Slutevangelium
Joh 1:1-14
I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud..
Det var i begynnelsen hos Gud.
Genom det har allt blivit till, och utan det har inget blivit till som finns.
I Ordet var liv, och livet var människornas ljus.
Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har ingen makt över det.
Ingång
P I Faderns och Sonens och den Helge
Andes namn. + Rena o Gud … vår Herre.
F Amen.
P Omvänd oss till dig, du vår frälsnings Gud.
F och avvänd din vrede ifrån oss.
P Gud, kom till min räddning.
F Herre, skynda till min hjälp.
P Ära vare … Ande
F såsom det var av begynnelsen, nu är och
skall vara, från evighet till evighet. Amen.
Beredelse
1 Petr 4:7-8
Mina älskade, nu är slutet på allting nära. Var
då samlade och nyktra, så att ni kan be.
Framförallt ska ni älska varandra hängivet; ty
kärleken gör att många synder blir förlåtna.
Tyst rannsakan och Bekännelse
P Låt oss bekänna:
F Fader, jag har syndat mot dig.
Jag är inte värd att kallas ditt barn.
P Jesus säger: ”Var inte orolig, mitt barn,
dina synder är förlåtna”. I Faderns,…namn
F Amen.
Hymn
Psalm
Det sanna ljuset, som ger alla människor ljus, skulle nu komma in i världen.
Han var i världen och världen hade blivit till genom honom, men världen
kände honom inte. Han kom till det som var hans, och hans egna tog inte
emot honom. Men åt dem som tog emot honom gav han rätten att bli Guds
barn, åt alla som tror på hans namn. De har blivit födda av Gud.
Och Ordet blev människa och bodde bland oss, och vi såg hans härlighet;
ende Sonens härlighet från Fadern. Och han var fylld av nåd och sanning.
Ära vare Fadern och Sonen och den Helige Ande ...
Ps 91:1-16
Antifon Var mig nådig Gud, }} och hör min bön. När jag ropar, så svara mig.
I Den som sitter under den Högstes beskydd *
och vilar under den Allsmäktiges skugga,
II han säger: "I Herren har jag min tillflykt och min borg, *
min Gud, på vilken jag förtröstar."
I Ja, han skall rädda dig från fågelfångarens snara *
och från pesten, som fördärvar.
II Med sina fjädrar skall han betäcka dig, +
och under hans vingar skall du finna tillflykt. *
Hans trofasthet är sköld och skärm.
I Du skall inte behöva frukta nattens fasor, *
inte pilen, som flyger om dagen,
II inte pesten, som går fram i mörkret, *
eller farsoten, som ödelägger vid middagens ljus.
I Om än tusen faller vid din sida, +
ja, tio tusen vid din högra sida, *
så skall det dock inte drabba dig.
II Dina ögon skall bara betrakta det med lust, *
och du skall se de ogudaktigas lön.
I Ty du har sagt: "Du, Herre, är mitt skydd", *
och du har gjort den Högste till din tillflykt.
II Ingen olycka skall drabba dig, *
och ingen plåga skall närma sig din hydda.
I Ty han skall ge sina änglar befallning om dig, *
att de skall bevara dig på alla dina vägar.
II De skall bära dig på händerna, *
så att du inte stöter din fot mot någon sten.
I Över lejon och huggormar skall du gå fram, *
du skall trampa ned unga lejon och drakar.
II "Han håller sig intill mig, därför skall jag befria honom. *
Jag skall beskydda honom, därför att han känner mitt namn.
I Han åkallar mig, och jag skall svara honom. +
Jag är med honom i nöden, *
jag skall rädda honom och låta honom komma till ära.
II Jag skall mätta honom med långt liv *
och låta honom se min frälsning."
I+II Ära vare Fadern och Sonen och den Helige Ande *
Såsom det var av begynnelsen, nu är och skall vara
från evighet till evighet. Amen.
Antifon Var mig nådig, Gud, och hör min bön. När jag ropar, så svara mig.
Bibelläsning
L … Så lyder Herrens ord
eller
P … Så lyder det heliga Evangeliet
(Meditation)
F Gud, vi tackar dig
F Lovad vare du, Kristus
389
(mel sv ps 42)
1 Säll den som håller Jesus kär
och i sitt hjärta honom bär,
ty ingen större glädje är
än att få vara där han är.
9 Den som i tro fått möta dig
har himmelriket inom sig,
har mitt i frestelser och strid
i dig sin glädje och sin frid.
2 Mer ljuv för mig finns ingen röst,
mer kär för mig finns ingen tröst
än Jesus, han som med sin död
och med sitt blod mig återlöst.
10 All syndens makt i oss förstör
och öppna du vårt hjärtas dörr.
Ack, Jesus, oss beredda gör
att ta emot dig som sig bör.
3 Han är mot ångerfulla god,
åt de betryckta ger han mod,
han renar oss i dopets flod
och ger oss styrka med sitt blod.
11 Ja, nu och alltid hos oss bliv,
allt ont, o Jesus, från oss driv,
och en gång nådigt åt oss giv
en salig död, ett evigt liv.
4 Han är mitt hjärtas högsta fröjd.
Min själ i Jesus är förnöjd.
Den under korsets tyngd var böjd
av Jesus lyfts mot himlens höjd.
5 Du är en konung, och ditt ord
har makt i himmel och på jord,
men full av nåd du ändå bor
hos den av hjärtat på dig tror.
6 Från himlen kom du till oss ned.
För våra synders skull du led.
Åt oss du gav en evig fred
och lät oss Faderns kärlek se.
7 Din plågas rop ej tystas kan.
Ditt blod som från din sida rann,
din död som döden övervann
en väg till himlen åt oss fann.
8 Du i vår svaghet ger oss stöd.
Här med välsignat vin och bröd
ditt folk förkunna skall din död
till tidens ände, som du bjöd.
395
1 Tyst, lik dagg som faller,
Sonens vin och bröd
dukas på vårt hjärtas bord
av brist och nöd,
mättnad för vår hunger,
liv som räcks ur död.
2 Här din kropp, o Jesus,
och ditt blod oss ger
glädjen vi behöver,
tröst när ont oss sker,
kraft när bördor böjer
oss mot jorden ner,
3 tills vi är i staden,
vilkens murar bär
namn på Guds apostlar.
Vi får möta där
Kristus, Mänskosonen,
som oss mättat här.
,
188
189
1 Så går en dag än från vår tid
och kommer icke mer,
och än en natt med Herrens frid
till jorden sänkes ner.
1 Bliv kvar hos mig, se, dagens slut är när.
Bliv kvar, o Herre, snart är natten här.
Då allting annat sviker och bedrar,
du ende trogne tröstare, bliv kvar.
2 Men du förbliver den du var,
o Herre, full av nåd,
och våra nätter, våra dar
du tecknat i ditt råd.
2 Som drömmar flyr, så ilar våra år.
All jordens glädje likt en fläkt förgår.
Allt hastar hän mot sin förvandling snar.
Du är densamme, bliv du hos mig kvar.
3 Trygg i din vård jag lämnar mig,
när solen från oss flyr,
och gladligt skall jag prisa dig,
när dagen åter gryr.
3 Ej blott en blick, ett ord jag beder om.
Nej, som till Emmaus du fordom kom
och sorgsna bröders tunga börda bar,
kom, ej att gästa blott, bliv hos mig kvar.
4 Men om det stilla dödens bud
i denna natt jag hör,
det är min tröst, att din, o Gud,
jag lever och jag dör.
4 Du ensam kan betvinga mörkrets hot
och giva styrka att stå frestarn mot.
Var stund din närhet jag av nöden har;
i köld, i sol bliv, Herre, hos mig kvar.
191
5 Som späd jag lades i din kärleks famn
och blev välsignad i ditt dyra namn.
Du mig ej lämnat, fast på villors stig
jag ofta svek dig. O, bliv kvar hos mig.
1 Den dag du gav oss, Gud, är gången,
och mörker sänkes kring oss ned.
Ditt lov steg upp i morgonsången,
ditt lov skall signa nattens fred.
2 När jorden sig i rymden vänder
och ljuset går från trakt till trakt,
ditt lov väcks upp i nya länder.
Din kyrka håller troget vakt.
3 Den sol som oss till vila viger
för andra tänder arbetsdag.
Ur andras hjärtan bönen stiger
om kraft att vandra i din lag.
4 Pris vare dig som jordens bana
igenom öde rymder sträckt
och som av jordens folk vill dana
en enda helig mänskosläkt.
6 Ej fruktar jag, då du är när i nåd.
Då viker smärtan, aldrig fattas råd,
av gravens fasa ej ett spår är kvar,
och döden mist sin udd, när dig jag har.
7 Ditt kors skall skina för min blick, när sist
jag somnar in, o Herre Jesus Krist.
Då viker natten, morgon bräcker klar.
I liv, i död bliv, Herre, hos mig kvar.
Responsorium
L
F
L
F
L
F
I dina händer, Herre Gud, befaller jag nu min ande.
I dina händer, Herre Gud, befaller jag nu min ande.
Du befriar mig, Herre, du trofaste Gud.
I dina händer, Herre Gud, befaller jag nu min ande.
Ära vare Fadern och Sonen och den Helige Ande.
I dina händer, Herre Gud, befaller jag nu min ande.
Förbön
Böneämnen läggs fram tyst enskilt
eller högt i gemenskapen.
Prästen avslutar med:
P … Om allt detta ber vi i Jesu namn.
F Amen.
(Hymn)
* Lovsägelsen / Sanctus
P
F
P
F
P
F
Upplyft era hjärtan till Gud.
Vi upplyfter våra hjärtan.
Tacka Gud vår Herre.
Allena han är värd vårt tack och lov.
Ja sannerligen … och tillbedjande sjunga:
Nattvardsbönen
P
F
P
F
Kommunionen
. . . dricker av den, gör det till min åminnelse.
Din död förkunnar vi, Herre,
Din uppståndelse bekänner vi
till dess Du kommer åter i härlighet.
. . . till evighet.
Amen.
Om Herrens Heliga Nattvard
Välkommen
fram till Herrens bord
är var och en döpt, som bekänner
det utdelade brödet och vinet vara
Jesu Kristi sanna kropp och blod,
Välkommen
fram till Herrens bord
är du som längtar efter syndernas
förlåtelse, liv och salighet, efter den
tro som kan försätta berg och den
kärlek som övervinner allt; ja
Välkommen
du som vill bli uppfylld av Herren
Jesus Kristus för tid och evighet.
Herrens bön
F
Fader vår som är i himmelen . . .
Tystnad och Tillbedjan
Fractio
P Brödet som vi bryter är en delaktighet av Kristi kropp
F så är vi, fastän många, en enda kropp
ty alla får vi del av ett och samma bröd.
Tackbön / Nunc Dimittis
Av nåd är ni frälsta. }} Guds gåva är det.
Antifon
I Herre, nu låter du din tjänare fara hädan *
i frid, efter ditt löfte
II Ty mina ögon har skådat frälsningen *
som du har berett åt alla folk,
I ett ljus med uppenbarelse åt hedningarna *
och en härlighet åt ditt folk Israel.
II Ära vare Fadern och Sonen och den Helige Ande *
såsom det var av begynnelsen, nu är och skall vara +
från evighet till evighet. Amen
Pax
P Herrens frid vare med er.
F (hälsar varandra:)
Guds / Kristi frid!
* Agnus Dei
I+II Av nåd är ni frälsta. Guds gåva är det.
Slutbön
L
F
L
F
I frid vill jag lägga mig ner,
och i frid skall jag somna in.
Ty du, Herre, låter mig bo i trygghet
under dina vingars skugga.
L
F
L
F
Låt oss tacka Fadern och Sonen och den Helige Ande
Låt oss prisa Herrens namn i evighet.
Lovad vare du Gud, i din härlighets tempel,
högt lovsjungen och ärad i evighet.
P
Herren, den Allsmäktige och Barmhärtige,
välsigne och bevare er.
Amen.
F
