Vad utmärker den framgångs- rike lagspelscoachen?

SVENSK IDROTTSFORSKNING NR 3-2003
Vad utmärker den framgångsrike lagspelscoachen?
Tidningarnas sportbilagor, TV´s sportspegeln m fl. innehåller så gott som varje dag någon artikel eller något inslag som behandlar coacher som gjort succe´ eller som väntas få sparken efter
ytterligare en förlust för laget. Coacher vars spelare gått ända ”in i kaklet”, coacher som gått in i
väggen, coacher som valt att flytta ner från allsvenskan och elitserien till division 2 för att slippa
hetsen, coacher som är utbrända var några rubriker under den vecka artikeln skrevs.
Artiklar/inslag fokuserar i de flesta fall verksamheten på elitnivå men även ungdomsnivåns problem belystes under veckan: ”Pojklagscoacher använde överåriga spelare för att vinna framgång i
en turnering”.
Vad är det som gör coach och coaching
begreppen så intressanta att diskutera
och vad är det i coachingprocessen som
bidrar till det ena eller andra resultatet?
Är det för övrigt möjligt för coachen
att själv påverka resultatet av coachingprocessen? Det är vad artikeln ska
försöka belysa.
Leif Isberg
Institutionen för
Idrott och Hälsa,
Örebro universitet
Coach och coaching begreppens innebörd
Longmans Dictionary of Contemporary
English (1982) definierar substantivet coach med ”någon som coachar
idrottsmän för spel och tävlingar”,
verbet coach definieras med ”att träna
och undervisa en person eller grupp
av personer, ge instruktioner eller råd
till en person eller grupp av personer”.
Den stora engelska ordboken (Norstedts 1989) översätter coach med
”lärare, handledare, coacher, instruktör
och coach”, verbet coach översätts
med ”instruera och träna”. Forskare
försöker oftast identifiera olika faktorer i begreppen, vilka senare studeras
empiriskt. Coacher in sin tur beskriver
ofta funktioner och dess betydelse
utifrån hur de upplevt dem i något
sammanhang.
Bakgrund
I slutet av 1980-talet startade undertecknad projektet Coacher och Spelare
i Lagspel. En anledning till projektet var att Idrottens forskningsråd
24
(numera Centrum för idrottsforskning)
var intresserade av att veta varför så
många Coacher i lagspel fick sparken
under pågående säsong eller inte fick
sitt kontrakt förlängt vid säsongens
slut. En annan anledning var mitt eget
intresse för lärprocesser i olika sammanhang. En tredje anledning var min
bakgrund som spelare på elitnivå i tre
stora lagspel.
Lagspel likaväl som individuell
idrott genomförs på olika nivåer
alltifrån barn till världselit, av både
kvinnliga och manliga utövare. Man
kan nog våga påstå att i princip ingår
samma moment på alla nivåer (sett ur
ovannämnda lexikons definitioner),
men momenten får olika innehåll. Ska
coachingproblematiken kunna studeras mera ingående och försök göras
att finna något av ”pudelns kärna”
bör, enligt min åsikt, respektive nivå
studeras separat. En annan fråga
som uppkom relativt tidigt var om
olika lagspel skiljde sig åt och i så fall
hur, när det gällde momenten i ovan
nämnda definitioner.
Avgränsningar
Mitt första val blev att avgränsa studien till manlig elitnivå. Andra valet
blev att försöka beskriva vad rollen
som coach faktiskt innebär på elitnivå
och vilka moment som står i fokus och
vad de innehåller. Tredje valet blev att
studera tre stora lagspel: bandy, fotboll
SVENSK IDROTTSFORSKNING NR 3-2003
Det är inte alltid så lätt att få ut sitt
budskap till spelarna när 50 000 fans
vrålar.
och ishockey. Fjärde valet blev att
finna en teoretisk modell som kunde
vägleda mig i sökandet av moment
respektive innehåll. Det femte valet
blev att utgångspunkten skulle vara en
naturalistisk ansats, d v s studien skulle
genomföras i den verkliga situationen.
Teoretisk modell
Den teori som valdes var Chelladurais
multidimensionella modell (se figur 1).
Modellen bygger på att en spelares
prestation och belåtenhet med densamma bedöms vara en funktion av
Bakomliggande faktorer
det tillämpade coachbeteendet, vilket i
sin tur är en produkt av det personliga,
föreskrivna och förväntade coachbeteendet. Bakomliggande faktorer för
dessa tre slag av beteenden är karakteristika för situationen, för coachen
(ledaren) som person och för laget (spelarna). Det föreskrivna coachbeteendet
styrs av faktorer i kontext, faktorer
som bl a. sätter gränser för vad som
i den aktuella föreningen kan anses
vara lämpligt coachbeteende. Sådana
faktorer i kontext är t ex uppgiftens
art, organisationens formella struktur,
Ledarbeteende
Situationskarakteristika
Föreskrivet
coachbeteende
Ledarkarakteristika
Personligt
coachbeteende
Spelarkarakteristika
Konsekvenser
Spelares
prestation
Tillämpat
coach
beteende
Förväntat
coachbeteende
Spelares
belåtenhet
Chelladurai
Figur 1. Sambandet mellan belastning, återhämtning och prestationsförmåga.
lagets kvalitativa nivå, spelares förmåga, normativa krafter och organisationens mål (Chelladurai & Carron
1978).
Det förväntade coachbeteendet är
lagets (spelarnas) förväntningar på
coachens agerande. Chelladurai (1990)
framhåller att både spelare och coacher
är socialiserade till ett mönster för hur
nämnda uppgift vanligtvis utförs.
Det tillämpade coachbeteendet
påverkas alltså av coachens personlighet, spelarnas förväntningar och
föreningens föreskrivna mönster. I det
tillämpade coachbeteendet är det viktigt hur coachens förmåga att utnyttja
stämningar och skapa ett positivt
förhållningssätt till sina spelare framträder. Samhällsmönstret i Sverige har
under senare år medfört att det ställts
allt större krav på coachen att verka
utifrån spelarnas förväntningar.
För att verkligen få inblick i
modellens olika moment och tankarna
bakom valde jag att under en kortare
period besöka Chelladurai i Canada.
Studie 1
Syftet med den första delstudien var
förutom att finna en lämplig teoretisk
modell - att med hjälp av en empirisk
studie försöka beskriva förutsättningarna för coachens verksamhet samt
analysera coachens beteende i samband
med träning och match.
Den metodiska arsenalen innehöll
intervjuer med föreningens ordförande,
med en medlem som hade en lång erfarenhet av föreningens verksamhet och
inställning. Detta för att få en insikt i
det föreskrivna coachbeteendet. Intervjuer med spelare för att få en inblick
i deras förväntade coachbeteende. För
att få en insikt i det tillämpade coachbeteendet gjordes ljudinspelningar av
coachens förberedelse av träning och
kommunikation under träning, ljudinspelningar av coachens förberedelse av
spelare inför match. Vidare intervjuer
med spelare om hur de uppfattat givna
instruktioner samt videoinspelningar av
coachens kommunikation och agerande
25
SVENSK IDROTTSFORSKNING NR 3-2003
På elitnivå innebär coachens
arbete mycket att finna fungerande spelsystem.
under match. Chelladurais Leadership
Scale of Sports användes för bedömning av spelares förväntade respektive
upplevelse av det tillämpade coachbeteendet samt av coachens respektive
assisterande coachens bedömning av
sitt personliga coachbeteende. Resultaten visade att agera som coach är en
komplex process om nu någon trott
något annat. Nedan sammanfattas
kort några väsentliga faktorer inom
modellens olika moment (en omfattande redovisning återfinns i Isberg
1991). Med hjälp av den teoretiska
modellen konstaterades att problem
fanns såväl inom den kontextuella
delen, den personliga delen som
den förväntade delen. Kontextuella
åtgärder: Alla tre lagen hade tidigare
haft problem med val av coacher, det
hade föranlett att två av lagen nu låtit
spelarna medverka i valet. En förening
hade förändrat sin organisation och
förtydligat innehållet i varje position
beträffande ansvar och befogenheter.
Vidare infört att gamla spelare ska
undvika att blanda sig i coachrollen
och hur den utförs. Det tredje laget lät
sin sparkade coach introducera den
nye coachen under en månad. Det ska
främst ses som ett initiativ från den
sparkade coachen och inte från föreningen i sig.
Det konstaterades också att endast
en av föreningarna hade ett policydokument för hur verksamheten skulle
genomföras.
Personliga åtgärder: Coachen hade
i princip varit nöjd med att kontraktet
varit positivt utifrån lön, bostad, bil
o s v, mindre intresse ägnades åt
spelarnas förväntningar respektive
styrelsens syn på hur en coach borde
agera. Det innebar helt enkelt att
coachen hade en vag bild av helheten i
den situation han givit sig in i.
Det tillämpade coachbeteendet
visade att spelarna var relativt nöjda
i två av föreningarna. Huvudanledningen verkade vara coachernas sätt
att kommunicera och agera med
26
spelarna. Tvåvägskommunikation var
ett naturligt inslag, likaså hänsyn till
känslodimensionen och att initiativ
togs för att underlätta för spelares prestation. Bevis för att detta fungerade
var när spelare föreslog alternativ till
lösningar under pågående match och
som coachen accepterade. Spelarna
hade relativt stora frihetsgrader i sitt
agerande. I den tredje föreningen
inriktades instruktionsformen mer på
ordergivning. Spelarna hade mindre
att säga till om. Trots detta verkade
spelarna relativt nöjda även om den
resultatmässiga framgången uteblev.
Lärprocessen på elitnivå handlade
mest om att finna ett fungerande spelsystem. Dessa rutinerade spelare hade
stor erfarenhet av olika spelsystem och
det underlättade om coachen förde en
öppen dialog med spelarna om själva
genomförandet. På elitnivå verkade
ett centralt inslag i coachingprocessen
vara kommunikation, det handlade
dels om att hjälpa spelare att få visa
sin bästa sida dels om att göra laget
framgångsrikt.
Studie 2
Med dessa kunskaper i botten intervjuades 10 coacher som fått sparken
eller inte fått sitt kontrakt förlängt vid
säsongens slut. Intervjuerna handlade
om coachernas upplevelser av att fått
lämna sin position och uppfattningar
om varför. När resultaten kopplades
till Chelladurais modell framgår att de
flesta orsakerna hamnade inom det
föreskrivna beteendet och stod alltså
att finna på styrelsenivå. Det handlade om otydlighet om vilka ekonomiska förutsättningar som fanns för
att skaffa nya spelare. Förutsättningarna verkade vara betydligt större
före än efter kontraktsskrivandet. Det
verkade helt enkelt som om styrelserna saknade kunskap om själva
spelet och det innebar svårigheter
för styrelsemedlemmarna att förstå
kopplingen mellan sportsliga och
ekonomiska faktorer. Coachen fick
därför hela ansvaret för laget och dess
skötsel. Ansvaret följdes sällan av tillräckliga befogenheter och inte heller
av tydliga krav på lagets prestation.
Ett exempel på detta var laget som
sålde sin stjärnspelare till en proffsklubb och ersatte honom med en
division 4 spelare utan att kraven på
lagets prestation förändrades. Kraven
på lagets prestation blev ofta tydliga
först när laget presterade dåligt. Kommunikationen mellan föreningens
olika organisationsnivåer måste bli
rakare och tydligare och det borde
ske innan coachen anställs.
Beträffande spelarnas förväntade
coachbeteende så tog de flesta coacher
inte reda på någonting alls innan
de skrev kontrakt. Som skäl angavs
bland annat att de inte ville skaffa
sig förutfattade meningar, att det inte
behövdes, att man lärde sig fort vad
spelarna förväntade sig och att det
SVENSK IDROTTSFORSKNING NR 3-2003
Budskap som spelare kan höra
Coach 1
Riktade till icke namngiven/na spelare
67
Riktade till namngiven/na spelare
Summa
Coach 2
55
Coach 3
12
34
112
42
104
167
54
Tabell 1 Coachens sända budskap till spelare under match
var coachen som bestämde. Coacherna
tog heller inte reda på något om den
aktuella föreningens förutsättningar
att verka på elitnivå och vilka krav
som ställdes på lagets prestation. Det
medförde att coacherna hamnade i en
svårare situation än de behövt göra.
Coacherna verkade helt enkelt vara
lite blåögda inför alla löften som gavs
innan kontraktsskrivandet. Innan projektet var för mig det realistiska skälet
till att sparka en coach, att relationerna
mellan spelare och coach inte fungerade. Studien visade att den bristande
kommunikationen uppåt i organisationen var en vanligare orsak. De flesta
av de studerade coachernas ledarskap
låg närmare den humanistiska sidan
än den auktoritära om ledarskapet ses
som ett intervall mellan de två. Därför
var en av mina rekommendationer efter
studien, att coacherna borde få insikt
i hur de själva fungerar och reagerar i
olika situationer som uppstår i coachingprocessen. Som ett vanligt officiellt
skäl till att en coach fick lämna sin
position angavs dålig coachning av
laget.
Studie 3
Det övergripande syftet var att belysa
hur coacher på elitnivå i lagspelet
fotboll skapar förutsättningar för,
genomför och följer upp coachingprocessen (Isberg 1997). Tre elitcoacher i
fotboll följdes under två år. Coacherna
benämndes ”runners up” vilket innebar
att de presterat ovanligt bra resultat i
serietabellen utan att ha några direkta
stjärnspelare i laget. Observationsstudier kombinerade med videoinspelningar gjordes. Två kameror användes
en spelade in coachens agerande och
den andra matchen. Efter redigering
kunde coachens agerande och kommunikation på spelarbänken och ut på
planen studeras på TV-skärmen samtidigt som matchen. Coachens kommunikation kunde på så sätt beskrivas.
Det förekom samtal mellan coach
och biträdande coach och att coachen
talade högt för sig själv. Studiens fokus
var dock på de förändringsbudskap
som coachen sände till spelarna på
planen och hur spelarna uppfattade
och tolkade dessa budskap samt hur
de lyckades omsätta dem i handling. I
tabell 1 framgår antalet förändringsbudskap som de tre coacherna sände
till spelare under pågående match.
Effekten av de sända budskapen
kunde också studeras på videoinspelningen. Spelarnas uppfattning av
budskapen kontrollerades med hjälp
av stimulerande återberättarintervjuer
med utgångspunkt i ett antal utvalda
videosituationer där de intervjuade
spelarna mottagit budskap från
coachen. En match pågår i 90 minuter
vilket innebär att coacherna ett och
två sänder mer än ett förändringsbudskap per minut. Alla dessa budskap
uppfattades icke av spelarna.
Resultaten analyserades med hjälp
av en kombination av kommunikationsteori och Chelladurais modell av
hur motivationsprocessen fungerar.
De sända budskapen kan i princip
vara av två slag, dels sådana som inte
kräver någon tolkning av mottagande
part, dels sådana som kräver tolkning.
Ett budskap som sänds ut på planen
måste finna en kanal, som gör att
det når fram till spelaren/na. Vidare
måste spelarna veta vem eller vilka
budskapet riktas till och för det krävs
namn eller annan överenskommelse
som riktningsgivare. För att nå fram
måste ett utropat budskap på något
sätt komprimeras i korta symboler
eventuellt i kombination med gester
eller tecken. Komprimeringen måste
sedan kunna ”öppnas” av spelaren
för att budskapet ska kunna omsättas
i avsedd handling. Det krävs naturligtvis också att spelaren har förmågan att göra det.
Resultaten visade, att när spelare
och coacher hade samma referensram
för hur spelmönstret borde fungera
fanns förutsättningar för att budskap
som behövde tolkas innan omsättning
i handling fick avsett resultat. Saknades en gemensam referensram blev det
slumpen som avgjorde om budskapet
fick någon som helst effekt. En spelare hade lärt sig att tolka coach 1:s
budskap pga. att han haft honom som
coach i tre säsonger. Nämnas ska att
det fanns skillnader i de tre coachernas sätt att hantera coachingprocessen
både före och under match. Coach
3 sände oftast budskap som rörde
spelares inställning till att anstränga
sig. Coachen accepterade normalt två
tillfällen av spelares dåliga inställning,
men efter det tredje då sändes ett budskap. Spelarna var då mycket medvetna
om att det var allvar. Coach 1 och 2
följde mera principen att ”bombardera” spelarna med täta budskap ofta
rörande detaljer i spelsystemet. Noterbart var att coacherna lade ner alltför
liten tid på att effektivisera kommunikationen med spelarna. I synnerhet när
det gällde att skapa den gemensamma
referensramen.
De tre studierna har visat att vara
coach och hantera coachingprocessen med spelare på svensk elitnivå är
en komplicerad uppgift. Massmedias
uppmärksamhet och då i synnerhet när
laget saknat framgång underlättade
inte situationen.
Vissa coacher når trots allt stor
framgång och blir professionella och
verksamma på högsta europeiska
nivå. Vad är det som bidrar till deras
framgång?
Studie 4
Syftet med den fjärde studien (Isberg
2001) var att studera vilka egenskaper,
kunskaper och färdigheter som elitcoacher på internationell toppnivå har.
Med kunskaper från egna och andra
forskares studier i bakgrunden belystes
momenten coachernas ledarfilosofi,
fotbollsfilosofi, val av spelmönster, val
av lärprocess, observations- och analysförmåga, kommunikationsformer före,
under och efter match. Vidare studerades coachens samarbete med staben
runt laget och hur en coachs vardag
tedde sig.
Det handlade helt enkelt om att
kunna leda ett lag i situationer där
stressfaktorn var mycket hög och
där de ekonomiska satsningarna var
extremt höga. Undersökningsdeltagarna skulle uppfylla något av kraven
att
• ha coachat ett lag till någon av de
tre första platserna i en europeisk
toppliga
• ha räddat ett lag kvar i en hög serie
trots ett kritiskt utgångsläge
• med utländskt eller inhemskt klubblag eller landslag nått minst kvartsfinal i stora mästerskap som VM,
EM, Champions League o.s.v
• ha verkat en lång tid inom utländsk
toppfotboll.
Kriterier i all ära men det är
coacherna själva som avgör om de vill
medverka. Önskemålet var att kunna
använda samma metodik som i Isberg
(1997), men tyvärr var det omöjligt att
27
SVENSK IDROTTSFORSKNING NR 3-2003
få tillstånd för videoinspelningar av
de olika bolag som innehade rättigheterna. Det gjorde att datainsamlingen
fick grunda sig på intervjuer, i vissa fall
även stimulerande återberättarintervjuer och direktobservationer.
Sju coacher fanns på önskelistan
alla visade sig mycket positiva till
medverkan.
Resultaten bygger på en kategorisering enligt Grounded Theory modell
och en analys med hjälp av Giddens
struktureringsteori. Huvudkategorierna
utgjordes av Grundläggande kunskap
och Speciell kunskap. Grundläggande
kunskap, som bildade grunden för
positionen coach, hade tre subkategorier, nämligen kulturell insikt, spelarerfarenhet och coacherfarenhet. Speciell
kunskap hade fyra subkategorier,
nämligen ledarfilosofi, fotbollsfilosofi,
kontextuell kunskap och självinsikt.
Subkategorin kontextuell kunskap
hade i sin tur subsubkategorierna,
lärprocess, observation, analys och
kommunikation. Subsubkategorierna
innehöll i sin tur nyckelord eller element.
Jag ska inte trötta läsarna med
någon lång uppräkning av egenskaper
hos dessa sju coacher. Istället är min
avsikt att peka på några faktorer som
visade sig vara av synnerligen stor vikt
för att nå framgång i coachingprocessen. Två faktorer hade en metakaraktär, nämligen kulturell insikt och
självinsikt. Dessa faktorer verkade
styrande för hur andra faktorer bör
hanteras för att framgång ska nås.
Den kulturella insikten på internationell nivå handlade om förståelse
för ett annat lands kultur i allmänhet
och dess fotbollskultur i synnerhet.
Det kan exemplifieras med coachen
som kom till Premier League i England
med en humanistisk ledarfilosofi. Han
insåg att spelarna inte var intresserade
att komma med egna önskemål om
hur och på vilken position de ville
spela osv. De var helt enkelt vana att
göra som coachen bestämde. Det kan
tyckas naturligt att sätta sig in i ett
annat lands fotbollskultur, men samma
problem uppstår i princip om man
undviker att sätta sig in i en svensk
förenings fotbollskultur. Det handlar
om det föreskrivna beteendet i Chelladurais modell. Den som vill veta mer
i detalj om hur dessa skickliga coacher
hanterade problemet kan läsa om det i
Isberg (2001).
Den andra faktorn, självinsikt,
handlade om coachens insikt i sin
egen person och eget agerande i olika
situationer. De sju coacherna var alla
28
ense om att oavsett val av spelsystem
så var alla coacher så kunniga att de
snabbt avslöjade alla nya knep. De var
också ense om att ett bra sätt att öka
sin förmåga var att lära sig mer om
sig själv och sitt agerande. De gjorde
det på olika sätt alltifrån akademiska
kurser, inhyrda experter eller läste litteratur på egen hand. Trots att det var
det jobbigaste de varit med om var de
mycket nöjda med vad de lärt sig. De
har haft nytta av det såväl i kontakt
med spelare och media som i det dagliga livet utanför fotbollen.
Vid observation av coacherna
visade alla en ödmjukhet både inför
personer engagerade inom fotbollen och i samhället utanför. De hade
också lärt sig vad de ska fokusera
på under pågående match och vad
som var påverkbart. Ett exempel på
fokusering var spelarnas inställning till
sin uppgift. Alla spelare gjorde någon
gång tekniska eller taktiska misstag
och då var de medvetna om det, och
det vållade sällan någon kommentar
från coacherna. Om inställningen till
att fullgöra sin uppgift i laget sviktade
hade coacherna en plan för hur detta
skulle hanteras. Jämför man med de
tre nationella elitcoacherna så var det
en av dem som hade fokus på inställningen. Det var också han som sände
lägst antal budskap till spelare under
match. Däremot skiljde sig planen
för hanteringen av spelares bristande
inställning. I de nationella studierna
framstod klara brister i självinsikten.
Vidare förelåg det stora brister i fråga
om vad som var påverkbart och hur.
Kommunikation hade en central
betydelse för de internationella toppcoacherna. Coachernas och spelarnas
språkkunskaper blev därför en viktig
faktor. De flesta av de sju coacherna
pratade flera språk flytande vilket
underlättade. Dessutom hade de internationella coacherna tillgång till den
tid som krävdes för att skapa förståelse
för vad spelsystemet mm. innebar för
respektive spelare. Kommunikationen
innehöll såväl muntliga instruktioner
som gester och rent av handgripliga
förflyttningar till rätt läge i olika situationer. Viktigt var också att de sju var
väl medvetna om vad som var möjligt
att åstadkomma före, under och efter
match. Kommunikationsmomentet blev
därför en väsentlig faktor i lärprocessen. Lärprocessens innehåll varierar
beroende på vilken nivå i fotbollens
hierarki man befinner sig. Det kan
gälla ungdomar där teknisk färdighet
står i fokus och internationell toppnivå
där spelsystemet är centralt. Kom-
munikationsmönstret måste anpassas
till spelares ålder och färdighetsnivå.
Det varierade också med vilka fysiska
möjligheter som rådde i situationen.
Att sända budskap till spelare ute på
planen är betydligt enklare om publiksiffran är några hundra mot om den är
50.000. Som tidigare nämnts handlade
det mycket om att nå en gemensam
förståelse mellan coach och spelare.
Saknades den blev det mer eller mindre
slumpen som avgjorde resultatet. De
sju internationella coacherna framhöll
alla betydelsen av att visa engagemang
i relationen med spelare och med laget
som sådant. Genom att ”smyga in” sin
demokratiska ledarfilosofi i små steg
kunde de skapa en laganda som inte
var speciellt vanlig på denna nivå.
De sju coacherna som ingick i
studien har varit verksamma på den
internationella nivån från 7 till drygt
20 år. Jämför man med de nationella
elitcoacherna så hade de internationella
trängt djupare in i vad coachingprocessen faktiskt handlar om och fått förståelse för vad olika moment betydde för
helheten. Det blev än tydligare när Giddens struktureringsmodell nyttjades vid
analys av data. Coacherna visade sig
vara välinformerade om vilket ansvar,
vilka befogenheter och vilka sanktioner
som tillskrevs positionen coach och
hur dessa kunde nyttjas i det internationella systemet. De sju coacherna
upplevdes, som tidigare nämnts, som
mycket ödmjuka inför personer inom
och utanför fotbollsvärlden. Det kan
tyckas enkelt att vara ödmjuk när man
är ekonomiskt oberoende och får sysselsätta sig med sådant man trivs med.
Data analysen antydde snarare, att
ödmjukheten var en bidragande orsak
till att de nått sin nuvarande position.
Studie 5
För att styrka mitt påstående har
ytterligare en studie genomförts på
högsta internationella nivå av coach
och coaching, men nu i lagspelet
ishockey. Studien har genomförts med
sju coacher i National Hockey League
(NHL) i Nordamerika. Studien befinner sig i analys- och skrivfas och så
mycket kan nämnas att data så långt
stöder vad som framkom i fotbollsstudien. I NHL är fokus än mer framträdande på att visa engagemang för det
man håller på med och att det är ett
24 timmars jobb under nio av årets 12
månader. Vikten av att kunna kommunicera med såväl stjärnspelare som
övriga spelare framhölls som centralt
i sammanhanget och alla coacher
underströk sin duglighet på området.
SVENSK IDROTTSFORSKNING NR 3-2003
Det handlade om att kunna ”sälja sitt
spelsystem till spelarna”. Vidare om
att kunna hantera media så gott som
varje dag och under matchdag vid flera
tillfällen. Fem av de sju coacherna är
utbildade lärare och de påpekade att
under försäsongen sysslade de enbart
med undervisning i olika former. De
övriga två är också akademiker dock
inte lärarutbildade.
Gemensamt för fotbolls- och NHLcoacherna var att de ledde en stab
om minst tio representanter för olika
professioner, t ex läkare och sjukgymnaster med uppgift att hålla laget fit for
fight. NHL-coacherna framhöll också
det problem som coachrollen skapade
för familjelivet. Det krävdes att den
äkta hälften var väl införstådd med vad
coach jobbet innebar och vilka uppoffringar det medförde för henne. För att
överleva krävdes också att man hade
insikt i den snäva värld som NHL faktiskt utgör och att man kunde anpassa
sig att leva under de omständigheter
som bjöds. Passion för det man sysslade med och att hjälpa spelarna att
ständigt förbättra sig och att skapa ett
framgångsrikt lag var målet för alla sju.
Vidare hade alla en ledarfilosofi som
de försökte tillämpa. Att förstå NHLkulturen och att ha insikt i sig själv
fick också i denna studie karaktären av
meta- nivå. Något som framträdde tydligare hos coacherna i NHL-studien än
hos fotbollscoacherna var betydelsen
av att spelare visste hur man förberedde sig mentalt.
Sammanfattning
Hur hållbara är de redovisade resultaten? Någon absolut sanning kan inte
åberopas. Däremot har beskrivning och
analys av vad som faktiskt ägt rum i
den aktuella situationen belysts medelst
triangulering av data insamlade med
olika tekniker. Analys har skett utifrån
flera teorier, data har validitets- och
reliabilitetstestats, förutsättningarna
för studierna och forskarens erfarenhet av kontext har redovisats (se Isberg
2001). Det gör att jag vågar påstå att
slutsatserna är trovärdiga och tillförlitliga.
I min artikel har jag pekat på
vägval som coachen kan göra genom
att skaffa sig information och kunskap.
Det gäller kunskap och information om
den kontext eller det sammanhang han
avser att verka i. Vidare att skaffa sig
speciell kunskap inom olika moment,
som bidrar till en ökad effektivitet i
coachingprocessen. Det handlar om
faktorer som föreningens styrka och
svaghet som organisation, men även
föreningens kultur om hur coachrollen
bör utövas, vidare om kapacitet och
kunskap hos lagets spelare samt om
sig själv som person och hur agerandet påverkar coachingprocessen. Man
kan se coachen som verkande inom ett
intervall vars ena ändpunkt leder till
framgång och den andra till misslyckande. De vägval som en coach gör
under sin karriär blir avgörande för var
han hamnar i intervallet framgångsrik
– misslyckad. Det ska också framhållas
att framgång gärna föder framgång, t
ex har en framgångsrik coach större
möjlighet att få arbeta med skickliga
spelare och på så vis ökar hans chanser
att hålla sig kvar på framgångssidan i
intervallet.
Avsikten med min artikel var att
visa att man själv kan påverka sin
situation som coach och att peka på
några faktorer som med stor säkerhet
kan medverka till framgång. De framgångsrika coacherna inom fotboll på
internationell nivå och inom ishockey
i NHL har alla en stor vilja att ständigt söka och ta till sig ny kunskap.
Det handlar främst om det som ovan
benämnts med speciell kunskap.
Det är uppenbart att alla coacher
behöver grundläggande kunskaper
inom det lagspel de sysslar med. Men
effekten av lärprocessen med spelarna skapas med hjälp av de speciella
kunskaperna. Hur är proportionen
mellan de två typerna av kunskap i
coachutbildningar för barn-, ungdoms-,
senior- och elitcoacher? Hur skulle den
kunna vara? Det är två frågor som är
väl värda att fundera över.
Intresset för att utbilda sig till coach
på distriktsnivå verkar åtminstone i
Dalarna inte vara särskilt stort, med
tanke på att förbundets inbjudan i år
inte ledde till någon anmälan överhuvudtaget. Är det dags för nytänkande?
Coachingens betydelse i lagspel. ForskningInstitutionen för Idrott och Hälsa, Örebro
Högskola 1997:1.
Isberg, L. (1995). Engelska på annorlunda
sätt. Läraren och multimediatekniken som
underlättare för högstadieelevers inlärning.
Pedagogisk Forskning Högskolan Falun Borlänge 1995:3.
Isberg, L. (1992). Varför slutade det så illa? En
analys av elitcoaches arbetsvillkor. Pedagogisk
forskning i Uppsala nr 105.
Isberg, L. (1991). Framgångsrik eller Misslyckad. En studie av en elitcoaches situation.
Pedagogisk forskning i Uppsala nr 97.
Vill ni veta mera kontakta gärna
undertecknad på institutionen för
Idrott och Hälsa vid Örebro universitet
eller vid Norges Idrettshögskole.
O19-303498 [email protected]
eller 0047-23262326 [email protected]
Referenser
Chelladurai, P. (1990). Leadership in sports.
A review. In Journal of Sport Psychology, 21,
328-354.
Chelladurai, P. & Carron, A. V. (1978). Leadership. Ottawa: CAPHER (Monograph)
Isberg, L. (2001). Supercoach på internationell
toppnivå i fotboll. En kunskapsanalys.
Forskning-Institutionen för Idrott och Hälsa,
Örebro universitet 2001:1
Isberg, L. (1997) Väsentligheter eller floskler.
29