IR: Bör Sverige rusta upp? Bör Sverige rusta upp? Internationella relationer: Hur besvaras frågan utifrån olika teoretiska skolor Av: Darko Mamkovic, Eric Olofsson, Steven Stenquist 1 IR: Bör Sverige rusta upp? Innehåll 1. Inledning 1.1. Bakgrund 1.2. Syfte 1.3. Metod 2. Ämne: Historiken 2.1. 1200- till 1900-talet 2.2. Kalla kriget 2.3. WWI och WWII 2.4. Rysk pånyttfödelse och återupprustning 2.5. Tillfällighet, maktdemonstration, förberedelse eller … 3. Resultat: Bör Sverige rusta upp? 3.1. Realismen säger … 3.2. Liberalismen säger … 4. Slutsats och diskussion 5. Noter 2 IR: Bör Sverige rusta upp? 1 Inledning 1.1 Bakgrund Det senaste året har medfört stora förändringar inom internationella relationer, inte minst återfödelsen av en spänd svensk – rysk relation. Centrala aspekter har varit påstådd FRA avlysning, NATO övningar, Ryska övningar och inte minst påstådd koncentration och förflyttning av ICBM längst norrvästra ryska gränsen. 1.2 Syfte Beskriva det internationella systemet och samhället ur historisk synvinkel – med fokus på Sverige - Ryssland – och försöka belysa skillnader som finns i tolkningen av problematiken mellan de två mest inflytelsefulla teoretiska skolor inom internationella relationer, nämligen: realism och liberalism. 1.3 Metod Det finns ett brett utbud av olika teoretiska skolor som försöker besvara frågorna inom IR. Fokus ligger kanske ändå på två distinkta tillvägagångssätt: realismen och liberalismen. Det är dessa två metoder som vi använder för att besvara frågan: ”Bör Sverige rusta upp”. 3 IR: Bör Sverige rusta upp? 2 Ämne: Historiken 2.1 Medeltid och Stormaktstid Sverige har mycket rik konflikthistorik med Ryssland, även om Sverige lyckades hålla sig neutral under två världskrig. Redan i slutet av 1200-talet har vi ett 30 årigt krig mellan Sverige och Republiken Novgorod (föregångare till Ryssland). Uppföljaren ”Stora Ryska kriget” under 1500-talet, Sverige under Gustav Vasas styre och Ryssland under Ivan IV ”den förskräcklige”, ett tre årigt krig med status quo ante bellum resultat. Nordiska sju åriga kriget, Nordiska tjugofem åriga kriget. Under den svenska stormaktstiden fortsätter konflikterna och krigen mellan bland annat, Sverige och Ryssland. Sverige har stor och övertygande dominans under en lång tid fram till slutet av 1700- talet och hundra år av fred. Mycket kommer att förändras … 2.2 WWI och WWII Under flera hundra år har finska området varit arena för konflikter och krig. Sverige tappar dominans och mycket mark, bland annat Finland1. SSSR växer starkare och invaderar 1939 Finland. Sverige väljer att stå neutral – men skickar humanitär hjälp. 2.3 Kalla kriget Bipolärt internationellt samhälle, två stora makter på var sin sida USA och SSSR. Sverige fortsätter med neutral utrikes politik men med starkt militärt 1 Uppgång och nergång av stormakterna: - Devetak, Burke & George, An introduction to international relations, 2:a upplagan, Cambridge, Sid: 269 - Devetak, Burke & George, An introduction to international relations, 2:a upplagan, Cambridge, Sid: 272 4 IR: Bör Sverige rusta upp? försvar. Även om fokus av kalla kriget låg på USA - SSSR maktbalans och Berlinmuren med fördelning av Tyskland efter WWII, Koreakriget, hettade det till - under kalla kriget rejält- även i andra delar av Europa, nämligen med: ”Håll gränsen![1]” även i Sverige. Neutrala Sverige visar bestämt viljan att försvara landet. Som tur var avslutades allt med att Sverige överlämnade ubåten till ryssarna med ord: ”Farväl, och på återseende”. Bara några år senare, i början av 90-talet var kalla kriget över, SSSR upplöstes och USA:s dominans växer fram2. 2.4 Rysk pånyttfödelse och återupprustning Många trodde att USA:s dominans är av långvarig karaktär. Kommunismens fall i Centrala- och Öst Europa, anslutning av forna kommunistiska stater till EU, enorm ekonomisk kris i Ryssland, konflikter mellan forna SSSR utbrytar stater med Ryssland pekade på att rysk stormaktstid är över för gott. Dock, tog det knappast 10-15 år för Ryssland att resa sig ur askan, ordna sin ekonomi och börja rusta upp på nytt. Man kan spendera veckor och tusentals ord med att beskriva den ryska återupprustningen, men det gör vi inte här. Vi nöjer oss med att konstatera följande: I slutet av 2012, annonserade president Putin att Ryssland kommer att investera 772 miljarder dollar för militär- uppgradering och utbildning över en tio års period3. Redan under 2011 spenderade Ryssland 72 miljarder dollar4. Omfattande upprustning värd världens uppmärksamhet. 2 USA:s dominans: - Devetak, Burke & George, An introduction to international relations, 2:a upplagan, Cambridge, Sid: 273 3 4 Rysska gazeta (rysk tidning) 2012-02-20. Jämförelse tabell: - Devetak, Burke & George, An introduction to international relations, 2:a upplagan, Cambridge, Sid: 277 5 IR: Bör Sverige rusta upp? 2.5 Tillfällighet, maktdemonstration, förberedelse eller … I media cirkulerar rykten – efter läckta dokument av Edward Snowden – att Sverige spionerar på Ryssland. 2013 utförde NATO den största militära efter kalla krigets övning. I Natos krigsspel som tog plats i Östersjönsområdet (Sverige och Finland) deltog även (neutrala) Sverige?! USA fortsätter att bygga ut sin nya EU-omfattande robotförsvarssköld i Polen och Rumänien vilket besvaras av Ryssland med nya ICBM tester och internationella bombplan patruller. Ryssland utför militärövning ”Zapad”[1] runt Östersjön med cirka 70 000 män. Dessutom utförde Ryssland två flygövningar med mål djupt i svenska området – 1. Stockholm område och 2. FRA objekt. Det första bemöts med NATO stridsflygplan[3] och det andra av Svenska Gripen. Finland varnades av ryska generalen Nikolaj Makarov att inte söka närmare samarbete med NATO och sist men inte minst - i råden av rysk upptrappad upprustning – ICBM placering kring Kallingrad. I slutet av kalla kriget tog svenska regeringen beslut att nedrusta Sverige avsevärt med motivering att det inte finns något hot eller behov för så stor militär som bara kostar. Det verkar som om ingen tänkte att internationella samhället inte är oföränderligt fenomen och att saker och ting kan ändras fort. Det tar kort tid att nedrusta men mycket längre tid att rusta upp. Var det smart att nedrusta svenska försvaret? Vad säger två viktiga teoretiska skolor om ovan presenterade problematik? 6 IR: Bör Sverige rusta upp? 3. Resultat: Bör Sverige rusta upp? 3.1 Realismen säger … Ur ett perspektiv som förefaller vara aktuellt för just en realist finns det ett tydligt synsätt vad gäller just rustning. Från den tid då just realism började bli aktuellt och även välkomnas in i det mer så aktuella rummet för internationell politik till dagens politiska klimat kan en hel del förändringar ses, om än en tråd av samspel och fundamentala principer fortfarande återstår. Ett kort och entydigt svar till om en form av rustning är aktuell för just realister kan inte tydligt fås, utan ett perspektiv på hur internationell politik utövas, samt de förändringar som skett under de århundraden som realismens perspektiv har funnits. Sedan realismens avstamp ca 450f.kr fram till 1900-talets första halva, har det funnits ett givet perspektiv, en tradition av politiska tankar som innefattar en tanke gällande att konflikt är oundvikligt. Dessa tankar mynnar vidare i det synsätt av att det inte bara är oundvikligt, utan även nödvändigt. När stater inte kan lösa sina konflikter på ett demokratiskt sätt är den enda rimliga utvecklingen just våld, ofta i form av ett regelrätt krig5. Ett rimligt synsätt att välja som utgångspunkt i just en fråga gällande om Sverige bör rusta sitt försvar som gensvar på Rysslands egen rustning den senaste tiden, skulle med en fåordig respons innefatta ett ”ja” till att rusta försvaret. Det är dock viktigt att idag förstå de olika perspektiven som finns gällande realismen och hur det har förändrats i och med den nukleära tid som just nu är mer aktuell än tidigare. En tanke i detta är just det att konflikter är nödvändiga och oundvikliga, alltså är det ett rimligt förhållningssätt att före- 5 - Devetak, Burke & George, An introduction to international relations, 2:a upplagan, Cambridge, Sid: 36 7 IR: Bör Sverige rusta upp? språka rustning av det svenska försvaret när Ryssland redan har påbörjat sin. Detta skall inte ses som en synonym till att realister förespråkar krigsföring, utan att de förespråkar bevarande av den egna staten, om än detta ofta leder till just militaristiska förhållanden. Det ska alltså ses att diplomati är den huvudsakliga lösningen på detta. I dagens rum av internationell politik och militaristisk konflikt är kemiska vapen fortfarande väldigt aktuellt, och det är just detta som är det mest relevanta i dagsläget. Att just kontrollera kemiska vapen världen över, att det rimliga förhållningssättet är att avskaffa kärnvapen världen över, att detta skulle vara det rimliga steget att ta som realist. En nödvändighet behöver alltså inte vara att trappa upp sitt försvar, utan istället förespråka en mer kontrollerad form av vapensystem som gör att det i helhet inte finns ett specifikt behov av att just utöka sin kapacitet för vapen och dylikt. Det som kan tyckas vara pudels kärna i detta perspektiv är alltså att ett perspektiv från en realist inte är synonymt med en kapprustning, utan en kontrollerad form av förståelse och diplomati mellan olika stater; trots att detta möjligen kan ändras och senare med facit i hand tyckas vara en dålig idé, där just ytterligare rustning hade varit ett rimligt alternativ. 3.2 Liberalismen säger … Liberalismen är idag den skola som dominerar i första världen, och har gjort så sedan slutet på det andra världskriget. Denna skola förespråkar tolerans, frihet, (mänskliga) rättigheter och att det är fullt möjligt att kunna lösa både 8 IR: Bör Sverige rusta upp? inrikes och internationella problem (trots den rådande anarkin) med hjälp av diplomati och förnuftiga diskussioner.6 FN är ett ganska tydligt exempel på detta, det första internationella samarbetsorgan där länder kunde samlas för att tillsammans försöka göra vår värld till en fredligare och bättre plats att bo på. FN skapades runt tiden för andra världskrigets slut och är idag ett av dem största internationella samarbetsorgan i världen med 193 olika länder, vars gemensamma uppgift är att tillsammans försöka att skapa stabilitet i oroliga regioner i världen,7 var det än kan tyckas behövas, och inte genom offensiv militärkraft utan på ett så fredligt och diplomatiskt vis som möjligt hjälpa till att nå en lösning på konflikten och även hjälpa befolkningen i det konflikt drabbade landet med mediciner, mat eller vatten ifall det skulle krävas. Om FN ska skickas till en region/land eller inte, det är en demokratisk fråga som dess medlemsländer är med och får rösta på beroende på hur de tycker och känner.8 I frågan om Sverige (EU) bör rusta upp som svar på den ökade försvarsbudgeten som Ryssland införskaffat så är svaret nej och förklarningen är ”säkerhets dilemma”, det är en del av den anarki som råder i de internationella relationerna idag. Vad detta innebär är att när ett land väljer att öka sin försvarsbudget med syftet att känna sig tryggare, så leder detta istället till att andra länder svarar med samma mynt, det slutar med att alla länder ökar sina försvarsbudgetar och i slutändan leder till motsatt önskad effekt, det ökar osäkerheten och ingjuter mer rädsla.9 Till skillnad från realismens skola som anser att det som balanserar de internationella relationer är en ren och skär maktbalans, den skolan ser atombomben som anledningen till att det inte har varit några krig mellan dem 6 Devetak, Burke & George, An introduction to international relations, 2:a upplagan, Cambridge, Sid: 49 Devetak, Burke & George, An introduction to international relations, 2:a upplagan, Cambridge, Sid: 297 8 Devetak, Burke & George, An introduction to international relations, 2:a upplagan, Cambridge, Sid: 298 9 Devetak, Burke & George, An introduction to international relations, 2:a upplagan, Cambridge, Sid: 4 7 9 IR: Bör Sverige rusta upp? västeuropeiska länderna sedan andra världskriget, liberalismens skola hävdar att denna långvariga fred beror på det är demokratiska länder och att demokratier inte går i krig med varandra. 10 IR: Bör Sverige rusta upp? 4 Slutsats och diskussion Det bör inte ses som att dessa skilda skolor ifrågasätter eller förnekar det faktum att det råder en form av anarki, utan en version av högre makt. En skildring som finns mellan dessa, kan spåras till bl.a. Hobbes och Locke, en mer bister och mörk syn kan följas genom realismen, kontra hur liberalismen anser att det anarkiska system som existerar kan hållas i schack genom ett ömsesidigt beroende, internationella institutioner och andra typ av samarbete istället för enbart rustning och maktbalans metodiken. Försmak på en annan teori skola inom IR - konstruktivism: Vi spenderar så mycket tid med att demonisera den andra sidan, behandlar våra motståndare som hotande främlingar med vilka vi inte delar något gemensamt … att vi - kanske – förlorat synen av den stora bilden. Det finns mycket mer som förenar européerna än som skiljer dem ... och ryssar är ändå – européer med kristen tradition … 11 IR: Bör Sverige rusta upp? 5 Noter [1] Thorbjörn Fälldin - "Håll gränsen". SSSR:s ubåt gick på grund i svenskt militärt skyddat område utanför Karlskrona. Hela händelsen (incident) präglades i första skedet av styrkedemonstration – mestadels från svensk sida, för att ersättas i andra fasen med diplomati på högsta nivå. Ryssarna krävde att få komma och hämta ubåten själva vilket nekades bestämt. Svensk ubåt cirkulerade med strålkastarna i undervattensläge runt rysk bärgningsflotta för att visa ryssarnas sårbarhet nära svenskt vatten. Till slut bärgade svenska flottan den ryska ubåten utanför svenskt vatten och överlämnade den till ryska flottan. [2] Zapad betyder Väst. [3] Sverige hade varken stridsflygplan eller piloter tillgängliga, och NATO skickade två danska stridsflygplan från NATO basen i Litauen. 12