Virkon 1 % till golv och toalett. Madrass
kan återanvändas om dess material medger avtorkning med alkoholbaserat
ytdesinfektionsmedel, annars kasseras den.
Smutstvätt som tvättas i 60° kan tvättas gemensamt med annan tvätt. Vid lägre
tvättemperatur ska tvättning ske separat.
Tvätten ska inte förvaras smutsig i tvättstugan, utan tas från lägenheten och läggs
direkt in i tvättmaskin. Använd förkläde, handskar och handsprit vid hantering.
Ren tvätt ska inte transporteras tillbaka till vårdtagaren i tvättkorgen där
smutstvätt förvaras.
Om cirkulationstvätt av textilier förekommer försluts tvättsäcken på rummet.
Använd en vanlig soppåse på rummet. Påsen försluts på rummet hos vårdtagaren
så att läckage undviks. Soppåsen transporteras sedan direkt ut i soprum.
Uppmuntras till handdesinfektion före och efter besök.
ESBL – handläggning inom kommunal vård i Blekinge
3(4)
Smittfrihet
Hur länge man är bärare av ESBL-bildande bakterier är okänt, och vårdtagaren kan inte
smittfriförklaras i dagsläget. Viktigt att observera är att trots negativa odlingsresultat kan
antibiotikaanvändning göra att de ESBL-bildande bakterierna åter kan odlas fram hos vårdtagare i
samband med antibiotikaanvändning.
Uppföljande ESBL-odlingar behöver inte genomföras.
Information
Vårdtagaren ska få muntlig information samt en skriftlig patientinformation. Fynd av ESBL
anmäls enligt smittskyddslagen av laboratorierna. Då ESBL inte är klassat som allmänfarlig
sjukdom finns ingen informationsplikt eller andra förhållningsregler för patienter. Vårdtagaren
uppmanas dock att vid sjukvårdskontakt/inläggning informera personalen om sitt bärarskap. Det
kan vara en bra vägledning så att rätt behandling av eventuella infektioner ges och för att rätt
vårdrutiner skall tillämpas.
Vid byte av vårdenhet ska det föregås av tydligt informationsutbyte.
Vid utskrivning från sjukhus till kommunal vård och omsorg (inklusive hemtjänst) skall ESBLbärarskapet särskilt uppmärksammas vid vårdplanering.
ESBL – handläggning inom kommunal vård i Blekinge
4(4)
