frälsare och flykting

&
nr 4 2015
FRÄLSARE OCH FLYKTING
johannebergs församlingsblad
inledning
Guds son på väg
E
n liten nyfödd pojke är på flykt
tillsammans med sin tonårsmamma och extrapappa. Han är
hotad till livet i sitt hemland och
den fattiga familjen tar sig fram genom ett
kargt ökenlandskap för att gömma sig i ett
främmande land. Efter en tid får de veta att
dödshotet har minskat och att det går att
återvända. I alla fall nästan. De får bosätta
sig i en annan del av landet för att inte den
nya regimen ska kunna spåra upp pojken.
Han är en pojke som växer upp med andra
fattiga barn i ett ockuperat land.
Flyktingbarnet heter Jesus. Han vet hur det
är att vara människa. Han vet hur det är att
vara flykting, att vara rädd och hungrig.
Jesus är Guds egen son och ändå valde Han
att komma till oss i ett vanligt stall en gång
för länge sedan. För att visa oss att Gud vill
vara här hos oss, i våra vanliga liv. För att
Han älskar oss.
Advent betyder ankomst. Guds ankomst
blev den första julen. Gud kommer också
till alla som är på flykt i våra dagar. Gud
kommer till dem som bor i flyktingläger i
Turkiet eller som riskerar livet på flykt över
Medelhavet. Gud följer med de flyktingar
som kommer till vår stad varje vecka och
behöver ett hem.
Gud kommer också till alla oss som inombords är på flykt. Som lever med inre ensamhet, sorg eller oro. Gud vet våra rädslor
och hur svårt vi har för det som är främmande och annorlunda.
Det är advent. Gud kommer till oss. Låt oss
ta emot Honom! Låt oss ta emot varandra
och de som kommer till oss med hopp om
fred!
Med önskan om en välsignad advent och
jul!
maria hanner
&
2
Tidningens namn består av ett inkluderande tecken, därför att Johannebergs församling vill finnas till för alla.
Redaktör:
Jonatan Sverker, tel. 0768-02 86 66
[email protected]
Tidningen utkommer med fyra nummer per år. Den räknas som samhällsinformation och delas ut gratis till alla
hushåll inom församlingens geografiska gränser.
Redaktion:
Mats Enander, Jonatan Sverker,
Gunnar Persson
Tryck:
Sandstens, Göteborg
Ansvarig utgivare: Lars Persson
Distribution:Posten
3
Kyrkan hjälper flyktingbarn att leka
Sverige tar emot fler flyktingar än någonsin.
I Johannebergs församling hjälper frivilliga till
genom att ge flyktingbarn möjlighet att leka
och skratta.
Marie Lundin dukar fram frukt, te, godis och riskaka
i det lilla köket i Centrias transitboende i Frölunda.
Här finns två små rum för barnen i det som nu är ett
nergånget hotell. På den ena väggen är barnens bilder
upphängda. Teckningarna visar både minnen och
förhoppningar: Iraks flagga och Afghanistans, och så
den svenska flaggan med texten "We love Sweden".
Blyga i början av samlingen
Barnen får vänta utanför under förberedelserna, sedan
stormar de in när de blir insläppta.
Först är de lite blyga, men snart skrattas det. En pojke
hittar en bilbana som han tar fram.
— Vi är inte här för att predika utan för att vara medmänniskor. De är våra medmänniskor oavsett vilken
religion de har. Och jag gör det jag vill att någon skulle
göra för mig om jag vara i samma situation, säger
Marie Lundin.
Barnen kan ha trauman
De möter afghaner, bosnier och syrier på boendet.
Godis är populärt.
4
— Man kan bli tyngd av
att se det som sker. Man
känner sig desperat och
arg över att folk behöver
ha det så här, barnen blir
traumatiserade, säger hon.
Sara Hector är en av de frivilliga som möter barnen.
Sara Hector leker med barnen vid den lilla diskhon, de
låtsas att de lagar mat och diskar. Något språk har de
inte gemensamt, men leken överbryggar klyftorna.
— Jag tycker det är jätteviktigt att få möta dem, leka
med dem. Jag tror det kan vara en bro in i samhället
att vi får göra det, säger hon.
En flicka som kanske är fem år hittar en docka som
hon blir lycklig över att få hålla en stund. Sara ler mot
henne.
— Det berikar mitt liv med glädje, erfarenhet och
livsberättelser att göra detta. Myndigheterna behöver
också de ideella krafterna som det är nu.
Få ett välsignat hem
Detta är något
för dig som
flyttat in i en ny
lägenhet eller
bostad, men även
för dig som bott
länge på samma
plats.
Hemvälsignelse är en särskild ordning där
man ber om Guds välsignelse över hemmet.
Vid välsignelse kan CMB (Christos Mansionem Benedicat – detta hem är välsignat
av Kristus) skrivas över dörrposten.
Många barn kommer från Afghanistan och har gjort en lång resa till
Sverige.
Marie Lundin berättar att de gärna tar emot fler frivilliga
som vill hjälpa till.
Jesus bjöd in barnen till sig
En annan grupp besöker Sagåsens flyktingförläggning på
onsdagar. Olle Gustafsson är engagerad i det arbetet.
Särskilt i juletid är bokstäverna en påminnelse om de tre vise männen som enligt
traditionen hette Casper, Melkior och
Balthasar. Därför kan alla hem välsignas
under trettondagstiden.
Välkommen att ta kontakt med någon av
prästerna för mer information!
— Jag vet att behoven är väldigt stora.
Olle Gustafsson tycker att det har varit gripande att möta
människor och få ge dem lite glädje.
— Jesus säger att barnen ska få komma till honom. Detta
är en chans att ge barnen ett ljus i mörkret och få prata lite
med föräldrarna.
JONATAN SVERKER
Så kan du hjälpa:
Anmäl dig som volontär vid Fyrklöverns flyktingboende som
drivs av Oscar Fredriks, Carl Johans, Högsbos och Masthuggs församlingar tillsammans.
Öppna ditt hem för ensamkommande flyktingbarn. Se information på Göteborgs kommuns hemsida.
Trettondagsspel för alla
Onsdagen den 13 januari blir det samling
kring krubban kl 16 i Johannebergskyrkan.
Därefter är det julgransplundring och fika.
Anmälan senast den 7 januari till:
[email protected]
Församlingens barngrupper gör uppehåll
under julledigheten och startar igen
vecka 3.
5
Att finna en väg som leder rätt
Kan kristen tro verkligen
vara något för en modern
människa?
Är det inte mest mossiga
dogmer?
I Johannebergskyrkan har
fyra kvinnor funnit tro
och vänskap på ett sätt
som överraskat dem.
När Anna Elfversson en dag
för drygt ett år sedan gick
förbi Johannebergskyrkan såg
hon en affisch som berättade Anna Schramm, Sofia Larsson, Anna Elfversson och Mimmie Backlund har mötts i kyrkan.
om katekumenatet, en vuxen
När man träffar dem tillsammans märker man att det
väg till tro. Hon hade tidigare i livet sökt svar i andra
finns en förtrolighet mellan dem, de är som gamla vänsammanhang.
ner som är måna om relationen. Men när de började i
— Men jag hade inte intresserat mig för kristen tro
katekumenatet, som samtalskursen heter, var det först
sedan konfirmationen. Jag tänkte att kristendomen
trevande. Snart började de dock öppna sig för varanändå är vår historia, jag måste ge den en chans också,
dra och samtalen blev mer levande.
säger hon.
— Först skulle vi bara träffas var tredje vecka, men vi
Mimmie Backlund, Sofia Larsson och Anna Schramm
tyckte det var så meningsfullt att vi ändrade till varankom också med i gruppen. De var alla med i Johannan, säger Mimmie.
nebergskyrkans kör men ville lära sig mer.
Katekumenatet leddes av prästen Niclas Bergenheim
— Jag saknade andra vuxna att dela min tro med,
och diakonen Ulrika Geinäs, som gick igenom ämnen
säger Anna Schramm.
som meningen med livet, tron och Jesus och ondskan.
De sitter i ett rum i församlingshemmet och berättar.
6
— Jag tog det som en spännande resa där jag inte alls
Här får du hjälp att söka svar
I Johannebergskyrkan startar snart en öppen
grupp för samtal om livsfrågor utifrån den
kristna tron. Den första samlingen hålls den 21
januari kl 18.30 efter kvällens mässa i kyrkan.
I Buråskyrkan finns det möjlighet att gå
alphakurs. Det är en grundkurs i kristen tro.
Den börjar 28 januari kl 18.30.
Det blir även en äktenskapskurs utifrån alpha
med start 1 mars kl 18.30.
Det har blivit många samtal under kvällarna.
visste var det skulle landa, säger Anna Elfversson.
Det var inte något som skedde omedelbart, men med
tiden öppnades dörrar som varit helt okända för dem.
— Jag har känt bönens kraft. Den gemensamma bön
som vi haft har varit en sådan kraftkälla, säger Anna
Schramm.
Sofia är nyfiken på att lära sig mer om Bibeln när hon
nu insett vilka insikter och andliga skatter som döljer sig
i den. Anna Elfversson har också gjort aha-upplevelser.
Mer information:
Ulrika Geinäs, diakon, om den öppna gruppen:
[email protected]
031-731 86 38
Mats Enander, präst, om alphakursen:
[email protected]
031-731 86 65
— Jag har haft fördomar om kyrkan, som säkert många
har, men jag har insett att det finns en rikedom, säger
hon.
Tron för dem är inte heller begränsad till de tillfällen de
träffas. Den bär också i vardagen.
— För mig har gemenskapen i gruppen betytt att jag
inte känner mig konstig som är kristen, säger Anna
Schramm.
De rekommenderar varmt den som är intresserad att ta
kontakt med kyrkan och söka sig till katekumenatet.
— Man blir inte på något sätt pådyvlad vad man ska tro
utan man får gå i egen takt, säger Anna Elfversson.
Jonatan sverker
Nu lämnar församlingen kapellet
Under första advent vill församlingen i stor
tacksamhet till Gud fira den sista gudstjänsten
i Landala kapell som en festhögmässa. Efter
gudstjänsten kl 11 blir det tillfälle till gemenskap.
Församlingen firar sedan inga gudstjänster i
kapellet under december.
7
Barnens präst har blivit pensionär
Nu har församlingens präst Lars-Christian Hellgren gått i pension.
Under hans år i Johannebergskyrkan har församlingen förändrats.
Men den har också förändrat honom.
Lars-Christian är en barnens präst. Ju äldre han blivit,
desto mer tid har han lagt på dem.
— Jag fick under början av 2000-talet alltmer börja arbeta med barn. Det jag tycker varit roligast är ta med
barnperspektivet in i gudstjänsten, säger han.
Han menar att det är barnen och familjerna som är
framtiden och dem måste kyrkan satsa på.
— Familjerna står vid dörren och knackar på och vill
komma in. Det är upp till oss att släppa in dem, säger
han.
Lars-Christian kom till församlingen 1994 efter att ha
varit kyrkoherde i Lidhults församlings i Växjö stift. I
Johannebergs församling blev han sjukhuspräst i Vasa
sjukhus.
— Det var en inspirerande tjänst. Jag fick utbilda mig i
sjukhussjälavård i Uppsala, det var bra på många sätt.
Gudstjänsterna har varit toppar
När sjukhuset lades ned 1998 blev han komminister
i Johannebergskyrkan, och han kom också att tjänstgöra som områdespräst i Landala.
— Topparna är naturligtvis gudstjänsterna, det har
varit fint, säger han.
Under de dryga 20 år som han varit präst här har han
sett Johannebergskyrkan förändras. När han kom hit
var det en ganska traditionell församling med mycket
folk i kyrkan och många gudstjänster.
8
Lars-Christian Hellgren har tjänat i församlingen sedan 1994.
Idag är det inte lika traditionellt.
— Men Johanneberg är fortfarande en väldigt stabil
församling, säger han.
Han tror också att han själv förändrats. Han predikar
friare nu.
— Men budskapet är inte annorlunda.
En seglande präst
Nu går han i pension från tjänsten, men han ser inte
slutet på sitt tjänande som präst.
— Jag vill säga tack för den här tiden, säger han.
— Men kallelsen går inte i pension. Jag vill vara människofiskare även i fortsättningen, vill fånga fler till
Guds rike, säger han.
Som pensionär kommer hans kreativa ådra att få mer
utlopp. Han ska också se till att ge sig ut på havet med
segelbåten. JONATAN SVERKER
Mötesplatser med Gud
Del 6: Diakonin
text: gunnar persson
D
iakoni är ett ord, som många inte vet vad
det betyder. Man kanske tänker på diakonen och att det är något som har med
detta ämbete att göra. Det stämmer. Men
det har också med alla kristna att göra.
Diakoni betyder helt enkelt tjänande. Det handlar
alltså om att räcka den behövande en hjälpande hand.
Diakonen har detta som sin huvuduppgift. Men Jesus
har givit den uppgiften åt oss alla! Diakonens uppgift
är inte att hjälpa i vårt ställe. Diakonens uppgift är
att hjälpa oss att hjälpa, att organisera församlingens
hjälpverksamhet.
Om du skulle vilja hjälpa men inte vet hur ska du
därför ta kontakt med diakonen och be om stöd och
råd. Eller kanske har du någon ny, klok idé om en
hjälpverksamhet, som du inte skulle vilja stå ensam
i. Ta då kontakt med diakonen. Kanske kan vi hjälpa
bättre tillsammans! Tillsammans kan vi bygga upp en
mer systematisk och organiserad hjälpverksamhet.
Det är inte alltid lätt att hjälpa. Den som vill hjälpa,
kan ibland bli utnyttjad och kan då behöva stöd i att
sätta gränser och i att hjälpa på ett sätt som verkligen
hjälper den behövande till ett mer självständigt liv.
Även detta är diakonens uppgift.
Allt detta låter nu gott och väl, men hur är det en
mötesplats med Gud? Jo, Jesus säger: "Allt vad ni har
gjort för en av dessa mina minsta bröder, det har ni
gjort för mig." (Matt 25:40)
När vi betjänar de små, betjänar vi Jesus. Jesus identifierar sig starkt med de små och svaga. Så starkt,
att Han säger att det vi gör för dem, det gör vi för
Honom. Så om du vill tjäna Jesus, gå då ut till de nödställda och ge dem din tid och uppmärksamhet!
Tidigare mötesplatser med Gud
1) Bibeln - & 2014:3
2) Dopet - & 2014:4
3) Nattvarden - & 2015:1
4) Bönen - & 2015:2
5) Gemenskapen - & 2015:3
Läs om dem på www.svenskakyrkan.se/johanneberg
9
Musik i jul
Var med och sjung!
Hela kyrkan sjunger
13 december kl 16 Äldreboendet Landalahus
Advents- och julsånger tillsammans med Johannekören, Nya Landalakören, sångsolister och
instrumentalister. Alla är välkomna!
Sergei Rachmaninov
Musik i december
Sånger i adventstid
Julsång i Johanneberg
13 december kl 18 Johannebergskyrkan
Kom och sjung med i och lyssna till julens sånger
och psalmer tillsammans med körerna Cantores
Hilares, Jubilatekören, Krydda, Tonara, Vox Magna och blåsorkestern Mölndal Symphonic Band.
1 december kl 12 Johannebergskyrkan
Maria Sjökvist, mezzosopran. Jan K Delemark,
piano.
Julspel
6 december kl 15 Johannebergskyrkan
Barnkörerna Piggelin och Pop-up samt förskolan
Trädet. Efteråt blir det julfika och en liten julmarknad.
Julkonsert i Buråskyrkan
6 december kl 15
Buråskyrkans tre körer Dagg, Sela & Zion (barn och
vuxenkörer).
6 december kl 17
Julkonsert med gospelkören Zion.
Konsert: Sergei Rachmaninov Vigilia op. 37
20 december kl 18 Johannebergskyrkan
Johannebergs vokalensemble. Jan K Delemark,
dirigent.
10
Julfirande i Johannebergskyrkan
På julafton blir det julbön kl 17 i Johannebergskyrkan. Efter bönen är alla som önskar välkomna
att fira jul i kyrkan. Det blir god mat och trevlig
samvaro.
Vill du hjälpa till med att göra denna julaftonskväll
speciell?
Då kan du vända dig till prästen Ingemar Scott.
Kontakta oss
Johannebergs församling
Walleriusgatan 1
412 58 Göteborg
www.svenskakyrkan.se/johanneberg
www.facebook.com/johanneberg
E-post: [email protected]
Tel: 031-731 86 30 (gemensam växel)
Telefontid: 9-12, 12.30-15.30
Bokning av dop, vigsel, begravning
Gudstjänster i juletid
Tel: 031-731 66 00
Buråskyrkan
E-post: [email protected]
29/11, första advent: Högmässa kl 10
6/12, 13/12 och 20/12:
Högmässa kl 10
Julafton: Julnattsmässa kl 23.30
27/12 och 3/1: Högmässa kl 10
Trettondagen
Högmässa kl 10
Johannebergskyrkan
29/11, första advent: Högmässa kl 11
6/12, 13/12 och 20/12:
Högmässa kl 11
Julafton: Julbön kl 17
Juldagen: Julotta kl 8
Högmässa kl 11
Annandag jul:
Högmässa kl 11
Nyårsafton:
Nyårsbön kl 16
Nyårsdagen: Sammanlyst högmässa kl 11
Trettondagen: Högmässa kl 11
Telefontid: 9-15.30
Präster
Kyrkoherde Mattias Sundkvist
031-731 86 35
[email protected]
Mats Enander
031-731 86 65
[email protected]
Ingemar L Scott
031-731 86 55
[email protected]
Niclas Bergenheim ​
031–731 86 45
[email protected]
Diakoner
Ulrika Geinäs
031-731 86 38
Maria Hanner
031-731 86 48
Lisbeth Larsson
031-731 86 68
11
En jul för både fattiga och rika
S
ällan beskrivs barndomshemmet med
sådan värme och sällan omgärdas det
med sådant romantiskt skimmer som
när barndomens jular kommer på tal. Julen
beskrivs ofta som familjens eller hemmets
stora högtid under året. Det kan vara nyttigt
att ha i åtanke just detta år när fler människor
än någonsin tidigare lever på flykt fjärran
från sina hem och ofta separerade från sina
familjer. 2014 hade antalet människor på flykt
i världen ökat till ofattbara 60 miljoner och
under 2015 har antalet fortsatt att öka i ett
alltjämt stegrande tempo.
sargade värld som alla människor, utan undantag, delar.
I centrum av julen finns inkarnationens mysterium – Gud blir människa. Det sammanhang
till vilket Jesus, Guds son, föds är ett liv i
hemlöshet – det fanns ju inte plats i härbärget.
Det som börjar med en födsel i ett stall byggt
för djur följs av flykt undan förföljelse och en
flerårig exil i Egypten. Hemlöshet och flyktingskap är inte främmande för Gud. Tvärtom
utgör det sinnebilden för de livsvillkor i denna
Oavsett om du firar denna jul i en välordnad
bostad eller i ett tältläger på en gammal
exercished handlar julens budskap också om
dig och om hur du är en del av den mänsklighet för vars skull Gud valde fattigdom och
hemlöshet.
Inkarnationens betydelse för oss människor
beskriver Bibeln på olika sätt: ”Men nu, tack
vare Kristus Jesus, har ni som en gång var
långt borta kommit nära, genom Kristi blod”
(Ef 2:13), eller ”Ni känner vår herre Jesu
Kristi stora gåva: han, som var rik, blev fattig för er skull, för att ni skulle bli rika genom
hans fattigdom” (2 Kor 8:9). Men jag vill även
omformulera det budskapet till att Gud valde
hemlöshet för att bereda oss plats i sitt himmelska hem.
Med önskan om en välsignad advents- och
juletid i Johannebergs församling!
Mattias Sundkvist
Kyrkoherde
031-731 86 35
[email protected]