Rehabilitering och behandling med int

1 (18)
Särskilda Vårdfrågor
Individuella vårdärenden
Handläggare
BEDÖMNINGSUNDERLAG
2016-06-30
Kerstin Jonsson
Annette Juvall
Rehabilitering och behandling med integrativmedicinska
inslag vid Vidarkliniken
Bakgrund
Vidarkliniken startade 1985 och drivs av Stiftelsen Vidarkliniken.
Vidarkliniken har 74 vårdplatser och har sedan starten vårdat cirka 30 000
patienter. Verksamheten utgörs förutom av sjukhuset i Ytterjärna också av
landstingsansluten vårdcentral i Järna samt öppenvårdsmottagningar i Stockholm
och Norrköping.
Stockholms läns landsting har sedan kliniken startade 1985 beviljat patienter till
Vidarkliniken för rehabilitering. Fram till början av 2000 gjordes individuella avtal
för varje enskild patient.
Idag har Stockholms läns landsting avtal med Vidarkliniken, det senaste avtalet
skrevs 2011 med start 2012 till 2015. Avtalet har förlängts till och med 2017-03-31.
Sedan 2015-01-01 har Vidarkliniken också avtal om planerad onkologisk
rehabilitering.
Stockholms läns landsting har också avtal med Vidarkliniken rörande
husläkarverksamhet.
Avtalet ”Rehabilitering och behandling med
integrativmedicinska inslag vid Vidarkliniken”
Mål och inriktning
Målet är att för länets befolkning säkerställa tillgången till komplementära och
alternativa rehabiliterings- och behandlingsmetoder med antroposofisk inriktning.
Dessa ska integreras med den traditionella skolmedicinen.
Vårdgivaren ska:
 Ge trygg och säker hälso- och sjukvård med god kvalitet och förtroendefulla
relationer
 Bedriva sin verksamhet med patientfokuserad helhetssyn, kontinuitet,
tillgänglighet och gott och respektfullt bemötande
 Förmedla ett hälsofrämjande synsätt genom att informera, stödja och
motivera patienten att ta eget ansvar för sin hälsa
 Utforma sitt arbetssätt så att resurser används effektivt det vill säga att
patienten får vård på rätt vårdnivå.
2 (18)
BEDÖMNINGSUNDERLAG
2016-06-30
Uppdrag
Vårdgivaren ska efter remiss från verksamhet som bedrivs på SLL:s uppdrag
tillgodose behovet av rehabilitering och behandling med antroposofisk inriktning till
patienter som så önskar.
Den traditionella skolmedicinen ska dock utgöra grund för verksamheten.
Rehabilitering/behandling med integrativmedicinska inslag ska bedrivas i sluten
vård, dagvård och polikliniska besök.
Rehabilitering och behandling ska ske i enlighet med traditionell skolmedicin och
baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet.
Vårdgivaren ska följa tillämpliga vård- och behandlingsprogram samt riktlinjer som
upprättats av SLL.
Rehabilitering och behandling ska ske i enlighet med traditionell skolmedicin och
baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet. De alternativa och komplementära
delarna ska bygga på väl beprövade antroposofiska metoder.
Vårdgivaren ska följa tillämpliga vård- och behandlingsprogram samt riktlinjer som
upprättats av SLL.
Målgrupp
Patienter 18 år och äldre, folkbokförda i Stockholms län och i behov av rehabilitering
och behandling som ingår i nedanstående målgrupper.

Cancersjukdomar och andra svåra somatiska sjukkomar inklusive platser för
specialiserad palliativ vård. Exempel på diagnosområden inom svåra
somatiska sjukdomar är reumatologiska sjukdomar, kroniska mag- och
tarmsjukdomar och sjukdomar i nervsystemet

Specialiserad palliativ vård

Smärttillstånd, till exempel kronisk smärta

Stressrelaterade tillstånd, till exempel utmattningssyndrom
Kunskapsbaserad vård
Verksamheten ska bedrivas så att kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och
sjukvård tillämpas, vilket innebär att vården ska främja hälsoutveckling och bygga
på beprövad erfarenhet och bästa tillgängliga evidens samt formas för att möta den
individuella patientens behov på bästa möjliga sätt.
Vårdgivaren ska följa tillämpliga vård- och behandlingsprogram samt riktlinjer som
upprättats av SLL.
Rehabiliteringen/behandlingen ska om patienten så önskar bygga på en integration
av skolmedicinsk verksamhet och antroposofiska metoder.
Vårdformer
Vårdgivaren ska utforma verksamheten med arbetsmetoder och rutiner som stödjer
att kravspecifikationens mål kan nås.
3 (18)
BEDÖMNINGSUNDERLAG
2016-06-30
Sluten vård
Aktiviteterna ska schemaläggas minst fem (5) av veckans dagar. Återstående
veckodagar ska patienten erbjudas möjligheter till egna aktiviteter.
Dagvård
Patient som får rehabiliteringsinsatser/behandling i dagvård ska erhålla minst en
(1) aktivitetsdag per vecka.
Antal aktiviter i dagvård ska uppgå till minst tre (3) per dag och den sammanlagda
aktivitetstiden ska uppgå till minst tre (3) timmar. Varje
rehabiliterings/behandlingsdag ska innehålla både för- och eftermiddagspass.
Patienten ska under ett dagvårdtillfälle rehabiliteras/behandlas av minst två (2)
olika professioner.
Polikliniska besök
Avser enstaka besök hos läkare eller annan vårdgivare.
Remiss
Vårdgivaren ska utifrån inkomna remisser bedöma vilka patienter som ska får
remisser bedöma vilka patienter som ska få rehabiliteringsinsatser/behandling och i
vilken vårdform detta ska ske.
Inskrivning och rehabiliterings-/behandlingsplan
Problembeskrivning och anamnes ska inhämtas i samband med inskrivning av
patienten.
Individuell rehabiliterings-/behandlingsplans ska upprättas i nära samråd med
patienten. Om samråd ej kan ske ska orsaken anges i journalen. Planen ska
upprättas och dokumenteras så snarts om möjligt dock senast två (2) dygn efter
inskrivningen. Planen ska även innehålla förslag på fortsatta åtgärder efter
utskrivningen vilka ska dokumenteras i patientjournalen.
Epikris
Epikris ska snarast dock senast inom två (2) veckor efter avslutad rehabiliterings/behandlingsperiod skickas till inremitterande.
Epikris ska på Beställarens begäran och efter patientens medgivande insändas till
Beställaren. Detta ska ske snarast dock senast inom två (2) veckor efter begäran.
Patientsäkerhet
Vårdgivaren ska:
 säkerställa att all vård och behandling sker med största möjliga säkerhet för
patienten
 ha rutiner för avvikelsehantering och rutiner för att identifiera och förebygga
patientrisker
 i lokal instruktion ha dokumenterade rutiner och ansvarfördelning för
läkemedelshantering
4 (18)
BEDÖMNINGSUNDERLAG
2016-06-30
Samverkan
Vårdgivaren ska:
 samverka med inremitterande och ansvara för kontakter med andra
vårdgivare och aktörer under hela vårdperioden och i samband med
utskrivningen
 Ha dokumenterade rutiner för samverkan kring enskilda patienter
Rehabilitering på Vidarkliniken, slutenvård 2015
Vårdtyp
Cancer rehabilitering
Medicinsk rehabilitering
Palliativ vård
Smärtrehabilitering
Stressrehabilitering
Summa
Vårdtillfällen Produkt enligt avtal
Cancersjukdomar och
56
andra svåra somatiska
98
sjukdomar
10
Specialiserad palliativ vård
85
Smärttillstånd
120
Stressrelaterade tillstånd
369
Cancerrehabilitering för patienter som har genomgått cancersjukdom inklusive
palliativ vård.
o Bedrivs i slutenvård högst 21 dagar per vårdtillfälle.
o Bedrivs i dagvård max 8 tillfällen
o Bedrivs som polikliniska besök
Svåra somatiska sjukdomar till exempel reumatiska sjukdomar, sjukdomar i
nervsystemet.
o Bedrivs i slutenvård högst 21 dagar per vårdtillfälle.
o Bedrivs i dagvård max 8 tillfällen
o Bedrivs som polikliniska besök
Smärtrehabilitering för patienter med kronisk smärta.
o Bedrivs i slutenvård högst 21 dagar per vårdtillfälle.
o Bedrivs i dagvård max 8 tillfällen
o Bedrivs som polikliniska besök
Stressrehabilitering för patienter med till exempel stressrelaterade tillstånd och
utmattningssyndrom.
o Bedrivs i slutenvård högst 21 dagar per vårdtillfälle.
o Bedrivs i dagvård max 8 tillfällen
o Bedrivs som polikliniska besök
5 (18)
BEDÖMNINGSUNDERLAG
2016-06-30
Övrigt rehabiliteringsutbud i Stockholms läns landsting
Vårdgivare inom cancerrehabilitering
Husläkaruppdraget
Primärvården har en central roll för patienten/de närstående. I enstaka fall är
allmänläkaren fast vårdkontakt i vårdprocessens inledning, vilket innebär att
rehabiliteringsbehov ska identifieras och en individuell vårdplan upprättas.
Vårdval primärvårdsrehabilitering
För närvarande finns 71 godkända mottagningar inom vårdval
primärvårdsrehabilitering.
Verksamheten omfattar akuta och planerade rehabiliteringsinsatser i öppenvård,
enskilt och i grupp på mottagning och eller i hemmet.
Uppdraget kan inkludera tilläggstjänster såsom kombinerad fysikalisk
lymfödemterapi och behandling i bassäng.
Syftet med insatserna är att förbättra patientens aktivitets- och funktionsförmåga
med målsättningen att återvinna eller bibehålla bästa möjliga funktion och tidigt
åtgärda försämring av funktionstillstånd, samt skapa goda villkor för ett
självständigt liv med aktivt deltagande i samhällslivet. Vårdgivaren ska arbeta
utifrån ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv.
Bröstcentrum
Bröstcentrum finns vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, Södersjukhuset
och Capio S:t Görans sjukhus. Uppdraget inom Bröstcentrum avser Stockholms läns
landstings (SLL) verksamhet för bröstcancerscreening, klinisk utredning av personer
som söker för bröstsymtom samt bröstcancervård inklusive rehabilitering.
Uppdraget omfattande cancerrehabilitering i öppenvård ska följa riktlinjer i
nationellt vårdprogram. Grundläggande cancerrehabilitering på Bröstcentrum
tillgodoses av sjukvårdsteamet där kontaktsjuksköterskan har ett uttalat ansvar att
identifiera patientens behov. Utöver sjukvårdsteamets insatser bör insatser av till
exempel kurator, fysioterapeut, dietist samt arbetsterapeut med kompetens inom
bröstcancer erbjudas.
Grundläggande och specialiserad cancerrehabiliteringen bör huvudsakligen ske i
dagvård.
Om behov av avancerad cancerrehabilitering identifierats ska Bröstcentrum stöda
patienten att etablera kontakt med leverantör för specialiserad rehabilitering.
Specialiserad kirurgisk rehabilitering efter vård på akutsjukhus
Vårdval med fyra (4) godkända vårdgivare.
I målgruppen ingår patienter som genomgått större kirurgiska ingrepp
(inkluderande cancerkirurgi), vårdats för skador i rörelseorganen eller som efter
trauma eller sjukdom drabbats av multipla skador i ett eller flera organsystem.
6 (18)
BEDÖMNINGSUNDERLAG
2016-06-30
Specialiserad neurologisk rehabilitering efter vård på akutsjukhus
Vårdval med tre (3) godkända vårdgivare.
Vårdval omfattar planerad multimodal rehabilitering riktad till vuxna patienter med
påtagliga neurologiska symtom och funktionsnedsättningar samt multiskadade med
symtom från nervsystemet. Patienter som genomgått kirurgisk behandling på grund
av cancerdiagnoser ingår i målgruppen.
ASIH
Vårdval avseende avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) bedrivs av 18 vårdgivare.
Vid komplexa behov eller särskilda behov som kräver snabba bedömningar av läkare
alternativt har behov av insatser som kräver hög tillgänglighet och särskild kunskap
och kompetens kan patienten erbjudas vård inom ASIH. Detta som ett alternativ
eller komplement till slutenvård på sjukhus. Patienten, oavsett diagnos, ska utifrån
sina förutsättningar och önskemål uppnå tillfrisknande alternativt bästa möjliga
symtomkontroll/lindring och så hög grad av autonomi som möjligt. Vården ska ges
utifrån en helhetssyn och beaktande av patientens medicinska, funktionella,
psykologiska och sociala situation. I vårduppdraget ingår fysikalisk behandling, så
att patientens symtom kan lindras och livskvalitet främjas. Vårdgivaren ska
informera och instruera närstående och hemtjänstpersonal i ett individuellt
rehabiliterande förhållningssätt.
SPSV
Vårdval avseende specialiserad palliativ slutenvård (SPSV) bedrivs av 12 vårdgivare.
Uppdraget är att vårda patienter 18 år eller äldre, med komplex sjukdoms/symptombild som inte svarar på sjukdomsmodifierande behandling och som på
grund av sjukdomen har en begränsad återstående livstid och är i behov av
komplexa symptomlindrande medicinska och omvårdnadsmässiga insatser dygnet
runt.
Målet är att patienterna, utifrån sina egna förutsättningar och önskemål, ska uppnå
bästa möjliga symtomkontroll/lindring. Vårdformen riktar sig till patienter, oavsett
diagnos, med ett behov av specialiserad palliativ vård i slutenvårdsform. Oavsett
diagnos eftersträvas en så hög grad av hälsorelaterad livskvalitet och autonomi som
möjligt för patienter i livets slutskede.
Verksamheten är organiserad i multiprofessionella team, där flera yrkesgrupper
ingår för att genom ett samarbetande förhållningssätt kunna tillgodose och bedriva
en hälso- och sjukvård med en helhetssyn och beaktande av patienternas fysiska,
psykiska, sociala och existentiella vårdbehov. Hälso- och sjukvården ska ges i
enlighet med palliativmedicinsk evidens och evidens inom palliativ omvårdnad.
Detta ställer höga krav på kompetens inom palliativ medicin och tvärprofessionellt
arbetssätt dygnet
Planerad specialiserad onkologisk rehabilitering i sluten vård
Vårdval med sex (6) godkända vårdgivare för rehabilitering i sluten vård.
Patienterna ska komma från eget boende.
Målgruppen omfattar patienter som är 18 år eller äldre i behov av planerad
specialiserad rehabilitering efter genomförd behandling (operation, strålbehandling,
cytostatikabehandling.) I målgruppen ingår även patienter med pågående peroral
cytostatikabehandling.
7 (18)
BEDÖMNINGSUNDERLAG
2016-06-30
Sektionen för cancerrehabilitering, onkologiska kliniken Karolinska
Universitetsjukhuset, Solna
Sektionen för cancerrehabilitering stöttar enskilt eller tillsammans patienten och
dennes närstående som partner och barn. Kontakterna sker individuellt eller i
grupp.
Mål med verksamheten är att patient och närstående ska kunna leva ett så kvalitativt
bra liv som möjligt under och efter cancerbehandling. I det psykosociala teamet
ingår sjuksköterskor, psykiater, psykoterapeuter och kuratorer (socionomer med
vidareutbildningar på magisternivå och inom psykoterapi). I det psykosociala
arbetet ingår bedömningar, utredningar, samtalsbehandlingar och sociala
insatser. De arbetar både med vuxna och med barn samt deras familjer.
I det interprofessionella teamarbetet, inkluderande patient och närstående, ingår
sjukgymnast, dietist, arbetsterapeut.
Centrum för cancerrehabilitering
Ett nybildat centrum för cancerrehabilitering i öppenvård vid Sabbatsbergs sjukhus.
Syftet är att ge cancerpatienter i hela Stockholms län tillgång till en god specialiserad
rehabilitering. Här ska bedrivas tvärprofessionell cancerrehabilitering med
forsknings och utbildningsperspektiv.
Rehabilitering vid svår somatisk sjukdom
Svår somatisk sjukdom är svårdefinierbart, men i begreppet menas ofta personer
med resttillstånd efter neurologisk sjukdom (stroke, MS, Parkinson, ALS, traumatisk
hjärnskada) och reumatologiska sjukdomar (inflammatoriska reumatiska sjukdomar
såsom reumatoid artrit, pelvospondylit, psoriasis-artrit och juvenil kronisk artrit)
Det pågår, sedan längre tid tillbaka, en utveckling inom sjukvården innebärande
utflyttning av alla typer av vård. Vården ska erbjudas på lägsta effektiva
omhändertagande nivå utanför sjukhusen (LEON-principen). Olika typer av
kirurgiska ingrepp och annan somatisk utredning, vård och rehabilitering är därför
alltmer förlagd till dagvårds- och andra öppenvårdsformer. Utvecklingen av nya,
modernare behandlingsprinciper, inkluderande evidensbaserade
behandlingsmetoder och läkemedel, har bidragit till denna positiva utveckling inom
sjukvården.
I det akuta skedet ges patienter med neurologiska och reumatiska sjukdomar
möjlighet till rehabiliterande insatser och behandlingar inom den högspecialiserade
sjukhusvården.
För patienter med förvärvade hjärnskador finns möjlighet till högspecialiserad
rehabilitering i slutenvård på Rehabiliteringsmedicinska
Universitetskliniken Stockholm, på Danderyds sjukhus.
På samma klinik finns även möjlighet till fortsatt uppföljning i form av
strukturerade rehabiliteringsprogram grundade på evidensbaserade
behandlingsmetoder, i dagrehabiliterings- eller öppenvårdsform.
För personer med resttillstånd efter neurologiska eller reumatologiska sjukdomar
föreligger sällan indikation för planerad inneliggande rehabiliteringsperiod efter det
subakuta skedet (>3-6 månader).
8 (18)
BEDÖMNINGSUNDERLAG
2016-06-30
Behov av regelbundet, återkommande rehabiliteringsperioder i slutenvård bedöms
mycket ovanligt, i de flesta fall. Dessa patientgrupper, liksom övriga, kan ha behov
av stöd, för upprätthållande av optimal funktions- och aktivitetsnivå. Sådant stöd
ska i första hand erbjudas inom SLL:s vårdval Primärvårdsrehabilitering,
inkluderande Neuroteamen, som riktar sig till personer med neurologisk skada
eller sjukdom.
Specialiserad neurologisk rehabilitering efter vård på akutsjukhus
Vårdval omfattande planerad multimodal rehabilitering riktad till vuxna patienter
med påtagliga neurologiska symtom och funktionsnedsättningar samt multiskadade
med symtom från nervsystemet.
Det finns tre (3) vårdgivare avseende Specialiserad neurologisk rehabilitering efter vård på
akutsjukhus.
Neurologi - planerad specialiserad rehabilitering
Det finns elva (11) vårdgivare som bedriver planerad specialiserad neurologisk
rehabilitering.
Vårdvalet omfattar planerad specialiserad multimodal rehabilitering i dagvård eller
sluten vård riktad till patienter 18 år eller äldre med neurologiska sjukdomar/skador
enligt följande:






tumörer i hjärna och/eller andra delar av det centrala nervsystemet,
tumörerna kan vara elakartade eller godartade
skador i hjärna och/eller andra delar av det centrala nervsystemet
sjukdomar i nervsystemet
sjukdomar i hjärnans kärl
resttillstånd efter sjukdomar/skador enligt ovan.
Samtliga sjukdomar/skador enligt ovan ska ha medfört påtagliga kvarstående
neurologiska symptom och funktionsnedsättning.
Patienterna ska komma från eget boende. För slutenvård omfattar målgruppen
patienter folkbokförda i Stockholms län eller kvarskrivna. För dagvård omfattar
målgruppen patienter folkbokförda i Sverige.
Reumatologi - specialiserad rehabilitering
Målgruppen är färdigutredda patienter från eget boende med inflammatoriska
reumatiska sjukdomar såsom reumatoid artrit, pelvospondylit, psoriasis-artrit och
juvenil kronisk artrit. Uppdraget omfattar specialiserad rehabilitering i slutenvård.
Patienterna ska komma från eget boende. Målgruppen omfattar patienter som är 18
år eller äldre och folkbokförda i Stockholms län eller kvarskrivna.
Patienter i behov av övervägande medicinsk behandling inklusive medicinjustering
ingår inte i målgruppen.
Det finns en (1) vårdgivare som bedriver rehabilitering (LOU) för patienter med
reumatiska sjukdomar. Avtalet går ut 2016-12-31.
9 (18)
BEDÖMNINGSUNDERLAG
2016-06-30
Rehabilitering i varmt klimat - klimatvård
Målgruppen är patienter, vuxna och barn/ungdom, som är folkbokförda i
Stockholms län. Rehabiliteringsperioden för vuxna är 28 dagar förutom vid psoriasis
då rehabiliteringsperioden är 21 dagar. För barn/ungdom är rehabiliteringsperioden
21 dagar oavsett diagnos. Det finns två (2) vårdgivare som bedriver rehabilitering i
varmt klimat. Uppdraget omfattar specialiserad rehabilitering i sluten vård för
patienter med inflammatoriska reumatiska sjukdomar, neurologiska
sjukdomar/skador eller psoriasis.
Inflammatoriska reumatiska sjukdomar
Denna rehabilitering riktar sig till patienter där målen inte kan nås genom
egenträning eller träning i Primärvårdsrehabilitering. Patientens sjukdom och
tillstånd ska tåla intensiv träning i enskilt och i grupp. Syftet är att genom ett
individuellt utformat rehabiliteringsprogram förbättra patientens funktions- och
aktivitetsförmåga. Målet är att patienten under hela rehabiliteringsperioden ska ges
möjlighet till ökad grad av kunskap om sin sjukdom och livsstilsförändringar samt
ges motivation till fortsatt egenträning efter utskrivningen. Den specialiserade
rehabiliteringen ska bedrivas av tvärprofessionellt team bestående av legitimerad
personal; läkare, fysioterapeut, arbetsterapeut och sjuksköterska samt
undersköterska.
Neurologiska sjukdomar/skador
Rehabilitering som riktar sig till patienter med rörelsehinder till följd av pareser,
spasticitet och ataxi. Rehabiliteringen består av funktionsuppehållande,
motorikförbättrande och konditionshöjande träning.
Psoriasis
Målgruppen är patienter med utbredd svår psoriasis som inte läker på lokal- ljusoch/eller läkemedelsbehandling.
Rehabilitering vid långvarig smärta och
utmattningssyndrom inom Stockholms läns landsting
Husläkaruppdraget
Primärvården har en central roll för patienten/de närstående. I enstaka fall är
allmänläkaren fast vårdkontakt i vårdprocessens inledning, vilket innebär att
rehabiliteringsbehov ska identifieras och en individuell vårdplan upprättas.
Vårdval primärvårdsrehabilitering
För närvarande finns 71 godkända mottagningar inom vårdval
primärvårdsrehabilitering.
Verksamheten omfattar akuta och planerade rehabiliteringsinsatser i öppenvård,
enskilt och i grupp på mottagning och eller i hemmet.
Uppdraget kan inkludera tilläggstjänster såsom kombinerad fysikalisk
lymfödemterapi och behandling i bassäng.
10 (18)
BEDÖMNINGSUNDERLAG
2016-06-30
Syftet med insatserna är att förbättra patientens aktivitets- och funktionsförmåga
med målsättningen att återvinna eller bibehålla bästa möjliga funktion och tidigt
åtgärda försämring av funktionstillstånd, samt skapa goda villkor för ett
självständigt liv med aktivt deltagande i samhällslivet. Vårdgivaren ska arbeta
utifrån ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv.
Rehabilitering vid långvarig, ospecifik smärta, MMR1
Vårdvalet är ett tilläggsavtal för husläkarverksamheter med basal hemsjukvård.
Målgrupp för tilläggsuppdraget är patienter med långvarig ospecifik smärta som
varat mer än tre månader med låg eller måttlig påverkan av psykisk
ohälsa/psykosociala faktorer. Målet med rehabiliteringen är ökad livskvalitet samt
ökad aktivitets- och arbetsförmåga hos patienterna.
I MMR ingår teambesök och konferenser samt individuella besök och gruppbesök
Rehabilitering vid långvarig smärta och utmattningssyndrom, MMR2
Vårdvalet omfattar bedömning och rehabilitering på specialistnivå enligt multimodal
modell. Särskild hänsyn ska tas till samsjuklighet.
Målgrupperna är patienter med mycket komplex problematik bestående av:


långvarig smärta med eller utan samsjuklighet
utmattningssyndrom.
Patienterna ska ha fyllt 18 år och ha genomgått en allmänmedicinsk utredning i syfte
att utesluta diagnoser som ska behandlas av annan specialist. Patienter med enbart
lätt till medelsvår psykisk ohälsa eller psykiatrisk sjukdom ska hänvisas till
husläkarmottagning eller till den psykiatriska vården.
Rehabilitering vid långvarig smärta och utmattningssyndrom sker i
öppenvårdsform. Det saknas indikation för inneliggande vård och rehabilitering vid
dess tillstånd.
I vissa fall finns behov av högspecialiserad smärtrehabilitering, vid mer
komplicerade smärttillstånd. Sådan rehabilitering kan erbjudas via
Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken Stockholm, i
öppenvårdsform. I enstaka fall finns behov av en kortare, avgränsad period av
utredning och rehabilitering via veckovård. Sådan högspecialiserad
smärtrehabilitering kan erbjudas patienter inom SLL, i förekommande fall, efter
remiss till Akademiska sjukhuset Uppsala.
För personer med allvarligare form av utmattningsdepression, finns möjlighet till
vård via öppenvårdspsykiatrin.
11 (18)
BEDÖMNINGSUNDERLAG
2016-06-30
EVIDENS
I en systematisk översikt avseende Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta,
publicerad av Cochrane Collaboration 2014-09-02 sammanfattad av SBU 2015,
fastslås att:

Det finns vetenskapligt stöd för att ett multidisciplinärt förhållningssätt är
mer effektivt än standardvård för att minska smärta:
-
MMR är effektivare än fysisk och/eller fysikalisk behandling vad beträffar
smärtlindring på kort och medellång sikt, men inte på lång sikt:
-
MMR är effektivare än fysisk och/eller fysikalisk behandling vad beträffar
minskning av aktivitetsbegränsning på kort och lång sikt, men inte på
medellång sikt:
-
MMR är effektivare än fysisk och/eller fysikalisk behandling vad beträffar
arbetsåtergång på medellång och lång sikt, men inte på kort sikt:
-
Med hjälp av MMR kan man påverka ett antal olika samverkande variabler.
Det väsentliga är helhetseffekten.
Faktaruta
2 Multimodal
rehabilitering.
Faktaruta
Multimodal
rehabilitering.
Multimodal
rehabilitering
(MMR)
är en
samlingsbeteckning
behandlingsmetoder
Multimodal
rehabilitering
(MMR)
är en
samlingsbeteckning
på på
behandlingsmetoder
som
som
inbegriper
såväl
fysiologiska
och
medicinska
som
inbegriper såväl fysiologiska och medicinska som psykologiska och sociala insatser. Detta
förutsätter ett fast team av vårdgivare från flera olika professioner (t ex läkare,
fysioterapeut, arbetsterapeut, psykolog, kurator, sjuksköterska). Multimodala rehabiliteringsprogram varar vanligtvis under fyra till åtta veckor, och målen som ska uppnås
definieras inledningsvis av teamet tillsammans med patienten. Multimodal
rehabilitering har på senare tid börjat delas in i två nivåer, MMR1 och MMR2, där MMR2
kännetecknas av att teamen har en högre kapacitet och kompetens än MMR1-teamen.
MMR1 erbjuds vanligen inom primärvården, medan MMR2 oftast erbjuds inom
specialistvården.
12 (18)
BEDÖMNINGSUNDERLAG
2016-06-30
OMVÄRLDEN
Landsting med avtal med Vidarkliniken
Landsting/region
Avtalstid
Stockholms läns landsting
2012 - 2015
Möjlighet till
förlängning
Upp till 2 år (t om
2017)
Västra Götalandsregionen
Beslut om ny upphandling har
ej fattats ännu.
Landstinget i Östergötland
Avtalet ska förlängas
Landstinget Sörmland
Region Skåne
2012 - 2014
Förlängt till 2016.
2015 - 2016
1 + 1 år ( t om
2018)
o tom 2016
2015 - 2019
Nej
Förlängning upp
till 24 mån
Nya patientlagen
Under 2015 uppgår kostnaden för utomlänspatienter till 296 tkr och under de fyra
första månaderna 2016 är kostnaden 350 tkr.
Förfrågningar från andra landsting om att utnyttja SLL:s avtal i stället för att skriva
eget avtal har inkommit till HSF.
EU-vården, patientrörlighet
I enlighet med ersättningslagen för vård i annat land inom EU, inkommer till HSF
förfrågningar från Försäkringskassan. Dessa patientärenden inkluderar personer
som erhållit och bekostat behandlingar på kliniker i annat EU-land.
Rehabiliteringen vilar ofta inte på skolmedicinska grunder utan istället erbjuds ett
stort utbud av icke-evidensbaserade, komplementär-medicinska
behandlingsmetoder på många kliniker. Förvaltningen ska i dessa ärenden, på FK:s
förfrågan, ta ställning till om behandlingen i annat EU-land varit evidensbaserad
och om den kan erbjudas inom SLL.
Vidarklinikens efterlevnad till avtal om ”Rehabilitering
och behandling med integrativmedicinska inslag vid
Vidarkliniken”
Allvarliga brister och låg följsamhet till avtalet har konstaterats vid en fördjupad
granskning via Helseplan. HSF har initierat denna granskning, som genomfördes
våren 2016, med anledning av flertalet oklarheter som noterats av medicinska
rådgivare på HSF efter att ha tagit del av 41 inlämnade slutanteckningar/epikriser.
Här följer en sammanfattning vad som framkommit vid den fördjupade
granskningen av 30 patientjournaler från rehabiliteringen på Vidarkliniken:
13 (18)
BEDÖMNINGSUNDERLAG
2016-06-30

Traditionell skolmedicin utgör inte grunden för rehabilitering och
behandling
-

Det finns angivna skolmedicinska diagnoser i epikriser från slutenvården,
men saknas i stor utsträckning i dagrehabilitering/öppenvård
Det saknas tillräckligt med skolmedicinskt utbildad personal, för att
motsvara att de behandlingar som utförs kan ges inom det skolmedicinska
paradigmet
Det framgår inte i journalerna att patienterna är delaktiga i upprättandet av
sina rehabiliterings-/behandlingsplaner
Skolmedicinska, paramedicinska behandlingsformers utfall är inte
kommenterade eller utvärderade under slutenvårdsperioden
Under dagrehabilitering/öppenvård fanns inga journalförda
läkaranteckningar, som kommenterar skolmedicinska behandlingar utförda
av paramedicinsk personal/terapeut
Det saknas journalanteckningar inom dagrehabilitering/öppenvård som
belyser den givna vården och patientens medicinska tillstånd
Det framgår inte i journalerna att man arbetar enligt gängse
multimodala rehabiliteringsmetodik, inkluderande:
-
interdisciplinära team
en gemensam, skriftligt dokumenterad individuell rehabiliteringsplan
realistiska och mätbara mål och delmål, inkl minskning av
aktivitetsbegränsning och arbetsåtergång
att patient (och närstående) varit delaktig i upprättandet av
rehabiliteringsplanen, vilket även är reglerat i Patientlagen
evidensbaserade behandlingsmetoder
Journalgranskningen ger en bild av att den antroposofiska filosofin är
den egentliga grunden för rehabiliteringen.

Huvuddiagnos avviker i hög grad med registrerad
patientkategori (målgrupp, enligt avtalet)
-
För 28 % av slutenvården stämde inte huvuddiagnos med registrerad
patientkategori
För 3 % av slutenvården var det inte möjligt att bedöma huruvida
huvuddiagnos stämde med registrerad patientkategori
Inom slutenvården saknades huvuddiagnos för 3 % av
slutenvårdsperioderna
Inom dagrehabilitering/öppenvård saknades huvuddiagnos för 82 % av
första besöken
Inom dagrehabilitering/öppenvård saknades registrering av
sjukdomstillstånd/diagnos i 100 % av besöken
-
Diagnos ska enligt avtalet anges i slutenvård, dagrehabilitering/öppenvård.
14 (18)
BEDÖMNINGSUNDERLAG
2016-06-30

Brister i journalföringen, utifrån Patientdatalagen och
Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och
journalföring
-
För 75 % av besöken inom öppenvården saknas journalanteckning för det
specifika besöket
Daganteckningar/rondanteckningar saknas från läkare under
slutenvårdstiden i samtliga journaler samt, med ett par undantag, även i
dagvård och övrig öppenvård
Saknas läkares in- och utskrivningsanteckning samt slutanteckning i
samband med dagrehabilitering
Icke-legitimerade terapeuter för inga journalanteckningar
Framgår ej om patienterna erhållit minst 3 aktiviteter/dag, omfattande
totalt minst 3 timmar av minst 2 professioner under dagrehabilitering
(vilket stipuleras i avtalet)
Svårigheter att följa det medicinska förloppet skapar osäkerhet kring
patientsäkerheten.
Frånvaro av journalanteckningar försvårar uppföljning av vårdens
innehåll, resultat och kvalitet.

Bristande rutiner kring dokumentation av läkemedelslistor och
läkemedelsordinationer, utifrån Patientdatalagen och
Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och
journalföring
-
Inom slutenvården saknades läkemedelslista för 8 %
Många läkemedelslistor var handskrivna, somliga svåra att tyda och en del
saknade datering
Det saknades signering av somliga läkemedelslistor
Det framkommer inte tydligt i journalerna om patienten tar sina läkemedel
själv eller om vården sköter administreringen
Inom slutenvården saknades för 33 % journaldokumentation rörande
utfärdade recept både gällande skolmedicinska eller antroposofiska
läkemedel
Inom slutenvården fanns det för 62 % enbart information om utfärdade
recept på antroposofiska läkemedel och ingen journal med information om
utfärdade recept på enbart skolmedicinska läkemedel
Det saknades i 28 % av slutenvårdens epikriser/slutanteckningar
dokumenterad information om läkemedelsordinationer
Inom dagrehabilitering/öppenvård saknades i journaldokumentation om
läkemedelsordinationer och läkemedelslistor
Det ska finnas journaldokumentation om pågående läkemedelsordination
för alla patienter. I de fall patienten inte har läkemedel ska detta
dokumenteras i inskrivningsanteckning.
15 (18)
BEDÖMNINGSUNDERLAG
2016-06-30
Det ska finnas en signerad, läsbar läkemedelslista i patientjournalen, där
det tydligt framgår om patienten själv eller vården administrerar
respektive läkemedel.
Det ska finnas dokumenterad information om läkemedelsordinationer och
läkemedelsberättelse i epikris/slutanteckning.

Har individuell rehabiliterings-/behandlingsplan upprättats?
-
I majoriteten av journalerna har inte en rehabiliteringsplan upprättats, utan
en behandlingsplan
Inom slutenvården saknades rehabiliterings-/behandlingsplan i 18 %
av slutenvårdsperioderna
Inom dagrehabilitering/öppenvård saknades rehabiliterings/behandlingsplan i 66 % av behandlingsserierna
Rehabiliterings-/behandlingsplan finns oftast inte samlad på ett ställe i
patientjournalen, utan återfinns i olika delar journalen
Det framgår inte i journalerna att patienter har varit delaktiga i
upprättandet av sina rehabiliterings-/behandlingsplaner
Det saknas rutiner för journaldokumentation i en gemensam,
patientcentrerad, multimodal mall för en individuell rehabiliteringsplan.

Det saknas beskrivna mål och delmål och patientens medverkan vid
dokumentationen av upprättad rehabiliterings-/behandlingsplan
-
I slutenvården saknas tydliga delmål för ca 94 % av perioderna
För 4 % av slutenvårdsperioderna fanns varken tydliga mål eller delmål
beskrivna
I öppenvården saknas tydliga delmål i samtliga rehabiliterings/behandlingsplaner
För 3 % av behandlingsserierna i öppenvård fanns varken tydliga mål eller
delmål beskrivna
Det saknas en tydlig struktur för dokumentation av rehabiliterings/behandlingsplaner. Delmål anges generellt inte och målen är vagt
uttryckta. Avtalet innehåller krav på individuell rehabiliteringsplan för
varje patient.
Inte i någon journal framgår att mål och delmål i rehabiliterings/behandlingsplanen formulerats tillsammans med patienten.

Brister i utvärderingen av individuella rehabiliterings/behandlingsplaner
-
Det saknas utvärdering för 14 % av rehabiliterings-/behandlingsplanerna
inom slutenvården
För 43 % inom slutenvården fanns delvis en av utvärdering av
rehabiliterings-/behandlingsplanen
Det saknas utvärdering av rehabiliterings-/behandlingsplan för 16 % inom
öppenvården
16 (18)
BEDÖMNINGSUNDERLAG
2016-06-30
-
För 46 % inom öppenvården fanns delvis en utvärdering av rehabiliterings/behandlingsplanen
Uppgifter saknas i journalen om patienten varit delaktig vid utvärdering av
rehabiliterings-/behandlingsplanen
Det saknas struktur och dokumentation avseende utvärdering av
uppställda mål och delmål, enligt rehabiliterings-/behandlingsplaner.

Brister i slutanteckningar/epikriser, utifrån Patientdatalagen och
Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och
journalföring
-
-
Det saknas på Vidarkliniken en enhetlig definition av begreppet
slutanteckning, som används flertydigt i journalerna
Inom slutenvård fanns slutanteckning/epikris skrivna av läkare för samtliga
slutenvårdsperioder
Inom öppenvården saknades slutanteckning/epikris för 26 % av
behandlingsserierna
Inom öppenvården skriver olika professioner skriver sina egna
slutanteckningar:
o 10 % skrivna av läkare
o 44 % av sjuksköterska
o 46 % av terapeut
Multimodala sammanfattningar saknas i stor i utsträckning i
slutanteckningarna från dagrehabilitering och övrig öppenvård
Inom öppenvården är slutanteckningarna generellt inte skrivna ur ett
multimodalt perspektiv och sammanfattningar saknas för teamets hela
insats.

Bristande samordning och planering för överföring och
uppföljning hos annan vårdgivare
-
För sluten- och öppenvården sammantaget saknades för 43 % en planering
för fortsatt uppföljning.
För 9 % fanns planering, men avsaknad av namngiven ansvarig vårdgivare.
För slutenvården saknades dokumenterad planering för uppföljning, med
uppgift om namngiven ansvarig vårdgivare i 7 %.
För 8 % inom slutenvården fanns planering, men namngiven ansvarig
vårdgivare saknades.
Vårdgivaren ska samverka med inremitterande och ansvara för kontakter
med andra vårdgivare och aktörer under hela vårdperioden och i
samband med utskrivningen.
17 (18)
BEDÖMNINGSUNDERLAG
2016-06-30
Slutsatser
Allvarliga brister i verksamheten vid Vidarkliniken och låg följsamhet till avtalet
”Rehabilitering och behandling med integrativmedicinska inslag vid
Vidarkliniken” har konstaterats vid en fördjupad journalgranskning.
 Det finns ett stort rehabiliteringsutbud inom SLL för patienter inom de
målgrupper som omfattas i avtalet med Vidarkliniken.
 Ett flertal nya avtal har tillkommit efter det att avtalet med Vidarkliniken
slöts.
 För personer i eget boende föreligger endast i enstaka fall behov av planerad
rehabilitering i slutenvård.
 Det finns inte behov av regelbundet upprepade dagrehabiliteringsperioder
för någon patientgrupp.
 Primärvården ska utgöra grunden för akuta och planerade behov av riktade
rehabiliteringsinsatser.
 Dagvård/öppenvård ska i möjligaste mån planeras i närheten av boendet
 Verksamheter i Sverige som bedriver offentligt finansierad specialiserad
rehabilitering ska arbeta med modern multimodal interdisciplinär
rehabiliteringsmetodik (MMR).
 Rehabiliteringsprogram enligt MMR ska inkludera evidensbaserade
behandlingsmetoder som inbegriper såväl fysiologiska och medicinska som
psykologiska och sociala insatser. Detta förutsätter ett fast team av
vårdgivare från flera olika professioner (t ex läkare, fysioterapeut,
arbetsterapeut, psykolog, kurator, sjuksköterska).
 Mål och delmål som ska uppnås med en rehabiliteringsinsats, enligt MMR,
ska definieras inledningsvis av teamet tillsammans med patient och
närstående. Målen ska
– dokumenteras skriftligt i en gemensam multimodal mall (=individuell
rehabiliteringsplan) i patientens journal
– vara realistiska och mätbara
– kunna utvärderas tillsammans med patienten och följas upp.
 Cancerrehabilitering utanför akutsjukhus bör huvudsakligen bedrivas i
öppenvård så nära patientens bostad som möjligt. Är patienten inskriven i
kommunal hälso- och sjukvård bör så stor del som möjligt av
rehabiliteringen genomföras där dvs. i patientens vanliga bostad eller på
särskilt boende.
18 (18)
BEDÖMNINGSUNDERLAG
2016-06-30
 Centrum för cancerrehabilitering är i en uppstartsfas. Detta är ett nybildat
centrum för cancerrehabilitering i öppenvård vid Sabbatsbergs sjukhus.
Syftet är att ge cancerpatienter i hela Stockholms län tillgång till en god
specialiserad rehabilitering. Här ska bedrivas tvärprofessionell
cancerrehabilitering med forsknings och utbildningsperspektiv.
 För personer med resttillstånd efter neurologiska eller reumatologiska
sjukdomar föreligger sällan indikation för planerad inneliggande
rehabiliteringsperiod efter det subakuta skedet (>3-6 månader).
 Behov av regelbundet, återkommande rehabiliteringsperioder i slutenvård
bedöms mycket ovanligt, i de flesta fall. Dessa patientgrupper, liksom övriga,
kan vid behov ha stöd, för upprätthållande av optimal funktions- och
aktivitetsnivå. Sådant stöd ska i första hand erbjudas inom SLL:s vårdval
Primärvårdsrehabilitering, inkluderande Neuroteamen, som riktar sig
till personer med neurologisk skada eller sjukdom.
 Rehabilitering vid långvarig smärta och utmattningssyndrom sker i
öppenvårdsform. Det saknas indikation för inneliggande vård och
rehabilitering vid dess tillstånd.
 För personer med allvarligare form av utmattningsdepression, finns
möjlighet till vård via öppenvårdspsykiatrin.
 I vissa fall finns behov av högspecialiserad smärtrehabilitering, vid
mer komplicerade smärttillstånd. Sådan rehabilitering kan erbjudas via
Rehabiliteringsmedicinska kliniken på Danderyds sjukhus, i
öppenvårdsform.
 I enstaka fall finns behov av en kortare, avgränsad period av utredning och
rehabilitering via veckovård. Sådan högspecialiserad smärtrehabilitering kan
erbjudas patienter inom SLL, i förekommande fall, efter remiss till
Akademiska sjukhuset Uppsala.
Det finns ett stort rehabiliteringsutbud inom SLL för patienter inom de målgrupper
som omfattas i nuvarande avtal med Vidarkliniken.
Därför bedömer HSF att det inte finnas något behov av att upphandla planerad
rehabilitering hos ytterligare vårdgivare inom SLL.
Följaktligen bör avtalet för rehabilitering vid Vidarkliniken därför inte ytterligare
förlängas efter 2017-03-31 och inte heller vara föremål för förnyad upphandling.
Förslagsvis kan en dialog föras avseende uppdraget för Centrum för
Cancerrehabilitering. En möjlighet skulle kunna vara att, som komplement till det
grundläggande evidensbaserade rehabiliteringsutbudet, kunna erbjuda patienter
(som så önskar) komplementärmedicinska behandlingsmetoder inom ramen för
verksamhetens utvecklings- och forskningsuppdrag.