Placeringsriktlinjer

PostNord Försäkringsförening
Org nr 816400-4163
8. Placeringsriktlinjer
Antagna av styrelsen 2017-05-04
Innehållsförteckning
1.
Syfte
3
2.
Legala förutsättningar och principer för kapitalplaceringar
3
3.
3.1
3.2
Avkastningsmål och eftersträvad risknivå
Avkastningsmål i den totala portföljen
Eftersträvad risknivå i den totala portföljen
4
4
4
4.
4.1
4.2
4.3
4.4
4.5
4.6
4.7
4.8
Placeringsstrategi – allokering
Principer för Allokeringsstrategi
Allokeringsstrategi, tillåtna tillgångsslag och riktlinjer
Obligationer och skuldförbindelser
Aktier och aktierelaterade instrument
Private equity
Hedgefonder
Alternativa investeringar
Derivatinstrument
4
4
5
6
6
6
6
6
7
5.
5.1
5.2
5.3
5.4
5.5
Organisation för riskstyrning
Styrelsen
Placeringskommittén
Verkställande direktören
Kapitalförvaltningsrapporten
Övrig riskstyrning och styrdokument
7
7
7
7
8
8
6.
6.1
6.2
Placeringsrisker - mätning och åtgärder
Sannolikheten för insolvens
Stresstester
8
8
9
7.
7.1
7.2
7.3
7.4
Risker
Motpartsrisk
Likviditetsrisk
Ränte- och aktiekursrisk
Valutarisk
9
9
9
9
9
8.
Riskkontroll och riskuppföljning
10
9.
9.1
9.2
9.3
Limiter och gränsvärden för räntebärande värdepapper
Godkända räntebärande värdepapper
Kreditrisk för räntebärande värdepapper
Duration för räntebärande värdepapper
10
10
10
11
10.
Enhandsengagemang
12
11.
Översyn av placeringsriktlinjerna
12
4 maj 2017
Sida 2/13
Placeringsriktlinjer för PostNord Försäkringsförening
1.
Syfte
Placeringsriktlinjerna har upprättats för att beskriva PostNord Försäkringsförenings
(försäkringsföreningen) placeringsstrategi.
Placeringsriktlinjerna, som bygger på stadgar (13 § Kapitalplacering) och övriga krav i
lagtext och anvisningar från Finansinspektionen, har antagits av styrelsen och beskriver
hur arbetet med risk och avkastning skall ske inom försäkringsföreningens
placeringsverksamhet. Placeringsriktlinjerna kompletteras av en riskpolicy som generellt
beskriver riskhanteringen i försäkringsföreningen.
Placeringsriktlinjerna är en integrerad del av förvaltningen. Det ankommer på
verkställande direktören att kontinuerligt se till att riktlinjerna efterlevs.
2.
Legala förutsättningar och principer för kapitalplaceringar
Försäkringstekniska avsättningar och övriga skulder skall alltid motsvaras av tillgångar
placerade i enlighet med bestämmelserna i 24 b § lag (1972:262) om
understödsföreningar – nedan benämnd UFL – och föreskrifter som meddelas med stöd
av dessa bestämmelser. Förvaltningen kan till sin karaktär delas upp i fyra delar:
1.
2.
3.
4.
Tillgångar som motsvarar de försäkringstekniska avsättningarna (”FTA”),
Tillgångar i depå från återförsäkrare,
Tillgångar som motsvarar övriga skulder,
Övriga tillgångar utöver vad som anges under punkterna 1 - 3.
Försäkringsföreningens samlade tillgångar skall förvaltas i enlighet med
försäkringsrörelselagen (1982:13), nedan benämnd FRL, UFL och övriga för
försäkringsföreningen tillämpliga författningar samt Finansinspektionens föreskrifter och
allmänna råd (FFFS 2005:32) om placeringsriktlinjer och konsekvensanalys för institut
som driver tjänstepensionsverksamhet. Hur olika tillgångar ska värderas och hur de får
användas för skuldtäckning regleras i Finansinspektionens Föreskrifter och allmänna råd
om skuldtäckning i svenska försäkringsbolag och tjänstepensionskassor (FFFS 2008:7).
Gällande författningar innebär bland annat:






att försäkringsföreningen skall, utöver tillgångarna som motsvarar de
försäkringstekniska avsättningarna, vid varje tidpunkt ha en tillräcklig kapitalbas,
att samtliga tillgångar samt skuldtäckningstillgångar skall placeras på ett sätt som
bäst gagnar de ersättningsberättigades intressen och i övrigt på ett aktsamt sätt,
att tillgångarnas sammansättning, med beaktande av försäkringstekniska åtaganden
och förändringar i tillgångarnas framtida värde och avkastning, är sådan att
betalningsberedskapen är tillfredsställande och den förväntade avkastningen är
tillräcklig (matchningsprincipen),
att tillgångarna skall placeras med tillfredsställande spridning
(diversifieringsprincipen), genom att investera i flera olika tillgångsslag, marknader
och strategier samt genom flera olika förvaltare,
begränsningar i valutaexponering,
att ett register skall föras som vid varje tidpunkt utvisar de tillgångar som används
för skuldtäckning samt dessa tillgångars värde (skuldtäckningsregister)
4 maj 2017
Sida 3/13
3.
Avkastningsmål och eftersträvad risknivå
3.1
Avkastningsmål i den totala portföljen
Placeringsverksamheten syftar till att ha en långsiktig kapitalavkastning på 1 % över
kalkylräntan för FTA. Ambitionen att skapa högre avkastning än vad
försäkringsåtagandena kräver baseras på en strävan att inflationssäkra pensioner samt
att skapa en låg premienivå.
Avkastningsmålet ska uppnås genom att försäkringsföreningens tillgångar placeras på
ett aktsamt, omsorgsfullt och kostnadseffektivt sätt. Försäkringsföreningen är av
uppfattningen att placeringar i företag vars verksamhet bedrivs enligt etiska och
miljömässiga principer på lång sikt ger bättre avkastning än placeringar i företag vars
verksamhet inte bedrivs enligt sådana principer. Vid placering av tillgångar och val av
fondförvaltare etc. ska försäkringsföreningen utöver rent ekonomiska förhållanden, även
beakta etiska och miljömässiga aspekter.
3.2
Eftersträvad risknivå i den totala portföljen
Försäkringsföreningen skall arbeta med en låg risknivå. Den totala risknivån skall inte
vara så hög att försäkringsföreningen hamnar i s.k. rött ljus vid tillämpning av
Finansinspektionens tillsynsverktyg Trafikljusmodellen.
Försäkringsföreningen ska för att säkerställa en låg risknivå bland annat:



se till att det alltid finns en tillräcklig kapitalbuffert,
stresstesta kapitalbufferten med avseende på räntekursrisk, aktiekursrisk och
valutarisk – se vidare 6.3 Stresstester,
se till att placeringar sker med motparter med hög kreditvärdighet
4.
Placeringsstrategi – allokering
4.1
Principer för Allokeringsstrategi
Placeringsstrategin syftar till att försäkringsföreningens kapitalbas ska öka stabilt och
långsiktigt samt med viss samvariation med den förväntade prisutvecklingen i Sverige.
På detta sätt syftar försäkringsföreningens placeringar att värdesäkra framtida pensioner
och att skapa förutsättningar för försäkringsföreningen att bibehålla låga premier.
Tillgångarna i försäkringsföreningen skall för att uppfylla nu angivna syften vara
allokerade mellan olika tillgångsslag på sådant sätt att de över tid kan öka mer i värde
än försäkringsföreningens FTA.
Försäkringsföreningen skall härvid investera dels i tillgångar med säker avkastning till
låg risk, vilka kan förväntas matcha utvecklingen av försäkringsföreningens FTA och dels
i tillgångar som kan ge en högre avkastning.
Försäkringsföreningens tillgångar får inte vara placerade på ett sätt som strider mot den
eftersträvade risknivån enligt p. 3.2 ovan. Detta hindrar dock inte att tillgångarna, i en
situation där försäkringsföreningen har en stor kapitalbas och en betryggande marginal
till s.k. rött ljus i Finansinspektionens tillsynsverktyg Trafikljusmodellen, får placeras på
ett sätt som innebär högre risk förutsatt att detta bidrar till att försäkringsföreningen
kan erhålla högre riskjusterad avkastning.
Allokeringsstrategin syftar till att säkerställa att avkastningsmålet med stor sannolikhet
uppfylls. Allokeringsstrategin fastställs av styrelsen utifrån en genomförd ALM-studie
(Asset Liability Management). Allokeringen till olika tillgångsslag fastställs med intervall
för att möjliggöra flexibilitet i förvaltningen med hänsyn till olika marknadsklimat.
4 maj 2017
Sida 4/13
4.2
Allokeringsstrategi, tillåtna tillgångsslag och riktlinjer
Styrelsen har fastställt följande allokeringsstrategi och placeringsintervall. De
procentsatser som anges som allokeringsstrategi utgör försäkringsföreningens
normalportfölj medan motsvarande procentsatser som anges för placeringsintervall
anger de yttre gränserna för hur försäkringsföreningens tillgångar får vara placerade.
Tillgångar
Räntebärande värdepapper
Allokeringsstrategi
Nivå 2
Nivå 1
Intervall
Nivå 1
Nivå 2
37%
10-70%
8%
0-30%
Realränteobligationer
Krediter
Nominella obligationer
Likvida medel
High Yield
Obligationer och skuldförbindelser
Aktier
45%
10-70%
22%
5-40%
5%
0-15%
Nordiska aktier (30%)
Global aktier (40%)
Tillväxtmarknader (30%)
Private equity
27%
Aktier och Private equity
10-45%
Hedgefonder
20%
5-40%
Alternativa investeringar
8%
0-20%
Fastigheter
Infrastruktur
Råvaror
Guld
Övrigt
Hedgefonder och alternativa investeringar
28%
15-55%
SUMMA
100%
100%
Allokeringsstrategin ovan innebär att försäkringsföreningens tillgångar får placeras i
följande tillgångsslag:
 obligationer och skuldförbindelser (4.3)
 aktier och relaterade instrument (4.4)
 private equity (4.5)
 hedgefonder (4.6)
 alternativa investeringar (4.7)
 derivatinstrument (4.8)
Så kallade strukturerade instrument är tillåtna och skall hänföras till det tillgångsslag
som exponeringen i huvudsak avser.
Det ska när så är relevant finnas lämpliga referensportföljer för respektive tillgångsslag
som möjliggör jämförelse av avkastning och risk.
4 maj 2017
Sida 5/13
4.3
Obligationer och skuldförbindelser
Placeringar i obligationer och skuldförbindelser delas upp i:
 räntebärande värdepapper,
 High Yield (enligt Appendix, avsnitt: Speculative grade ratings).
För placeringar klassificerade som räntebärande värdepapper gäller det som framgår av
punkt 9. Limiter och gränsvärden för räntebärande värdepapper.
För placeringar klassificerade som High Yield räknas de räntebärande investeringar som
inte ryms inom kategorin räntebärande värdepapper. Investeringar i High Yield skall, så
långt det är möjligt, ske genom fond eller strukturerade instrument, för att minimera
administrationen och de operativa riskerna. Undantag medges när branschpraxis är
annorlunda.
4.4
Aktier och aktierelaterade instrument
Vid investeringar i aktier, aktiefonder och aktierelaterade instrument skall allmänt
vedertagna principer om diversifiering inom och mellan olika aktiemarknader beaktas.
Investering skall ske i marknadsnoterade aktier och aktierelaterade instrument. Med
marknadsnoterade aktier avses aktier som är föremål för regelbunden handel på en
reglerad marknad eller handelsplattform öppen för allmänheten och under tillsyn av
Finansinspektionen eller motsvarande utländsk myndighet (behörigt organ). Vid
nyintroduktioner kan avsteg från marknadsnotering göras under förutsättning att
aktierna enligt introduktionsprospektet har för avsikt att noteras inom tolv (12)
månader.
4.5
Private equity
Investeringar i Private equity skall vara av balanserad risk- och avkastningsprofil.
Investeringarnas långsiktiga karaktär och begränsade likviditet innebär att stor vikt ska
läggas på det affärsmässiga-, legala- och fiskala due dilligence-arbetet innan investering
genomförs.
4.6
Hedgefonder
Syftet med hedgefonder är att få exponering mot absolutavkastande strategier i syfte
att minska den totala risken och höja den riskjusterade avkastningen i portföljen.
Inriktningen för de investeringar som görs är att de skall:
 ha en förväntad positiv avkastning minst i nivå med avkastningskravet och en god
förväntad riskjusterad avkastning,
 uppvisa låg korrelation till övriga tillgångsslag
4.7
Alternativa investeringar
Syftet med alternativa tillgångar är att skapa riskspridning i totalportföljen, i syfte att
minska den totala risken och höja den riskjusterade avkastningen i portföljen.
Med alternativa tillgångar avses investeringar som inte ryms inom övriga tillgångsslag,
t ex:
 fastigheter
 infrastruktur
 råvaror
 guld
 övriga investeringar som inte ryms inom andra tillgångsslag
4 maj 2017
Sida 6/13
Investeringar i alternativa tillgångar skall, så långt det är möjligt, ske i fond eller i
strukturerade instrument, för att minimera administrationen och de operativa riskerna.
Undantag medges när branschpraxis är annorlunda.
Investeringar i fastigheter och infrastruktur är av långsiktig karaktär och har begränsad
likviditet, vilket innebär att stor vikt ska läggs på det affärsmässiga-, legala- och fiskala
due dilligence-arbetet innan investering genomförs.
4.8
Derivatinstrument
Derivatinstrument (terminer, optioner, swapavtal m.m.) får användas för att minska den
finansiella risken och för att effektivisera förvaltningen av tillgångarna. Som huvudregel
gäller att derivatinstrument endast får hanteras av intern eller extern part i de fall denne
har:
 ingående kompetens och kunskap om instrumentens egenskaper och natur,
 administrativa resurser och kompetens att bokföra och rapportera
derivattransaktioner och innehav.
Innebörden av ovanstående är bland annat att derivathandel är acceptabel i externa
mandat, om aktuell förvaltare uppfyller kriterierna ovan, medan motsvarande
derivathandel inte är acceptabel i den interna förvaltningen med mindre än att
föreningen internt uppfyller samma krav.
5.
Organisation för riskstyrning
5.1
Styrelsen
Styrelsen ansvarar för tillsyn över förvaltningen av föreningens tillgångar och för att
dessa placeringsriktlinjer efterlevs.
Det är styrelsens ansvar att:
 besluta om placeringsriktlinjerna,
 besluta om allokeringsstrategin,
 besluta om val av extern förvaltare och VD:s investeringsmandat,
 löpande utvärdera hur förvaltningen utvecklas i förhållande till fastställda
förvaltningsmål,
 den månatliga kapitalförvaltningsrapporten granskas och godkänns,
 verka för god intern kontroll
5.2
Placeringskommittén
Styrelsen utser ledamöter i PFF:s placeringskommitté. Kommitténs syfte är att verka
som ett rådgivande organ till den verkställande direktören. Placeringskommittén
sammanträder på initiativ av verkställande direktör. Minnesanteckningar skall föras vid
kommitténs sammanträden.
Placeringskommittén skall bestå av minst två styrelserepresentanter varav en är
ordförande för kommittén. Därtill kan extern expertis knytas till kommittén.
Placeringskommittén skall utarbeta förslag till och revidera placeringsriktlinjerna samt
övervaka förvaltningen.
Placeringskommittén granskar och tillstyrker den månadsvis framtagna
kapitalförvaltningsrapporten. Verkställande direktören är föredragande inför
placeringskommittén.
5.3
Verkställande direktören
Verkställande direktör är ansvarig för den löpande förvaltningen samt att inom ramen
för förvaltningsarbetet ansvarar verkställande direktören för att:
4 maj 2017
Sida 7/13







5.4
tillgångarna är placerade i enlighet med dessa placeringsriktlinjer och beslutade
förvaltare och limiter, samt att försäkringsföreningens risknivå därmed ligger inom
beslutade ramar,
säkerställa efterlevnad av dessa placeringsriktlinjer, bl.a. inkluderande att finansiella
avtal och transaktioner sker inom ramen för dessa placeringsriktlinjer,
i övriga fall rapportera till styrelsen rörande omständigheter som påverkar
förvaltningen av portföljen,
genomföra förändringar avseende förvaltare, investeringar och andra uppdrag inom
ramen för placeringsriktlinjerna och de av styrelsen beslutade investeringsmandaten.
initiera, bereda och genomföra förändringar av placeringsriktlinjerna,
företräda föreningen gentemot externa motparter,
avge rapporter till Finansinspektionen,
löpande informera revisorer och tillsynsmyndigheter.
Kapitalförvaltningsrapporten
Varje månad upprättas en kapitalförvaltningsrapport. Rapporten innehåller:
 aktuell fördelning på tillgångsslag (belopp och andel),
 tillgångarnas förändring de senaste två kalenderåren,
 avkastning senaste månaden, ackumulerat utfall innevarande år och rullande 12månadersperiod,
 uppgifter om historisk och aktuell risknivå.
Placeringskommittén granskar, lämnar yttrande och tillstyrker kapitalförvaltningsrapporten för godkännande.
Styrelsen beslutar om godkännande av kapitalförvaltningsrapporten.
5.5
Övrig riskstyrning och styrdokument
Riskkontrollfunktionens (Risk Manager) uppdrag är att tillse att försäkringsföreningens
riskhantering och uppföljning av risker är tillfredsställande samt bistå styrelsen och VD i
deras arbete med att upprätthålla ett effektivt riskhanteringssystem. I detta uppdrag
ingår bl.a. att göra en bedömning av försäkringsföreningens placeringsrisker och
hantering av placeringsrisker.
Risk Manager ska härutöver säkerställa att styrelsen har upprättat styrdokument
avseende hantering och kontroll av försäkringsföreningens risker och att det finns en
process för att löpande uppdatera dessa. Det åligger vidare Risk Manager att bevaka att
dessa placeringsriktlinjer efterlevs och är lämpliga sett till försäkringsföreningens
verksamhet. Funktionen ska rapportera regelbundet till styrelse och VD.
Risk Managers arbete styrs av försäkringsföreningens Riktlinjer för riskkontroll.
6.
Placeringsrisker - mätning och åtgärder
6.1
Sannolikheten för insolvens
Försäkringsföreningen eftersträvar att sannolikheten för insolvens inte skall överstiga
1 % för rullande 12 månader framåt i tiden. Detta mäts årligen genom stresstest i
enlighet med trafikljusmodellen. Extra mätning skall göras om händelser inträffar som
påkallar detta. Överstiger sannolikheten för insolvens gränsvärdet bör riskerna minskas i
placeringarna.
4 maj 2017
Sida 8/13
6.2
Stresstester
Försäkringsföreningen gör stresstester utöver Finansinspektionens trafikljusmodell.
Årsvis utförs stresstest som visar effekter på totala portföljen (d v s inkl. skulderna) vid:
 en nedgång på aktiemarknaden om 40 %
 en förändring – såväl uppåt som nedåt – i allmänna ränteläget om 2 % -enheter
 en förstärkning av SEK med 10 % gentemot övriga valutor
Stresstesterna utlöser inte nödvändigtvis riskpåverkande åtgärder.
7.
Risker
7.1
Motpartsrisk
Motpartsrisk definieras som risken att en kredittagare, förvaltare eller förmedlare i
handeln med finansiella instrument för sent, delvis eller inte alls infriar sina
betalningsförpliktelser till följd av medgiven kredit, förvaltnings- eller
förmedlingsuppdrag.
4 maj 2017
Sida 9/13
Motpartsrisk begränsas genom att:
 Kredittagare indelas i ratingkategorier. För respektive ratingkategori begränsas den
maximala kreditrisk som kan medges för enskild kredittagare,
 Handel i finansiella instrument får endast göras med svensk eller utländsk bank
alternativt fondkommissionär som står under Finansinspektionens eller motsvarande
myndighets tillsyn,
 Handel i icke standardiserade derivatinstrument får endast göras med bank med
minst följande långfristig rating: Moody’s – Aa respektive Standard & Poor’s – AA,
eller med minst följande kortfristig rating: Moody’s – Prime-1 respektive Standard &
Poor’s A-1.
7.2
Likviditetsrisk
Likviditetsrisk definieras som risken att likvida medel inte finns tillgängliga för att möta
betalningsförpliktelserna. Likvida medel skall alltid finnas tillgängliga för att möta
utbetalningarna.
7.3
Ränte- och aktiekursrisk
Ränte- och aktiekursrisk sammanvägs enligt den s.k. Trafikljusmodellen och ställs i
relation till de försäkringstekniska avsättningarna. Härvid skall kapitalbufferten alltid
vara positiv.
7.4
Valutarisk
Valutasäkringen skall över tiden ligga i nedanstående intervall.
Valutaexponering 1
Valutasäkringsintervall
Räntebärande värdepapper
90-100 %
High Yield
0-100 %
Aktier (globala) 2
Private equity (globala)
Hedgefonder
1
2
3
25-75 %
3
25-75 %
90-100 %
Det är valutaexponering som valutasäkras oavsett denomineringsvaluta
För norden och tillväxtmarknader utförs inte valutasäkring
För norden och tillväxtmarknader utförs inte valutasäkring
Valutaexponering 1
Valutasäkringsintervall
Fastigheter (globala) 4
Infrastruktur (globala)
25-75 %
5
25-75 %
Råvaror
25-75 %
Guld
25-75 %
Övrigt
25-75 %
Vid avvikelse utanför intervallen skall aktiva åtgärder ske för att åter komma inom
intervallet.
8.
Riskkontroll och riskuppföljning
Rapportering och uppföljning av placeringsrisker och allokeringslimiter eller motsvarande
gränsvärden sker i kapitalförvaltningsrapporten och Risk Managers riskkontrollrapport.
Placeringskommittén granskar och tillstyrker kapitalförvaltningsrapporten som skall
godkännas av styrelsen. När särskild anledning finns kan rapportering av
placeringsrisker och allokeringslimiter eller motsvarande gränsvärden ske även i andra
rapporter. Uppföljningen redovisas i placeringskommittén, som också tillstyrker
styrelsens godkännande av kapitalförvaltningsrapporten.
9.
Limiter och gränsvärden för räntebärande värdepapper
9.1
Godkända räntebärande värdepapper
Försäkringsföreningen kan placera i:
a. Inlåning i SEK och valuta i bank,
b. Räntebärande värdepapper emitterade eller garanterade av Svenska Staten eller
av annan OECD-stat,
c. Räntebärande värdepapper emitterade av banker och bostadslåneinstitut,
d. Obligationer emitterade av marknadsnoterade företag,
e. Realränteobligationer emitterade eller garanterade av Svenska staten eller annan
OECD-stat,
f. Företagscertifikat utgivna av PostNord AB,
g. Andra räntebärande värdepapper som kan anses medföra ett motsvarande skydd
för en investerare som ovanstående värdepapper.
Upptagande av lån får ej ske; undantag gäller för tillfälliga underskott på
inlåningsräkningar.
9.2
Kreditrisk för räntebärande värdepapper
Kreditrisk definieras som risken att utfärdaren av ett finansiellt kontrakt inte fullgör sina
förpliktelser, exempelvis att inte kunna betala tillbaka nominellt belopp vid kontraktets
förfall. För att bedöma graden av kreditvärdighet hos emittenter och motparter tillämpas
Standard & Poor’s, Moody’s, Fitch´s eller annat erkänt ratinginstituts ratingklassificering
(se ratingskalor i appendix).
I förvaltningen eftersträvas riskspridning, till exempel genom att placera i olika
emittenter och i olika branscher. Tillåtna placeringar framgår i nedanstående fem
punkter:
4
5
För norden och tillväxtmarknader utförs inte valutasäkring
För norden och tillväxtmarknader utförs inte valutasäkring
4 maj 2017
Sida 10/13
1.
Vid investering i enskilda värdepapper med kreditrisk anpassas investeringens
storlek och löptid med hänsyn till gällande och förväntad rating. Följande limiter i
förhållande till totalt förvaltat kapital gäller:
Kategori av
kredittagare
Sammanlagd
högsta
exponering
per emittent
Löptid
högst
1 år
Löptid
högst
3 år
Löptid
högst
5 år
Löptid
högst
10 år
Löptid
över
10 år
4 maj 2017
Sida 11/13
A. Svenska
staten eller
statlig garanti
(inkl APfonderna)
obegränsat
obegränsat
obegränsat
obegränsat
B. Svenska
kommuner och
landsting
10 %
10 %, vid
rating
minst A1/K-1
-
-
C. Svenska
banker (med
svensk oktroj)
10 %
10 %, vid
rating
minst A1/K-1
AAA: 10 %
AA: 8 %
A: 4 %
AAA: 10 %
AA: 8 %
A: 4 %
D. Svenska
Hypoteksbolag 6
10 %
10 %, vid
rating
minst A1/K-1
AAA: 10 %
AA: 8 %
A: 4 %
AAA: 10 %
AA: 8 %
A: 4 %
AAA: 4 %
AA: 2 %
A: -
-
6%
6 %, vid
rating
minst A1/K-1
AAA: 6 %
AA: 4 %
A: 2 %
AAA: 3 %
AA: 2 %
A: -
AAA: 2 %
AA: A: -
-
E. Övriga med
rating
obegränsat
obegränsat
-
-
AAA: 4 %
AA: 2 %
A: -
-
2. Investering i värdepapper som inte innehar rating är tillåtna, om ägargaranti eller
annat förhållande i sak innebär en motsvarande rating enligt ovan. Högsta
sammanlagda exponering per emittent är 10 %.
3. Investeringar i certifikat utgivna av PostNord AB är tillåtna. Längsta löptiden är ett år
och högsta exponering är 5 %.
4. Investeringar i certifikat utgivna av bolag som är helägda av Svenska staten (inkl.
AP-fonderna) är tillåtna. Längsta löptiden är ett år och högsta sammanlagda
exponering per emittent är 5 %.
5. Vid investering i väldiversifierad fond eller kreditportfölj, skall det kapitalvägda
genomsnittliga kreditbetyget i fonden motsvara åtminstone ”investment grade”,
BBB- enligt S&P, alternativt motsvarande rating från annat ratinginstitut.
Vid så kallad split rating (olika rating hos olika ratinginstitut) är det tillräckligt att
emittenten erhållit den tillåtna ratingen av ett institut.
Handlingsplan för att avveckla exponering mot icke önskvärd kreditrisk tas fram när så
krävs, t ex när emittent erhållit sänkt kreditrating.
9.3
Duration för räntebärande värdepapper
Durationen skall stämmas av mot utbetalningsprognos. Förfallostruktur, löptid och
duration baseras på prognos av försäkringstekniska avsättningar. Placeringsportföljernas
sammanlagda duration får inte överstiga durationen av försäkringstekniska avsättningar.
6
Med Hypoteksbolag avses bolag/institut för primärfinansiering av fastigheter.
10.
Enhandsengagemang
Kapitalförvaltningen skall bedrivas så att inte regler i lag eller av Finansinspektionen
utfärdade anvisningar om enhandsengagemang överskrids.
11.
Översyn av placeringsriktlinjerna
Placeringsriktlinjerna skall löpande hållas uppdaterade med hänsyn till UFL och övriga
författningar som reglerar försäkringsföreningens verksamhet, aktuella förhållanden i
försäkringsföreningen samt med beaktande av utvecklingen i omvärlden. Riktlinjerna
skall varje år fastställas av styrelsen på konstituerande styrelsesammanträde. Härutöver
skall riktlinjerna ses över om placeringsstrategin väsentligt ändras.
4 maj 2017
Sida 12/13
Appendix
Rating
4 maj 2017
Sida 13/13
Utöver ovanstående ratingskalor tillämpar Standard & Poor´s även en Nordisk
kortfristig ratingsskala; K-1 till BK, där K-1 är hösta kreditvärdighet och BK är
betalningsinställelse/konkurs.