EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN
PRESSMEDDELANDE
ECA/13/18
Luxemburg den 18 juni 2013
”EU:s stöd till en god samhällsstyrning i Egypten – goda avsikter
men ineffektivt”, säger EU:s revisorer
I en rapport som Europeiska revisionsrätten offentliggör är den starkt kritiskt till EU:s stöd för att främja centrala
områden för samhällsstyrning i Egypten under perioden före och efter revolten i januari 2011. ”Den ’mycket
mjuka’ strategin har inte fungerat och tiden är inne för en mer riktad strategi som ger meningsfulla resultat och
garanterar bättre valuta för europeiska skattebetalares pengar, sade Karel Pinxten, den ledamot av
revisionsrätten som ansvarar för rapporten.
Granskningen var inriktad på förvaltningen av de offentliga finanserna och korruptionsbekämpningen å ena
sidan och mänskliga rättigheter och demokrati å andra sidan.
Under perioden 2007–2013 gav EU cirka 1 miljard euro i stöd till Egypten. Eftersom mer än hälften av detta
belopp kanaliseras via Egyptens statskassa med hjälp av stödmekanismen budgetstöd, förlitar man sig i stor
utsträckning på landets förvaltning av de offentliga finanserna.
Kommissionen och Europeiska utrikestjänsten lyckades inte se till att de egyptiska myndigheterna åtgärdade
stora brister i förvaltningen av de offentliga finanserna. Bristande budgettransparens, en icke ändamålsenlig
revisionsfunktion och bestående korruption var alla exempel på brister som urholkar förtroendet.
Kommissionen och Europeiska utrikestjänsten reagerade inte på bristen på framsteg genom att vidta
beslutsamma åtgärder för att garantera redovisningsskyldigheten för betydande EU-medel som fortsatte att
betalas ut direkt till de egyptiska myndigheterna.
Inte heller uppnådde EU-insatserna för att stödja mänskliga rättigheter och demokrati några större framsteg.
Det största programmet för mänskliga rättigheter var inte alls framgångsrikt. Det tog lång tid att sätta igång
och hindrades av de egyptiska myndigheternas negativa inställning. Kommissionen och Europeiska
utrikestjänsten använde inte det ekonomiska och politiska inflytande som de förfogade över för att motverka
denna omedgörlighet. Man blev tvungen att helt slopa vissa delar av programmet. De medel som kanaliserades
via organisationer i det civila samhället var inte tillräckliga för att de skulle kunna göra någon märkbar skillnad.
Efter revolten togs inga större nya initiativ för att man skulle komma till rätta med viktiga frågor om mänskliga
rättigheter och de åtgärder som vidtogs har hittills haft liten effekt. Kvinnors och minoriteters rättigheter
uppmärksammades inte tillräckligt i den översyn som följde trots det stora behovet av akuta insatser för att
möta vågen av växande intolerans.
Avsikten med detta pressmeddelande är att presentera huvudbudskapen i Europeiska revisionsrättens särskilda rapport. Hela
rapporten finns på www.eca.europa.eu.
ECA PRESS
12, rue Alcide De Gasperi – L-1615 Luxemburg
Tfn +352 4398-45410 – Fax +352 4398-46410 – Mobil +352 621552224
E-post: [email protected] Twitter: @EUAuditorsECA
Meddelande till redaktörerna:
Europeiska revisionsrättens särskilda rapporter offentliggörs under hela året. I dem presenteras resultatet av utvalda
revisioner av särskilda budgetområden eller förvaltningsteman i EU.
I särskild rapport nr 4/2013 EU:s samarbete med Egypten på området samhällsstyrning bedömde revisionsrätten om
Europeiska kommissionen och Europeiska utrikestjänsten förvaltade EU:s stöd för att förbättra samhällsstyrningen i
Egypten före och efter revolten 2011 på ett ändamålsenligt sätt. Rapporten innehåller många belysande
granskningsresultat som visar på vilket sätt EU-stödet inte har varit ändamålsenligt när det gäller att förbättra
samhällsstyrningen.
Förvaltning av de offentliga finanserna
Bristande budgettransparens och redovisningsskyldighet
Viktiga budgetområden medger ingen insyn. Militärutgifterna redovisas inte och det finns inga uppgifter om
presidentens omkostnader (se punkt 47 a).
De egyptiska myndigheterna håller minst 36 miljarder egyptiska pund (cirka 4 miljarder euro), vilket motsvarar
2,4 % av Egyptens BNP, utanför statsbudgeten i så kallade särskilda fonder. Man vet inte exakt hur stora de
är och inte heller syftet med dem eller hur de används (se punkt 47 b).
Man har inte kommit någonstans när det gäller att reformera den externa revisionen. Det centrala
revisionsorganet, Egyptens högre revisionsorgan, rapporterade direkt till president Mubarak och dess
granskningsrapporter är till stor del hemliga. Revisionsorganets brist på reformer och insyn är ett allvarligt hinder
om förvaltningen av de offentliga finanserna ska förbättras (se punkt 47 c).
Trots Egyptens allvarliga problem med korruption har EU-stödet inte gjort mycket för att man direkt ska komma till rätta
med problemet. Vissa av EU:s budgetstödprogram i andra länder har inbegripit särskilda villkor om korruption men det
var inte fallet i Egypten. Det bör även noteras att kommissionen är den enda givaren som ger budgetstöd till Egypten.
Mänskliga rättigheter och demokrati
En central del av associeringsavtalet är betoningen på respekten för demokratiska principer och grundläggande
mänskliga rättigheter. Detta speglar EU:s långvariga engagemang för att främja mänskliga rättigheter och demokrati i sina
internationella förbindelser som också är förankrat i artikel 21.1 i fördraget om Europeiska unionen.
Det största programmet hade stora problem, av vilka många berodde på de egyptiska myndigheternas bristande
engagemang:
30 månader efter det att finansieringsöverenskommelsen hade skrivits under hade endast 22 % av medlen
använts (punkt 29 b).
En viktig komponent (4 miljoner euro) som skulle stärka organisationer i det civila samhället slopades
(punkt 29 c).
Efter revolten har hotet mot minoriteters rättigheter växt och det sekteristiska våldet ökat vilket lett till att framför allt de
kristna drabbas av våldsangrepp. Utredningar om våldet har gått trögt eller inte gjorts alls.
När det gäller kvinnors rättigheter krävde det nya parlamentet efter revolten att flera institutioner som stöder kvinnors
rättigheter skulle avskaffas. Det begärde även att åldern för att ingå äktenskap skulle sänkas, att kvinnlig könsstympning
skulle avkriminaliseras och att lagen om personlig ställning och lagen om barn skulle anpassas till sharialagarna (se
punkt 63 i rapporten).
Rekommendationer
Kommissionen och Europeiska utrikestjänsten har godkänt praktiskt taget alla rekommendationer i revisionsrättens
rapport (punkterna 80–82).
