KLIMAT- och ENERGISTRATEGI
Framtagen i samverkan av
Arvika kommun – Arvika Bostads AB –
Arvika Elnät AB – Arvika Fjärrvärme AB
2007-11-28
2
FÖRORD
Arvika kommun vill skapa en långsiktigt hållbar och trygg kommun och därigenom
bidra till en god livskvalitet för medborgarna.
Mot bakgrund av de allvarliga globala konsekvenser som klimatförändringarna kan
medföra och kopplingen till översvämningen i Glafsfjorden 2000 är det viktigt att vi
alla bidrar till att motverka pågående klimatförändringar.
Denna klimat och energistrategi ska vara ett hjälpmedel i vårt arbete med att reducera utsläppen av växthusgaser i Arvika kommun och att hushålla med energiresurserna.
Vi är övertygade om att Arvika kommun kan ta sitt ansvar i denna globala uppgift
och samtidigt stärka kommunens utvecklingsmöjligheter för framtiden.
Claes Pettersson
Kommunalråd
3
SYFTE MED KLIMAT- OCH ENERGISTRATEGIN
Utsläppen av växthusgaser ger klimatpåverkan på hela vår planet.
Globalt har internationella överenskommelser träffats i flera omgångar i syfte att
hejda den så kallade växthuseffekten. Mest känt är kanske det så kallade Kyotoprotokollet.
I Sverige har riksdagen fastställt mål och klimatstrategier i samma syfte.
Växthuseffekten är i huvudsak
orsakad av oss människor och
framför allt vår moderna livsstil
som medför en omfattande användning av fossila bränslen.
Det krävs därför förändring av
många aktörers agerande som,
beslutsfattare, organisationer,
näringsliv och enskilda människor för att minska utsläppen av
växthusgaser.
Denna klimat- och energistrategi utgår ifrån Arvika kommuns miljöpolicy och ska
vara ett hjälpmedel i vårt arbete med att reducera utsläppen av växthusgaser i
Arvika kommun och att hushålla med våra energiresurser.
Strategin ska visa på målen och de viktiga vägvalen medan de enskilda
projekten och åtgärderna får prövas i kommunens och respektive bolags
budget och verksamhetsplanering.
4
Växthuseffekten - vad är det?
En del av gaserna i jordens atmosfär har en förmåga att absorbera värmestrålningen. De hindrar inte det inkommande solljuset, men fångar effektivt upp en del
av den värmestrålning som annars skulle stråla ut i rymden (se fig). Atmosfärens
naturliga växthuseffekt är en förutsättning för livet på jorden.
Naturlig växthusgas är bland annat vanlig vattenånga som alltid har funnits i atmosfären och utan den och övriga gaser skulle det vara cirka 35 grader kallare vid
jordytan än idag. Men nu när människan med sitt beteende ökar utsläpp av dessa
gaser (speciellt koldioxid) genom bland annat förbränning av fossila bränslen så
ökar växthuseffekten och därmed jordens temperatur.
Den viktigaste källan till den
ökande växthuseffekten kommer från människans förbränning av fossila bränslen. Dessa
fossila bränslen är oljeprodukter
och kol. Torv anses också som
ett fossilt bränsle av FN:s Klimatpanel då den tar 10.000 år
att återproduceras. Genom förbränning av dessa bränslen har
människan ökat mängden av
koldioxid i atmosfären med 30
procent sedan förra sekelskiftet
enligt FN:s Klimatpanel IPCC.
Globalt har medeltemperaturen
ökat med 0,6ºC och havsytan
stigit med 10–20 cm det senaste
seklet.
Solstrålning
Värmestrålning
Jorden
5
De sex viktigaste växthusgaserna
Kyotoprotokollet reglerar sex klimatpåverkande gaser:
1. Koldioxid (CO2)
2. Metan (CH4)
3. Dikväveoxid (lustgas) (N2O)
4. Fluorkolväten (HFC)
5. Fluorkarboner (FC)
6. Svavelhexafluorid (SF6)
Förbränningen av fossila bränslen ger upphov till koldioxid som står för 80 procent
av växthusgaserna. Övriga växthusgaser är mer potenta som växthusgaser men
de utsläppta mängderna är betydligt mindre än koldioxidutsläppen. Källorna från de
andra växthusgaserna kommer främst från jordbruket (metan och lustgas),
avfallsdeponier (metan) och förbränning (lustgas) medan de fluorerade gaserna i
huvudsak kommer från kyl- och frysutrustning, högspänningsbrytare och
aluminiumproduktion.
6
Vilka konsekvenser medför klimatförändringarna?
Alla länder bidrar till klimatförändringarna och alla länder kommer också att påverkas på olika sätt enligt FN:s Klimatpanel IPCC.
Temperaturökningen kan få drastiska följder som förändrade mönster för nederbörd, vindar och havsströmmar som medför stora konsekvenser för samhällsbyggande, jordbruk, ekonomi, kultur och ekosystem.
Klimatförändringarna är det största globala miljöproblem människan har orsakat
och förmodligen också det som kommer att bli svårast att lösa.
För oss i Västsverige kommer det bland annat att medföra kraftigt ökade nederbördsmängder och mildare vintrar med ökade översvämningsrisker som följd.
I klimat och sårbarhetsutredningens delbetänkande ”Översvämningshot-Risker och
åtgärder för Mälaren, Hjälmaren och Vänern” (SOU 2006:94) redovisas de ökade
översvämningsrisker för kommunerna runt Vänern som klimatförändringarna
medför. I utredningen redovisas också översvämningen i Glafsfjorden 2000-2001
och Arvikas utsatta läge för översvämningar. Klimatförändringarna kommer att öka
riskerna för tätare återkomst och högre nivåer vid översvämningar i Glafsfjorden.
Förändrade temperaturförhållanden bedöms också ge upphov till ostadigare väder
med större inslag av exempelvis stormar, vilka kan orsaka stora påfrestningar på
samhällsekonomin.
På många andra håll i världen kommer förutsättningarna för odling att försämras
och forskarnas klimatscenarier pekar på risken för hetta, torka, skördekatastrofer,
svält och massflykt.
Havsytan kommer också att
fortsätta stiga vilket innebär
att låglänta kusttrakter kan
hamna under vatten.
Mänskligheten står således
inför ett allvarligt globalt hot
som kräver omfattande åtgärder och förändringar av
vårt beteende.
7
Globala, nationella och regionala mål
FN:s ramkonvention om klimatförändringar (United Nations Framework
Convention on Climate Change UNFCCC) är den centrala arenan för åtgärder mot
klimatförändringar. Konventionen antogs 1992 och innehåller allmänna mål för insatser som ska bidra till att
minska växthusgaser och utgör det ramverk inom vilket
förhandlingarna förs.
Klimatkonventionen trädde i
kraft 1994 och har 189 parter.
Varje part har ett ansvar att
bidra till att begränsa utsläppen av växthusgaser efter sin
förmåga. Industriländerna har svarat för huvuddelen av de historiska utsläppen och
har därför ett särskilt ansvar för att minska utsläppen. Enligt konventionen ska
industriländerna ta ledningen i arbetet för att hejda klimatförändringarna genom att
visa att det är möjligt att förena ekonomisk tillväxt och minskade utsläpp.
Klimatkonventionens tredje partsmöte hölls i Kyoto i Japan år
1997. Mötet resulterade i Kyotoprotokollet som undertecknades av 84 länder, däribland
Sverige. Enligt protokollet åtar sig
industriländerna att minska sina
utsläpp med drygt 5 procent som
ett genomsnitt under åren 20082012, jämfört med 1990 års nivå.
Kyotoprotokollet trädde i kraft
2005 och har ratificerats av 156
parter. För 39 länder anges i
Kyotoprotokollet bindande åtaganden om utsläppsbegränsningar i förhållande till år 1990. Dessa ska uppnås till
den första åtagandeperioden, åren 2008-2012. Tillsammans åtar sig industriländerna att minska sina nettoutsläpp av de sex viktigaste växthusgaserna med
drygt fem procent som ett genomsnitt under åren 2008-2012 jämfört med 1990.
8
EU:s mål
Under Mars 2007 enades EU:s ledare om nya klimatmål. I korthet så innebär de att
utsläppen av växthusgaser ska minskas med 20 procent jämfört med 1990 och
minst 20 procent av bränslen ska komma från förnyelsebara källor. Minst 10
procent av allt bränsle ska vara biobränsle. Energianvändningen ska bli 20 procent
mer effektiv. Alla målen ska vara uppfyllda år 2020.
Nationella mål
Riksdagen antog i april 1999 mål för miljökvaliteten inom 15 områden. Under
hösten 2005 beslutade riksdagen att komplettera med ett 16:de miljökvalitetsmål,
"Ett rikt växt- och djurliv". Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges
miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. De svenska
utsläppen av växthusgaser ska vara minst 4 procent lägre år 2010 än de var 1990.
Målet ska uppnås utan kompensation för upptag i kolsänkor eller med flexibla
mekanismer.
Sverige skall också verka för att halten växthusgaser inte överstiger 550 ppm koldioxidekvivalenter i atmosfären. Sveriges mål är också att år 2050 bör inte utsläppen vara högre än 4,5 ton koldioxidekvivalenter per invånare och år. De styrmedel som avses användas är ekonomiska, lagstiftning samt frivilliga överenskommelser och dialog.
Regionala mål
Länsstyrelsen har i miljömålsarbetet en övergripande och
samordnande roll som regional
miljömyndighet. Tillsammans
med andra regionala myndigheter och organ och i dialog med
kommuner, näringsliv, frivilliga
organisationer och andra aktörer ska Länsstyrelsen arbeta
för att säkra att miljökvalitetsmålen och delmålen får genomslag i länen.
De regionala målen är bland annat att utsläppen av koldioxid, metan och lustgas ska år 2010 vara 8 procent lägre
än 1990 (specificerat regionalt mål), samt att utsläppen av koldioxid, metan och
lustgas/invånare ska vara 2 procent lägre år 2010 än 1990 (specificerat regionalt
mål). Övriga regionala mål kan hämtas ur Rapport 2005:13 ”Miljömål för Värmlands
län”.
9
UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER I ARVIKA KOMMUN
Utsläppen av växthusgaser i Arvika kommun består (2006) till 80 procent av koldioxid och övriga växthusgaser utgör resterande 20 procent.
Transporter och uppvärmning orsakar huvuddelen av utsläppen.
Utsläppen från jordbruk har varit oförändrade under flera år. Antalet nötkreatur
ligger stadigt runt 3.800 djur vilket ger ett begränsat och jämnt utsläpp av metangas.
Metangasutsläppen från Arvika kommuns avfallsanläggning, Mosseberg, har
reducerats kraftigt efter genomförd investering i en deponigasanläggning. Metangasen från avfallsanläggningen tas numera tillvara och förs i rörledning till en
gaspanna vid sjukhuset som tillför cirka 500 kW per timme till fjärrvärmenätet.
Som tidigare nämnts är det således transporter och uppvärmning som orsakar
huvuddelen av utsläppen och det är inom dessa områden som åtgärder i första
hand bör sättas in.
Tillgänglig energistatistik redovisas i nedanstående diagram och utgör bas för
mätning av måluppfyllelse.
Koldioxidutsläpp per invånare i olika sektorer
7000
6000
Koldioxid kg/inv
5000
4000
1990
2004
2004 sverige
3000
2000
1000
0
e
En
i
rg
H
h
us
l
ål
I
u
nd
st
ri
S
v
er
e
ic
a
Tr
r
po
ns
te
r
To
ta
l
Kate gori
Diagram visar en jämförelse mellan de olika sektorernas utsläpp av koldioxid/inv. i Arvika år 1990 och 2004.
Sverige totalt är med som referens. Man kan klart se att det är ”Transporter” som utgör den största belastningen
på miljön. Kategori ”Energi” avser koldioxidutsläpp från anläggningar för energiproduktion. Arvika kommun
hade inga sådana anläggningar 1990.
10
Biltrafik
För många kommuninvånare är bilen ett nödvändigt transportmedel för att nå
arbetsplatser, service och fritidsaktiviteter. Många invånare i Arvika stad brukar
dock bilen för många korta resor i och runt stadskärnan. På Kyrkogatan passerar
cirka 11.000 fodon/dygn. Även dessa korta resor påverkar vårt klimat negativt och
medför samtidigt bullerstörningar och försämrad luftkvalitet i innerstaden.
I slutet av 2004 fanns i Arvika 13.699 personbilar (12.708 bensindrivna och 990
dieseldrivna) och för transporter 1.310 lastbilar (406 bensindrivna och 904
dieseldrivna).
Alternativa miljövänligare bränslen finns i dag att tillgå i Arvika men med nuvarande prisbild kommer traditionella fordon också fortsättningsvis att dominera på
våra vägar och förorena luften.
Bränsleleverans och förbrukning totalt i Arvika kommun
400 000 000
350 000 000
300 000 000
250 000 000
1990
k Wh
200 000 000
2000
2004
150 000 000
100 000 000
50 000 000
0
Bensin
Diesel
Eldningsolja
Eldningsolja
1
>1
f järr v är me
El-ener gi
E n e r g i b är a r e / b r än sl e
Diagram ovan visar levererad mängd i kWh av fossila energislag till Arvika kommun. Fjärrvärme och el är
med för att visa proportionerna mellan energislagen. Bränslemängder är omvandlade till enheten kWh .
Uppgifterna är hämtade från SCB, Arvika Elnät AB, Fortum Distribution AB och Arvika Fjärrvärme AB.
11
Uppvärmning
Uppvärmning av bostäder och lokaler i Arvika sker i dag med olja, el, fjärrvärme
samt biobränslen. Arvika tätort har ett väl utbyggt fjärrvärmenät och levererar under
2007 värme med 94 % koldioxidneutralt bränsle. Värmepumpar har oftast fasat ut
fossilt bränsle vilket leder till ökad elförbrukning i de konverterade fastigheterna. I
fastigheter med direkt-el har värmepumparna minskat elförbrukningen markant.
Konverteringsstöd från staten har hjälp till att öka utbytet till värmepumpar under
åren 2004-2007.
Thermia AB:s senaste värmepump
Värmeväxlare för uppvärmning i hushåll
Arvika Fjärrvärme AB:s värmeleveranser till fastigheter i Arvika har på ett radikalt
sätt förbättrat miljön.
I Glava och Gunnarskog har närvärmecentralerna bidragit till minskade koldioxidutsläpp.
Solenergi kommer att få allt större betydelse för produktion av tappvarmvatten
samt uppvärmning och på sikt också för elproduktion.
Solpaneler nyligen monterade på Taserudsgymnasiet
12
Energiförbrukning i Arvika kommuns verksamhet inklusive
bolag under 2004
90
80
70
60
Fjärrvärme
Olja
EL
50
Energi
i kWh / m²
40
30
20
10
0
Diagrammet ovan visar den totala energin som förbrukas i de lokaler och byggnader som förvaltas av Arvika
kommun och dess bolag. Den totala energiförbrukningen av 2004 års drift blev 175 kWh/ kvm. Detta är ett
relativt högt värde men man skall ta hänsyn till lokal användning med stor varmvattenförbrukning som skolor
med kök och idrottshallar.
Vid uppföljning av den årliga energiåtgången kommer denna tabell att vara referensvärde och utgångspunkt för
vår strategi att sänka energiåtgången för uppvärmning och förbrukad el. Uppgifter hämtas från kommunens
siffror som lagras i ett dataprogram för energiuppföljning samt från Arvika Elnät AB, Arvika Fjärrvärme AB
och Arvika Bostadsbolag AB.
Elförbrukning i småhus och flerbostadshus i Arvika kommun
Elförbrukning
16000
14000
12000
10000
Småhus, Arvika Elnät
El f ör b r u k n i n g
k Wh / h u sh ål l
Småhus, Fort um Dist ribut ion AB
8000
Flerbost adshus, Arvika Elnät
Flerbost adshus, Fort um Dist ribut ion AB
6000
4000
2000
0
Kategori
Diagram visar elförbrukning per hushåll i kategorin småhus och flerbostadshus. Genom detta diagram så kan
vi följa hur elförbrukningen/hus förändras i de två företagen. Uppföljning av denna tabell kommer att visa på
hushållens minskning av el i Arvika kommun.
Nämnas skall att Arvika Elnät AB har sitt område i tätorten och Fortum Distribution AB har sitt område på
landsbygden.
13
POLICY FÖR KOMMUNENS KLIMAT- OCH ENERGIARBETE
Arvika kommun ska tillsammans med invånare, organisationer och
näringsliv ta sitt ansvar och medverka till att de regionala målen för reduktion av utsläpp av växthusgaser uppnås.
Energianvändningen inom Arvika kommun och dess bolag ska
kännetecknas av god effektivitet och ansvar för långsiktigt hållbar samhällsutveckling.
Utvecklingen inom klimat- och energiområdet ska regelbundet följas
upp och redovisas för kommunens invånare, förtroendevalda, organisationer och näringsliv.
14
MÅL FÖR KLIMAT- OCH ENERGIARBETET I ARVIKA
KOMMUN
Utsläppen av växthusgaser inom Arvika kommun ska år 2010 vara
minst 8 procent lägre än utsläppen 1990. Vid samma tidpunkt skall utsläppen av koldioxid per invånare uppgå till högst 4 ton koldioxid/invånare.
År 2010 ska ingen av kommunens eller de kommunala bolagens fastigheter ha en uppvärmning (inkl. tappvarmvatten) som baseras på fossila
bränslen förutom som spets vid effekttoppar.
År 2010 ska huvuddelen av kommunens och de kommunala bolagens
tjänste/ leasingbilar för persontransporter använda förnyelsebara bränslen
eller uppfylla kraven på miljöbil* eller vara av typ elhybrid.
Den totala elförbrukningen i den kommunala verksamheten inkl. kommunens bolag skall i förhållande till förbrukningen år 2004 minskas med
10 procent år 2010.
* enligt Vägverkets definition
15
STRATEGIER FÖR ATT NÅ MÅLEN FÖR KLIMAT- OCH
ENERGIARBETET
1 Kvalificerad klimat- och energirådgivning
Kommunens energirådgivare, miljösamordnare samt myndighetsutövare för bygglov
ska i samverkan genom god information och rådgivning medverka till att målen
uppfylls.
2 Inköp som tar hänsyn till klimat- och energiperspektivet
Kommunen och dess bolag ska vid all upphandling av varor och tjänster väga in
klimat- och energiperspektivet.
3 Miljökrav vid förnyelse av tjänste/leasingbilar
Vid upphandling av tjänste/leasingbilar för persontransporter av kommunen och dess
bolag ska miljökrav ställas som gör att målen uppfylls.
4 Trafikreglering och utveckling av gång- och cykelvägnätet
Trafikreglering med 30-zoner och fortsatt utbyggnad av trygga gång- och cykelvägar
som ansluter till knutpunkter för kollektivtrafiken ska medverka till mindre bilanvändning i innerstaden.
5 Utveckling av kollektivtrafiken och samåkning
Fortsatt utveckling av kollektivtrafiken, pendelparkering, goda omstigningslösningar
och god information om kollektivtrafikutbudet ska medverka till mindre bilanvändning.
6 Överföring av landsvägstransporter av gods till
järnväg
Kommunen ska i samverkan med näringslivet tillskapa en ny modern lastageplats för
järnvägsgods på Lycke industriområde. Genom den nya lastageplatsen och informationsinsatser till näringslivet kan en överföring av gods från landsväg till järnväg
genomföras.
7 Främja energieffektiva transporter
Kommunen och bolagen ska främja ett ökat brukande av energieffektiva och koldioxidneutrala transporter.
forts.
16
forts.
8 Utfasning av fossila bränslen för uppvärmning av
bostäder och lokaler
Arvika kommun och de kommunala bolagen konverterar befintliga värmeanläggningar
med fossila bränslen till miljövänligare energislag såsom fjärrvärme, värmepumpar,
biobränslen och solenergi så att målen uppnås. Genom energirådgivning påverkas
övriga fastighetsägare i kommunen att göra motsvarande insatser.
9 Fortsatt utbyggnad av fjärrvärme och närvärmecentraler
Genom ytterligare utbyggnad av fjärrvärmenätet i Arvika kan ökade miljövinster
uppnås.
I Glava och Gunnarskog bör befintliga närvärmecentraler stimuleras att bygga ut för
värmeleveranser till ytterligare fastigheter. I övriga tätorter ska initiativ till investeringar
i nya närvärmecentraler stödjas.
10 Energibesiktningar och driftsoptimering av bostäder
och lokaler i kommunens och de kommunala bolagens
innehav
Genom energibesiktningar av Arvika kommuns och de kommunala bolagens
fastighetsbestånd och insatser för driftsoptimering ska energiförbrukningen sänkas.
11 Underlätta etablering av lokal energiproduktion
Arvika kommun ska underlätta etablering av produktionsanläggningar för förnyelsebar
och koldioxidneutral energi.
12 Samhällsplanering som stödjer kommunens klimat
och energimål
I kommunens fysiska planering och samhällsbyggande i övrigt ska klimat och
energiaspekten alltid vägas in.
17
18
19
Miljöpolicy
Miljöpolicyför
förArvika
Arvikakommun
kommun
Övergripande mål för den kommunala verksamheten
att bibehålla och förstärka Arvika kommun som en attraktiv kommun
att bo och arbeta i
att utveckla Arvika kommun till en bärkraftig kommun
Ekonomiska
Sociala
Ekologiska
Bärkraft uppstår då de ekologiska, sociala och ekonomiska aspekternas resurser
och hänsyn kan förenas. Mot bakgrund av denna sammanvägning ska följande
åtta principer och målsättningar ligga till grund för den kommunala
förvaltningens långsiktiga miljöarbete:
1. Vi ska minimera energianvändningen
2. Vi ska minimera användningen av fossila bränslen
3. Vi ska minimera användningen av ozonnedbrytande ämnen
4. Vi ska hushålla med begränsade naturresurser
5. Vi ska eftersträva ökad kretsloppshushållning
6. Vi ska bevara den biologiska mångfalden
7. Vi ska låta försiktighetsprincipen styra beslut och handlingar
8. Vi ska använda miljökonsekvensbeskrivningar som en del i beslutsunderlaget inför större beslut
Bakgrunden till och innebörden av de olika målsättningarna och principerna
förklaras i bilaga till miljöpolicyn
20
Layout och textbearbetning: Caisa Andersson, Robin Wikman och Rolf Gustafsson
21
