Sparbankernas Riksförbund

SPARBANKERNA
VERKSAMHET
EN PUBLIKATION OM 59 SPARBANKER OCH DERAS VERKSAMHET
2016/2017
Hela bygdens bank för de många människorna och företagen
”En snabbfotad företagare
kräver en snabbfotad bankpartner”
Hans-Ola Olsson,
Ekologisk grisuppfödare
sid 20
”Man måste ha samma förväntningar på en själv som
på andra, det gäller att vara
öppen och tillmötesgående”
”Jag värdesätter framförallt
den lokala förankringen och
att man känner till de som
arbetar på banken”
Karin Wahlström,
Kolonialansvarig
Martin Johansson,
Polis
sid 22
”I Markaryd arbetar kommunen nära näringslivet och vi
har ett bra nätverk lokalt.”
”Jag har aldrig rökt eller vare
sig druckit alkohol eller kaffe,
kanske kan det vara det?”
Håkan Jonsson,
Egenföretagare
Valborg Svensson,
100-årig pensionär
sid 10
sid 12
sid 18
”Jag brinner verkligen för att
jobba med ungdomar. Att se
dom utvecklas ger så mycket
energi”
Charlott Thörnros,
Fritidsledare
sid 14
18 – sparbankerna
2014är framtagen för att ge dig som kund, förtroendevald, sparbanksanställd, journalist,
2016/2017
p SPARBANKERNA
beslutsfattare eller bara allmänt intresserad en bild av svenska sparbanker.
Sparbankerna 2016/2017 – 1
Närs Sparbank
Innehåll
04
18
31
Hela bygdens bank för
människor och företag
Bostadsfinansiering en
hörnsten i ett levande
Bohuslän
Proportionalitet
viktigt vid framtida
krishantering för att värna
sparbankernas långsiktiga
överlevnad
06
Sparbankerna fortsätter
att utveckla den digitala
delaktigheten
08
Markarydsandan tillvaratar
litenhetsfördelarna där
alla hjälps åt
20
En snabbfotad
företagare kräver en
snabbfotad bankpartner
22
32
Antal medarbetare är
fel underlag för framtida
bankskatt
Att hitta sitt hem i en
ny del av Sverige
33
10
24
Sveriges bästa
företagsklimat
Året som gått
Fullständig transparens
kring provisioner bättre
för konsumenterna än
provisionsförbud
12
Hundra år i Markaryd
– vägen till ett långt liv
14
Föreningslivet skapar
livskvalitet och trygghet
16
26
36
Viktiga regulatoriska
frågor för sparbankerna
2015 i korthet
28
Låt inte nya regler för
börsnoterade storbanker
slå undan benen för
sparbankerna
37
Om Sparbankernas
Riksförbund
38
Här finns sparbanker
– sorterade efter landskap
Populär Facebooksida
ger Sparbanken Tanum
nya kunder
Sparbankerna 2016/2017 – 3
Hela
bygdens bank
för människor
och företag
Kunskap är makt och när
bankens medarbetare finns nära
till hands så känner sig kunderna både tryggare och säkrare.
Sparbankernas kunder upplever
i grunden sin bankrelation mer
personlig. Att de till exempel
dubbelt så ofta har en personlig kontaktperson på banken
jämfört med kunder i storbanker,
gör inte bara att de känner sig
mer nöjda utan att de också
känner sig mer trygga med att
ta till sig ny teknik.
4 – Sparbankerna 2016/2017
Nära två tredjedelar av sparbankernas kunder använder regelbundet
internetbanken via mobilen jämfört
med drygt häften för storbankerna,
det framkom i fjolårets undersökning
”Bankbarometern 2015 – så upplever
Sveriges bankkunder sin relation med
banken”. I undersökningen uppgav
hela 85 % av sparbankernas kunder
att de har en egen kontaktperson på
banken, mot endast 42 % av storbankernas kunder. När det gäller besök på
kontoret, uppger 42 % av sparbankernas kunder att de blir igenkända av
bankens medarbetare, medan motsvarande siffra för storbankerna är 26 %.
Sparbankerna har sedan länge haft
nöjdare kunder än storbankerna. Forskare menar att en del av förklaringen
sannolikt är att kunder i en sparbank
känner sig mer kunniga och kompetenta när det gäller de vardagliga
bankfrågorna. Med kunskap kommer
trygghet och det bidrar till en högre
kundtillfredsställelse. Att de många
människorna i Sverige har en grundläggande kunskap om att spara, låna
och betala är viktigt. Det skapar konsumenter som kan stå emot frestelsen
av till exempel dyra konsumentkrediter via SMS eller allt för höga bostadslån.
Sparbanker erbjuder rådgivning till
alla. Sparbankernas rådgivningsmodell innefattar rådgivning kring allt
från krediter, pensioner, försäkringar,
familjejuridik till finansiella investe-
ringar oavsett placeringsvolym. I rådgivningsmötet sker ett kunskapsutbyte.
Folkbildning inom området bank
och ekonomi har sedan länge
varit en del av sparbankernas
arbetssätt
Då tidningen Lyckoslanten för 90 år
sedan lanserades i Sverige vid Världsspardagen i mars 1926 var det för att ge
barn och ungdomar en bra start i livet
genom grundläggande kunskaper om
pengar och sparande. Lyckoslanten är
fortfarande idag, med en upplaga på
500 000, Sveriges äldsta utkommande tidning riktad till barn. Lyckoslanten görs av sparbankerna och Swedbank och skickas fyra gånger per år
till alla landets skolor i årskurs fyra
till sex. Men lika mycket handlar
folkbildningen om en levande och
ständigt pågående dialog med våra
kunder i vardagen på våra lokala
marknader.
Jag är övertygad om att det faktum
att sparbankernas kunder i större utsträckning än storbankernas kunder
vågat ta steget in i den mobila världen, är ett uttryck för att de känner
sig trygga i sin bankrelation. Därför
är det extra glädjande att sparbankerna under 2015 fortsatte att både
utveckla det lokala kundmötet på
kontoret och det digitala mötet via
webben och mobilen.
I denna upplaga av sparbankernas
Jag är övertygad om
att det faktum att
Sparbankernas kunder
i större utsträckning än
storbankernas kunder
vågat ta steget in i
den mobila världen, är
ett uttryck för att de
känner sig trygga i sin
bankrelation.
årsberättelse kan du läsa om hur det
kan se ut när sparbankerna utvecklar
innovativa kontorskoncept på lokal
marknad. Och läs om hur sparbankerna tillsammans med Swedbank och
i samverkan med nära 40 000 kunder har utvecklat en ny internetbank.
Genom anpassningen för alla plattformar är det den första svenska internetbank som fungerar lika bra i
mobilen och surfplattan som i datorn.
Möt också, genom ett antal personliga intervjuer, några av sparbankernas kunder i Sverige. De är poliser,
fritidspedagoger, butiksanställda och
företagare som är en förutsättning för
en levande bygd, som alla har sparbanken som en naturlig del av sin vardag. Och så en intervju med ett levande
exempel på sparbankernas långsiktighet – möt Valborg Svensson som fyllde 100 år i år och varit sparbankskund
sedan hon föddes.
Välkommen att läsa mer om sparbankerna och vår verksamhet i Sverige
under det gångna året.
Ewa Andersen
Tf vd, Sparbankernas Riksförbund
Sparbankerna 2016/2017 – 5
Sparbankerna
fortsätter att
utveckla den digitala delaktigheten
Under 2015 och 2016 har
sparbankerna tagit ytterligare
steg mot att stärka de digitala
möjligheterna för våra kunder.
Samtidigt fortsätter vi att utveckla den personliga servicen
och fysiska närvaron, för att
göra kunderna ännu tryggare
i sin bankrelation. Vår lokalt
förankrade affärsidé – med den
lokala närvaron och personliga
relationen som grund, kombineras med effektiviteten i den
senaste digitala tekniken.
6 – Sparbankerna 2016/2017
I februari 2016 lanserade sparbankerna tillsammans med Swedbank en ny
internetbank i betaversion, utvecklad
i nära samarbete med över 40 000
kunder. Ett av syftena med den nya
internetbanken är att göra det enklare
att uträtta bankärenden och ge kunderna en lika bra användarupplevelse av internetbanken i mobilen och
surfplattan som i datorn.
En av de största skillnaderna mellan den nuvarande och nya internetbanken är att den nya sajten anpassar sig efter olika plattformar, med
så kallad responsiv design. Den nya
internetbanken är därmed den första
svenska internetbank som fungerar
lika bra i mobilen och surfplattan som
i datorn.
Swish lanseras för e-handel
I takt med den ökade användningen av
smartphones och det minskande användandet av kontanter, har behovet
av enkla digitala betallösningar ökat.
Vid sidan av internationellt kända
betallösningar såsom Pay Pal, Klarna
och SEQR, för att nämna några, har
nu Swish gett sig in på marknaden för
betallösningar för e-handelsföretag.
Swish, appen som lanserades i samarbete mellan sparbankerna och fem
av Sveriges största banker år 2012,
lanserade i januari 2016 en ny, speci-
alanpassad version för e-handeln som
gör det enklare att handla och ta betalt på nätet. Lösningen ger e-handlare möjlighet att erbjuda betalsättet
till sina kunder i såväl appar som traditionella webbutiker. Alla transaktioner sker i realtid, precis som när
privatpersoner swishar till varandra.
Sparbankerna är glada över att få vara
en del av denna spännande utveckling.
Roslagens äldsta bank öppnar
ny mötesplats
Roslagens sparbank, etablerad 1859,
går mot trenden i bankbranschen genom att utöka sitt kontorsnät. Den
15 december 2015 öppnades portarna
till den nya mötesplatsen på handelsområdet Norrteljeporten, vid Norrtäljes södra infart.
Den nya mötesplatsen är inte ett
traditionellt bankkontor med kassor
och bankvalv, utan en kontantlös mötesplats där kunder kan få rådgivning,
service och support av Sparbankens medarbetare i avslappnad miljö.
Hit kan kunder exempelvis komma
för att få hjälp att komma igång med
de digitala banktjänsterna som underlättar vardagen för både privatpersoner och företag. Fokus är på att lära
kunden lösa sina ärenden själv i de
digitala kanalerna när det är möjligt.
I december 2015 öppnades portarna till
Roslagens Sparbanks nya mötesplats på
Norrteljeporten.
Sparbankerna 2016/2017 – 7
”En bank måste vara nära sina
kunder och lättillgänglig för möten
och frågor”, säger Leif Eriksson, vd
på Markaryds Sparbank.
Markarydsandan
tillvaratar litenhetsfördelarna där
alla hjälps åt
I december 2015 var det 140
år sedan Markaryds Sparbank
grundades. Den sparbanksidé
som föddes av vävskedshandlaren Petter Nilsson år 1875 lever
och utvecklas ännu. Markaryds
Sparbank växer än idag i takt
med samhällsutvecklingen i
kommunen. ”Vi är en liten bank
i världen men en stor bank i
Markaryd”, säger Leif Eriksson,
vd för Markaryds Sparbank.
8 – Sparbankerna 2016/2017
I det så kallade gränsbygderna, en
gång i tiden de småländska utposterna mot det danska riket, ligger
Markaryds kommun. En kommun
med en av Sveriges mest stabila sparbanker som har sin historia ända tillbaka till år 1875, vilket gör banken
till Markaryds äldsta företag. Det var
affärsmannen Petter Nilsson som genom sina långa handelsresor i både
Sverige och Europa fick idén till en
sparbank under andra halvan av
1800-talet.
Sparbanksidén föds
Stor fattigdom rådde i 1800-talets
Småland. I var och varannan stuga i
Markaryd arbetade barn och vuxna
med vävskedstillverkning. Fattigdomen
gjorde att många emigrerade till USA
och för de som stannade kvar var det
en hård tid. Ofta fick familjerna leva
under svåra förhållanden och pengar
för inköp av det nödvändigaste saknades.
Petter Nilsson hade en idé om att
en bank i Markaryd skulle kunna
hjälpa många. I första hand genom att
låna ut pengar till behövande. Men
också att låta dem som hade sparkapital sätta in dessa för framtida behov. Så en dag på förvintern år 1875
lyckades Petter, med hjälp av stöd
från landshövdingen i Växjö, starta
upp en bank i Markaryd. Petter Nilsson blev den förste ordföranden och
för en summa av tolv kronor om året
åtog han sig även att vara bankens sekreterare.
”Markarydsandan” lever
Att Markaryds Sparbank skulle utvecklas till en av Sveriges mest stabila
Sparbanker kanske man kan tacka
den så kallade ”Markarydsandan” för.
”Företagsamma, sparsamma och
Bankens tillväxt har medfört att vi kommer
att bygga ut befintliga lokaler. Det gör vi i
tider när många andra banker lägger ned och
stänger igen sina kontor och tjänsteutbudet
i mobiler, surfplattor och datorer bara växer.
strävsamma”, så beskriver nämligen
Leif Eriksson den stämning som råder bland de drygt 10 000 invånarna i
kommunen. Kommunen har, kanske
tack vare sin historia, lyckats skapa ett
starkt företagsklimat. Sysselsättningen ökar och kommunen uppvisar en
positiv befolkningsutveckling.
Sparbanken går mot strömmen
I takt med att de större bankerna centraliserar och stänger bankkontor går
Markaryds Sparbank mot strömmen.
”Bankens tillväxt har medfört att
vi kommer att bygga ut befintliga
lokaler. Det gör vi i tider när många
andra banker lägger ned och stänger
igen sina kontor och tjänsteutbudet i
mobiler, surfplattor och datorer bara
växer. Vi i Markaryds Sparbank har
en enkel förklaring: En bank måste
vara nära sina kunder och lättillgänglig för möten, frågor och problemlös-
ningar”, förklarar Leif Eriksson när
han berättar om bankens framgångar.
Kunderna blir allt mer digitala
Samtidigt som Leif betonar vikten
av att behålla den personliga servicen
som gjort sparbankerna så uppskattade runt om i Sverige, menar han också att sparbanker måste fortsätta driva
den digitala utvecklingen.
”Under 2014 hade vi fler inloggningar i mobilbanken än i internetbanken. I dag har en betydande andel
av våra kunder anslutit sig till mobilbanken. Utvecklingen går snabbt och
nya tjänster utvecklas hela tiden”, säger Leif.
Med fler kunder än det finns invånare i kommunen känns Markaryds
Sparbanks syfte, och den grundidé
om att utveckla lokalsamhället Petter
Nilsson en gång hade, mer relevant
idag än någonsin.
Sparbankerna 2016/2017 – 9
Sveriges bästa
företagsklimat
Håkan Jonsson är Markarydsentreprenören som såg potentialen i VVS-branschen under
djupaste lågkonjunktur. Med
bibehållen fokus på ”att göra
ett kvalitetsjobb för rätt
pengar” i en expansiv bransch,
känner han sig nu trygg i sina
satsningar i en region där de
lokala nätverken är starka och
där ett handslag är av stor
betydelse.
10 – Sparbankerna 2016/2017
Håkan Jonsson startade sitt företag
för 22 år sedan och var från början
den enda anställda i företaget. Idag
har Thimsfors VVS & Oljeservice AB
38 anställda och omsätter närmare
50 miljoner. Håkan lånade pengar
till aktiekapitalet av Markaryds Sparbank och sedan dess har företaget
haft en tillväxtresa. Med sin hemmamarknad i Markaryd har Thimsfors
nyligen expanderat till närliggande
områden som Älmhult och Båstad.
Två marknader som Håkan beskriver
som spännande och expansiva.
Typisk Markarydsföretagare
Många skulle nog beskriva Håkan
som en typisk ”Markarydsföretagare”.
När Håkan förklarar vad begreppet innebär säger han: ”Man ser till att
göra ett kvalitetsjobb för rätt pengar.
Sköter man sig inte får man inte en
andra chans.”
Håkan beskriver att nyckeln till
framgång är att skapa en positiv relation till sina medarbetare och kunder,
som präglas av ömsesidig tillit.
”För oss är det viktigt att leva upp
till våra fyra kärnvärden: kundservice,
kvalitet, kompetens och kamratskap.
Mitt framgångsrecept är att se varken
kunden eller medarbetaren som en belastning. Det är viktigt med goda, personliga relationer”, förklarar Håkan.
Startade under rådande
90-talskris
Trots att de senaste åren har karaktäriserats av tillväxt och expansion,
menar Håkan att man som entreprenör ska vara medveten om att det är
många tuffa beslut att ta på vägen.
”Jag startade mitt företag mitt under 1990-talskrisen. Jag hade precis
köpt ett nytt hus och räntorna gick
upp till 500 procent. Men jag räds
inte motgångar och blir inspirerad av
människor som vågar satsa. Det var
en av anledningarna till att jag startade mitt företag, trots rådande kris.”
Markaryds företagsklimat i topp
En av grundpelarna i Markaryds
kommuns näringsliv är tillverkningsindustrin, där nära hälften av alla förvärvsarbetande är verksamma. Faktum är att Markaryd också är den
kommun i Sverige som, enligt en
undersökning av Svenskt Näringsliv
2015, får bäst omdöme från lokala
företagare när det gäller företagsklimatet. Även Håkan menar att bidragande faktorer till sina framgångar
ligger i Markaryds starka företagartradition och kommunens satsningar
på lokala företagare.
”I Markaryd arbetar kommunen
nära näringslivet och vi har ett bra nätverk lokalt. Det finns en vilja att samverka och hjälpa varandra. Jag hoppas
att den andan kommer att finnas kvar
i framtiden”, säger Håkan.
Håkan Jonsson startade sitt företag
under 1990-talskrisen och har idag
38 anställda.
Sparbankerna 2016/2017 – 11
Valborg Svensson är en av Markaryd
kommuns hundraåringar.
12 – Sparbankerna 2016/2017
Hundra år i
Markaryd
– vägen till ett
långt liv
I januari 2016 firade
Valborg Svensson i Markaryd
sin hundraårsdag. Och enligt
forskningen bor hon på helt
rätt plats för att lyckas med
det. Markaryd är nämligen
en av de platser i världen där
chansen att fylla 100 år är
som allra störst.
De senaste åren har flera så kallade
blå zoner med ovanligt stor andel
som når hög ålder utforskats runt
om i världen. Allt började med att en
grupp forskare identifierade ett antal
byar på Sicilien där människor tycktes uppnå en exceptionellt hög ålder.
Det visade sig att det fanns fler platser runt om i världen med liknande
mönster, exempelvis den grekiska ön
Ikaria, Nicoya i Costa Rica och Okinawa i Japan. Det handlar alltså inte
om områden med högst medellivslängd, utan om områden där chansen
att fylla 100 år är som allra störst.
Småland blå zon i Sverige
I Sverige finns också en blå zon, nämligen 16 kommuner som sträcker
sig från Öland, in över Kalmar län,
genom södra Kronobergs län för att
sedan vika av söderut mot nordöstra
Skåne. Enligt svensk forskning är
chansen att bli 100 år gammal minst
dubbelt så stor om man bor någonstans i detta område.
Något som förenar de blå zonerna världen över att de oftast inte är
speciellt rika områden, utan snarare
tycks befolkningen genom historien
ha fått jobba för brödfödan. Genetik kan spela en viss roll, men det är
framförallt livsstilsfaktorer som avgör. Det är ofta fråga om traditionella
samhällen med stor gemenskap och
starka band till kyrkan.
Forskarna listar fyra grundläggande livsstilsfaktorer som de blå zonerna
har gemensamt: bra mat, regelbunden motion, stora sociala nätverk och
att invånarna känner mål och mening
med livet.
En hundraåring i Markaryd
Markaryds kommun är en av de
kommuner i den blå zonen som har
flest hundraåringar. En av dessa är
Valborg Svensson.
När Valborg föddes 1916 i Tannsjö, mitt under första världskriget,
satte hennes föräldrar in fem kronor
på bankboken i Markaryds Sparbank.
Sedan dess har banken följt henne genom livet.
Valborg flyttade till Markaryd som
27-åring och efter att ha jobbat som
hembiträde i 2 år tog hon år 1945
över sin fasters affär i Markaryd och
grundade Valborg Svenssons Garnaffär. Ända fram till slutet av 1980-talet
sålde hon garn, handarbeten, dukar
och underkläder i affären. När livet
som butiksägare var över tog Valborg
chansen att upptäcka världen utanför
Markaryd. Israel, Gardasjön, vandringar i fjällen och andra spännande
resmål väntade.
Markaryds marknad ett fint minne
En händelse som Valborg minns
tillbaka på som något alldeles extra
i Markaryds historia är Markaryds
marknad, som än i dag anordnas en
helg i september varje år. Marknaden
har anor från 1500-talet, vilket gör
den till en av Sveriges äldsta marknader. Utmed gamla Kungsvägen från
Stockholm och söderut var Markaryd en gränsort mot Danmark och
en naturlig handelsplats. Förr i tiden
bestod mycket av handeln av kreatur
men under årens lopp började allt
mer varierande varor att säljas.
Åldrandet ligger i släkten
I dagsläget bor Valborg på äldreboendet Utsikten i Markaryd och trots
sin höga ålder är hon mycket vital.
Fram till inte så länge sedan bakade
hon bröd och klarade sig rätt fint på
egen hand. Och den goda hälsan verkar ligga i släkten. På ett äldreboende
i närheten bor Valborgs 96-åriga lillasyster och både moster och mormor
blev över 90 år.
Vilka hemligheter för att nå en så
hög ålder döljer då Valborg? Den där
hundraårsdagen i januari verkar Valborg inte lägga så mycket fokus på.
Enligt hennes dotter Marie-Louise har
Valborg nämligen inte något framgångsrecept att dela med sig av.
”Hon har aldrig rökt eller vare sig
druckit alkohol eller kaffe, kanske
kan det vara det”, säger Marie-Louise
med ett leende.
Sparbankerna 2016/2017 – 13
I över 40 år har Charlott Thörnros varit engagerad i den lokala gymnastikföreningen.
Föreningslivet
skapar livskvalitet
och trygghet
I över 40 år har Charlott
Thörnros från Markaryd varit en
inspirationskälla för ungdomar
både genom sitt arbete i den
lokala gymnastikföreningen och
som fritidsledare inom kommunen. Ett engagemang som bland
annat belönats med priset
”Årets föreningsledare 2014” av
Markaryds kommun.
14 – Sparbankerna 2016/2017
En eldsjäl som brinner för ungdomsverksamheten och föreningslivet i
Markaryd – så beskriver man bäst
Charlott Thörnros, född och uppvuxen i kommunen. 51-åriga Charlott har
sedan sexårsåldern varit aktiv i den lokala gymnastikföreningen.
”Jag brinner verkligen för att jobba
med ungdomar. Att se dem utvecklas
ger så mycket energi”, säger Charlott
när hon berättar om sitt långvariga
engagemang inom gymnastikföreningen.
Ett intresse som smittat av sig
Charlotts intresse för gymnastik har
även smittat av sig på hennes två döttrar. När de inte åker på skidsemestrar
till fjällen åker de på gymnastikläger
och tävlingar tillsammans. Att Char-
lott har ett genuint intresse visar sig
inte bara genom hennes över 40 år
långa engagemang i den lokala gymnastikföreningen, även arbetstiden
ägnar hon nämligen åt ungdomar.
Charlott är fritidsledare på heltid och
jobbar på en högstadieskola i kommunen. Ett av de viktigaste syftena
med arbetet som fritidsledare menar
Charlott är att hon fungerar som en
”neutral” röst bland ungdomarna.
”Jag bedömer inte eleverna och
sätter inga betyg. Jag pratar med dom
och finns till hands när dom behöver
mig”, berättar Charlott.
Sparbanken är en viktig lokal
sponsor
De flesta människor i Sverige är med
i någon av de ca 200 000 ideella för-
eningar som finns i landet. Föreningslivet har betytt mycket för många
människor och så även sparbankerna.
Ända sedan sparbanksrörelsen startade för över 200 år sedan har en
del av sparbanksidén varit att stödja
verksamheter inom ungdomsidrott,
kultur och skola. Detta gäller även
Markaryds Sparbank, som bland annat är huvudsponsor till Markaryds
Gymnastikförening, där Charlott är
föreningsledare.
Charlott har varit kund hos Markaryds Sparbank sedan hon föddes
och banken har varit med vid flera
viktiga livshändelser, bland annat när
familjen köpte sitt hus. Det är den
personliga servicen och förtroendet
hon känner för sin bankkontakt som
fått henne att stanna kvar som kund i
alla dessa år. Och några planer på att
byta bank, eller att trappa ned på sitt
lokala engagemang för kommunens
ungdomar har hon inte.
”Markaryd är en trygg kommun
att leva och bo i. Jag har arbetat inom
kommunen sedan 1987 och trivs fantastiskt bra”, avslutar Charlott.
Jag brinner
verkligen för
att jobba med
ungdomar.
Att se dem utvecklas ger så
mycket energi.
Sparbankerna 2016/2017 – 15
Populär
Facebooksida ger
Sparbanken Tanum
nya kunder
Med över 3 000 följare och
en högre följaraktivitet än
storbankerna, har Sparbanken
Tanum lyckats med sin Facebookstrategi. ”Vi är som en lokaltidning, folk ringer oss och tipsar
om lokala nyheter”, säger
Henrik Carlsson, marknadsansvarig på Sparbanken Tanum,
när han berättar om bankens
populära Facebooksida.
Tanums kommun, med sina 12 500
invånare, ligger i norra Bohuslän. Här
finns bland annat de populära kuststäderna Grebbestad och Fjällbacka, som
lockar turister från hela Sverige.
Tanum är en kommun som förutom sitt rika kustliv också kännetecknas av entreprenörskap. Kommunen
16 – Sparbankerna 2016/2017
har fler än 2300 företag och tillhör en
av de kommuner i Sverige som både
har flest företag i relation till invånarantalet och där det startas flest nya
företag. Jord- och skogsbruk samt fiske utgör en stor del av näringen men
även tjänsteföretag är på framväxt.
Sociala medier allt viktigare
för Sparbanken
I Tanum finns också en av Sveriges
snabbast växande sparbanker. Och
här har man lyckats med något som
de flesta företag kämpar hårt med –
nämligen att skapa affärer med nya
kunder via Facebook. Arbetet bedrivs
av Henrik Carlsson tillsammans med
Marknadsassistent Carolina Björk.
”Vi ser Facebook som en prospektdatabas, det är nämligen där vi hittar
våra nya kunder. En bra månad kan
vi relatera två till tre nya kunder direkt till vår marknadsföring på Facebook”, berättar Henrik.
Nya ”lokaltidningen”
Sparbanken Tanum startade sin satsning på Facebook i februari 2015 och
räckviddsmässigt når man idag fler
än kommunens invånare. Faktum är
att en stor del av Facebookföljarna
kommer från Göteborg och andra
närliggande städer. Inte sällan får
Sparbanken in tips från allmänheten
om lokala nyheter och Henrik berättar med inlevelse om hur viktigt det
är med just nyhetsvärde för att skapa
engagemang hos målgruppen.
”Att följa oss på Facebook har blivit ett sätt för de som inte bor kvar
i Tanum att hålla kontakten med sin
hembygd. Vi har märkt att de inlägg
som skapar högst deltagande är sådana som är väldigt lokala, exempelvis
mingelbilder från något event, eller
när vi lyfter fram lokala personligheter.”
Med återkommande koncept som
”Tisdagsselfie”, ”Onsdagsburken” och
”Annorlunda spartips” är tanken med
Facebooksidan dels att dela med sig
av och visa upp banken och dess personal, men också att lyfta fram intressanta historier från lokalbygden.
Men fokus ligger inte bara på digital interaktion utan även fysisk. Aktiva Facebookföljare har bjudits in
till personliga events med banken –
personer som Henrik beskriver som
bankens ”framtida ambassadörer som
kan sprida idén om sparbankerna”.
Viktigt att vara personlig
Vad är då framgångsreceptet för att
som företag lyckas med sin Facebookstrategi? Utan att avslöja för mycket
delar Henrik med sig av tre ledord
som han menar har bidragit till Sparbanken Tanums lyckade arbete med
social medier: ”Var nyfiken, personlig
och positiv”.
Nästa steg för Sparbanken Tanum
är att bygga upp en lika lyckad strategi på Instagram, en uppgift som Henrik ser fram emot med glädje.
”Vi lägger större fokus på innehållet än själva kanalen. Har man ett bra
innehåll så kommer man att lyckas
oavsett vilken kanal man fokuserar
på”, avslutar han.
Vi lägger större fokus på
innehållet än själva kanalen.
Henrik Carlsson och Carolina Björk driver
arbetet med Sparbanken Tanums populära
Facebooksida.
Sparbankerna 2016/2017 – 17
Det är fantastiskt att kunna bo i Grebbestad
året runt, säger Martin Johansson.
Bostadsfinansiering en hörnsten
i ett levande
Bohuslän
En region som är levande,
charmig och bjuder på naturnära aktiviteter, så beskriver
Martin Johansson sin upplevelse
av Tanums kommun. En kommun
som han utan tvekan vill bygga
sin framtid i.
18 – Sparbankerna 2016/2017
I den lilla kuststaden Grebbestad, lite
drygt sju kilometer från Tanum bor
Martin Johansson med sin sambo och
två barn. Grebbestad är ett gammalt
fiskesamhälle som för många utomstående idag är känt som en typisk
sommarstad, men Martin berättar att
samhället lever även övrig tid under
året. Närheten till naturen, öringsoch makrillfiske på sommaren och
hummerfiske på hösten, passar den
aktiva familjen bra.
”Det är fantastiskt att kunna bo
i Grebbestad året runt. Trots att det
endast bor 1800 personer här håller
butikerna öppet och samhället levande även på vintern”, berättar Martin.
Från egenföretagare till anställd
Som 23-åring tog Martin steget och
startade en egen spel- och tobaksbutik i Grebbestad. En butik som han
drev i fem år innan han kände att
han var redo för en ny bana i livet.
Polisyrket lockade och efter två år på
polishögskolan i Växjö jobbar Martin
idag som polis med sin bas i Strömstad, cirka fyra mil från Grebbestad.
Martin beskriver sitt yrke som omväxlande och utvecklande. Hans arbetsuppgifter är breda och inkluderar
allt från att föreläsa i skolor, följa upp
utredningar av alla möjliga brott, åka
på utryckningar, till att ta hand om
arbete med trafikfrågor.
Jag värdesätter framförallt den
lokala förankringen och att man
känner till de som arbetar där.
”Att vara polis är ett oerhört varierande jobb. Att aldrig veta vad som
händer när jag går till jobbet, vart
jag kommer att åka, när jag kommer
hem eller vilka människor jag kommer att möta gör att det aldrig blir
tråkigt.”
Husköp är nästa steg för familjen
För Martin och hans familj står nu
husköp på agendan. Hyresrätten ska
bytas ut mot en villa i Grebbestad,
vilket Martin beskriver som lite av en
utmaning. Bohuslän är nämligen en
av landets mest populära fritidsregioner, inte minst för norrmän som de
senaste åren har lockats av den låga
svenska kronan. Detta har trissat upp
kvadratmeterpriserna i regionen i nivå med storstädernas.
Trots den dyra villamarknaden
har Martin inga planer på att lämna
Grebbestad. För att finansiera det nya
huset har han än en gång tagit hjälp
av Sparbanken Tanum.
”När jag startade min butik i
Grebbestad fick jag mycket hjälp av
Sparbanken Tanum. Jag värdesätter
framförallt den lokala förankringen
och att man känner till de som arbetar där. Jag har kompisar som jämför
villkor och räntor banker emellan
hela tiden, men det slutar alltid med
att de kommer tillbaka till Sparbanken”, avslutar Martin med ett leende.
Sparbankerna 2016/2017 – 19
En snabbfotad
företagare kräver
en snabbfotad
bankpartner
Hans-Ola Olsson utanför
Tanumshede har nischat sig
inom något som fortfarande är
unikt inom svenskt lantbruk.
Hans-Ola är nämligen en av
ett fåtal svenska ekologiska
grisuppfödare. En liten bransch
som ökar i takt med ett större
intresse från konsumenterna.
20 – Sparbankerna 2016/2017
Grisköttet har precis som övrig svensk
jordbruksproduktion under senare år
fått allt starkare konkurrens från importerade livsmedel. Trots en stark
ökad efterfrågan på svenska livsmedelsvaror står Sverige idag endast för en
mycket liten del, drygt två procent,
av grisproduktionen inom EU, vilket
motsvarar en årsproduktion av slaktgrisar på ungefär 2,5 miljoner. Det är
i ett internationellt perspektiv väldigt
lågt. I Tyskland och Danmark, som är
de två största exportörerna av griskött
till Sverige, ligger grisproduktionen
på 15 respektive 48 miljoner.
Dessutom är andelen ekologisk
grisuppfödning i Sverige väldig låg.
Endast två procent av alla grisar föds
upp ekologiskt.
”Det är en bransch som i decennier
varit inriktad på traditionellt grisuppfödande. Vi har en generationsskiftesproblematik i Sverige. Få unga
bönder kommer in och det drabbar
såklart nytänkandet”, förklarar HansOla, som är den femte generationen
lantbrukare på sin gård nordväst om
Tanumshede.
Inget självklart karriärval
Ekologisk grisproduktion har HansOla bedrivit på gården sedan 2009
och han säger att han de senaste åren
märkt av ett allt större intresse. Men
att Hans-Ola skulle gå i samma fotspår som sina föräldrar var till en början inget självklart beslut.
”Jag har aldrig känt någon press på
att jag måste ta över gården. När jag
var yngre var jag osäker på vad jag ville arbeta med, men när min farfar sa
”vet du inte vad du vill bli så är bonde det bästa alternativet, för då får du
göra allt möjligt”, då bestämde jag
mig. Och jag måste säga att han hade
rätt. Att vara modern bonde idag är
som att vara entreprenör.”
Bred verksamhet
Hans-Olas verksamhet består idag
av flera inriktningar. Förutom grisuppfödning som står för den största
delen av årsomsättningen på ungefär
nio miljoner kronor, bedriver han
också växtodling, skogsbruk och grönsaksodling. Allt på gården utanför
Tanumshede odlas ekologiskt och
målet att bli självförsörjande är redan
uppnått. Med en hög självförsörjningsgrad för foder blir gårdens lönsamhet bättre.
”Det gäller att få till en bra effektivitet när det kommer till djurproduktion, växtnäringsflöde och foder.
Samtidigt försöker vi vara lyhörda
med vad marknaden efterfrågar. Just
nu tror vi att efterfrågan på den ekologiska grönsaksodlingen kommer att
växa stort.”
På vintrarna ser det dagliga arbetet
lite annorlunda ut och Hans-Ola säger
att han då brukar beskriva verksamheten mer som ett tjänsteföretag än
som ett produktionsföretag. Det stora
inventariebeståndet i form av maskiner används till snöskottning och hyrs
exempelvis ut till Svevia.
sedan fusionen med ortens Föreningsbank i slutet av 1990-talet. För
Hans-Ola är det viktigaste i en sund
bankrelation att bankpersonalen har
god förståelse för och kompetens om
hans affärsverksamhet.
”Det är viktigt att ha en bankkontakt som förstår ens situation så att man
kan fatta långsiktiga beslut. Få banktjänstemän har kunskap om hur ett
modernt lantbruk fungerar idag. Finns
inte den kunskapen blir ofta bankrelationen lidande, förklarar han.”
Att ha en personlig kontakt med
hög tillgänglighet och flexibilitet beskriver Hans-Ola som grundläggande. Särskilt i hans bransch där det är
av största vikt att kunna fatta snabba
beslut.
”Ska man vara snabbfotad som
företag måste man ha en snabbfotad
bankpartner. Det är en förutsättning”,
avslutar han.
Det är viktigt att
ha en bankkontakt
som förstår ens
situation så att
man kan fatta
långsiktiga beslut.
Hans-Ola Olsson har idag 2 000 grisar på
gården utanför Tanumshede.
Växer med hjälp av Sparbanken
Målet är att inom de närmsta åren
växa från dagens 2 000 grisar till
knappt 3 000 stycken. Att föda upp
ekologiska grisar och samtidigt få till
en god ekonomi är ofta en utmaning.
Produktionskostnaderna är i ett internationellt perspektiv höga. Stora
ytor behövs till djuren, både utomhus
och inomhus och de svenska kraven
på djurhållning är stränga. Dessutom
påverkas verksamheten hela tiden av
omvärldsfaktorer, såsom energipriser
och växelkurser.
Att Hans-Ola snarare sporras än låter sig nedslås av utmaningarna i den
föränderliga branschen går inte att ta
miste på. Han ser positivt på framtiden och har hittills klarat sig igenom
flera ekonomisk tuffa perioder, delvis
med hjälp av finansiering från Sparbanken Tanum. Familjen har nämligen varit kund hos Sparbanken ända
Sparbankerna 2016/2017 – 21
Enkelt och tydligt är nyckelorden när
Karin beskriver hur hon vill att hennes
bankrelation ska vara.
Att hitta sitt
hem i en ny del
av Sverige
Att komma in i samhället i en
liten svensk stad kan många
uppleva som en utmaning. För
Karin Wahlström från Mölltorp
i Västra Götaland, som flyttade
till lilla Tanumshede 2011, har
mottagandet från ortens invånare varit mer än positivt. ”Man
måste ha samma förväntningar
på en själv som på andra, det
gäller att vara öppen och tillmötesgående”, berättar hon om
sin första tid i Tanumshede.
22 – Sparbankerna 2015
Efter att i flera år säsongsarbetat i skidorten Sälen ledde kärleken 32-åriga
Karin Wahlström till Tanums kommun. När förhållandet tog slut blev
Karin kvar i regionen och träffade sin
nuvarande sambo Victor, som vid tidpunkten hade en lägenhet i Tanumshede. Karin, som bodde i Grebbestad
och var van vid klippor, salta bad och
bryggpromenader i kvällssolen, var
först tveksam till en flytt till kommunens centralort på 1 700 invånare.
”Tanumshede kändes litet och inte
lika kustnära. Jag var till en början
tveksam men idag ångrar jag inte det
beslutet. Numera trivs jag verkligen
bra här och kan inte tänka mig att bo
någon annanstans.”
Gott bemötande från ortens
invånare
Karin, som under flera år arbetat inom
ICA, började arbeta extra på ICAbutiken Hedemyrs i centrala Tanumshede. Extrajobbet ledde snabbt till
en fast anställning och idag trivs hon
ypperligt med sin roll som kolonialansvarig i butiken.
”Det jag uppskattar mest med mitt
arbete är alla människor jag får träffa.
Det har varit ett bra sätt att komma
in i samhället för mig som inte kommer härifrån. Jag har blivit väl bemött
och folk har varit nyfikna på vem jag
är, vilket har varit jätteroligt”, berättar hon glatt.
Med ett lån från Sparbanken Tanum
har Karin och Victor precis köpt
en villa i Tanumshede. Det gamla
70-talsköket ska bytas ut mot ett nytt
modernt och huset måste dräneras.
Men med en sambo som arbetar som
snickare känner Karin sig lugn över
kommande renoveringar och glad över att husaffären gick så snabbt och
smidigt.
Banken för folket
Innan flytten och husköpet i Tanumshede hade Karin inte så mycket kontakt med sin bank. Enkelt och tydligt
är nyckelorden när Karin beskriver
hur hon vill att hennes bankrelation
ska vara.
”För mig, som inte är så insatt i
sparande, fonder och lån, är det viktigt att någon förklarar så att jag förstår. Det känner jag att Sparbanken
Tanum gör. Man känner sig inte dum
när man frågar.”
Den positiva bilden av Sparbanken
Tanum har Karin också fått genom
Facebook och Instagram.
”Det fokuserar inte bara på siffror
och fakta, utan lyfter istället fram
trevliga, personliga saker på Facebook.
De beter sig som vanligt folk, och det
uppskattar jag.”
I slutet av maj är det dags för Karin
och Victor att flytta in i sitt nya hus,
vilket Karin blickar framåt med både
glädje och förvåning över vart livet
tog henne.
”Min dröm har alltid varit att köpa
ett fint hus, men jag trodde att jag
skulle bo kvar i Mölltorp och skaffa
familj tidigt. Jag gjorde precis motsatsen - säsongade, flyttade runt och
reste. Men idag är jag glad över allting som jag hunnit med. Och här i
Tanumshede känner jag att jag äntligen hittat hem.”
Sparbankerna 2016/2017 – 23
Året som gått
Bransch- och
omvärldshändelser
FI går inte vidare
med amorteringskravet. Konstaterar
att rättsläget angående amorteringskrav
är osäkert och att
FI:s mandat behöver
förtydligas.
FI lägger fram förslag på
ett amorteringskrav. Nya
bolån med en belåningsgrad på över 70 procent
ska amorteras ned med
minst 2 procent av det
ursprungliga lånebeloppet varje år.
Riksbanken
sänker
reporäntan
till −0,25
procent.
2015
Feb
Jan
FI presenterar en rapport
kring konsumentskydd på
finansmarknaden, där en
av tre huvudpunkter är ett
provisionsförbud.
Regeringen
tillsätter
utredning om
bankskatt.
I vårändringsbudgeten för 2015
meddelar regeringen
att möjligheten till
gruppregistrering
till moms behålls.
April
Mars
Stickkorgar på Leksands
Sparbank, sticka till
behövande medan du
väntar på din tur.
FI slår fast att
Sveriges fyra
storbanker är
systemviktiga
institut.
Riksbanken
sänker
reporäntan
till −0,35
procent.
FI beslutar att höja
kapitalvärdet på svenska
banker till 1,5 procent
fr.o.m. juni 2016.
Juni
Maj
”Studielån” till
entreprenörer på
10 000kr/mån ges
av Sparbanken
Rekarne.
Juli
Sparbankernas
Riksförbund arrangerar flera seminarier i Almedalen
under temat ”för
oss är varje stad
en huvudstad”.
Barnfamiljer får gratis
semester med hjälp
av Sparbanksstiftelsen
Skaraborg.
Sörmlands Sparbank
erbjuder alla skolor utbildning mot mobbning
genom Friends.
Sparbankerna
i media
24 – Sparbankerna 2016/2017
Sparbankernas Riksförbunds
Öivind Neiman och Erik
Hägglöv skriver debattartikel
i SvD: ”Låt lån under miljonen
slippa amorteringskrav”.
Regeringen och
Vänsterpartiet enas
om en heltäckande
budgetuppgörelse.
Regeringen
presenterar
budgeten
för 2016.
Aug
Sep
Lokallojal
– initiativ att
stötta lokala
företag med
Fryksdalens
Sparbank.
FI skickar ut
nytt förslag om
amorteringskrav
på remiss.
Regeringen överens
med oppositionen
och Vänsterpartiet
om införande av
amorteringskrav.
Okt
Dag för
kvinnliga
skogsägare
arrangeras av
Sparbanken
Nord.
Finansinspektionens
nya föreskrifter som
beskriver vad banker,
kreditmarknadsföretag och värdepappersbolag ska
ha för innehåll i sina
återhämtningsplaner
träder i kraft.
Dec
Nov
Många
Sparbanker
startar
projekt för
att stötta
flyktingar
på olika
sätt.
Riksbanken
sänker
reporäntan
till −0,50
procent.
1,3 milj
till Avesta
lasarett
från Södra
Dalarnas
Sparbank.
10 milj till
MR-kamera
på akutsjukhus
från Westra
Wermlands
Sparbank.
Svenskt Kvalitetsindex (SKI)
nya mätning av kundnöjdhet i bankbranschen ger
sparbankerna som grupp
näst högst betyg i Sverige.
2016
Jan
Feb
Swish för
e-handel
lanseras,
tjänsten som
sparbankerna
har varit med
och utvecklat.
Mar
1,5 milj till
integration
genom
idrott från
Sparbanken
Nord
5 miljoner
ska delas ut
under året i
Jubileumsfond
när Kinda-Ydre
Sparbank firar
150 år.
Roslagens Sparbank
slår upp portarna till
den nya mötesplatsen
på handelsområdet
Norrteljeporten.
Språkbanken – Svenskundervisning
till asylsökande på banken en kväll
i veckan på Sölvesborg-Mjällby
Sparbank.
Sörmlands Sparbank utses till
”Årets lokala bank 2015” av
Privata Affärer.
Sparbankerna 2016/2017 – 25
Viktiga
regulatoriska
frågor för
sparbankerna
Sparbankernas Riksförbund har
under året aktivt bevakat, skrivit debattartiklar och på andra
sätt belyst olika regulatoriska
och politiska frågor. I detta avsnitt beskrivs och förklaras de
frågor som vi anser är viktigast
och som har störst påverkan på
sparbankernas verksamhet.
Proportionalitet
En princip som syftar till att undvika
att mindre finansiella företag drabbas
oproportionerligt hårt av en administrativ börda till följd av EU:s nya tillsynsregler. Sparbankerna anser att det
är viktigt att Finansinspektionen (FI)
tillämpar EU:s nya regelverk på ett
välavpassat sätt, så att små, lokala och
stiftelseägda bank- och försäkringsföretag med lågt risktagande inte
kvävs under en orimlig administrativ
börda.
Provisionsförbud
Med utgångspunkt i ett nytt EU-direktiv har FI aviserat att man vill
införa provisionsförbud för all typ
av rådgivning rörande finansiella produkter. Sparbankerna tycker att konsekvenserna av ett totalt förbud på
provisioner är oroande, då det riskerar att leda till att de stora aktörerna
får en ännu större dominans och ett
större grepp om kunderna. På Sparbankernas Riksförbund menar vi att
en bättre väg att gå är en total transparens och att redovisa för konsumenten på kronan hur provisionerna
ser ut.
LCR – Liquidity Coverage Ratio
För att öka bankernas motståndskraft
och minska risken för framtida finanskriser har Baselkommittén tagit
fram krav för kapital och likviditet.
Ett av dessa är krav gällande Liquidity Coverage Ratio (LCR). Detta
syftar till att säkerställa att bankerna
har tillräckligt med likvida tillgångar
för att täcka betalningar på kort sikt.
Likviditetstäckningskravet ska uppfyllas på aggregerad nivå över alla valutor och får, något förenklat, utgöras
26 – Sparbankerna 2016/2017
av statsobligationer till minst 30 procent. Dessutom ska det uppfyllas i valutorna euro och amerikanska dollar
var för sig. Kravet på de två utländska
valutorna infördes enligt Riksbanken
för att de är viktiga valutor för svenska företag som bedriver marknadsfinansiering utanför Sverige. Sparbankernas problem är att det inte
finns någonting i regelverket som
hanterar en mindre aktör som bara
har exponering i svenska kronor.
Krishantering – återhämtning
och resolution
Sedan 2015 verkar Europas banker
under ett nytt krishanteringsdirektiv
(BRRD), som syftar till att hantera
banker i kris och undvika att notan
för ett fallissemang går till skattebetalarna. Direktiven innehåller bland
annat åtgärder för att förbereda för
och åtgärda en eventuell resolution.
Enligt direktiven ska alla institut utveckla återhämtningsplaner, vars syfte är att möjliggöra för institut att
återställa sin finansiella ställning efter
en betydande försämring. Enligt FI
ska proportionalitetsprincipen beaktas kring upprättandet av dessa planer.
Det är därför glädjande att sparbankernas synsätt om proportionalitet nu
har fått acceptans även hos FI.
Bankskatt
Regeringen tillsatte under 2015 en
utredning som ska ge förslag till en
skatt på finanssektorn. I direktiven
till utredningen anger regeringen
att bankens lönesumma kan utgöra
en grund för skattens storlek. Sparbankerna anser att en bättre väg att
gå är att bankskatten baseras på till
exempel bankens balansomslutning.
Annars riskerar skatten att missgynna
små, lokala banker med hög servicegrad och personaltäthet.
Amorteringskrav
Amorteringskravet ska gälla för nya
lån som ges med en bostad som säkerhet, från och med 1 juni 2016.
Det innebär att nya bolånetagare ska
amortera ner sina bolån till 50 procent av bostadens värde. Det är viktigt att på olika sätt dämpa de senaste årens snabba prisutveckling på
bostäder. Samtidigt är det viktigt att
komma ihåg att situationen i stora
delar av Sverige ser helt annorlunda
ut än i storstäderna. Med betydligt
lägre bostadspriser och ökningstal på
bostadsrätter och villor. Dessutom är
det viktigt att premiera många olika
typer av sparande för hushållen och
inte endast i bostaden.
Kapitalkrav och soliditet
Inom ramen för Basel II och III har
bankerna möjlighet att själva bestämma storleken på de riskvägda
tillgångarna genom att använda IRKmetoden (intern riskklassificering).
Storbankerna har generellt haft en
mycket lägre soliditet än sparbankerna, men med möjligheten att internt
riskvärdera tillgångarna har storbankernas kapitalrelationer kraftigt förbätt
rats. Storbankernas stabila soliditetsnivå och ökande kärnprimärkapitalrelation tyder på att bankerna inte
ökat sin kapitalbas nämnvärt, utan
att skillnaden beror på att man minskat sina riskvägda tillgångar. Sparbankerna tillskyndar en lagstiftning
som möjliggör bättre transparens och
jämförbarhet mellan svenska bankers
kapitaltäckning.
Hög sannolikhet
Aktuella regulatoriska frågor för sparbankerna
LCR
Amorteringskrav
Bankskatt
Resolution
Provisionsförbud
Proportionalitet
Låg sannolikhet
Kapitalkrav
Soliditet
Mindre viktigt
Mycket viktigt
Sparbankerna 2016/2017 – 27
Som en konsekvens av den
finansiella krisen, som startade
med banken Lehman Brothers fall
i USA 2008, har EU skapat olika
gemensamma regelverk för att
bevara den finansiella stabiliteten.
Dessa håller nu på att implementeras i medlemsstaterna.
Låt inte nya regler
för börsnoterade
storbanker slå
undan benen för
sparbankerna
Tryggheten för kunderna i en
svensk lokal sparbank måste
självklart vara lika stor som för
kunderna i en multinationell
börsnoterad finansjätte. Men
när en rapport till Finansinspektionen (FI) som tidigare krävde
25 sidor på svenska istället
kräver upp till 600 sidor på
engelska, blir konsekvenserna
absurda. FI måste tillämpa EU:s
nya regelverk på ett välavpassat sätt, så att sparbanker
och stiftelseägda bank- och
försäkringsföretag med lågt
risktagande inte kvävs under en
orimlig administrativ börda.
28 – Sparbankerna 2016/2017
För nio år sedan i USA startade den
finanskris som kom att växa till en
global recession som vi fortfarande
lever med konsekvenserna av. Akuta
likviditetsproblem i finansjättar som
investmentbanken Bear Stearns och i
USA:s två största bostadslåneinstitut,
Freddie Mac och Fannie Mae, ledde
till att staten tog över. USA:s fjärde största investmentbank, Lehman
Brothers, ansökte om konkurs och
försäkringsjätten AIG sattes under
tvångsförvaltning.
Finanskrisen i USA blev starten
på ett intensifierat reformarbete från
myndigheterna att skärpa lagstiftning
och regeltillämpning kring finansbranschen för att skydda samhället
och bankkunderna från riskfyllda
och spekulativa beteenden på marknaden. Det reformarbete som inleddes i USA kom snart att efterföljas av
EU. Under de senaste åren har EU
genomfört många reformer i syfte att
förbättra Europas möjlighet att förhindra finanskriser och stärka regleringen av systemviktiga banker. Flertalet tunga regelverk implementeras
nu i svensk lagstiftning, exempelvis
ökade krav på rapportering, kontroll
och kompetenskrav på styrelser och
medarbetare.
Principen ska skydda mindre
finansiella företag
Att kraven på banksektorn blir hårdare genom nya EU-regler är något som
vi på Sparbankernas Riksförbund
tycker är enbart positivt. Reglerna
ska vara samma för samtliga finansiella institut. Men EU har samtidigt varit tydlig med att reglerna ska
tillämpas proportionerligt. Uttryckt
enkelt: för en stor internationell och
systemkritisk bank krävs en mer omfattande och rigorös tillsynsprocess
än för en mindre aktör. Proportionalitetsprincipen syftar till att undvika
att mindre finansiella företag drabbas
oproportionerligt hårt av en administrativ börda till följd av regleringarna.
I princip betyder proportionalitetsprincipen att kraven ska anpassas ut-
ifrån verksamhetens art, omfattning
och komplexitet.
Officiell definition saknas
Hittills har dock Finansinspektionen
inte entydigt identifierat hur proportionalitetsprincipen ska tillämpas
i svensk kontext. Detta riskerar att
leda till att regelverken drabbar små
institutioner som sparbanker oproportionerligt hårt i jämförelse med
de större börsnoterade bankerna. För
att ge ett praktiskt exempel: tidigare
behövde sparbanker var tredje månad
skicka in en kapitaltäckningsrapport
på 25 sidor till Finansinspektionen.
Idag måste motsvarande rapport vara
på 500-600 sidor, och dessutom på
engelska. Det är orimligt resurskrävande för mindre sparbanker med liten personalstyrka. Storbankerna har
separata avdelningar, ibland med fler
anställda än i en hel sparbank, som
enbart jobbar med dessa typer av rapporter.
Sparbankerna förenar låg risk
med hög samhällsnytta
Sparbankerna är tillsammans Sveriges
femte största bankgrupp, men är inte
börsnoterade och har inga enskilda
ägare med vinstintresse. Sparbankerna agerar långsiktigt med låg risk i enlighet med den särskilda Sparbankslagen. Tidshorisonten för en sparbanks
kommersiella beslut sträcker sig upp
mot 30 år snarare än tre månader.
Sparbanker arbetar lokalt med stark
anknytning till bygden, gör inga
riskabla utlandsaffärer, och har historiskt låga kreditförluster. Det är en
affärsmodell som förenar låg risk med
hög kund- och samhällsnytta och
som är viktig för mångfalden på den
svenska bankmarknaden.
Men det är viktigt att Finansinspektionen skapar tydlighet kring
proportionalitetsprincipen. För Sveriges 60 sparbanker måste regeltillämpningen avpassas till deras särskilda förutsättningar som små banker på lokala marknader med stort värde för över
två miljoner svenska bankkunder utanför storstäderna. Sparbankerna 2016/2017 – 29
30 – Sparbankerna 2016/2017
Proportionalitet
viktigt vid framtida
krishantering
för att värna
sparbankernas
långsiktiga
överlevnad
I och med det Europeiska
krishanteringsdirektivet (BRRD)
omfattas alla banker inom EU
av ett harmoniserat regelverk
för krishantering och för hur
kostnaderna ska fördelas.
Utgångspunkten är att skattebetalarna inte ska behöva
skjuta till medel om en bank
hamnar i kris. För små, lokala
banker som sparbanker är det
glädjande att Finansinspektionen (FI) vid svensk anpassning
av reglerna nu har beaktat
proportionalitetsprincipen och
därmed minskat risken att de
nya reglerna drabbar sparbankerna oproportionerligt hårt.
Genom de nya krishanteringsreglerna
skapas ett särskilt förfarande för att
hantera ett institut i kris utan att försätta det i konkurs och utan att skattebetalarna bär kostnaden. Förfarandet
kallas resolution och innebär att staten
kan ta kontroll över institutet och hålla i gång hela eller delar av verksamheten om det krävs för att bevara den
finansiella stabiliteten.
Återhämtning och resolution
Alla institut ska enligt de nya reglerna
ha en resolutionsplan och en återhämtningsplan. Instituten tar själva
fram återhämtningsplanen, medan
ansvarig myndighet tar fram resolutionsplanen.
Återhämtningsplaner ska beskriva
vilka åtgärder som skulle kunna vidtas av institutet vid en betydande förändring av dess finansiella situation.
Enligt proportionalitetsprincipen ska
återhämtningsplanen upprättas med
hänsyn till verksamhetens art, omfattning och komplexitet.
dighet kunna besluta om att en sparbank i resolution ska ombildas till ett
aktiebolag. Ombildningen ska genomföras genom att sparbankens rörelse överlåts till ett bankaktiebolag.
Sparbankernas synsätt har fått
acceptans
Sparbankerna verkade aktivt under
2015 för att FI skulle bli tydligare i
hur de nya reglerna för resolution
och återhämtning skulle tillämpas
för stora respektive mindre banker.
Det är med tillförsikt vi noterar att
sparbankernas synsätt om proportionalitet kring resolutionsfrågan nu har
fått acceptans även hos FI. Att stora,
medelstora och mindre banker på ett
tydligare sätt särskiljs i regeltillämpningen är mycket positivt.
Val av resolutionsåtgärder
Om ett företag har försatts i resolution
har resolutionsmyndigheten befogenhet att tillämpa olika resolutionsåtgärder på företaget. Enligt Finansinspektionens förslag ska ansvarig mynSparbankerna 2016/2017 – 31
Antal medarbetare
är fel underlag för
framtida bankskatt
Om regeringen bedömer att en
ny skatt på bankerna är bra för
Sverige så måste den införas på
ett sätt som inte missgynnar de
minsta bankerna, som kämpar
för en hög servicegrad utanför
storstäderna. Med det nuvarande förslaget till bankskatt som
är baserat på antalet medarbetare så får sparbankerna – som
strävar efter en hög personlig
service till sina kunder – betala
ett högre pris än storbankerna.
Dessutom skapas ett incitament
för ytterligare personalreduktioner som i slutändan
inte gynnar konsumenterna.
Regeringen har under 2015 tillsatt
en utredning som ska ge förslag till
en skatt på finanssektorn. Motivet i
kommittédirektivet är att minska den
skattefördel som regeringen anser att
finanssektorn har i förhållande till
andra sektorer, till följd av att omsättningen av finansiella tjänster har
undantagits från mervärdesskatt.
Om banksektorn är underbeskattad eller inte är en fråga i sig. Likaså om det är konsumenterna som
i slutändan får betala kostnaderna
för den nya skatten. Men om en ny
bankskatt införs så är det viktigt att
den är konkurrensneutral och inte
missgynnar vissa banker. Men i direktiven till utredningen anger regeringen att bankens lönesumma kan
utgöra en grund för skattens storlek.
Ju fler medarbetare desto högre skatt.
Förebild är den danska modellen med
en löneskatt, den så kallade ”lønsumsafgiften”.
Banker med hög servicegrad
drabbas hårdast
Utgångspunkten för regeringens förslag om en bankskatt är således att
beskatta personalens nedlagda tid i
verksamheten. Underlaget i beräkningen utgörs mycket förenklat av utbetalda löner. Det innebär med andra
ord att skatten tas ut som en procentsats på de sociala avgifter som företaget redan betalar till det offentliga.
I praktiken skulle det innebära att
mindre banker som har valt att ha relativt fler anställda per intäktskrona,
32 – Sparbankerna 2016/2017
för att bibehålla en högre servicegrad
med fler kontor i glesbygd, blir hårdare beskattade än storbanker som
drivit hårda kostnadsrationaliseringar, kontorsnedläggningar och personalneddragningar.
Dessutom skapas genom en lönebaserad skatt ännu starkare incitament för bankerna att genomföra
ytterligare personalreduktioner och
därigenom minska de sociala avgifterna. För sparbankerna, vars yttersta
syfte är att skapa samhällsnytta på de
orter man verkar och att agera långsiktigt för kundernas bästa, skulle en
sådan lönebaserad skatt försämra förutsättningarna för att långsiktigt upprätthålla en hög servicenivå i konkurrens med storbankerna.
Procentandel på bankens storlek
bättre beräkningsgrund
En bättre väg att gå vore därför att basera en bankskatt som procentandel
på bankens storlek. En bankskatt som
baserades på bankens balansomslutning eller liknande skulle bli mer
rättvis och inte vare sig missgynna
eller gynna något bankföretag relativt
det andra.
Som företrädare för drygt 60 sparbanker med stor betydelse för 2 miljoner kunder i den stora del av Sverige
som ligger utanför storstäderna, vill
vi framhålla vikten av att en framtida
bankskatt inte ytterligare försämrar
möjligheterna till att tillhandahålla
ett alternativ till storbankerna.
Huvudsyften med
MiFID II och MiFIR
Stärka konsumentskyddet
Förbättra investerarskyddet
Öka transparensen
Förstärka förtroendet för marknaderna
Skapa likvärdiga regler för finansiella aktörer
Fullständig
transparens kring
provisioner bättre
för konsumenterna
än provisionsförbud
Finansinspektionens (FI) och
Finansdepartementets förslag
till provisionsförbud på rådgivning av finansiella produkter kommer att begränsa
konsumenters valfrihet och
bara gynna de allra största
bank- och försäkringsbolagen.
På Sparbankernas Riksförbund
menar vi att en bättre väg att
gå är en total transparens och
att redovisa på kronan för
konsumenten hur provisionerna
ser ut.
Konsumentskyddet på bank- och försäkringsmarknaden behöver ständigt
värnas i takt med att nya och mer
komplexa finansiella produkter växer
fram. Ett sådant område är regleringen av provisioner vid rådgivning. Idag
har konsumenterna i Sverige ett stort
utbud av olika spar- och försäkringsprodukter att välja på. Det är i grunden positivt och innebär att också en
bredare krets av konsumenter kan få
tillgång till mer avancerade sparprodukter, något som tidigare var förbehållet några få.
Men komplexiteten i produkterna
har också ökat med ett flertal olika
leverantörer. Och vissa aktörer har
tänkt mer på sin egen provision än
på konsumentnytta i förmedlingen
av till exempel sparprodukter. Det
stärker kraven på konsumentskydd i
rådgivningen. Konsumenten måste
kunna känna sig trygg i att rådgivarens förslag inte styrs av egennytta
och av vilken producent som betalar
högst provision.
Mångårigt arbete på EU-nivå
Inom EU pågår för närvarande arbete inom flera områden som berör
finansiell rådgivning till konsumenter. Bland annat pågår en omfattande
översyn av MiFID – Direktivet om
handel på marknader för finansiella
instrument. MiFID II-förslaget, som
nu är under genomförande, innehåller bland annat ett förslag på ett införande av ett förbud mot provisioner
vid individuell portföljförvaltning
och vid oberoende investeringsrådgivning. Det är upp till varje EU-land
att implementera MiFID II.
Med utgångspunkt i det nya
EU-direktivet aviserade FI redan under 2014 att man ville införa provisionsförbud för all typ av rådgivning
rörande finansiella produkter, och för
alla typer av företag som erbjuder sådan rådgivning. Syftet med förbudet
är att stärka konsumentskyddet och
komma åt oseriösa aktörer. Bakgrunden var att FI ansåg att provisioner
skapar intressekonflikter då rådgivare har incitament att ge råd utifrån
provisioners storlek snarare än utifrån
konsumenternas intresse. Finansdepartementet har sedan utrett frågan
och utredningen föreslår ett provisionsförbud i Sverige. Men det svenska förslaget går mycket längre än
EU:s direktiv. Vi menar att ett sådant
förslag skulle få betydande negativa
konsekvenser för konsumenterna.
Högt konsumentskydd viktigt
för sparbanker
Sparbanker är måna om ett starkt
konsumentskydd. Men ett gott konsumentskydd innefattar i praktiken en
noga genomtänkt avvägning mellan
Sparbankerna 2016/2017 – 33
Per Bolund, finansmarknads- och
konsumentminister, samtalar
om bolån med Ewa Andersen
från Sparbankernas Riksförbund
på sparbankernas seminarium i
Almedalen 2015.
regler som skyddar konsumenten och
vad som är lämpligt för att få stimulera en mångfald av flera olika aktörer
och ett rikt produktutbud, något som
också är till nytta för konsumenten.
Finansdepartementets utredare konstaterar själva att en alltför standardiserad och hård reglering gör att konsumenterna endast får tillgång till ett
mindre urval av likartade produkter,
vilket i sig är en kostnad för konsumenten.
Finansmarknadsfrågorna och konsumentfrågorna är allt mer naturligt
sammanlänkade. Att Sverige idag har
ett samlat politiskt ansvar för dessa
frågor under regeringens finansmarknadsminister är mycket bra eftersom
det skapar förutsättningar för en helhetssyn, där lagstiftaren samtidigt beaktar dels ett effektivt konsumentskydd och dels effektiva marknadsmekanismer som gynnar en mångfald
av aktörer.
34 – Sparbankerna 2016/2017
Ett förbud kommer att påverka
konkurrensen
Vi menar att det förslag som nu
läggs fram inte tillräckligt ingående
har analyserat konsekvenserna av en
förändrad rådgivningsmarknad för
konsumenterna, med färre alternativ och färre leverantörer. Ett provisionsförbud angående rådgivning för
finansiella produkter skulle allvarligt
påverka konkurrenssituationen för
mindre banker och begränsa konsumenternas valfrihet.
Ett provisionsförbud påverkar inte
storbankerna som till exempel säljer
sina egna sparfonder. Däremot skulle provisionsförbudet drabba mindre
banker, som inte har egna produkter
utan arbetar med att erbjuda kunderna ett brett urval av olika leverantörers produkter. De redan idag stora
aktörerna skulle få en ännu större
dominans och ett större grepp om
kunderna. Och mindre aktörer som
sparbanker, som erbjuder en mångfald av olika produkter från andra
leverantörer, skulle missgynnas.
Ett förbud slår hårt mot
små banker
Det finns drygt 2 miljoner sparbankskunder i Sverige och det genomförs
uppskattningsvis närmare 400 000
rådgivningsmöten per år via omkring
220 sparbankskontor. Sparbankerna
agerar seriöst i sin återförsäljning av
finansiella produkter och tillämpar
genomgående mycket låga provisionsnivåer som därför tål fullständig
transparens. Sparbankers förmedling
av finansiella tjänsteprodukter kompletterar det övriga utbudet på ett
sätt som är positivt för Sveriges bankkunder.
På en mindre ort möter rådgivarna sina kunder, kunders vänner och
släktingar på flera olika ställen och i
många olika sammanhang. Då går det
inte att ge rådgivning som har till syfte
att gynna sparbanken på kundens bekostnad. Varje kundmöte utgår från
kundens behov och med kunskap om
kundens unika förutsättningar. Sparbankerna är inte banker som drivs på
samma sätt som de fyra storbankerna
i Sverige. Ett förbud mot ersättningar
för rådgivning skulle slå hårt mot den
lokala sparbanksverksamheten och
sparbankskunderna i Sverige.
Finansdepartementet uttrycker själva i sin utredning att stora banker – där
egna produkter distribueras – kommer
att gynnas av förslaget. I utredningen
uttrycks det också klart och tydligt att
man inte haft tid och möjlighet att i
detalj sätta sig in i dagens rådgivningsmarknad.
Ett provisionsförbud skulle med
andra ord få negativa effekter för
mångfalden på marknaden och därmed missgynna konsumenterna. Antalet företag som erbjuder rådgivning
om finansiella produkter skulle minska, med minskad konkurrens och
sämre valfrihet som konsekvens.
som EU satt upp när det gäller hur
rådgivningsersättningar kan ges och
tas emot. Det är fel att införa strängare svenska regler om ersättningar än
vad som är nödvändigt.
I grunden handlar det om vikten
av proportionalitet och konkurrensneutralitet. Det vill säga att inte skapa
regler som då de tillämpas missgynnar mindre aktörer framför större.
Annars snedvrids konkurrensen och
de små och lokala företagen som utgör ett alternativ till de börsnoterade
och vinstmaximerande finansiella företagen missgynnas därmed.
På Sparbankernas Riksförbund föreslår vi en bättre väg än det nu föreslagna nationella provisionsförbudet:
Inför i stället krav på fullständig och
total transparens när det gäller provisioner för bank- och försäkringsprodukter. Det innebär att till konsumenten vid varje rådgivningstillfälle
på kronan redovisa hur provisionerna fördelas mellan leverantören och
distributören. På det sättet sätts kunden i fokus och oseriösa aktörer sållas
bort.
Fullständig transparens
viktigare
Ett starkt konsumentskydd kommer
att uppnås redan genom de regler
Bankfrågor som uppmärksammats i media under 2015
1
Amorteringskrav
2
Ränteavdrag
3
Bostadspriser
4
Bankernas
vinster
5
Hushållens
växande skulder
Sparbankerna 2016/2017 – 35
2015
•
223 kontor
•Drygt 3
i korthet
400 anställda, varav 62 procent är kvinnor
•
2,1 miljoner privat- och företagskunder
•
Rörelseresultat cirka 3,5
miljarder kronor
•Balansomslutning 323 miljarder kronor
Härutöver har sparbankerna förmedlat
167 miljarder kronor från Swedbank Hypotek
till sina kunder
•
Utdelning till allmännyttiga ändamål och stiftelser –
333 miljoner kronor
Svenskt kvalitetsindex – bank 2015
Kundnöjdhet 2011–2015 privatkunder
Kundnöjdhet 2011–2015 företagskunder
80%
80%
76,0
75,3
74,6
74,1
73,0
74,2
73,5
74,2
72,7
70,9
70%
72,1
69,7
69,0
68,7
69,0
68,1
67,4
68,2
70%
69,2
70,5
68,9
67,4
68,7
67,5
69,6
69,0
72,7
69,5
68,4
2014
2015
66,4
60%
60%
2011
2012
2013
2014
2015
2011
2012
2013
Sparbankerna
Sparbankerna
Branschgenomsnitt
Branschgenomsnitt
Storbankerna*
Storbankerna*
Källa: Svenskt Kvalitetsindex.
* Handelsbanken, Swedbank, SEB och Nordea
36 – Sparbankerna 2016/2017
Sparbankerna har varje år, sedan gruppens SKI-mätningar
började 2004, haft nöjdare privat- och företagskunder än såväl
branschgenomsnittet som snittet för de fyra storbankerna. Närheten och deras lokala förankring uppskattas stort av kunderna.
Inlåningens fördelning per kundsektor,
procent
Utlåningens fördelning per kundsektor,
procent
Övrigt4
Övrigt1
Företag19
Företag36
Enskild firma
Enskild firma
17
Hushåll60
Inlåning från allmänheten, andel i procent
23
Hushåll40
Utlåning till allmänheten, inklusive bolån,
andel i procent
6,4%
8%
Sparbankerna8
Sparbankerna6,4
Swedbank17,5
Swedbank17,3
SEB20,4
SEB16,3
Handelsbanken22,8
Handelsbanken28,9
Nordea16,6
Nordea14,6
Danske Bank
Danske Bank
1,5
3,1
Länsförsäkringar2,4
Länsförsäkringar1,6
Övriga banker 10,8
Övriga banker
11,8
Om Sparbankernas Riksförbund
Sparbankernas Riksförbund är ett branschförbund för sparbanker
samt för stiftelseägda bankaktiebolag och dess ägarstiftelser med
uppgift att tillvarata sina medlemmars gemensamma intressen.
Vi representerar medlemsföretagen gentemot myndigheter och
organisationer och är också remissinstans och förhandlingspart i
ärenden av betydelse för våra medlemmar.
Sparbankerna 2016/2017 – 37
Här finns
sparbanker
– sorterade
efter landskap
BLEKINGE
Sparbanken Eken AB
Åryd
Sparbanken i Karlshamn Karlshamn
Asarum
Kyrkhult
Mörrum
Olofström
Svängsta
Sölvesborg-MjällbySölvesborg
Sparbank
Mjällby
Per 1 maj 2016.
BOHUSLÄN
Orusts Sparbank
Henån
Ellös
Svanesund
Varekil
Sparbanken Tanum
Tanumshede
Grebbestad
Hamburgsund
Tjörns Sparbank
Skärhamn
Kållekärr
Myggenäs
Fetmarkerad ort
= bankens huvudkontor.
DALARNA
Bjursås Sparbank
Bjursås
Leksands Sparbank
Leksand
Insjön
Rättvik
Norrbärke Sparbank
Smedjebacken
Södra Dalarnas Sparbank Hedemora
Långshyttan
Stora Skedvi
DALSLAND
Dalslands Sparbank
Mellerud
Bengtsfors
Bäckefors
Ed
Färgelanda
Högsäter
GOTLAND
Närs Sparbank
När
Sparbanken Gotland
Roma
Stånga
Kommuner där sparbanker finns
cirka 220 kontor i 20 landskap
38 – Sparbankerna 2016/2017
HALLAND
Falkenbergs Sparbank
Falkenberg
Getinge
Ullared
Vessigebro
Ätran
Laholms Sparbank
Laholm
Knäred
Våxtorp
Sparbanken Boken
Hishult
Södra Hestra Sparbank Hyltebruk
Torup
Unnaryd
Varbergs Sparbank AB
Varberg
Bua 5
Horred
Håsten
Skällinge 4
Träslövsläge 5
Tvååker
Veddige
HÄLSINGLAND
Hälsinglands Sparbank
Hudiksvall
Delsbo
Iggesund
Järvsö
MEDELPAD
Hälsinglands Sparbank
Lucksta
NORRBOTTEN
Sparbanken Nord
Piteå
Arjeplog
Arvidsjaur
Gällivare
Jokkmokk
Kiruna
Norrfjärden
Pajala
Rosvik
Älvsbyn
Öjebyn
Överkalix
Övertorneå
NÄRKE
Lekebergs Sparbank
Fjugesta
SKÅNE
Ekeby Sparbank
Ekeby
Ivetofta Sparbank Bromölla
i Bromölla
Näsum
Skurups Sparbank
Skurup
Snapphanebygdens Bjärnum
Sparbank
Visseltofta
Vittsjö
Sparbanken Boken
Skånes Fagerhult
Sparbanken Göinge AB
Vinslöv
Farstorp
Glimåkra
Röke
Sparbanken Skåne AB
Lund 3
Broby
Eslöv 1
Hässleholm
Höör
Hörby
Knislinge
Kristianstad 2
Kävlinge 1
Lönsboda
Löberöd
Löddeköpinge 1
Osby
Simrishamn
Sjöbo
Staffanstorp 1
Svalöv
Södra Sandby 1
Tollarp
Tomelilla
Tyringe
Veberöd
Ystad
Åhus
SMÅLAND
Häradssparbanken Mönsterås
Mönsterås
Fliseryd
Högsby Sparbank
Högsby
Lönneberga- Vena
Tuna-Vena Sparbank
Silverdalen
Tuna
Markaryds Sparbank
Markaryd
Sparbanken Eken AB
Ryd
Delary
Grimslöv
Långasjö
Älmeboda
Södra Hestra Sparbank Burseryd
TjustbygdensVästervik
Sparbank AB
Ankarsrum
Gamleby
Vimmerby Sparbank AB Vimmerby
Virserums Sparbank
Virserum
Ålems Sparbank
Ålem
Blomstermåla
SÖDERMANLAND
Sparbanken Rekarne AB Eskilstuna
Mariefred
Strängnäs
Sörmlands Sparbank
Katrineholm
Flen
Malmköping
Nyköping 2
Oxelösund
Vingåker
UPPLAND
Roslagens Sparbank
Norrtälje 1
Hallstavik
Rimbo
Älmsta
Sala Sparbank
Heby
Tärnsjö
Östervåla
Sparbanken i Enköping
Enköping
Bro
Bålsta
Kungsängen
VÄRMLAND
Bergslagens Sparbank AB Storfors
Fryksdalens Sparbank
Sunne
Sysslebäck
Westra Wermlands Arvika
Sparbank
Charlottenberg
Edane
Koppom
Töcksfors
Åmotfors
Årjäng
VÄSTERGÖTLAND
Mjöbäcks Sparbank
Överlida
Sparbanken Alingsås AB Alingsås
Herrljunga
Lerum
Sollebrunn
Vårgårda
Sparbanken Lidköping AB Lidköping
Sparbanken Skaraborg AB Skara
Götene
Kvänum
Nossebro
Vara
Sparbanken Tranemo
Tranemo
Dalstorp
Länghem
Swedbank Sjuhärad AB Borås 1
Bollebygd
Dalsjöfors
Fristad
Kinna
Sandared
Svenljunga
Sätila
Tidaholms Sparbank
Tidaholm
Mullsjö
Ulricehamns Sparbank
Ulricehamn
Gällstad
Åse Viste Sparbank
Grästorp
VÄSTMANLAND
Bergslagens Sparbank AB Lindesberg 1
Fellingsbro
Frövi
Kopparberg
Nora
Storå
Sala Sparbank
Sala
SparbankenKöping
Västra Mälardalen
Arboga
Kolsva
Kungsör
ÅNGERMANLAND
Sidensjö Sparbank
Sidensjö
Skorped
ÖLAND
Ölands Bank AB
Borgholm
Färjestaden
Löttorp
Mörbylånga
ÖSTERGÖTLAND
Kinda–Ydre Sparbank
Kisa
Horn
Rimforsa
Österbymo
Vadstena Sparbank
Vadstena
Valdemarsviks Sparbank Valdemarsvik
Gusum
Åtvidabergs Sparbank
Åtvidaberg
Sparbanken Syd är inte medräknad.
1) 2 kontor
2) 3 kontor
3) 4 kontor
4) stänger 30/6 2016
5) stänger 30/9 2016
Sparbankerna 2016/2017 – 39
Sparbankernas Riksförbund
Besök: Post: Vasagtan 11, 10 tr
Box 16249
103 24 Stockholm
Tel:
Fax:
08–684 206 20
08–700 85 27
Mail:[email protected]
Webb:www.sparbankerna.se