SVENSK IDROTTSFORSKNING NR 3-2003 Vad utmärker den framgångsrike lagspelscoachen? Tidningarnas sportbilagor, TV´s sportspegeln m fl. innehåller så gott som varje dag någon artikel eller något inslag som behandlar coacher som gjort succe´ eller som väntas få sparken efter ytterligare en förlust för laget. Coacher vars spelare gått ända ”in i kaklet”, coacher som gått in i väggen, coacher som valt att flytta ner från allsvenskan och elitserien till division 2 för att slippa hetsen, coacher som är utbrända var några rubriker under den vecka artikeln skrevs. Artiklar/inslag fokuserar i de flesta fall verksamheten på elitnivå men även ungdomsnivåns problem belystes under veckan: ”Pojklagscoacher använde överåriga spelare för att vinna framgång i en turnering”. Vad är det som gör coach och coaching begreppen så intressanta att diskutera och vad är det i coachingprocessen som bidrar till det ena eller andra resultatet? Är det för övrigt möjligt för coachen att själv påverka resultatet av coachingprocessen? Det är vad artikeln ska försöka belysa. Leif Isberg Institutionen för Idrott och Hälsa, Örebro universitet Coach och coaching begreppens innebörd Longmans Dictionary of Contemporary English (1982) definierar substantivet coach med ”någon som coachar idrottsmän för spel och tävlingar”, verbet coach definieras med ”att träna och undervisa en person eller grupp av personer, ge instruktioner eller råd till en person eller grupp av personer”. Den stora engelska ordboken (Norstedts 1989) översätter coach med ”lärare, handledare, coacher, instruktör och coach”, verbet coach översätts med ”instruera och träna”. Forskare försöker oftast identifiera olika faktorer i begreppen, vilka senare studeras empiriskt. Coacher in sin tur beskriver ofta funktioner och dess betydelse utifrån hur de upplevt dem i något sammanhang. Bakgrund I slutet av 1980-talet startade undertecknad projektet Coacher och Spelare i Lagspel. En anledning till projektet var att Idrottens forskningsråd 24 (numera Centrum för idrottsforskning) var intresserade av att veta varför så många Coacher i lagspel fick sparken under pågående säsong eller inte fick sitt kontrakt förlängt vid säsongens slut. En annan anledning var mitt eget intresse för lärprocesser i olika sammanhang. En tredje anledning var min bakgrund som spelare på elitnivå i tre stora lagspel. Lagspel likaväl som individuell idrott genomförs på olika nivåer alltifrån barn till världselit, av både kvinnliga och manliga utövare. Man kan nog våga påstå att i princip ingår samma moment på alla nivåer (sett ur ovannämnda lexikons definitioner), men momenten får olika innehåll. Ska coachingproblematiken kunna studeras mera ingående och försök göras att finna något av ”pudelns kärna” bör, enligt min åsikt, respektive nivå studeras separat. En annan fråga som uppkom relativt tidigt var om olika lagspel skiljde sig åt och i så fall hur, när det gällde momenten i ovan nämnda definitioner. Avgränsningar Mitt första val blev att avgränsa studien till manlig elitnivå. Andra valet blev att försöka beskriva vad rollen som coach faktiskt innebär på elitnivå och vilka moment som står i fokus och vad de innehåller. Tredje valet blev att studera tre stora lagspel: bandy, fotboll SVENSK IDROTTSFORSKNING NR 3-2003 Det är inte alltid så lätt att få ut sitt budskap till spelarna när 50 000 fans vrålar. och ishockey. Fjärde valet blev att finna en teoretisk modell som kunde vägleda mig i sökandet av moment respektive innehåll. Det femte valet blev att utgångspunkten skulle vara en naturalistisk ansats, d v s studien skulle genomföras i den verkliga situationen. Teoretisk modell Den teori som valdes var Chelladurais multidimensionella modell (se figur 1). Modellen bygger på att en spelares prestation och belåtenhet med densamma bedöms vara en funktion av Bakomliggande faktorer det tillämpade coachbeteendet, vilket i sin tur är en produkt av det personliga, föreskrivna och förväntade coachbeteendet. Bakomliggande faktorer för dessa tre slag av beteenden är karakteristika för situationen, för coachen (ledaren) som person och för laget (spelarna). Det föreskrivna coachbeteendet styrs av faktorer i kontext, faktorer som bl a. sätter gränser för vad som i den aktuella föreningen kan anses vara lämpligt coachbeteende. Sådana faktorer i kontext är t ex uppgiftens art, organisationens formella struktur, Ledarbeteende Situationskarakteristika Föreskrivet coachbeteende Ledarkarakteristika Personligt coachbeteende Spelarkarakteristika Konsekvenser Spelares prestation Tillämpat coach beteende Förväntat coachbeteende Spelares belåtenhet Chelladurai Figur 1. Sambandet mellan belastning, återhämtning och prestationsförmåga. lagets kvalitativa nivå, spelares förmåga, normativa krafter och organisationens mål (Chelladurai & Carron 1978). Det förväntade coachbeteendet är lagets (spelarnas) förväntningar på coachens agerande. Chelladurai (1990) framhåller att både spelare och coacher är socialiserade till ett mönster för hur nämnda uppgift vanligtvis utförs. Det tillämpade coachbeteendet påverkas alltså av coachens personlighet, spelarnas förväntningar och föreningens föreskrivna mönster. I det tillämpade coachbeteendet är det viktigt hur coachens förmåga att utnyttja stämningar och skapa ett positivt förhållningssätt till sina spelare framträder. Samhällsmönstret i Sverige har under senare år medfört att det ställts allt större krav på coachen att verka utifrån spelarnas förväntningar. För att verkligen få inblick i modellens olika moment och tankarna bakom valde jag att under en kortare period besöka Chelladurai i Canada. Studie 1 Syftet med den första delstudien var förutom att finna en lämplig teoretisk modell - att med hjälp av en empirisk studie försöka beskriva förutsättningarna för coachens verksamhet samt analysera coachens beteende i samband med träning och match. Den metodiska arsenalen innehöll intervjuer med föreningens ordförande, med en medlem som hade en lång erfarenhet av föreningens verksamhet och inställning. Detta för att få en insikt i det föreskrivna coachbeteendet. Intervjuer med spelare för att få en inblick i deras förväntade coachbeteende. För att få en insikt i det tillämpade coachbeteendet gjordes ljudinspelningar av coachens förberedelse av träning och kommunikation under träning, ljudinspelningar av coachens förberedelse av spelare inför match. Vidare intervjuer med spelare om hur de uppfattat givna instruktioner samt videoinspelningar av coachens kommunikation och agerande 25 SVENSK IDROTTSFORSKNING NR 3-2003 På elitnivå innebär coachens arbete mycket att finna fungerande spelsystem. under match. Chelladurais Leadership Scale of Sports användes för bedömning av spelares förväntade respektive upplevelse av det tillämpade coachbeteendet samt av coachens respektive assisterande coachens bedömning av sitt personliga coachbeteende. Resultaten visade att agera som coach är en komplex process om nu någon trott något annat. Nedan sammanfattas kort några väsentliga faktorer inom modellens olika moment (en omfattande redovisning återfinns i Isberg 1991). Med hjälp av den teoretiska modellen konstaterades att problem fanns såväl inom den kontextuella delen, den personliga delen som den förväntade delen. Kontextuella åtgärder: Alla tre lagen hade tidigare haft problem med val av coacher, det hade föranlett att två av lagen nu låtit spelarna medverka i valet. En förening hade förändrat sin organisation och förtydligat innehållet i varje position beträffande ansvar och befogenheter. Vidare infört att gamla spelare ska undvika att blanda sig i coachrollen och hur den utförs. Det tredje laget lät sin sparkade coach introducera den nye coachen under en månad. Det ska främst ses som ett initiativ från den sparkade coachen och inte från föreningen i sig. Det konstaterades också att endast en av föreningarna hade ett policydokument för hur verksamheten skulle genomföras. Personliga åtgärder: Coachen hade i princip varit nöjd med att kontraktet varit positivt utifrån lön, bostad, bil o s v, mindre intresse ägnades åt spelarnas förväntningar respektive styrelsens syn på hur en coach borde agera. Det innebar helt enkelt att coachen hade en vag bild av helheten i den situation han givit sig in i. Det tillämpade coachbeteendet visade att spelarna var relativt nöjda i två av föreningarna. Huvudanledningen verkade vara coachernas sätt att kommunicera och agera med 26 spelarna. Tvåvägskommunikation var ett naturligt inslag, likaså hänsyn till känslodimensionen och att initiativ togs för att underlätta för spelares prestation. Bevis för att detta fungerade var när spelare föreslog alternativ till lösningar under pågående match och som coachen accepterade. Spelarna hade relativt stora frihetsgrader i sitt agerande. I den tredje föreningen inriktades instruktionsformen mer på ordergivning. Spelarna hade mindre att säga till om. Trots detta verkade spelarna relativt nöjda även om den resultatmässiga framgången uteblev. Lärprocessen på elitnivå handlade mest om att finna ett fungerande spelsystem. Dessa rutinerade spelare hade stor erfarenhet av olika spelsystem och det underlättade om coachen förde en öppen dialog med spelarna om själva genomförandet. På elitnivå verkade ett centralt inslag i coachingprocessen vara kommunikation, det handlade dels om att hjälpa spelare att få visa sin bästa sida dels om att göra laget framgångsrikt. Studie 2 Med dessa kunskaper i botten intervjuades 10 coacher som fått sparken eller inte fått sitt kontrakt förlängt vid säsongens slut. Intervjuerna handlade om coachernas upplevelser av att fått lämna sin position och uppfattningar om varför. När resultaten kopplades till Chelladurais modell framgår att de flesta orsakerna hamnade inom det föreskrivna beteendet och stod alltså att finna på styrelsenivå. Det handlade om otydlighet om vilka ekonomiska förutsättningar som fanns för att skaffa nya spelare. Förutsättningarna verkade vara betydligt större före än efter kontraktsskrivandet. Det verkade helt enkelt som om styrelserna saknade kunskap om själva spelet och det innebar svårigheter för styrelsemedlemmarna att förstå kopplingen mellan sportsliga och ekonomiska faktorer. Coachen fick därför hela ansvaret för laget och dess skötsel. Ansvaret följdes sällan av tillräckliga befogenheter och inte heller av tydliga krav på lagets prestation. Ett exempel på detta var laget som sålde sin stjärnspelare till en proffsklubb och ersatte honom med en division 4 spelare utan att kraven på lagets prestation förändrades. Kraven på lagets prestation blev ofta tydliga först när laget presterade dåligt. Kommunikationen mellan föreningens olika organisationsnivåer måste bli rakare och tydligare och det borde ske innan coachen anställs. Beträffande spelarnas förväntade coachbeteende så tog de flesta coacher inte reda på någonting alls innan de skrev kontrakt. Som skäl angavs bland annat att de inte ville skaffa sig förutfattade meningar, att det inte behövdes, att man lärde sig fort vad spelarna förväntade sig och att det SVENSK IDROTTSFORSKNING NR 3-2003 Budskap som spelare kan höra Coach 1 Riktade till icke namngiven/na spelare 67 Riktade till namngiven/na spelare Summa Coach 2 55 Coach 3 12 34 112 42 104 167 54 Tabell 1 Coachens sända budskap till spelare under match var coachen som bestämde. Coacherna tog heller inte reda på något om den aktuella föreningens förutsättningar att verka på elitnivå och vilka krav som ställdes på lagets prestation. Det medförde att coacherna hamnade i en svårare situation än de behövt göra. Coacherna verkade helt enkelt vara lite blåögda inför alla löften som gavs innan kontraktsskrivandet. Innan projektet var för mig det realistiska skälet till att sparka en coach, att relationerna mellan spelare och coach inte fungerade. Studien visade att den bristande kommunikationen uppåt i organisationen var en vanligare orsak. De flesta av de studerade coachernas ledarskap låg närmare den humanistiska sidan än den auktoritära om ledarskapet ses som ett intervall mellan de två. Därför var en av mina rekommendationer efter studien, att coacherna borde få insikt i hur de själva fungerar och reagerar i olika situationer som uppstår i coachingprocessen. Som ett vanligt officiellt skäl till att en coach fick lämna sin position angavs dålig coachning av laget. Studie 3 Det övergripande syftet var att belysa hur coacher på elitnivå i lagspelet fotboll skapar förutsättningar för, genomför och följer upp coachingprocessen (Isberg 1997). Tre elitcoacher i fotboll följdes under två år. Coacherna benämndes ”runners up” vilket innebar att de presterat ovanligt bra resultat i serietabellen utan att ha några direkta stjärnspelare i laget. Observationsstudier kombinerade med videoinspelningar gjordes. Två kameror användes en spelade in coachens agerande och den andra matchen. Efter redigering kunde coachens agerande och kommunikation på spelarbänken och ut på planen studeras på TV-skärmen samtidigt som matchen. Coachens kommunikation kunde på så sätt beskrivas. Det förekom samtal mellan coach och biträdande coach och att coachen talade högt för sig själv. Studiens fokus var dock på de förändringsbudskap som coachen sände till spelarna på planen och hur spelarna uppfattade och tolkade dessa budskap samt hur de lyckades omsätta dem i handling. I tabell 1 framgår antalet förändringsbudskap som de tre coacherna sände till spelare under pågående match. Effekten av de sända budskapen kunde också studeras på videoinspelningen. Spelarnas uppfattning av budskapen kontrollerades med hjälp av stimulerande återberättarintervjuer med utgångspunkt i ett antal utvalda videosituationer där de intervjuade spelarna mottagit budskap från coachen. En match pågår i 90 minuter vilket innebär att coacherna ett och två sänder mer än ett förändringsbudskap per minut. Alla dessa budskap uppfattades icke av spelarna. Resultaten analyserades med hjälp av en kombination av kommunikationsteori och Chelladurais modell av hur motivationsprocessen fungerar. De sända budskapen kan i princip vara av två slag, dels sådana som inte kräver någon tolkning av mottagande part, dels sådana som kräver tolkning. Ett budskap som sänds ut på planen måste finna en kanal, som gör att det når fram till spelaren/na. Vidare måste spelarna veta vem eller vilka budskapet riktas till och för det krävs namn eller annan överenskommelse som riktningsgivare. För att nå fram måste ett utropat budskap på något sätt komprimeras i korta symboler eventuellt i kombination med gester eller tecken. Komprimeringen måste sedan kunna ”öppnas” av spelaren för att budskapet ska kunna omsättas i avsedd handling. Det krävs naturligtvis också att spelaren har förmågan att göra det. Resultaten visade, att när spelare och coacher hade samma referensram för hur spelmönstret borde fungera fanns förutsättningar för att budskap som behövde tolkas innan omsättning i handling fick avsett resultat. Saknades en gemensam referensram blev det slumpen som avgjorde om budskapet fick någon som helst effekt. En spelare hade lärt sig att tolka coach 1:s budskap pga. att han haft honom som coach i tre säsonger. Nämnas ska att det fanns skillnader i de tre coachernas sätt att hantera coachingprocessen både före och under match. Coach 3 sände oftast budskap som rörde spelares inställning till att anstränga sig. Coachen accepterade normalt två tillfällen av spelares dåliga inställning, men efter det tredje då sändes ett budskap. Spelarna var då mycket medvetna om att det var allvar. Coach 1 och 2 följde mera principen att ”bombardera” spelarna med täta budskap ofta rörande detaljer i spelsystemet. Noterbart var att coacherna lade ner alltför liten tid på att effektivisera kommunikationen med spelarna. I synnerhet när det gällde att skapa den gemensamma referensramen. De tre studierna har visat att vara coach och hantera coachingprocessen med spelare på svensk elitnivå är en komplicerad uppgift. Massmedias uppmärksamhet och då i synnerhet när laget saknat framgång underlättade inte situationen. Vissa coacher når trots allt stor framgång och blir professionella och verksamma på högsta europeiska nivå. Vad är det som bidrar till deras framgång? Studie 4 Syftet med den fjärde studien (Isberg 2001) var att studera vilka egenskaper, kunskaper och färdigheter som elitcoacher på internationell toppnivå har. Med kunskaper från egna och andra forskares studier i bakgrunden belystes momenten coachernas ledarfilosofi, fotbollsfilosofi, val av spelmönster, val av lärprocess, observations- och analysförmåga, kommunikationsformer före, under och efter match. Vidare studerades coachens samarbete med staben runt laget och hur en coachs vardag tedde sig. Det handlade helt enkelt om att kunna leda ett lag i situationer där stressfaktorn var mycket hög och där de ekonomiska satsningarna var extremt höga. Undersökningsdeltagarna skulle uppfylla något av kraven att • ha coachat ett lag till någon av de tre första platserna i en europeisk toppliga • ha räddat ett lag kvar i en hög serie trots ett kritiskt utgångsläge • med utländskt eller inhemskt klubblag eller landslag nått minst kvartsfinal i stora mästerskap som VM, EM, Champions League o.s.v • ha verkat en lång tid inom utländsk toppfotboll. Kriterier i all ära men det är coacherna själva som avgör om de vill medverka. Önskemålet var att kunna använda samma metodik som i Isberg (1997), men tyvärr var det omöjligt att 27 SVENSK IDROTTSFORSKNING NR 3-2003 få tillstånd för videoinspelningar av de olika bolag som innehade rättigheterna. Det gjorde att datainsamlingen fick grunda sig på intervjuer, i vissa fall även stimulerande återberättarintervjuer och direktobservationer. Sju coacher fanns på önskelistan alla visade sig mycket positiva till medverkan. Resultaten bygger på en kategorisering enligt Grounded Theory modell och en analys med hjälp av Giddens struktureringsteori. Huvudkategorierna utgjordes av Grundläggande kunskap och Speciell kunskap. Grundläggande kunskap, som bildade grunden för positionen coach, hade tre subkategorier, nämligen kulturell insikt, spelarerfarenhet och coacherfarenhet. Speciell kunskap hade fyra subkategorier, nämligen ledarfilosofi, fotbollsfilosofi, kontextuell kunskap och självinsikt. Subkategorin kontextuell kunskap hade i sin tur subsubkategorierna, lärprocess, observation, analys och kommunikation. Subsubkategorierna innehöll i sin tur nyckelord eller element. Jag ska inte trötta läsarna med någon lång uppräkning av egenskaper hos dessa sju coacher. Istället är min avsikt att peka på några faktorer som visade sig vara av synnerligen stor vikt för att nå framgång i coachingprocessen. Två faktorer hade en metakaraktär, nämligen kulturell insikt och självinsikt. Dessa faktorer verkade styrande för hur andra faktorer bör hanteras för att framgång ska nås. Den kulturella insikten på internationell nivå handlade om förståelse för ett annat lands kultur i allmänhet och dess fotbollskultur i synnerhet. Det kan exemplifieras med coachen som kom till Premier League i England med en humanistisk ledarfilosofi. Han insåg att spelarna inte var intresserade att komma med egna önskemål om hur och på vilken position de ville spela osv. De var helt enkelt vana att göra som coachen bestämde. Det kan tyckas naturligt att sätta sig in i ett annat lands fotbollskultur, men samma problem uppstår i princip om man undviker att sätta sig in i en svensk förenings fotbollskultur. Det handlar om det föreskrivna beteendet i Chelladurais modell. Den som vill veta mer i detalj om hur dessa skickliga coacher hanterade problemet kan läsa om det i Isberg (2001). Den andra faktorn, självinsikt, handlade om coachens insikt i sin egen person och eget agerande i olika situationer. De sju coacherna var alla 28 ense om att oavsett val av spelsystem så var alla coacher så kunniga att de snabbt avslöjade alla nya knep. De var också ense om att ett bra sätt att öka sin förmåga var att lära sig mer om sig själv och sitt agerande. De gjorde det på olika sätt alltifrån akademiska kurser, inhyrda experter eller läste litteratur på egen hand. Trots att det var det jobbigaste de varit med om var de mycket nöjda med vad de lärt sig. De har haft nytta av det såväl i kontakt med spelare och media som i det dagliga livet utanför fotbollen. Vid observation av coacherna visade alla en ödmjukhet både inför personer engagerade inom fotbollen och i samhället utanför. De hade också lärt sig vad de ska fokusera på under pågående match och vad som var påverkbart. Ett exempel på fokusering var spelarnas inställning till sin uppgift. Alla spelare gjorde någon gång tekniska eller taktiska misstag och då var de medvetna om det, och det vållade sällan någon kommentar från coacherna. Om inställningen till att fullgöra sin uppgift i laget sviktade hade coacherna en plan för hur detta skulle hanteras. Jämför man med de tre nationella elitcoacherna så var det en av dem som hade fokus på inställningen. Det var också han som sände lägst antal budskap till spelare under match. Däremot skiljde sig planen för hanteringen av spelares bristande inställning. I de nationella studierna framstod klara brister i självinsikten. Vidare förelåg det stora brister i fråga om vad som var påverkbart och hur. Kommunikation hade en central betydelse för de internationella toppcoacherna. Coachernas och spelarnas språkkunskaper blev därför en viktig faktor. De flesta av de sju coacherna pratade flera språk flytande vilket underlättade. Dessutom hade de internationella coacherna tillgång till den tid som krävdes för att skapa förståelse för vad spelsystemet mm. innebar för respektive spelare. Kommunikationen innehöll såväl muntliga instruktioner som gester och rent av handgripliga förflyttningar till rätt läge i olika situationer. Viktigt var också att de sju var väl medvetna om vad som var möjligt att åstadkomma före, under och efter match. Kommunikationsmomentet blev därför en väsentlig faktor i lärprocessen. Lärprocessens innehåll varierar beroende på vilken nivå i fotbollens hierarki man befinner sig. Det kan gälla ungdomar där teknisk färdighet står i fokus och internationell toppnivå där spelsystemet är centralt. Kom- munikationsmönstret måste anpassas till spelares ålder och färdighetsnivå. Det varierade också med vilka fysiska möjligheter som rådde i situationen. Att sända budskap till spelare ute på planen är betydligt enklare om publiksiffran är några hundra mot om den är 50.000. Som tidigare nämnts handlade det mycket om att nå en gemensam förståelse mellan coach och spelare. Saknades den blev det mer eller mindre slumpen som avgjorde resultatet. De sju internationella coacherna framhöll alla betydelsen av att visa engagemang i relationen med spelare och med laget som sådant. Genom att ”smyga in” sin demokratiska ledarfilosofi i små steg kunde de skapa en laganda som inte var speciellt vanlig på denna nivå. De sju coacherna som ingick i studien har varit verksamma på den internationella nivån från 7 till drygt 20 år. Jämför man med de nationella elitcoacherna så hade de internationella trängt djupare in i vad coachingprocessen faktiskt handlar om och fått förståelse för vad olika moment betydde för helheten. Det blev än tydligare när Giddens struktureringsmodell nyttjades vid analys av data. Coacherna visade sig vara välinformerade om vilket ansvar, vilka befogenheter och vilka sanktioner som tillskrevs positionen coach och hur dessa kunde nyttjas i det internationella systemet. De sju coacherna upplevdes, som tidigare nämnts, som mycket ödmjuka inför personer inom och utanför fotbollsvärlden. Det kan tyckas enkelt att vara ödmjuk när man är ekonomiskt oberoende och får sysselsätta sig med sådant man trivs med. Data analysen antydde snarare, att ödmjukheten var en bidragande orsak till att de nått sin nuvarande position. Studie 5 För att styrka mitt påstående har ytterligare en studie genomförts på högsta internationella nivå av coach och coaching, men nu i lagspelet ishockey. Studien har genomförts med sju coacher i National Hockey League (NHL) i Nordamerika. Studien befinner sig i analys- och skrivfas och så mycket kan nämnas att data så långt stöder vad som framkom i fotbollsstudien. I NHL är fokus än mer framträdande på att visa engagemang för det man håller på med och att det är ett 24 timmars jobb under nio av årets 12 månader. Vikten av att kunna kommunicera med såväl stjärnspelare som övriga spelare framhölls som centralt i sammanhanget och alla coacher underströk sin duglighet på området. SVENSK IDROTTSFORSKNING NR 3-2003 Det handlade om att kunna ”sälja sitt spelsystem till spelarna”. Vidare om att kunna hantera media så gott som varje dag och under matchdag vid flera tillfällen. Fem av de sju coacherna är utbildade lärare och de påpekade att under försäsongen sysslade de enbart med undervisning i olika former. De övriga två är också akademiker dock inte lärarutbildade. Gemensamt för fotbolls- och NHLcoacherna var att de ledde en stab om minst tio representanter för olika professioner, t ex läkare och sjukgymnaster med uppgift att hålla laget fit for fight. NHL-coacherna framhöll också det problem som coachrollen skapade för familjelivet. Det krävdes att den äkta hälften var väl införstådd med vad coach jobbet innebar och vilka uppoffringar det medförde för henne. För att överleva krävdes också att man hade insikt i den snäva värld som NHL faktiskt utgör och att man kunde anpassa sig att leva under de omständigheter som bjöds. Passion för det man sysslade med och att hjälpa spelarna att ständigt förbättra sig och att skapa ett framgångsrikt lag var målet för alla sju. Vidare hade alla en ledarfilosofi som de försökte tillämpa. Att förstå NHLkulturen och att ha insikt i sig själv fick också i denna studie karaktären av meta- nivå. Något som framträdde tydligare hos coacherna i NHL-studien än hos fotbollscoacherna var betydelsen av att spelare visste hur man förberedde sig mentalt. Sammanfattning Hur hållbara är de redovisade resultaten? Någon absolut sanning kan inte åberopas. Däremot har beskrivning och analys av vad som faktiskt ägt rum i den aktuella situationen belysts medelst triangulering av data insamlade med olika tekniker. Analys har skett utifrån flera teorier, data har validitets- och reliabilitetstestats, förutsättningarna för studierna och forskarens erfarenhet av kontext har redovisats (se Isberg 2001). Det gör att jag vågar påstå att slutsatserna är trovärdiga och tillförlitliga. I min artikel har jag pekat på vägval som coachen kan göra genom att skaffa sig information och kunskap. Det gäller kunskap och information om den kontext eller det sammanhang han avser att verka i. Vidare att skaffa sig speciell kunskap inom olika moment, som bidrar till en ökad effektivitet i coachingprocessen. Det handlar om faktorer som föreningens styrka och svaghet som organisation, men även föreningens kultur om hur coachrollen bör utövas, vidare om kapacitet och kunskap hos lagets spelare samt om sig själv som person och hur agerandet påverkar coachingprocessen. Man kan se coachen som verkande inom ett intervall vars ena ändpunkt leder till framgång och den andra till misslyckande. De vägval som en coach gör under sin karriär blir avgörande för var han hamnar i intervallet framgångsrik – misslyckad. Det ska också framhållas att framgång gärna föder framgång, t ex har en framgångsrik coach större möjlighet att få arbeta med skickliga spelare och på så vis ökar hans chanser att hålla sig kvar på framgångssidan i intervallet. Avsikten med min artikel var att visa att man själv kan påverka sin situation som coach och att peka på några faktorer som med stor säkerhet kan medverka till framgång. De framgångsrika coacherna inom fotboll på internationell nivå och inom ishockey i NHL har alla en stor vilja att ständigt söka och ta till sig ny kunskap. Det handlar främst om det som ovan benämnts med speciell kunskap. Det är uppenbart att alla coacher behöver grundläggande kunskaper inom det lagspel de sysslar med. Men effekten av lärprocessen med spelarna skapas med hjälp av de speciella kunskaperna. Hur är proportionen mellan de två typerna av kunskap i coachutbildningar för barn-, ungdoms-, senior- och elitcoacher? Hur skulle den kunna vara? Det är två frågor som är väl värda att fundera över. Intresset för att utbilda sig till coach på distriktsnivå verkar åtminstone i Dalarna inte vara särskilt stort, med tanke på att förbundets inbjudan i år inte ledde till någon anmälan överhuvudtaget. Är det dags för nytänkande? Coachingens betydelse i lagspel. ForskningInstitutionen för Idrott och Hälsa, Örebro Högskola 1997:1. Isberg, L. (1995). Engelska på annorlunda sätt. Läraren och multimediatekniken som underlättare för högstadieelevers inlärning. Pedagogisk Forskning Högskolan Falun Borlänge 1995:3. Isberg, L. (1992). Varför slutade det så illa? En analys av elitcoaches arbetsvillkor. Pedagogisk forskning i Uppsala nr 105. Isberg, L. (1991). Framgångsrik eller Misslyckad. En studie av en elitcoaches situation. Pedagogisk forskning i Uppsala nr 97. Vill ni veta mera kontakta gärna undertecknad på institutionen för Idrott och Hälsa vid Örebro universitet eller vid Norges Idrettshögskole. O19-303498 [email protected] eller 0047-23262326 [email protected] Referenser Chelladurai, P. (1990). Leadership in sports. A review. In Journal of Sport Psychology, 21, 328-354. Chelladurai, P. & Carron, A. V. (1978). Leadership. Ottawa: CAPHER (Monograph) Isberg, L. (2001). Supercoach på internationell toppnivå i fotboll. En kunskapsanalys. Forskning-Institutionen för Idrott och Hälsa, Örebro universitet 2001:1 Isberg, L. (1997) Väsentligheter eller floskler. 29