FÖREKOMST AV VATTENBURNA
ZOONOSER HOS DJUR I SVERIGE
Mia Holmberg
Avdelningen för Epidemiologi och Sjukdomskontroll
SVA
ÖVERSIKT SMITTÄMNEN
Smittämne
Orsakar sjukdom Anmälningsplikt
hos djur
Människa/Djur
Campylobacter
Nej
Övervakning
djurslag
Människa/Slaktkyckling Slaktkyckling
Cryptosporidium Ibland hos kalvar
Människa
Giardia
Ovanligt
Människa
Hepatit E
Nej
Människa
Salmonella
Ibland
Människa/Djur
Nöt, Gris,
Fjäderfä
VTEC
Nej
Människa/Djur
Vart tredje år på
nöt
CAMPYLOBACTER
• Campylobacterinfektion hos människa orsakas oftast
av arterna C. jejuni (> 90%) och C. coli.
• Bakterien finns normalt i tarmkanalen hos ett flertal
olika djurarter inklusive fjäderfä.
• I Sverige har förekomst av Campylobacter hos
slaktkyckling övervakats sedan 1991.
• Under 2011-2012 genomförde SVA en omfattande
källspårningsstudie om Campylobacter där prover från
djur, människor och vatten i Sverige undersöktes.
CAMPYLOBACTER
Prevalens nötkreatur
Säsongseffekt med högre förekomst av Campylobacter
under sommarmånaderna samt högre förekomst hos
mellankalvar jämfört med äldre djur. (Blixt et al., 2001)
Besättningsprevalens
ca 27% C. jejuni och ca 3 % C. coli (källspårningsstudie, SVA 2011-2012)
Inom-besättningsprevalens
Ingen information tillgänglig
CAMPYLOBACTER
Prevalens får
Något högre förekomst hos lamm jämfört med äldre djur.
(Engvall et al., 1999)
Besättningsprevalens
ca 19 % C. jejuni och ca 1 % C. coli (källspårningsstudie, SVA 2011-2012)
Inom-besättningsprevalens
Ingen information tillgänglig
CAMPYLOBACTER
Prevalens gris
Den vanligast förekommande campylobacterarten hos
gris är C. coli.
Besättningsprevalens
ca 1.5 % C. jejuni och ca 78 % C. coli (källspårningsstudien)
Inom-besättningsprevalens
Ingen information tillgänglig
CAMPYLOBACTER
Prevalens slaktkyckling
Den vanligast förekommande campylobacterarten hos
slaktkyckling är C. jejuni. Säsongsvariation med högre
förekomst under sensommar och tidig höst (Hanson et al., 2007)
Flockprevalens
Ca 11-12 % (enligt övervakningen 2014, 2015)
CAMPYLOBACTER
Prevalens vilda djur
Studier på vilda fåglar har utförts där en säsongsvariation
har observerats med högre förekomst under hösten.
Förekomst av C. jejuni varierar mellan ca 3% upp till 30%
i olika studier av vilda fåglar.
Det saknas kunskap om prevalens hos övriga vilda djur.
Prevalens häst
Det saknas kunskap om prevalens av Campylobacter
hos häst i Sverige.
CRYPTOSPORIDIUM
• Djur är ofta symptomfria bärare men parasiten kan
orsaka diarré hos unga kalvar
• Cryptosporidium förekommer hos många djurslag men
den zoonotiska varianten C. parvum förekommer
framförallt hos unga kalvar.
• Inga prevalensstudier på andra djurslag än nötkreatur
CRYPTOSPORIDIUM
Prevalens nötkreatur
Den vanligaste arten hos nötkreatur är C. bovis som
förekommer i de flesta besättningar. Den zoonotiska
varianten C. parvum är inte lika vanlig och har endast
hittats hos unga kalvar (både mjölk- och köttraser).
Det saknas underlag för att på ett säkert sätt uttala sig
om besättningsprevalens av C. parvum i Sverige och det
finns inte några studier som har undersökt inombesättningsprevalens.
GIARDIA LAMBLIA
• Förekommer hos de flesta djurslag
• Djur är oftast symptomfria bärare av parasiten, oklart
hur vanligt det är med kliniska symptom
• Giardia Lamblia består av flera undergrupper (och
subtyper) varav endast 2 grupper infekterar människa
• Den zoonotiska potentialen är omdiskuterad
• Inga prevalensstudier gjorda i Sverige
HEPATIT E VIRUS
• Hepatit E-virus tillhör familjen hepeviridae som har fyra
genotyper, varav genotyp 1 och 2 enbart infekterar
människa, medan genotyp 3 och 4 är zoonotiska.
• Djur blir inte sjuka av viruset men kan fungera som
reservoarer
• Hepatit E virus har främst studerats hos gris i Sverige
HEPATIT E VIRUS
Prevalens gris
Vanligare hos unga djur.
Besättningsprevalens
Ca 73 % (endast unga djur provtagna) (Widén et al., 2011)
Inom-besättningsprevalens
Ingen information tillgänglig
HEPATIT E VIRUS
Prevalens vilda djur
Vildsvin
Ca 15 % i kultingar och 5 % i äldre djur (ca 8 % totalt)
Älg
Ca 19 % (kombination av antikroppar och RNA)
Inte zoonotisk variant av viruset.
SALMONELLA
• I Sverige finns ett obligatoriskt kontroll- och
övervakningsprogram för Salmonella hos
animalieproducerande djur.
• Salmonella kan orsaka sjukdom hos djur.
• En veterinär som misstänker salmonellainfektion är
skyldig att ta prover för analys av salmonella. Vid
konstaterad infektion spärras besättningen.
• Salmonella påvisas endast i ett fåtal
livsmedelsproducerande djurbesättningar i Sverige
varje år.
SALMONELLA
Prevalens nötkreatur
Den vanligast förekommande serotypen är Salmonella
Dublin, som är en serotyp anpassad till nötkreatur.
Stick-provtagning av lymfknutor vid slakt visar på en mycket
låg förekomst av Salmonella (0-0.24 % från 1996 till 2013)
Besättningsprevalens
Andelen mjölkbesättningar med antikroppar mot Salmonella i
tankmjölk varierade från 0-17 % (medel 3 %) mellan olika
regioner (högst på Öland) i en studie från 2013 (Ågren et al., 2016)
Inom-besättningsprevalens
Det finns inte några publicerade studier
SALMONELLA
Prevalens får
Den vanligast förekommande salmonellatypen är
Salmonella diarizonae som anses vara särskilt anpassad
till får.
Besättningsprevalens
Den fårspecifika S. diarizonae är vanligt förekommande i
den Svenska fårpopulationen, ca 17 % av besättningarna
(Sörén et al., 2015)
Inom-besättningsprevalens
Det finns inte några publicerade studier
SALMONELLA
Prevalens gris
I Sverige är det framför allt S. Typhimurium som påvisats vid
salmonellasmitta på gris under senare år.
Förekomsten av Salmonella i Svenska grisbesättningar är
mycket låg. Sedan 80-talet har antalet konstaterade
salmonellainfekterade besättningar legat under fem per år.
Slakteriprovtagningen visar också på en mycket låg
förekomst av infekterade grisar. Mindre än 0.3 procent
slaktsvin och mindre än 0.4 procent vuxna djur har
salmonellabakterier i tarmlymfknutan.
Inom-besättningsprevalens
Det finns inte några publicerade studier
SALMONELLA
Prevalens fjäderfä
Salmonellatyperna S. Pullorum och S. Gallinarum är
speciellt anpassade till fjäderfän.
Antalet salmonellasmittade fjäderfäbesättningar i Sverige
är mycket lågt jämfört med många andra länder. De
senaste åren konstateras ny smitta i ett fåtal
värphönsbesättningar och slaktkycklingflockar varje år.
Övervakning 2014: 2 slaktkycklingflockar (0.06 %)
2 värphönsbesättningar (0.31 %)
SALMONELLA
Prevalens häst
Det finns inte några prevalensstudier på häst i Sverige.
Salmonella påvisas sällan på häst i Sverige men
sporadiska fall inträffar nästan varje år.
I en studie undersöktes 79 hästar som obducerats vid
SVA för Salmonella. Inget fynd av bakterien gjordes vilket
tyder på att Salmonella inte är vanligt hos hästar i
Sverige (Lewerin 2010).
SALMONELLA
Prevalens vilda djur
Salmonella förekommer hos vilda fåglar. Studier som har
undersökt flyttfåglar tyder på att Salmonella inte är
vanligt hos friska fåglar som migrerar.
Salmonella påvisas varje år hos småfåglar som skickas
in för obduktion till SVA. Antalet varierar mellan år.
Salmonella har påvisats hos igelkottar ett flertal gånger
men prevalensen är okänd.
Salmonella har även påvisats på vildsvin i Mellansverige,
en studie visade att knappt tio procent av vildsvinen bar
på Salmonella av olika typer (Sanno et al., 2014).
VTEC
• Djur kan infekteras av VTEC men uppvisar inga symptom
• Det är framförallt nötkreatur (men även får och get) som är
bärare av och kan fungera som reservoar för bakterien.
• Vart tredje år genomförs undersökningar på svenska
slakterier för att studera förekomsten av VTEC O157:H7 i
träckprov från nötkreatur
• Fynd av VTEC är anmälningspliktigt
VTEC
Prevalens nötkreatur
I studien från 2011–2012 var ca 3 % av proverna positiva för
VTEC O157:H7 och cirka en fjärdedel av dessa var av den
allvarliga subtypen klad 8.
De infekterade nötkreaturen påvisas i huvudsak i Syd- och
Mellansverige.
Besättningsprevalens
I en studie av mjölkbesättningar påvisades VTEC O157 hos
9 % av gårdarna. Inga besättningar i Norrland var positiva. I
Halland var prevalensen 23 %. (Eriksson et al., 2005)
Inom-besättningsprevalens
Det finns inte några publicerade studier
VTEC
Prevalens får
En rikstäckande undersökning på får där träckprover och
öronprover samlades in utfördes vid nio slakterier under
2007-2008. Studien visade att 1,8 % av djuren var
positiva för VTEC O157. Alla positiva fynd var från djur
yngre än 6 månader och från södra Sverige. (Söderlund et al., 2012)
Besättningsprevalens
Det finns inte några publicerade studier
Inom-besättningsprevalens
Det finns inte några publicerade studier
VTEC
Prevalens gris
I en studie undersöktes förekomst av VTEC (0157:H7) hos
slaktsvin vid 5 slakterier under 1998-1999 i Sverige. VTEC
påvisades i 2 (0.08 %) av dessa prover. Resultaten tyder på
att slaktsvin kan fungera som en reservoar för VTEC O157
men också att förekomsten är mycket låg. (Eriksson et al., 2003)
Besättningsprevalens
Det finns inte några publicerade studier
Inom-besättningsprevalens
Det finns inte några publicerade studier
VTEC
Prevalens vilda djur och hästar
Det finns inga studier på hästar och inga positiva prover
har påvisats vid SVA under perioden 2008-2014.
VTEC O157 har undersökts på vilda djur (kanadagås,
rådjur, hare, älg, vildsvin och mås) utan att påvisas (med
undantag för ett prov från ett vildsvin). Resultaten tyder
på att de undersökta vilda djuren inte utgör någon
betydande reservoar för VTEC O157.
KUNSKAPSLUCKOR
Identifierade kunskapsluckor
− Inom-besättningsprevalens för samtliga smittämnen
− Prevalens av samtliga smittämnen hos häst
− Prevalens av Cryptosporidum på andra djurslag än nöt
− Besättningsprevalens av C. parvum hos nöt
− Prevalens av Giardia hos samtliga djurslag
− Hepatit E virus hos andra djurslag än gris
