___________________________________________________________________________
ATT LÄRA SIG EN SÅNGTEXT UTANTILL
En studie utifrån ett personligt perspektiv
Mattias Gunnari
Konstnärligt forskningsprojekt VT 2015
Handledare: Jannike Huss
Programmet för Kammarmusik
________________________________________________________________
Uppsatser på grundnivå vid Musikhögskolan i Örebro, Örebro universitet
SAMMANFATTNING
Författare: Mattias Gunnari
Titel: Att lära sig en sångtext utantill – En studie utifrån ett personligt perspektiv
English title: Learning lyrics by heart – A study from a personal perspective
Med den här uppsatsen hoppades jag kunna finna en konkret metod för instudering av en
sångtext utantill. Med mina egna erfarenheter som utgångspunkt ville jag göra ett försök till
att bidra med något till det musikaliska fältet och hoppades att på denna resa inte bara
utvecklas själv utan också kanske kunna vara till hjälp eller inspiration för någon annan som
vill bli bättre på att lära sig sångtexter utantill. Jag gjorde också en jämförelse i hur två olika
sånger med olika instuderingstid – If music be the food of love av Henry Purcell och Auf der
Bruck av Franz Schubert – gick att framföra på min examenskonsert och resultatet var
förvånande. Det verkade inte vara avgörande hur länge man hade arbetat med sångerna utan
snarare handlade det om en glad och positiv inställning till att ta sig an musiken samt insåg
jag att det man lär sig över en längre tidsperiod ger en djupare innebörd.
Sökord: Inlärning, instudering, klassisk musik, klassisk sång, Purcell, Schubert, sångtext
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING ...................................................................................................................................................... 1 BAKGRUND ..................................................................................................................................................... 2 Klassisk sång .......................................................................................................................................................................... 2 Sångtexter ................................................................................................................................................................................ 3 Språk .......................................................................................................................................................................................... 6 Inlärning ................................................................................................................................................................................... 6 PROBLEMOMRÅDE ....................................................................................................................................... 7 SYFTE ................................................................................................................................................................. 8 Frågeställningar .................................................................................................................................................................... 8 METOD OCH MATERIAL ............................................................................................................................. 9 Loggbok .................................................................................................................................................................................... 9 Genomförande ........................................................................................................................................................................ 9 RESULTAT ...................................................................................................................................................... 10 Resultatpresentation ......................................................................................................................................................... 10 Resultatanalys ..................................................................................................................................................................... 11 Henry Purcell – If music be the food of love – Kort inlärningstid .................................................................. 12 Franz Schubert – Auf der Bruck – Lång inlärningstid ........................................................................................ 12 SLUTSATSER ................................................................................................................................................. 13 DISKUSSION .................................................................................................................................................. 14 Avslutande reflektioner .................................................................................................................................................... 14 KÄLLFÖRTECKNING: ................................................................................................................................. 16 BILAGA: KONSERTPROGRAM ................................................................................................................ 17 INLEDNING
Att sjunga är ju fantastiskt! Förutom alla underbara musikaliska förmåner med att ha
instrumentet inbyggt i kroppen får man ju också förmedla text – ord som är kopplade till och
integrerade i musiken! Ordets innebörd lyfts av tonerna och resultatet blir en fantastisk
konstform som når varje hörande människas sinne. Att skriva en uppsats om ämnet musik är
naturligtvis inte lika roligt som att utöva den, jag ska inte sticka under stolen med det, men jag
vill ändå med denna uppsats försöka bidra med något till konstformen och kanske kan den här
uppsatsen hjälpa någon eller vara till inspiration för någon annan som forskar inom samma
ämne? Kanske hittar någon sångare med svårigheter för textinlärning denna uppsats på en
gammal server efter 20 års arkivering? Vad vet jag, kanske blir det kurslitteratur. Hursomhelst
är mitt mål inte att revolutionera sångvärlden utan helt enkelt göra ett försök till att bidra med
något till fältet som skulle kunna vara till hjälp eller inspiration för den som vill utveckla sin
färdighet i att lära sig en sångtext utantill. Utöver att inspirera andra är min förhoppning att
jag själv också kommer att lära mig något. Genom att forska inom ett ämne som ligger mig
varmt om hjärtat tror jag att chanserna till bådadera är stora.
Jag har tappat räkningen på hur många gånger jag träffat sångare som bävat inför att hinna
lära sig sina sånger utantill! Ja, till soloframträdanden, körkonserter, sökningar och liknande.
Jag har också varit där i övningsrummet och bankat in ord som ’Hertz’ och ’Schmertz’ i
skallen på rekordkort tid för att sedan på konserten likväl komponera ny poesi i stunden med
några klyschiga fraser sprungna ur fantasin. Att lära sig fraser utantill är en process som
kräver tid, jag menar inte att försöka bidra med en genväg i inlärningsprocessen, det jag
konkret hoppas kunna presentera är ett effektivt tillvägagångssätt för att på ett djupare plan
studera in en sångtext utantill.
Texten adderar en dimension till musiken och kräver en mängd saker som till exempel att
kunna sin diktion, språkmelodi, förstå vad texten betyder och hur man ska tolka den. Det är
inte så konstigt att texten tar tid att få in i skallen och detta kräver en viss insats. Visst, jag
återkommer ständigt till detta, det kräver sin insats och sitt arbete! Jag tycker det är viktigt att
redan från början vara inställd på att det kommer krävas en del av sångaren för att lära sig en
text utantill men den insatsen medför en belöning som inte går att värdera i arbetstimmar. Det
är en förhöjd känsla att kunna kommunicera med människor via musiken och förmedla ett
budskap, en sinnesstämning – glädje! Eller vemod och sorg…
Helst vill man naturligtvis slippa hålla en svart pärm i handen medan man gör detta.
1 BAKGRUND
Klassisk sång
För att reda ut begreppet klassisk sång behöver vi bena ut två olika saker. Klassisk musik och
sång. Att sjunga klassisk musik är att utöva klassisk sång, och de två olika begreppen var för
sig har något annorlunda innebörd.
Klassisk musik behöver inte bara innebära att sjunga. Inom den klassiska musiken framförs
musik på många olika sätt och med olika instrument. Den kanske vanligaste bilden som dyker
upp av ordet klassisk musik är stråkinstrument, orkestrar och bilder på Mozart, i alla fall om
man gör en sökning på google. Den klassiska musiken har en lång historia och sträcker sig
från antikens Grekland till nutid:
Flera hundra år före Kristi födelse hade man i den klassiska antikens Grekland använt sig av
rösten och olika slags instrument vid religiösa och värdsliga ceremonier, i tävlingar och i dramat
(Kjellberg, 1999, s.2)
Idag brukar klassisk musik ibland kallas konstmusik eller seriös musik och meningarna är
delade om vilket av de olika begreppen som är bäst lämpat (Sofia Haglund, Att lyssna på
musik, 2014, s. 2). Termen ’klassisk’ började användas i början av 1800-talet och fungerar på
ett sätt som värderande av musiken. Om musiken är klassisk anses den ha ett högt värde och
vara ett föredöme för eftervärlden (Dahlstedt, 1977). Jag väljer att i denna uppsats använda
mig av begreppet klassisk musik.
Sång är kroppens eget instrument och att sjunga är att skapa musik med sin egen röst. Jag har
ett mycket fint citat av Owen Jander (2001) ur artikeln ”Singing” från New Grove Music
Online:
Singing is a fundamental mode of musical expression. It is especially suited to the expression of
specific ideas, since it is almost always linked to a text; even without words, the voice is capable
of personal and identifiale utterances. It is arguably the most subtle and flexible of musical
instruments, and therein lies much of the fascination of the art of singing.
(Jander, 2001) (14/5 2015)
Detta lyder i fri översättning: Att sjunga är den mest grundläggande vägen till musikaliskt
uttryck. Det passar speciellt bra till uttryck av specifika idéer, då det nästan alltid är knutet till
en text; även utan ord är rösten kapabel till personligt och identifierbart yttrande. Det är
troligen det mest subtila och flexibla av alla musikinstrument, och däri ligger mycket av
fascinationen för konsten att sjunga.
Det är svårt att i ett historiskt perspektiv redogöra för hur sång kommit till då människosläktet
med säkerhet sjungit på ett eller annat sätt så länge vi existerat. Det historiker är överens om
är att den västerländska musikens historia började i den klassiska antikens Grekland och att
man använde sig av både instrument och röster. Det sjöngs sannolikt vid olika religiösa
ceremonier och inom teater och drama (Kjellberg, 1999).
Jander (2001) menar att sång är ett flexibelt instrument och följaktligen finns det många olika
sätt att använda sångrösten på. Det är fascinerande; den inbitne lyssnaren kan nästan genast
avgöra vilket typ av sångare den hör redan vid första tonen. Det finns sångare inom jazz, pop,
rock, musikal, opera, romanssång m.m. och de olika genrerna har olika sångsätt. Den
2 klassiska sången passar bäst inom kategorin opera- och romanssång och vad som utmärker det
klassiska sångsättet handlar i mångt och mycket om vilken sångteknik sångaren tillämpar.
Den klassiska sångtekniken kännetecknas av en egaliserad klang med lågt struphuvud och
långa linjer samt tydlig artikulation. Jag väljer att använda mig av begreppet klassisk sång i
denna uppsats då den framförallt riktar sig till den målgruppen av utövare och då jag själv är
en utpräglad sådan tror jag att det avspeglas i forskningen och därför gör sig mest lämplig för
just den målgruppen: Klassiska sångare. Detta betyder naturligtvis inte att uppsatsen inte
lämpar sig för sångare av andra genrer som vill utveckla sin förmåga till utantillinlärning av
sångtexter, det handlar om att jag vill avgränsa mig till den klassiska sångvärlden för att det är
inom den jag har min kompetens som musiker.
Sångtexter
De typer av sångtexter jag vill avgränsa mig till är poesi och dramer. Den första är en text av
William Shakespeare (1564-1616) som tonsattes av Henry Purcell (1659-1695). Texten är
hämtad ur en pjäs och heter ”If music be the food of love”. Pjäsen heter Twelfth Night Act 1,
scene 1, 1–3. på svenska: ”Trettondagsafton” och är en så kallad förväxlingskomedi som
utspelar sig på Illyrien och handlar om den skeppsbrutna Viola som klär ut sig till man och
utger sig för att vara sin omkomne broder och det hela slutar i ett kärleksdrama då hon
förälskar sig i hertigen Orsino vilken hon börjat tjänstgöra för.
Ur Twelfth Night – William Shakespeare
If music be the food of love,
Sing on till I am fill'd with joy;
For then my list'ning soul you move
To pleasures that can never cloy.
Your eyes, your mien, your tongue declare
That you are music ev'rywhere.
Pleasures invade both eye and ear,
So fierce the transports are, they wound,
And all my senses feasted are,
Tho' yet the treat is only sound,
Sure I must perish by your charms,
Unless you save me in your arms.
Fri översättning av författaren:
Om musik vore kärlekens föda,
Sjung på tills jag är fylld av glädje;
För då min lyssnande själ du förför
Till nöjen som aldrig kan mättas.
Dina ögon, ditt utseende, din tunga förklarar
Att du är musiken överallt.
Nöjen invaderar både öga och öra,
Så starkt är ruset, de sårar,
Och alla mina sinnen förtärda är,
3 Och ändå är njutningen bara ljud,
Säkerligen måste jag förgås av din charm,
Om du inte räddar mig i dina armar.
Den andra texten är hämtad från en sång av Franz Schubert (1897-1828) som skrev över 600
sånger och hade en stor vänskapskrets varav många var poeter. Av sina vänners dikter
tonsatte han många och 1825 tonsatte han Auf der Bruck av Ernst Schulze (1789-1817).
Schuberts enorma sångskatt är en hörnsten i den tyska klassiska sångrepertoaren och den
tyska stilen av dessa sångliga verk benämns Lieder vilket på tyska betyder: Sånger. Den tyska
liedertraditionen trädde i kraft under den tidiga romantiken; sent 1700- och tidigt 1800-tal. Att
sjunga lieder innebär för sångaren att den konstnärliga interpretationen av texten är mycket
viktig. Beroende på textens innebörd ställs olika krav på sångaren för att ta fram den
eventuella dramatik eller lyrik som krävs. Ibland är lieden versupprepande – att samma
melodi och ackompanjemang används till flera olika verser – och ibland är den
genomkomponerad – att varierande melodier och ackompanjemang är utskrivet för de olika
verserna (Kennedy, 2007). Sången, eller rättare sagt lieden, Auf der Bruck är
genomkomponerad och innehåller både lyriska och dramatiska delar med skiftande harmonik
beroende på textens innebörd.
Auf der Bruck
Frisch trabe sonder Ruh und Rast,
Mein gutes Roß, durch Nacht und Regen!
Was scheust du dich vor Busch und Ast
Und strauchelst auf den wilden Wegen?
Dehnt auch der Wald sich tief und dicht,
Doch muß er endlich sich erschliessen;
Und freundlich wird ein fernes Licht
Uns aus dem dunkeln Tale grüßen.
Wohl könnt ich über Berg und Feld
Auf deinem schlanken Rücken fliegen
Und mich am bunten Spiel der Welt,
An holden Bildern mich vergnügen;
Manch Auge lacht mir traulich zu
Und beut mit Frieden, Lieb und Freude,
Und dennoch eil ich ohne Ruh,
Zurück zu meinem Leide.
Denn schon drei Tage war ich fern
Von ihr, die ewig mich gebunden;
Drei Tage waren Sonn und Stern
Und Erd und Himmel mir verschwunden.
Von Lust und Leiden, die mein Herz
Bei ihr bald heilten, bald zerrissen
Fühlt ich drei Tage nur den Schmerz,
Und ach! die Freude mußt ich missen!
Weit sehn wir über Land und See
Zur wärmer Flur den Vogel fliegen;
4 Wie sollte denn die Liebe je
In ihrem Pfade sich betrügen?
Drum trabe mutig durch die Nacht!
Und schwinden auch die dunkeln Bahnen,
Der Sehnsucht helles Auge wacht,
Und sicher führt mich süßes Ahnen.
Fri översättning av författaren:
Vid Bruck (Bruck är en plats i Tyskland)
Trava friskt utan vila,
min goda häst, genom natt och regn!
Varför skyr du buskar och grenar
och snubblar på den vilda vägen?
Även om skogen sträcker sig djup och tät
måste den ändå snart öppna sig;
och vänligt lyser ett ljus långt där borta
och ut ur den dunkla dalen oss välkomna.
Väl kan jag över berg och fält
på din slanka rygg flyga
och mig glädjas av världens blomster
och av ljuva bilder lycksaligas
Många ögon skrattar åt mig välmenande
och önskar fred, kärlek och lycka
och ändå skyndar jag utan vila
tillbaka till min sorg.
I tre dagar har jag varit fjärran
från henne, min eviga kärlek;
i tre dagar har solen och stjärnorna
och jord och himmel med mig känt saknad.
Från glädje och lidande, mitt hjärta
av dig snart helat, snart utslitet
har jag i tre dagar bara känt smärta,
och ack, den glädje jag går miste om och måste sakna!
Vi ser långt ut över land och hav
att mot varmare länder fåglarna flyger;
ska kärleken
få komma i vägen för dem?
Trava modigt genom natten!
Och trotsa den mörka banan,
längtans ljusa öga över mig vaka
och för mig tryggt mot ljuvare tider.
5 Språk
I denna uppsats väljer jag att utgå från och avgränsa mig till att utövarens utgångspunkt i
språkkunskap är god eller åtminstone hjälplig i det språk instuderingen avser, d.v.s. att de
texter som ska läras utantill är på ett språk utövaren behärskar. Att lära sig ett språk är en
process som sträcker sig något utanför denna uppsats ramar och därmed kommer endast
mycket litet fokus läggas på instuderingen av ett främmande språk, även om några
grundläggande steg ur min personliga utgångspunkt i ämnet kommer att presenteras.
Språk och musik tillsammans utgör en stor uttryckskraft. Detta kan vara en förklaring till att
musik så ofta används för att förstärka olika budskap i t.ex. reklamfilmer, kyrkan och i viss
mån politik. Musiken kan på något underligt sätt också ändra budskapet i texten, då den kan
frambringa vissa känslor. Detta får vi som åhörare ofta uppleva på operaföreställningar eller
på filmbiograferna.
Även om musiken har en avgörande betydelse för uttrycket i en sång så har även orden i
sångtexten en minst lika stor betydelse. Det går att tolka ord i poesi på många olika sätt och
ofta behöver lyssnaren få lyssna till hela texten för att budskapet ska bli tydligt. Peter Bastian
lyckas på ett bra sätt belysa detta i sin bok: In i musiken (1987).
Den poetiska uttryckskraften bygger på ordens mångtydighet. De enskilda orden förstår man
först när man har förstått helheten, eller om man uttrycker det på ett annat sätt: de enskilda orden
får sin rätta mening först i ljuset av helheten. (Bastian, 1987, s.21)
Inlärning
Den inlärningsprocess jag i denna uppsats beskriver handlar om det fortgående arbetet med
utantillinlärningen av en sångtext. Att lära sig en sångtext utantill innebär att sångaren kan
framföra sångtexten på konsert utan noter. Det resultat som redovisas kommer att utgå från en
process som presenteras utifrån mina personliga erfarenheter av en inlärningsprocess med
stöd av anteckningar i form av loggbok.
6 PROBLEMOMRÅDE
Då vi människor har olika sätt att ta oss an arbetet med att lära oss saker finns det naturligtvis
många olika sätt att ta sig an inlärandet av en sångtext. Vissa behöver lång tid på sig för att
musiken ska lägga sig på plats och vissa tycks kunna lära sig stycken på rekordkort tid. Ibland
sitter texten som skriven i sten och ibland vill den bara inte dyka upp i skallen.
Inlärningsprocesser borde kunna snabbas på för att nå snabba resultat och de kan även göras i
en långsammare takt för att tillåta musiken falla på plats på olika plan som t.ex. skulle kunna
innefatta det undermedvetna planet. Individuella preferenser av tillvägagångssätt i en
inlärningsprocess lär spela en avgörande roll för instuderingsteknik av sångtexter. Med dessa
tankar tagna i konsideration finner jag att det nog är svårt att finna en metod som passar alla
och hur arbetet under inlärningsprocessen läggs upp beror sannolikt på hur stora förkunskaper
individen har inom musiken och språket samt beroende på vad just det specifika stycket
musik kräver av utövaren.
Jag har valt att blicka in i min egen inlärningsprocess med förhoppningen att kanske kunna
komma fram till en del slutsatser som andra och jag själv kan lära av och ta med sig och bli en
smula klokare av.
7 SYFTE
Syftet med undersökningen är att genom loggbok blicka in i min konstnärliga
inlärningsprocess och redogöra för en metod för utantillinlärning av en sångtext samt
reflektera över hur resultatet av två olika långa inlärningsprocesser påverkar ett konsertant
framförande av två olika sångtexter.
Frågeställningar
1. Hur ser den konstnärliga inlärningsprocessen ut för utantillinlärning av en sångtext?
2. Hur skiljer sig framförandet av två olika sångtexter, en instuderad under längre tid och
en under kortare tid, på min examenskonsert?
8 METOD OCH MATERIAL
Loggbok
Att föra loggbok känns som ett naturligt sätt att förhålla sig till utvärdering av den egna
musikaliska inlärningsprocessen och därför har jag valt den metoden. Syftet med att skriva
loggbok är, enligt Cato R. P. Bjørndal i boken Det värderande ögat (2005), ”att genom
skriftlig reflektion skapa en djupare förståelse av något som skett (s. 62).” Genom att föra
loggbok på inlärningsprocessen hoppas jag på att kunna dra slutsatser som kanske inte visar
sig direkt utan dyker upp då inlärningsprocessen tillåtits att fortgå. Jag har valt att föra en
reflektionsloggbok – en beskrivande, tolkande och reflekterande loggbok (Bjørndal, 2005, s.
64) och utifrån denna kungöra ett svar på den första frågeställningen.
Personlig reflektion över framförandet av stycke med kort respektive lång inlärningstid på
min examenskonsert
Avsikten med en personlig reflektion utifrån konserten är att belysa hur jag upplevde
skillnaden mellan de olika långa inlärningsprocesserna och därmed få underlag till att
redogöra för ett svar på den andra frågeställningen i undersökningen.
Genomförande
Efter varje övningspass för jag anteckningar där jag beskriver hur processen under
övningspasset gått till, hur jag kan tolka det och därefter en kort reflektion kring resultatet.
Jag kommer att utgå från inlärningsprocessen av sången ’If music be the food of love’ av
Purcell som jag lärt mig någorlunda nyligen och därmed kan ge en god bild av, då
inlärningsprocessen nyligen är genomförd. Mitt tillvägagångssätt för att möta ny musik är
konsekvent och den här uppsatsens avgränsning lämpar sig mycket väl för sången då jag som
utövare har rimliga förkunskaper för att möta verket. Genom att utgå från inlärningsprocessen
av ’If music be the food of love’ kommer loggboksförandet avgränsa sig till de kritiska
punkter i en inlärningsprocess jag med denna uppsats vill belysa och därmed är det min
intention att uppfylla syftet med undersökningen och ta fram en metod för utantillinlärning av
sångtext.
Genom att reflektera över resultatet av min examenskonsert kommer jag att göra en personlig
konstnärlig bedömning av hur det konsertanta textmässigt klingande resultatet påverkades av
de olika långa inlärningsprocesserna i sångerna ’Auf der Bruck’ av Schubert och ’If music be
the food of love’ av Purcell.
9 RESULTAT
Resultatpresentation
Jag har valt att sammanställa resultatet av min första frågeställning genom att utifrån
loggboken presentera tillvägagångssättet i den konstnärliga inlärningsprocessen av
sångtexten. Mitt mål är att på ett konkret och koncist sätt sammanställa ett resultat utifrån
utvalda anteckningar. Utifrån resultatet har jag utformat en stegvis inlärningsplan som jag
hoppas kan användas som ett verktyg eller hjälp för att ta sig an inlärandet av en sångtext.
En personlig konstnärlig reflektion över framförandet av de två olika sångerna på min
examenskonsert står som resultat av undersökningen och mynnar ut i svaret för den andra
frågeställningen.
Utvalda utdrag ur loggboken:
9/4
Beskrivning: Första övningspasset med stycket. Spelar igenom stycket på piano. Letar fram
en bra inspelning på Spotify som jag lyssnar på. Lyssnar på inspelningen samtidigt som jag
spelar sångstämman på pianot. Repeterar.
Reflektion: Kunde endast spela klaverstämman i väldigt långsamt tempo. Sångstämman var
också lite knepig att spela i det tempo jag ville ha. Inspelningen var väldigt bra och i samma
tonart som noterat. Gillade sångaren också. Det var väldigt effektivt att sätta inspelningen på
repeat och lyssna in stycket då harmoniken sätter sig så väl i gehöret.
10/4
Beskrivning: Sjunger igenom stycket. Spelar melodin på pianot utantill i långsamt tempo.
Ökar tills önskat tempo uppnås. Kollar upp ordet ”cloy”.
Reflektion: Det var svårt att sjunga igenom för jag satte inte alla toner ordentligt. Kändes
ineffektivt och jag behöver lära mig exakt hur melodin går rytmiskt. Att spela igenom
melodin på pianot upplever jag var det bästa sättet att ta sig an det problemet. Ganska klurigt
att spela faktiskt men det gick bra att ta upp tempot efter ett tag. Diktionen i engelskan känns
säker! Behöver dock lära mig den utantill ganska snart. ’Cloy’ betyder ungefär: att mätta.
15/4
Beskrivning: Spelar igenom melodin. Spelar klaverstämman lite för skojs skull. Sjunger
igenom stycket. Rättar till en felstavning i noterna. Skriver ner texten på papper. Läser den för
mig själv.
Reflektion: Melodin kändes säker att spela och den började sätta sig på gehöret. För att lära
mig texten utantill kände jag att det var lättare om man fick en överblick över texten och
kunde läsa den som om den skulle ha talats. Jag reciterade texten för mig själv och vissa ord
mindes jag med hjälp av muskelminnet i ansiktsmuskulaturen, vilket är rätt intressant.
10 16/4
Beskrivning: Första repet med hela ensemblen. Vi såg över det musikaliska helhetsintrycket
av stycket och jobbade mycket med bågar och fraseringar. Har lärt mig fel not på ett ställe där
det skulle vara durters istället för mollters – måste rättas till snarast!
Reflektion: Vad kul det var! Min egen stämma satt nästan helt men inte utantill ännu. Lustigt
att det kan vara så svårt att ändra sig när man lärt sig fel, får se över den där tersen.
Intonationen med cembalo och cello kändes lite annorlunda, antagligen för att jag är så van
vid pianot.
22/4
Beskrivning: Texten sitter utantill. Andra repet med ensemblen. Jag kunde köra utan noter. Vi
övade övergångar mellan de olika delarna och satte tempon. Sjöng rätt ton på tersen.
Reflektion: Är något förvånad över hur fort den satt sig. Märkte att jag kan lätta upp klangen
ganska mycket och att vissa konsonanter i texten är extra viktiga. Jag är glad att jag översatt
texten och övat in den så noga.
27/4
Beskrivning: Rep med ensemblen. Vi spelade igenom några gånger. Finslipade övergångar.
Reflektion: Är mycket nöjd. Känns svängigt! Ska bli kul att framföra stycket på konserten.
Resultatanalys
Frågeställning 1 – Hur ser den konstnärliga processen ut för inlärning av sångtexten?
Till att börja med behöver jag lära mig sångstämman utantill så att jag får toner att hänga upp
orden på. Här är pianot min bästa vän och den bästa metoden är att spela igenom stycket tills
sångstämman är inlärd. Naturligtvis spelar kunskaperna i pianospel och not/ackordläsning in.
Här skulle den som inte spelar piano eller något annat ackordinstrument kunna gå in på
Spotify eller youtube och leta fram en inspelning och lyssna samtidigt som han eller hon har
noterna framför sig.
Att skriva ner texten för hand är ett gott tillvägagångsätt för att lära sig den då känslan av att
skriva ner texten också hjälper mig att minnas texten. Att ha texten på ett separat papper vid
sidan om noterna är också nyttigt då texten blir mer övergripbar och lättare att läsa.
Att läsa högt för mig själv och uttala orden riktigt ordentligt och välartikulerat hjälper mig att
koppla muskelminnet till utantillinlärningen. Här får jag också en känsla för språkmelodin
och meningsuppbyggnaden. Detta gör stroferna lättare att förstå och minnas. Om texten vore
på ett språk som jag inte behärskar skulle jag först söka konsultation av kunnig sångpedagog
eller språkvetare och framförallt: Lyssna på inspelningar. Gå in på Spotify eller youtube och
söka efter stycket. Chansen är stor att stycket finns att tillgå där och då skulle jag lyssna på en
eller flera inspelningar, sitta med pennan i beredskap och anteckna fonetiska tecken eller
dylikt för inlärning av språkljuden.
11 För att underlätta utantillinlärningen ytterligare har jag märkt att det är en god idé att skapa
sig inre bilder som på något sätt skapar en tråd i vad texten handlar om. Det kan vara
landskap, färger, väderleksförhållanden eller helt enkelt bilden, det visuella minnet av
sångtexten så som den är skriven på pappret jag nyss skrivit ner texten på.
Då jag som målmedveten sångare står och reciterar stroferna i mitt övningsrum vers efter vers
glömmer jag ibland hur den t.ex. fjärde versen började. Istället för att direkt gå och titta i
noterna vad det var för ord vers nummer fyra började på vänder jag mig istället till mig själv
och försöker minnas. Här behöver jag vara envis och försöka minnas ordet själv. Om ordet
mot förmodan inte dyker upp efter fem minuter är det läge att gå fram till notstället och se
efter vad det skulle vara för ord. Genom att anstränga mig och inte kolla i noterna direkt vad
det var för ord tränas minnet upp och när hjärnan fått anstränga sig kommer jag lättare minnas
ordet till nästa gång.
Ett genomgående tema i inlärningsprocessen är hur jag på olika sätt behöver knyta an texten
till åtminstone tre av mina fem sinnen: Hörsel, syn och känsel. Jag minns genom att höra –
tonerna, harmoniken och de olika konsonantljuden hjälper mig att minnas. Då jag uttalar
orden tydligt känner jag i ansiktets muskulatur vad som händer och sammankopplar känseln
till inlärningsprocessen, liksom när jag för hand skriver ner sångtexten. Hörsel och känsel i
kombination med det visuella, inre bilder, gör att tre av fem sinnen aktiveras vilket i sin tur
leder till skapelsen av starka förbindelser i hjärnan till det jag vill minnas.
Frågeställning 2 – Hur skiljer sig framförandet av två olika sånger, en instuderad under längre
tid, en under kortare tid, på min examenskonsert? Med fokus på text.
Henry Purcell – If music be the food of love – Kort inlärningstid
Musiken var ett nöje att ta sig an redan från första början och kanske bidrog detta till att
musiken föll på plats så fort. Den var likväl ett nöje att framföra på konserten. Efter att ha
lyssnat noga på inspelningen ett antal gånger blev jag ganska positivt överraskad. Jag
blandade ihop ett par ord på ett ställe och bytte ut dem men annars kändes texten säker, även
om jag fick tänka efter någon millisekund ibland. Onekligen var orden fast förankrade i
tonerna och det faktum att stycket i sig var uppdelat i tre olika delar gjorde att varje ord fick
nya toner att hänga upp sig på, något som visat sig vara gynnande för inlärandet av en
sångtext i undersökningen kring min första frågeställning.
Texten var dock inte lika förankrad i muskelminnet vilket jag kunde känna i:
Franz Schubert – Auf der Bruck – Lång inlärningstid
Den här sången har jag haft på repertoaren i ca två års tid och det är en sådan sång som är så
befäst i muskelminnet att jag kan tappa fokus men ändå räddas av ansiktsmuskulaturen som
ändå vet exakt vilka ord som ska formas. Under konserten tappade jag dock inte fokus men en
svårighet som ändå uppstår är när det är flera olika verser till samma musik – alltså att olika
text ska hängas upp på samma toner och melodier. Det gäller här att ”komma igång” med rätt
vers. Det är som att har man väl börjat på en vers är det ”enkelspårigt” fram till versens slut,
det kan vara en svårighet att byta från en vers till en annan och rätta till felet.
12 SLUTSATSER
Frågeställning 1:
Min personliga konstnärliga inlärningsprocess bygger på en metod jag använder som är
strukturerad och kräver disciplin men är inte särskilt svår att tillämpa. Det som krävs av mig
är att vilja lära mig och ha med mig i tanken att det krävs en personlig insats i arbetet. Att
sjunga en text blir att tala ett språk och för att lära mig språket fordras sinnenas aktivering i
form av hörsel och känsel samt syn vid läsning av texten. Genom att aktivera så många sinnen
som möjligt i inlärningsprocessen tycks hjärnan få fler krokar att hänga upp texten på – att
minnas den utantill.
Här nedan följer en stegvis plan jag utformat för utantillinlärning av text:
Att lära sig en sångtext utantill:
Steg 1: Tonerna utantill.
Steg 2: Skriv ner texten för hand.
Steg 3: Läs högt för dig själv.
Steg 4: Skapa inre bilder.
Steg 5: Utmana ditt minne.
I Steg 3, 4 och 5 bör du dela upp texten i verser eller liknande och
arbeta med en bit i taget. Sätt sedan ihop och sjung helheten. Vid
behov: Översätt texten.
De olika stegen kan med fördel repeteras i önskad ordning.
Frågeställning 2:
Då jag framförde de båda styckena kände jag mig både närvarande och säker på min sak.
Utan att slå mig själv på bröstet för mycket skulle jag ändå vilja säga att jag är mycket nöjd
över resultatet av båda sångerna. Texterna tycktes sitta lika bra i båda även om jag sjöng fel
på ett ord i Purcell.
Jag är mycket förvånad över resultatet. Jag trodde inte att jag skulle känna mig minst lika
säker på stycket av Purcell som jag gjorde med stycket av Schubert. Det verkar som att det
gav ett lika bra resultat att snabba på inlärningsprocessen. Däremot kände jag att Schubert var
mer förankrad i kroppen och texten i den kändes som om den vore inristad i den säkraste
bärande pelaren. Det gällde dock att börja på rätt ord i varje ny vers!
13 DISKUSSION
Min intention med denna uppsats var att hitta ett tillvägagångssätt för textinlärning och min
förhoppning är att resultatet jag kom fram till går att använda sig av och att andra utöver jag
själv kan applicera den till sin egen instudering. Slutsatsen av hur de två olika styckena på
min examenskonsert gick skapade hos mig stor förvåning. Efter att ha reflekterat över hela
processen har jag kommit fram till att det finns så många olika sätt att lära sig och att det
beror väldigt mycket på hur individen föredrar att lära sig. Kanske passar inte min
strukturerade och stegvisa metod för alla men jag hoppas att den är användbar på något sätt
för de flesta.
Det finns nog inget optimalt sätt att lära sig en sångtext utantill, eller som Bastian (1987)
säger: ”Varje ord omfattar större eller mindre områden. För att kunna kommunicera mer exakt
är vi alltså tvungna att uppnå en viss enighet om ordens betydelse.” (s.16)
Hur ska man uppnå en enighet om meningen med en sångtext och hur den ska läras in? Att
ena individer i tänkandet kring ord, dess betydelse och inlärning är nog snarare en vision än
ett uppnåeligt mål. Detta är både talande och slående för att inlärningsprocesser är mycket
olika vägar till att nå ett ändamål och dessutom individuellt baserade.
Med all säkerhet har vi nog ändå metoder till att närma oss ett enande kring instudering. Jag
nämnde tidigare att det krävs en personlig insats, eller vilja, att lära sig. En positiv inställning
medför ett öppet sinne, ett öppet sinne medför kunskapstörst och kunskapstörst medför
inlärning. Tja, tänk om det vore så enkelt – att allt handlar om orsak-verkan? De slutsatser jag
kunnat dra visar ändå att en avgörande faktor kan vara något så enkelt som inställningen till
att lära sig. Det verkar inte vara avgörande hur länge man har jobbat med sångerna utan
snarare handlar det om en glad och positiv inställning till att ta sig an musiken.
Det kan ju vara svårt att framkalla en glad och positiv inställning till musiken på beställning,
om man inte gillar musiken. Här kan man diskutera vad som gör att man gillar och inte gillar
musik. Går det att skapa en positiv och glad inställning till all musik? Kanske handlar det om
att vara öppen och se förbi det första intrycket och försöka gräva lite djupare. Här menar
Bastian (1987) att för att uppskatta musik och tränga under ytan på den behöver man önska
det; att vi måste …”slappna av och låta saker ha sin gilla gång”… (s.130) Man behöver avstå
från sina förväntningar på musiken.
Avslutande reflektioner
Det finns inget optimalt sätt att lära sig en sångtext utantill som är applicerbart på alla men
varje individ har sitt optimala sätt. Av min egen inlärningsprocess har jag lärt mig att jag
behöver struktur och konsekvens i mitt arbete med instudering. Jag har också kommit till
insikten att den viktigaste ingrediensen till att framgångsrikt lära sig musik och sångtexter
handlar om den egna inställningen till arbetet. Med en positiv inställning tycks det mesta vara
uppnåeligt och detta är i min mening något som varje individ bör söka efter och ta till vara på.
Då jag trots allt sjöng fel text på ett ställe i Purcell berodde det förstås på den korta
instuderingstiden. Eftersom jag ändå är ganska van vid att glömma något ord ibland så
improviserade jag fram något slags ljud som liknade engelska i förhoppning att det skulle gå
obemärkt förbi. Visst är det allra bäst att sjunga rätt text men när det är ett så litet fel känns
det onekligen som att det inte påverkar helheten av musiken särskilt mycket. Med den lilla
14 risken att sjunga fel på något enstaka ord tagen i beaktning känns det ändå ganska värdefullt
att på kort tid kunna framföra ett fantastiskt stycke musik utantill. Detta får mig att fundera
kring hur pass mycket man som sångare i sin karriär kommer att vänja sig vid att ibland
kanske ”hasta sig igenom” musik. Är detta verkligen rätt väg att gå?
Det verkar helt klart som ett mer gynnsamt alternativ att vara ute i god tid med att studera in
sina sånger. Även om resultat kan nås snabbt så är det nog nödvändigtvis inte det som bör
vara ändamålet – snabba resultat. En längre inlärningsprocess, eller en längre resa med
musiken, i sig medför ett bottnande i musiken som är svår att förklara men ändå enligt min
mening sätter sig i kroppen och i det undermedvetna. I Schubert nådde musicerandet på något
sätt ett annat plan, det stod på en stabilare grund och den grunden är gynnsam för en utövande
musiker att ha som plattform. Att inlärd musik får ligga till sig och mogna har ett stort värde
för framförandet och dessa lärdomar ska jag ta med mig.
15 KÄLLFÖRTECKNING:
Alvehus, Johan. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok, Stockholm: Liber.
Bastian, Peter. (1987) In i musiken – En bok om musik och medvetande, Göteborg: Bo Ejeby
Förlag.
Bjørndal, Cato R.P. (2005) Det värderande ögat – Observation, utvärdering och utveckling i
undervisning och handledning, Stockholm: Liber.
Dahlstedt, Sten. (1977) Klassisk musik: Sohlmans Musiklexikon, Stockholm: Sohlmans
förlag.
Haglund, Sofia. (2014) Studentuppsats: Att lyssna på musik – En studie om lyssnande, den
musikaliska upplevelsen samt betydelsen av ett programblad, Örebro: Örebro Musikhögskola,
Örebro Universitet.
Jander, Owen. (2001) Singing, Grove music online:
(http://www.oxfordmusiconline.com/subscriber/article/grove/music/25869?q=singing&search
=quick&pos=1&_start=1) (14/5 2015)
Kennedy, Michael. (2007) Lied, Lieder, Grove music online:
(http://www.oxfordmusiconline.com/subscriber/article/opr/t237/e6099) (2/6 2015)
Kjellberg, Erik. (2007). Natur & Kulturs Musikhistoria, Stockholm: Bokförlaget Natur och
Kultur.
16 BILAGA: KONSERTPROGRAM
Franz Schubert
1797-1828
Erlkönig D.328 Op. 1
(Johann Wolfgang von Goethe 1749-1832)
Der Schiffer D.536 Op. 21
(Johann Mayrhofer 1787-1836)
An die Musik D.547 Op. 88
(Franz von Schober 1796-1882)
Hans Gefors
1952-
Sånger om glädje Op. 8
(Pär Lagerkvist 1891-1974)
-Var är den djupa glädje
-Det är vackrast när det skymmer
-Solig stig
Gerald Finzi
1901–1956
Ur Earth and air and rain Op. 15
(Thomas Hardy 1840-1928)
-The Phantom
-So I have fared
-The clock of the years
Henry Purcell
1659-1695
If music be the food of love Z. 379
(William Shakespeare 1564-1616)
Sofia Haglund, cello
Daniel Jarl, cembalo
W. A. Mozart
1756-1791
Le Nozze di Figaro K. 492
(Lorenzo da Ponte 1749-1838)
-Hai gia vinta la causa!… Vedro mentr’io sospiro
Così fan tutte K. 588 (Lorenzo da Ponte 1749-­‐1838) -­‐Soave sia il vento Agnes Rapp, Sopran Emelie Thoor, Mezzosopran Franz Schubert 1797-­‐1828 Auf der Bruck D.853 Op. 93 (Ernst Schulze 1789-­‐1817) 17 Medverkande:
Mattias Gunnari – baryton
Daniel Jarl – piano och cembalo
Sofia Haglund – cello
Agnes Rapp – sopran
Emelie Thoor – mezzosopran
Franz Schuberts sånger har varit en hörnsten i repertoaren under mina tre år på
Kammarmusikprogrammet. Sångerna i kvällens program är utvalda favoriter och alla fyra är
fristående ur olika opus. Schubert skrev under sitt korta liv över 600 sånger och tonsatte ofta
texter av diktare som också var hans vänner. Hans sociala nätverk var stort och tillsammans
med vänner framfördes hans musik på så kallade Schubertiader – hemma i vardagsrummet i
goda vänners lag.
Hans Gefors är född i Stockholm men numera bosatt i Lund och är idag en av Sveriges mest
verksamma tonsättare. Han har komponerat flera sånger, körverk och andra verk samt gjort
sig välkänd för sina operor. De sånger ni kommer att få höra ikväll är komponerade 1973 och
i noterna står det anvisat att ”Sångerna ska sjungas enkelt och okonstlat – ’som visor’ –,
innerligt och helt utan brådska”.
Gerald Finzi blev en favorit för mig redan första gången jag hörde ”The clock of the years”.
Med en helt egen harmonik lyckas han fånga skönheten i den engelska romantiska
konstmusiken. Hans sånger är ett nöje att sjunga och det kan bero på Finzis stora förmåga att
skriva sångbara melodier med vackra linjer. Musiken gjorde även ett gott intryck på min
kollega – och kvällens pianist – Daniel vars katt också bär namnet Finzi.
Henry Purcell har tonsatt många av William Shakespeares vackra texter och i kvällens
program finner ni en av dem. ”If music be the food of love, sing on till I am filled with joy!” –
Om musik är kärlekens bränsle, då ska jag sjunga på tills jag är fylld av lycka! Den vackra
texten tonsattes av Purcell i hela tre versioner och den ni ska få höra är den tredje.
Wolfgang Amadeus Mozart, vad vore en sångkonsert utan hans musik? Wienklassicismens
mästare kunde såklart också skriva sånger och de ni ska få höra är ett par av operavärldens
slagdängor. ”Hai gia vinta la causa!… Vedro mentr’io sospiro” skildrar Greve Almavivas
raseriutbrott och jublande då han får reda på att han blivit lurad av Susanna och när han sedan
planerar sin hämnd! I den smäktande tersetten ”Soave sia il vento” står Don Alfonso,
Dorabella och Fiordiligi och önskar en trevlig resa till sina vänner. Kan man koppla ihop två
vitt skilda sångverk från olika operor? Klart att man kan!
Det här ska bli kul!
Mattias Gunnari
18
