Våld mot kvinnor med
utländsk bakgrund
Pilar Reyes
[email protected]
010-2231526 el. 073-807 4302
Utgångspunkter:
• Syftet med denna eftermiddag: levandegöra
socialstyrelsens skrift ”Ensam och utsatt”, 2014
• Era frågor. Mina och era kunskaper och
erfarenheter. Våra reflektioner.
Grundbegrepp
• VÅLD
• psykiskt, fysiskt, sexuellt
• KVINNOR
• personer av biologisk kvinnokön, från 0-100 år
• UTLÄNDSK BAKGRUND
• utlandsfödd eller,
• född i Sverige av två utlandsfödda föräldrar (!)
Särskilt sårbar :
• Starkt underläge som gör det svårt att: värja sig, säga ifrån,
skydda sig, påtala/avslöja
• Skadan kan blir värre än annars pga. ”skölden” är bräcklig
• Mindre tillgång till resurser för läkning (omgivningens, egna)
Särskilt utsatt:
• Tacksam måltavla för den/de som har behov av att visa sin
makt, kuva och manipulera en annan människa för egna
behov/egen nytta (läs gärna: Meningen med Våld, Per Isdal
2001)
• Omgivningen blandar sig inte i, blundar eller ger tyst
medgivande till förövaren (Prostitution o Människohandel).
Olika former av våld mot kvinnor med utländsk
bakgrund, i Sverige och Skandinavien
1. ”Fru-import”
2. Prostitution och människohandel
3. Våld under väpnad konflikt /förföljelse och
dess följder i det nya landet
4. Våld under flykten/migrationen
5. Hedersrelaterat våld
6. Riktat våld mot kvinna med utländsk
bakgrund på arbetsplatsen, skolan och det
offentliga rummet
Varför nekar hon / berättar inte/ ljuger?
1) Tror inte hon kan få hjälp
2) Pejlar, rekognoserar, testar i fall du är någon att lita på, någon som kan
förstå, någon som inte kommer att göra det hela värre för henne
3) Är rädd för konsekvenserna ( förlora barnen, skada familjen och/eller
gruppen eller att hon och/eller barnen ska råka illa ut, bli utvisad)
4) ”För barnens skull” ( ”de behöver sin familj och sin far”, hon kan inte
ensam försörja dem)
5) Skammen ( ”trodde aldrig att detta kunde hända mig”) och skulden
6) Har inte ord för det
7) ”Man anger inte sina egna” ( ”vill bara att han ska sluta slå, inte att han
ska hamna i fängelse eller bli utvisad”)
II. Varför nekar hon / berättar inte/ ljuger?
8. Klarar inte av fler förluster (har redan förlorat sitt land, sitt hem, sitt
jobb, sitt sociala nätverk, kanske flera av sina närmaste)
9. Orkar inte ( deprimerad, traumatiserad, rädd, alla krafter går åt att
hålla ihop sig och ta sig igenom en dag i taget, klara av de enklaste
vardagssysslorna)
10. ”Har ingen annan” ( gäller många av dem som kommit hit för att gifta
sig med man bosatt här och blivit totalt kontrollerade av honom,
isolerade)
11. Tidigare erfarenheter av diskriminering mot sin grupp. Vill inte riskera
att det händer igen: ”De kastar bara skit på alla xxxx -er”
III. Varför nekar hon / berättar inte/ ljuger?
12. Hindras av honom handgripligen
13. Rädd att bli bemöt som en representant för en viss kultur istället
för som en egen individ
14. Kan inte språket, det svenska samhället, sina rättigheter
Vanligtvis anges detta som huvudorsaken till att kvinnorna inte söker hjälp.
Om vi gör så begränsar vi problemet till brister hos henne och gör oss blinda
för andra brister/faktorer som hindrar henne från att söka hjälp. T ex det
faktum att hon kan bli mistrodd, missuppfattad, avvisad, skuldbelagd, kränkt,
återtraumatiserad av andras agerande eller utvisad.
Några kontextuella/ sammanhangs faktorer som försvårar
• Dominerande uppfattningar om att kvinnor med utländsk bakgrund är generellt
okunniga, lågutbildade, underdåniga offer. Reflektion: Klarar vi inte av att se och bemöta
dem som inte passar in i det mönstret? Hur kommer det sig i så fall?
• Dominerandehänvisning till ”deras kultur” som grundorsaken till våldet. Reflektion:
vad menar vi med ”deras kultur” i de fall av kvinnor med utländsk bakgrund som kommer hit
för att gifta sig med svenska män och blir våldsutsatta? Läs gärna ”Kvinnor och barn i rättens
gränsland” Statens Offentliga utredningar 2012:45
• Vilken kultur tänker vi på när svenska män köper sig rätten till utländska kvinnors/flickors
kroppar för sexuellt bruk, ett bruk som inte sällan blir rätt brutalt? Bokförslag: Vilospår, av
Henning Mankell
• Stressade myndighetspersoner som inte orkar/hinner med
• Socialt och ekonomiskt beroende (Tillfälligt Uppehåll Tillstånd, ”2-års regel”)
• Flera olika faktorer samspelar och förstärker utsattheten, se nästa bild
Intersektionalitet: flerdimensionell diskriminering
En kvinna kan bli/blir ibland (eller ofta) diskriminerad p g a flera olika egenskaper samtidigt.
Några exempel:
• Kvinna, fattig, svart hår
• Kvinna, gammal/ung, svart hår (eller blond, dock inte i Norden)
• Kvinna, lågutbildad, minoritet, svart hår
• Kvinna, välutbildad, ”fel religion”, svart hår
• Kvinna, funktionsnedsatt, svart hår (eller blond, dock inte i Norden)
• Kvinna, lesbisk, svart hår(eller blond, dock inte i Norden)
• Kvinna, väl utbildad, ”fel namn”, svart hår
I Sverige är enligt lag förbjudet att diskriminera någon pga:
kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Däremot är det tillåtet (i Sverige och hela världen)och accepterat att diskriminera pga
klass/socioekonomiskt status. I den diskriminering är vi alla involverade på något sätt, från
vaggan till graven. Den är organiserad ,sanktionerad och väletablerad.
Så vi kanske bär alla på en idé om att diskriminering kan vara rumsren?
Mannen
Manligheten
Patriarkatet
Varför gör han på detta viset?
Läs gärna:
Med uppenbar känsla för still, av Stephan Mendel-Enk, 2005
Lilla Hibiskus, av Chimamanda Ngozi Adichie
en riktig man – universell uppfattning
• Kan försörja, ta hand om och beskydda sin familj/ sin
grupp/ sitt land
• Är lojal mot -och skyldig till att värna om och bevara
samhållets rådande normer och värderingar, om
nödvändigt med bruk av våld
• Respekterar och rättar sig efter samhällets rådande
hierarkier
• Säkrar släktens fortbestånd och skyddar släktens/sin
grupps tillgångar och sammanhållning
Så, vad lär sig pojkarna?
”Våldet är fel, men ändå rätt”… eller?
Läs gärna Meningen med våld av Per Isdal 2001
Våldet handlar aldrig om rätt och rättvisa.
Våldet handlar alltid om att tvinga någon annan till
underkastelse, såväl i nära relationer som mellan olika
grupper och mellan länder
Maktfrågan - klassfrågan
• ”Utsatt offer”, den dominerande identiteten livet ut? Eller är det tillåtet
att kasta av sig den, bli sedd på annat sätt och accepterad?
• ”En resa i hundra år”. Överklassen förlägger gärna de dåliga
egenskaperna och beteenden helt och hållet hos andra som beskrivs som
mindre civiliserade, de outbildade, underklassen. I praktiken pågår samma
beteenden bland den bildade överklassen, men den döljs
• Skilsmässor
• Den unga generationen
Läs gärna
”Invandrarkvinnor som bryter mönstret”, av Mehrdad Darvishpour
Kultur- människans sätt att dela upplevelser och kommunicera
med sin omgivning
• Kulturen är under ständig förändring oavsett om vi vill det eller
ej. Vilka kulturella företeelser lever vidare, vilka nya skapas,
varför?
• Kulturella företeelser som inte är funktionella i den aktuella
miljön och situation dör av sig själva.
• Värna om ”sin kultur” – öppet systemtänkande – eller ett slutet
system? När och varför? Varför vill man hålla fast och stoppa
utvecklingen av något som i sin egen natur är under ständigt
förändring?
Kulturvarning!
• Det är ”deras kultur”. Om det inte är ”deras kultur”, vad skulle det kunna vara?
Något där som vi inte vill se?
• Det är ”min kultur”. Man använder sig av och tar till sig majoritetens definition av
problemet, fast problemet kanske beror på annat
• ”De ser inte mig utan bara min kultur”. Varför ser vi inte människan, individen?
Lever inte vi i ett samhälle som värnar om individen? Eller gäller inte det alla
individer?
• Ingår pedofili i svensk kultur? Det borde många människor i Thailand, Brasilien,
Nigeria tro… kanske.
Kulturförklaringar gör att vi missar värdefulla allierade:
alla individer som inom en viss kultur är emot de negativa företeelser som
finns i den och kämpar för att utrota dem.
Några tips
• fråga gärna, men se upp med att ”förhöra”
• tänka flerdimensionellt – hjälper att förstå det som inte sägs
• ”tänka i kors”, dvs på längden och på tvären
• uppmärksamma alla kränkningar( fysiska, psykiska) som inte är
brottsliga enligt brottsbalken men som tillsammans ger en
annorlunda bild
• ha en god (”olika men jämbördiga”), systematiserad samverkan
med de ideella org. De är den livsviktiga länken
• använd helst telefontolk
• Välj uttryck med mottagaren i fokus, vilka begrepp
hanterar hon?
Hellre: ”känner du dig trygg med den som du bor tillsammans
med/ med din man?”
än: ” känner du dig trygg med din partner”?
• Ge gensvar, men ta inte över.
• Vad är viktig för henne? Gå henne tillmötes- och
börja där
Viktigt att jag:
• Har koll på mina egna behov/ motiv /rädslor
• Skaffar mig fakta, vara öppen för nya fakta
• Är klar över min och min verksamhets uppdrag och
gränserna för det och ha en stödjande organisation
• Får uppskattning och bekräftelse från en annan källa
• Har en hyfsad känsla av makt och kontroll över viktiga
områden i mitt eget liv – hjälper att klara av ett bakslag
• Håller isär personligt och privat
• Har inblick i och förstå kontexten – intersektionalitet – tänker
systemiskt
• Vet något om min klients tidigare erfarenheter av kontakt med
myndigheter
• Hittar en balans mellan det jag vill och det hon vill – och om
vägen dit
• Är noga med att värna om min klients värdighet och integritet
• Kommer ihåg att sanningen kommer inte fram på en gång –
men den kommer, om man ger den en chans
Tack!
