Sphaerophoria taeniata - angsslandfluga - 200786

Sphaerophoria taeniata
Ängssländfluga
NE
NA
LC
DD
Tvåvingar, Flugor
NT
VU
EN
CR
RE
Livskraftig (LC)
Klass: Insecta (egentliga insekter), Ordning: Diptera (tvåvingar), Familj: Syrphidae (blomflugor), Släkte:
Sphaerophoria (sländblomflugor), Art: Sphaerophoria taeniata - ängssländfluga (Meigen, 1822) Synonymer:
Kännetecken
En mindre, långsträckt fluga med ljusgult ansikte, gula sidostrimmor på ryggskölden och gula band på bakkroppen.
Hos hanen har tergit 3 långa, ljusa hår längs sidokanterna, och genitalierna har ett spetsigt utskott mitt på
övergången mellan hår- och tandlob. Honan har bred bakkropp, och på tergit 5 är de gula parfläckarna breda och
ofta klubbformiga. Framskenbenen har övervägande gul behåring. Förekommer allmänt under eftersommaren på
ängar, i gläntor och områden med berg i dagen.
Längd 8-10 mm. Hane: Kinder gula till svarta, munkant gul eller smalt svart. Skutell ljushårig, ofta bara med enstaka
svarta hår längs bakkanten (som mest 10 % svarta hår). Tergiternas gula band har ofta halvcirkelformig framkant,
som ibland är mer eller mindre indragen bakåt i mitten. Banden når sidokanterna brett eller bara med smala utlöpare.
Behåringen på de gula sidokanterna av tergit 3 och 4 är lång och övervägande ljus med enstaka svarta hår vid
bakhörnet av tergit 3, fler vid bakhörnet av tergit 4. Vingens bakre basalcell är täckt av mikrohår till ca 90 % eller
mer. Benen, ofta inklusive höfter och lårringar, är ljusgula. Fötterna är aningen orangegula; fram- och mellanfötternas
yttersta segment är svart på översidan, och bakfötternas översida är gulbrun till svart. Höfter, lårringar och lårbaser
kan också vara mer eller mindre svarta. Framskenbenen har övervägande gul behåring.
Genitalier: Hårloberna är bakifrån sett nästan lika långa som breda, och döljer helt de lansformiga innerflikarna.
Innerflikarnas utsidor ligger bakifrån sett nästan parallellt, och från sidan sett bildar de ungefär rät vinkel mot
hårloben. Tandloben har i spetsen en måttligt stor stortand och en lite mindre lilltand på den invikta delen av
membranet. Tandlobens basala hörn saknar utbuktning. Övergången mellan tand- och hårlob har ett tydligt, spetsigt
utskott som kan vara inåtvinklat.
Hona: Främre munkanten och ansiktsbucklan kan vara gula, bruna eller svarta. Den svarta pannstrimman är bred
nära hjässan men smalnar ofta av framåt, för att sedan dela sig i två spetsar bakom lunulan och antingen upphöra eller
åter bli bredare och omsluta lunulan. Skutell ofta ljushårig med svarta hår bara längs bakkanten, ibland med betydligt
fler svarta hår och i sällsynta fall nästan helt svarthårig. Tergit 2-4 med breda gula band som ofta når sidorna nästan i
sin fulla bredd men ibland smalnar av intill kanten. Banden ligger på tergit 3 och 4 nära framkanten och deras bredd
motsvarar halva tergitens längd. Tergit 3 och 4 längs sidokanterna med övervägande korta, svarta hår (på tergit 3
dock i undantagsfall med ljusa hår i främre halvan). Tergit 5 med breda, klubbformiga parfläckar (klubban är ibland
inte bredare än skaftet) som kan nudda varandra i mitten. Från varje klubba löper ofta ett framåtriktat gult utskott
som normalt göms under framförvarande tergits bakkant. Tergitens svarta bakkant är smal, utan eller med mycket
flacka toppar. Tergit 6 gul med tre svarta fläckar. Sternit 2 kvadratisk eller bredare än lång. Sterniterna 3-6 är
bredare än långa och ljushåriga. Sternit 6 är svagt välvd (ej längsveckad). Vingens bakre basalcell är till ca 60-90 %
täckt av mikrohår. Framskenbenen är i de flesta fall helt gulhåriga, ibland med enstaka svarta hår. Mellanskenbenen
är ibland helt gulhåriga, ibland nästan helt svarthåriga. Baklåren har en tydlig naken längsstrimma på undersidan.
Fram- och mellanfötterna är ofta aningen orangetonade, bakfötterna gulbruna till bruna på översidan (förstärks av
den svarta behåringen).
Hos hanen av den liknande Sphaerophoria batava är håren längs de gula sidokanterna av tergit 3 och 4 korta och
svarta. Från sidan sett bildar hårlobens innerflik spetsig vinkel mot hårloben, och det spetsiga utskottet i övergången
mellan loberna saknas. Honan av den mycket snarlika Sphaerophoria chongjini har i främre halvan av tergit 3 och på
tergit 4 ljusa hår längs sidokanterna. Honorna av övriga arter har långsträckt bakkropp eller större täckning av
mikrohår på vingarna.
ArtDatabanken - artfaktablad
1
Utbredning och status
Ängssländfluga förekommer allmänt i Svealand men är möjligen ovanligare i Götaland. I Norrland finns den framför
allt längs Bottenviken. I Danmark förekommer arten ganska sällsynt och lokalt. I Norge finns den längs sydkusten,
och fynd är även gjorda i Trondheim samt i Pasvikdalen, Finnmark. Sannolikt förekommer arten på fler lokaler längs
Norges västkust. I Finland förekommer den ganska allmänt i södra halvan av landet samt ovanligare längre norrut. I
övriga Europa förekommer arten i Storbritannien och Frankrike. Utbredningsområdet sträcker sig vidare österut
genom Centraleuropa, Ryssland, Mongoliet och Kina till Stilla havet och Japan.
Ekologi
Ängssländfluga förekommer framför allt på leriga jordar, i gläntor och på fuktiga ängar, i områden med berg i dagen
och längs stränder. Den flyger i gräs- och örtvegetationen, också bland uppstickande vattenvegetation. Flugan besöker
i Sverige bl.a. flockblommiga växter (Apiaceae), ljung Calluna vulgaris, åkertistel Cirsium arvense, fibblor Crepis spp.,
åkervädd Knautia arvensis, fingerörter Potentilla spp., smörblomma Ranunculus acris, säv Schoenoplectus lacustris,
klibbkorsört Senecio viscosus, vanligt gullris Solidago virgaurea, maskrosor Taraxacum spp., baldersbrå
Tripleurospermum perforatum och ärenpris Veronica officinalis. Flygtiden varar från mitten av maj till slutet av
augusti och flugan är mycket vanlig under eftersommaren. Larven lever av bladlöss och möjligen andra mjuka
insekter i det marknära gräs- och växtskiktet, sannolikt också på vass.
Övrigt
Namngivning: Sphaerophoria taeniata (Meigen, 1822). Originalbeskrivning: Syrphus taeniatus. Systematische
Beschreibung 3: 325. Synonym: Sphaerophoria menthastri auct. (bl.a. i Bankowska 1964).
Etymologi: taeniata fem. av taeniatus = försedd med band; taenia (lat.) eller tainia (gr.) = band, snöre etc.; suffixet atus (lat.).
Uttal: [Sferofória teniáta]
Litteratur
Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Tvåvingar: Blomflugor. Diptera: Syrphidae: Syrphinae. 2009.
ArtDatabanken, SLU, Uppsala.
Författare
Hans Bartsch 2009.
ArtDatabanken - artfaktablad
2