Uppsala Universitet
Sekretariatet för kompetensutveckling
Psalmers betydelse i församlingens
missionsarbete
PM inom ramen för kursen
Mission- ett sätt att vara kyrka
Författare:
Monika Fransson
2006-09-04
Sammanfattning
Psalmers betydelse i församlingens missionsarbete är skriven av Monika Fransson inom
ramen för kursen Mission- ett sätt att vara kyrka, Sekretariatet för kompetensutveckling,
Uppsala universitet under ledning av Cecilia Wejryd, vik.lektor i kyrko- och missionsstudier.
Syftet med promemorian är att få kännedom om vad församlingsmedlemmarna har för tankar
och hur de förhåller sig till vår psalmskatt. Jag vill få fram om psalmer har någon betydelse
för den enskilda människan i hennes kristna liv och ur missionssynpunkt:” Allt vad
församlingen gör är kopplat till missionsuppdraget.”(se bilaga 3)
Metod: Jag har delat ut en enkät ( se bilaga 1 ) till 80 församlingsmedlemmar i olika grupper.
Av dessa fick jag tillbaka 75 st, vilka jag sammanställt ( se bilaga 2 ).
Jag delade ut enkäten för att ha något material att arbeta med och frågade som följer:
1 Vilken är din favoritpsalm?
2 Försök motivera varför du gillar just den psalmen
Av svaren har jag försökt utläsa hur psalmen påverkar den enskilda människan känslomässigt
och trosmässigt. Jag har även tittat på hur olika åldersgrupper förhåller sig till psalmerna när
det gäller Gudssyn och kyrkosyn.
Resultat: Studien bygger på frågeställningen Vilken betydelse har våra psalmer för olika
åldersgrupper i församlingens missionsarbete? Med församlingens missionsarbete menar jag,
att vi måste fortsätta hela tiden att göra Jesus känd, trodd och älskad, både bland vuxna och
bland barn och ungdomar. Var i församlingens liv finns plats för mig att växa som kristen?
Jag kan konstatera att psalmerna har stor betydelse för alla åldersgrupper både trosmässigt
och känslomässigt. Av svaren, som kom in, har med undantag av 5 st skrivit en förklaring till,
varför de tycker om den psalm eller de psalmer, som de skrivit som favorit/ favoriter.
1.Inledning.
”Hela världen sjunger och världen förändras, liksom den världsvida kyrkan.” 1
Så börjar Per Harling förordet till sin bok Hela världen sjunger, där han presenterar ett stort
urval av gudstjänstmusik, psalmer och sånger, från olika delar av världen. Genom vårt språk
får vi en identitet och genom att känna på varandras språk lär vi mycket om varandras
identitet och uttryckssätt i musiken. Därför står de flesta sångerna även på originalspråk
Genom sånger och psalmer får vi dela varandras glädje och sorg. Det sjungna ordets makt är
större än det man lyssnar till eller läser, för man engageras själv, kan hitta sig själv genom
1
Harling, 1998, s 3
sången, när den blandas med andras röster. 2 Genom psalmer och sånger från andra delar av
världen får vi en bättre förståelse för varandra. Detta kopplar jag till mission- förståelse för
varandras olika kulturer och olika synsätt på Gud och hans skapelse.
Jag glömmer aldrig den lille mannen på demensboendet, när kören var där på gudstjänst. När
vi slutat sjunga nr 248, Tryggare kan ingen vara, började han sjunga med hög barnröst de
fyra första verserna av psalmen. Många blev rörda, särskilt när vi fick höra av en sköterska,
att han inte hade sagt ett ord på flera år.
Psalmerna som människor sjunger präglar deras tro i mycket högre grad än det prästen säger i
sin predikan. Det hävdar psalmförfattaren John Bell. Han berättar också om människor han
mött och om hur deras barndoms psalmer har format deras gudsbild. 3
I Bibelns står det: ” Lova Herren alla hedningar. Lovsjung honom alla folk.” 4 ”Tala till
varandra med psalmer och hymner, och andlig sång. Sjung och spela för Herren av hela ert
hjärta.”
5
Vår tradition ger oss en skatt av sånger och psalmer, som berikar kyrkans liv. Det föds
ständigt nya sånger och psalmer och det är viktigt att församlingen är öppen för det nya,
samtidigt som det gamla bör bevaras som en del av arvet. I dagarna kommer Psalmer i 2000talet ut. Vi delar idag olika musikaliska erfarenheter över alla gränser och traditioner som
aldrig förr.
På 1960- och 70-talen dominerade den socio- politiska synen på missionen. På 90- talet
ändrades frågan om mission mer till trons religiösa och andliga sammanhang . Det viktiga i
missionen idag är inte diakoni och politik utan mer evangelisation och lärande. Mellan
generationerna har uppstått en klyfta, när det gäller att föra den religiösa traditionen vidare
från den äldre till den yngre generationen dvs. evangelisation som ett sätt att förmedla kristen
tro till dem som är religiösa analfabeter. Om detta skriver Werner: ”Evangelisation är en
omistlig del av en helhetssyn på mission” 6
I Tofteryds församlings församlingsinstruktion står det: ”Varje kristen är genom dopet
missionär, kallad att vara ett vittne för Gud i världen, ett sändebud i sin vardagssituation.” ( se
bilaga 3 )
1.1 Syfte
Syftet med fältstudiets PM är att få insikt i hur församlingsborna tänker och förhåller sig till
de psalmer vi har i den psalmbok 7 vi använder i församlingen.
2
Reinholdsson , 2006, s 21
Reinholdsson, 2006 s 6
4
Bibeln 2000, Rom 15:11
5
Bibeln 2000,Ef 5:19
6
Werner 2004, s 109
7
Den svenska psalmboken med tillägg, Verbum 2002
3
1.2 Frågeställning
Vilken betydelse har våra psalmer för olika åldersgrupper i församlingens missionsarbete?
Med missionsarbete menar jag församlingens uppgift att göra Jesus känd, trodd och älskad.
1.3 Metod
För att få svar på min fråga använde jag mig av en enkät( se bilaga 1)för att få reda på vad
våra församlingsmedlemmar har för funderingar kring våra psalmer. Frågorna löd:
1. Vilken är din favoritpsalm?
2. Försök motivera varför du gillar just den psalmen
Jag ställde frågorna så för att få en överskådlig bild och ett inte alltför omfattande material att
arbeta med.
Indelningen i åldersgrupper är följande: 0-20 år, 20- 40 år, 40-60 år, 60-80 år, 80+ år
Kvinna eller man
Enkäten har delats ut till förtroendevalda, syföreningsmedlemmar, körsångare, konfirmander,
personal och övriga kyrkobesökare.
Några hade helt klart för sig vilken psalm de hade som favoritpsalm och lämnade in lappen
omgående. Andra har funderat längre och några tyckte det var en omöjlig uppgift att plocka ut
en enda psalm, eftersom de hade flera, allt efter årstid, kyrkoåret eller olika stämningslägen.
Därför har en del skrivit flera psalmer med olika motiveringar. Enkäten har tagits på stort
allvar av de tillfrågade och alla har gått in för uppgiften att svara med intresse.
Jag har därefter analyserat svaren för att söka efter mönster och likheter. Jag har i mitt
sökande haft fokus på vilken gudsbild, vilken syn på kyrkan som de valda psalmerna
förmedlar. När jag funderar kring kyrkosyn är det av särskilt intresse om psalmerna är
gränsöverskridande både mellan kristna i olika länder och mellan kristna i olika kyrkor och
samfund.
1.4 Forskningsöversikt
Det finns en nordisk psalmundersökning av Karl- Johan Hansson, professor emeritus vid Åbo
Akademi. I den undersökning som låg till grund för boken Dejlig är jorden. Psalmens roll i
nutida nordiskt kultur- och samhällsliv intervjuades människor mellan 16 och 80 år om sin
relation till och kunskap om psalmer. Den svenska topplistan av de mest omtyckta psalmerna
löd:
1. Den blomstertid nu kommer
2. Härlig är jorden
3. Tryggare kan ingen vara
4.
5.
6.
7.
8.
9.
Stilla natt
Blott en dag
I denna ljuva sommartid
Gläns över sjö och strand
Bred dina vida vingar
Bereden väg för Herran och Hosianna, Davids son.
Karl- Johan Hansson konstaterar att psalmerna på listan hör till traditionen och de psalmer
som känns igen uppskattas. Det är också tydligt att psalmerna har ett relativt allmänmänskligt
innehåll, och att de i många fall kan förknippas med tillfällen då människor går i kyrkan även
om de sällan gör det annars: jul, skolavslutningar och begravningar.
Hur många psalmer kan du? var en av frågorna i den nordiska undersökningen. Ungefär var
fjärde person kunde inte någon psalm. Omkring hälften kunde tre till fem psalmer och ungefär
fem procent svarade att de kunde mer än tjugo psalmer. 8
I min undersökning var jag inte intresserad av hur många psalmer, som de tillfrågade kunde,
utan här var innehållet i psalmerna det viktiga.
1.5 Ekumenik och Mission i retur
Hela världen sjunger och världen förändras, liksom den världsvida kyrkan. Världens kristna
ansikte blir allt mindre ett välmående, vithyat ansikte bosatt på den norra delen av jorden och
alltmer ett mörkhyat, fattigt ansikte i söder. Idag bor 65 % av världens kristna i den s.k. tredje
världen. Det är där tillväxten sker, medan kyrkornas medlemsantal i vår del av världen
sjunker. De flesta av de levande troserfarenheterna görs i en annan kultur än vår, men vi tar
till oss mer och mer av dessa erfarenheter i teologi, i konst, i liturgi och i musik. Detta är en
del av Mission i retur dvs. att vi får tillbaka skörden av det som såddes genom evangelisation
och missionerande i slutet av 1800- talet och på 1900- talet.
Idag delar vi musikaliska erfarenheter som aldrig förr. Ekumenikens viktigaste språk är
musikens. Genom sången får vi dela varandras smärta och glädje, oro och förundran, misstro
och hopp. Det finns kraft i sångerna och musiken. Kyrkans sånger kanske inte förändrar
världen, men de kommer aldrig att upphöra att ge hopp i hopplösa situationer.
Folkets sånger är dess teologi. Hela världen sjunger. Sjung med hela världen! En kyrka utan
sånger dör. Håll kyrkan vid liv! 9
Psalmen är de mångas gemensamma sång och därför är det intressant att undersöka hur
psalmen påverkar människor på ett eller annat sätt.
8
9
Reinholdsson, 2006 s 5
Harling 1998, s 3
2.Empiri
I min enkätundersökning löd frågorna:
Vilken är din favoritpsalm? Försök motivera varför du gillar just den psalmen
Jag har analyserat svaren för att söka efter mönster och likheter. Jag har haft fokus på vilken
gudsbild och vilken syn på kyrkan de olika valda psalmerna har förmedlat. Det har också varit
av intresse om psalmerna är gränsöverskridande både mellan kristna i olika samfund och
mellan kristna i olika länder.
2.1 Åldersgruppen 0-20
De ungdomar, som ingår i studien, kan inte många psalmer. Det märks att de väljer dem, som
har sjungits mest under deras konfirmationstid eller i andra sammanhang. Tillägget i vår
psalmbok har blivit populärt bland de unga. Där finns egentligen inte många helt nya psalmer,
men de känns lite mer rytmiska och moderna ändå och de tilltalar både unga och äldre. En del
kommentarer visar att det är viktigt att komma i rätt stämning. Ett exempel på detta är
följande psalm: Nr 756, Bara i dig har min själ sin ro. Detta är en trygghetspsalm med en
mycket positiv gudsbild. Den är enkel i ordvalet och med en upprepande text.
I skolan lärs inga psalmer ut längre och därför har kyrkan en stor uppgift för de ungdomar,
som söker sig dit. Att psalmerna rymmer mycket kraft, och därför kan göra skada om de
används på fel sätt, påpekar John Bell. Han berättar om människor han mött och om hur deras
barndoms psalmer har påverkat deras gudsbild. En katolsk kvinna hade bara sjungit psalmer
på latin, som hon inte förstod. För henne var Gud en hemlighet, ett mysterium.”Det vi får lära
oss som barn lever i oss tills vi dör”, säger John Bell, och påminner om hur gamla
senildementa människor, som har tappat sitt språk kan leva upp och hitta tillbaka i minnet, när
de får höra något som de en gång lärt sig utantill 10.
Det hjärtat är fullt av talar munnen, är ett gammalt uttryck. Detta är anledningen till att vi
aldrig slutar att berätta liknelserna om tröst och en intensiv längtan efter Gud för andra. Med
ett sådant vittnesbörd fullföljer vi missionsuppdraget. Att öppna människors ögon för
sanningen i det kristna budskapet är mission. Kan vi förmedla missionsuppdraget genom våra
psalmer och sånger i församlingens arbete, kan det vara till hjälp för någon.
2.2 Åldersgruppen 20-40
Det kommer inte speciellt många i åldersgruppen 20- 40 år till de olika gudstjänsterna eller
grupperna i kyrkan. Det finns förstås några ” trogna ”, som återkommer ofta , men många
kommer endast till kyrkan vid förrättningar, såsom dop, vigslar och så vidare. Detta är ett
tecken på den postmoderna splittringen. Människor kommer till kyrkan sporadiskt. Det kan gå
10
Reinholdsson, 2006 s 6
långt mellan mötena, och de har olika karaktär. Längre tillbaka i tiden var förhållandet mellan
kyrkan och folket en naturligare relation under en lång tid. Så är det inte längre. Därför är det
viktigare nu för tiden att varje möte med kyrkan samtidigt blir ett möte med evangeliet. 11 Att
välja psalmer, som känns relevanta för det speciella tillfället kan ha stor betydelse.
För de som ändå kommer till kyrkan, verkar det som att psalmerna faktiskt har en stor
betydelse, både på det känslomässiga planet och även trosmässigt.
En man skriver om psalm nr 1, Gud , vår Gud, vi lovar dig: ” Gammal är äldst, sammanfattar
det djupa i kristen tro med en underbar melodi.”
Denna psalm är från 400-talet och har fornkyrkligt ursprung. Olov Hartman översatte den
1980 och den kom med i 1986 års psalmbok. Psalmen är en lovpsalm och känns mycket
mäktig om den sjungs i ett lite större sammanhang.
Kyrkan måste lyfta in omvärlden i psalmerna för att bli trovärdig, särskilt för den yngre
generationen. Sånger om krig, fattigdom och hunger måste lyftas fram för det är verklighet
hela tiden.
2.3 Åldersgruppen 40-60
Psalm nr 89, Se jag vill bära ditt budskap Herre, har nämnts av flera. En kvinna skriver att
hon blir glad när hon sjunger den- och att hon/ vi behöver glädje! Det är en bön: ”Låt ditt ord
i mitt liv få råda, då kan din vilja ske – och att be är gott.”
Detta är en psalm från Afrika som kom till Sverige på 70- talet. Rytmen är härlig och ska
helst ha en trumma, som ledsagare.
Här har vi ett exempel på uttrycket Mission i retur: 1975 eller 1976 skulle det vara ett
Stiftsungdomsting i Rättvik. En ungdomsgrupp från Malung blev tillfrågad om att vara med.
De kallade sig från början Môlltun , men bytte sedan namn till Fjedur ( tjäder på
Malungsmål). De gjorde stor succé vid sitt första framträdande och plötsligt hade Svenska
kyrkan en ungdomsgrupp, som var mycket populär. På stiftsgården i Rättvik har det sedan i
början av 1970-talet funnits en grupp afrikanska studenter. Kontakten med dessa blev mycket
viktig för Fjedur och resulterade i att Fjedur fick åka till Sydafrika. Det var i ett projekt, som
hette ” Tillsammans i mission ”. I projektbeskrivningen fanns både tanken på körmusikens
betydelse och vikten av ungdomsutbyte i båda riktningarna. I ett tidigt skede var ” Fjedursångerna” ungdomsmusik. Det var framför allt unga människor som sjöng sångerna i
ungdomskörer och i Kyrkans ungdoms grupper, men det kom att ändras.Det blev en slags
”gräsrotsrevolution” inom svensk kyrkomusik. Av många kyrkomusiker ansågs inte den här
musiken som lämplig musik i kyrkan. Det blev en slags ”folkmusik”, som alla sjöng.
Anledningen till genombrottet var säkert att människor kände att sångerna var viktiga och att
kampen angick dem. Gruppen Fjedur var en bidragande orsak till en tydlig attitydförändring
11
Thidevall 2005, s184
inom svensk kyrkomusik på 1970- och 1980-talen. Men de var inte ensamma, inte heller först.
Andra som kämpade för att få in ”folkmusik” i kyrkan, och få den ansedd som rumsren, var
namn som Lars-Åke Lundberg, Börje Ring m fl. Där fanns också alla ungdomskörer som
sjöng Negro Spirituals och gospel. En annan person som också gått före och som var vän till
Fjedur var Per Harling från Stiftsgården i Rättvik. Man kan säga att Fjedur förde in de
sydafrikanska sångerna i Svenska kyrkan. ” Fjedur-sångerna” är kanske första gången som
Svenska kyrkan har tagit in tredje världens musik som inte var etnografika. Man kunde
identifiera sig med dessa sånger. För första gången togs musik hem som upplevdes som ” vår
egen ”. 12
John Bell skriver i förordet till sin bok Tystnaden bryts om sina sånger, att texterna har växt
fram ur ett konkret möte med Guds ord och Guds folk. Kanske är det för att de är så specifika
till sitt ursprung, som de har talat till människor i olika länder och kulturer, som delar samma
mänskliga tillvaro och erfarenhet av Guds kärlek. 13
I denna åldersgruppen kom det in färre enkäter än i de andra grupperna och det återspeglar
verkligheten precis. De flesta i de här åldrarna yrkesarbetar, är mitt i karriären, har fortfarande
barnen hemma, är trötta när helgen kommer och har inget intresse eller ingen vana att gå i
kyrkan. Dessa åldersgrupper har även påverkats av skolans reformer: I början av 1960- talet
fick fortfarande nästan 100 % av varje årskull i skolan en grundläggande undervisning i
bibelkunskap och troslära. Det fanns en ambition att göra varje ny generation delaktig av den
kristna tron. När skolans kristendomsundervisning försvann uppstod ett tomrum, som ännu
efter fyra decennier inte har fyllts. 14 Det märks i min undersökning att detta är en verklighet,
som vi inte kan blunda för.
Här skulle katekumenatundervisning vara en tillgång. I sin bok ditt ansikte söker jag, skriver
Elisabet Lindow om att hon vill fokusera den gudstjänstfirande församlingen.Hon menar att
här är församlingens centrum.Det är i den gudstjänstfirande församlingen vi lyssnar till
bibeltexterna, ber, delar gemenskapen i brödet och vinet och tjänar varandra i glädje..Det som
är intressant med katekumenatet är att det är många i 30- 60-årsåldern som deltar. Det rör sig
om en annan grupp än den som vanligtvis söker sig till våra gudstjänster. Det finns
uppenbarligen ett behov av att få samtala om trons centrala frågor. 15 Jag tycker mig märka ett
intresse för trosfrågorna i psalmvalen, men den kyrkliga vanan att regelbundet deltaga i
gudstjänster finns inte naturligt. Enligt John Bell och Erik Hillestad är den kontextuella
psalmen, den som tydligt placerar sig i en tid och ett sammanhang, helt nödvändig.
12
Hermansson, 1999, s135
Bell, 2002 s 5
Thidevall 2005, s 185
15
Lindow, 2002, s 129
13
14
2.4 Åldersgruppen 60-80
I den här gruppen märks att evangeliet nått fram. Många har sin barnatro i minne. Tryggheten
kommer fram i psalmerna och några beskriver psalmer, som fastnat och blivit älskade ända
sedan skoltiden. Åldersgruppen har nått en mognad i sin tro. De har fått undervisning i kristen
tro ända sedan sin skoltid och det märks i kommentarerna att tron ger trygghet i olika
situationer i livet. Vi befinner oss i en efterkristen situation, hävdar en del. Det utmärkande
för en sådan är inte att det råder en fullständig frånvaro av kristna värderingar och kristen
kunskap, utan snarare karaktäriseras den av en sorts komplicerad kristendom. 16
Rent teologiskt kan många av de populära psalmerna sägas ha vardagsnära innehåll. Många
handlar om skapelsen och skaparen som t ex nr 199, Den blomstertid nu kommer, nr 251,
Var jag går i skogar, berg och dalar, nr 798, Som liljan på sin äng. I de psalmerna tycks
texten tala till oss människor som ett möte med Gud i naturen och ger tröst i livets alla skiften.
De övriga två i treenigheten Sonen och Anden har inte samma tyngd i psalmfavoriterna med
undantag av nr 114, Stilla natt. Psalm nr 249, Blott en dag, är en favorit. Den psalmen
förekommer på ett flertal av begravningarna. En kvinna minns, att denna psalm sjöng hennes
mormor ofta för henne när hon var liten, och en annan tycker att den psalmen har fina ord
och är en gammal psalm, som många känner igen. Här ser vi åter igenkännandet och
tryggheten komma fram. I äldrevården, framförallt bland demenssjuka, märks att de psalmer,
som lärts in utantill finns kvar när annat är glömt.
Folkets sånger är dess teologi. I dag har ordet mission en negativ klang i mångas öron, enligt
Kajsa Ahlstrand. Att ”pådyvla” är något entydigt negativt, medan att söka vinna människor
för kristen tro för många är något positivt. Det är svårt att skilja på mission och
evangelisation. Mission betyder att vara sänd- att inte gå sina egna ärenden. Evangelisation är
en dimension av mission. 17 När Guds rike byggs upp äger evangelisation rum. Fördelen av att
ha fått ta del av evangeliet, fått en tro och en förhoppning om en fortsättning efter detta livet,
ger säkert en trygghet för människor i olika livssituationer.
Åldersgruppen 80+
Det finns ingen märkbar skillnad mellan 60-80- åringar eller däröver i deras psalmval. Det
som kanske frapperar är att många äldre har valt ” moderna ” psalmer. Några har dock tänkt
på tiden efter livet och visat stor förtröstan i sin gudstro i sina favoritpsalmer t ex 172, De
skall gå till den heliga staden:
Att få komma till en värld där bara glädje råder och all ondska är försvunnen
och ändå minnas de trofasta vänner.Att få sjunga, leka och dansa och möta den
levande Herren. Hoppfullt att möta Gud som står över alla härskare på jorden
med all ondska.
16
17
Werner, 2004 s 101
Ahlstrand, 2000, s 11-12
Kyrkan har alltid varit en sjungande kyrka. Vi sjunger oss in i varandras teologier idag. Det är
svårt att se vilken kyrka psalmboken tillhör, enligt Per Harling. Det vi sjunger är det vi tror
på. Därför är psalmsången avgörande för både kyrkans liv och för andras bild av det livet.
” I en församling där man slutar sjunga blir gudstjänsten halv”, säger Anna Skagersten, och
fortsätter: ”Att arbeta ekumeniskt är den enda framkomliga vägen för kyrkan.” 18
Rytmen, tonerna och orden ger oss bilder av den Helige. Val av musik är val av gudsbild,
enligt Per Harling. Den klassiska psalmen sjungs mindre och mindre, i st har det kommit
korta upprepande sånger, som t ex Taizésånger ( från den franska orten Taizé, där en
kommunitet verkar för ekumenik särskilt bland ungdomar) och lovsånger. John Bell varnar
dock för brist på konkretion och teologiskt innehåll i mycket nyskrivet material i
lovsångsgenren. Vissa texter säger egentligen ingenting, men kan ändå bli populära på grund
av medryckande melodier.
3. Resultat
Frågan som ställdes var: Vilken betydelse har våra psalmer för olika åldersgrupper i
församlingens missionsarbete?
Att psalmerna har stor betydelse för människor i olika åldersgrupper är mycket tydligt. Av
studien framgår dock att skillnaden mellan de olika åldersgrupperna inte är så stora. I alla
grupperna har getts exempel på både äldre och nyare psalmer. Skillnaden är att de äldre
generationerna kan fler psalmer och har fått lära sig dem utantill, vilket inte har förekommit
under senare generationer. Någon skillnad i favoritpsalmer mellan könen har inte
framkommit. Dock har studien visat att den största gruppen , som kommer till kyrkan är
damer, flertalet 60+. Av de svar som kom in var 70% besvarade av kvinnor och 30 % av män.
Vad som framkommer av undersökningen är att Gudsbilden är ganska positiv, en god Gud
och en trygghetsgud, för flertalet av de tillfrågade. Bygden är präglad av en frikyrklig
tradition och många församlingsbor är ekumener, vilket också visat sig i psalmvalet.
Kyrkosynen präglas av det ekumeniska arbetet, men jag får också uppfattningen att många
betraktar kyrkan, som ett ” trygghetsställe”, dit man går när något har hänt, någon har dött
osv. Jag tror att det är viktigt med ceremonier och heliga platser för människors trygghet,
kanske mer idag än tidigare, när sekulariseringen sprider sig mer och mer.
4. Avslutning
Biskop Anders Wejryd skriver i förordet till Ann Aldéns bok:
Ska det bli några fler människor som får skäl att inte sluta hoppas, som får hjälp att tro på att Gud
vill något med just dem och deras liv, människor som vågar tro på godhetens och försoningens
kraft, så får vi lov att berätta för varandra och våga dela mer av det som är oss till hjälp och stöd.
18
Reinholdsson, 2006, s 4
Om vi inte vågar berätta om tron- vem ska då göra det? Vi vill väl inte att det som gett våra liv
sammanhang och innehåll ska förloras? Livet blir liv när vi ser, hör och berättar. 19
Om psalmerna kan hjälpa till att ge människor i olika åldrar och livssituationer hopp, glädje
och tröst har de stor betydelse när mission ska utföras.
5. Förslag till vidare forskning
Ett förslag till vidare forskning är att mer djupgående studera psalmers innehåll och dess
betydelse för gudstjänstlivet eller för livet i Guds tjänst i stort - psalmen i vardagen.
19
Aldén, 2005, s 8
Käll- och litteraturförteckning
Ahlstrand K. Mission-ett spel med många röster. Tro & Tanke 2000:1.
Aldén A.Uppdrag:mission.Berättelsen om en inte alltför självupptagen kyrka. Arcus och
Växjö stift. 2005
Bell J.L.Tystnaden bryts, 2002
Bibeln, Libris 2000
Den svenska psalmboken med tillägg, Verbum, 2002
Harling P. Anteckningar från föreläsning , kursen Mission-ett sätt att vara kyrka, 2006-05-08
Harling P.Hela världen sjunger.Sånger från den världsvida kyrkan i urval och översättning av
Per Harling. Verbum Musik, 1998
Hermansson M. Mission i retur-Ett inslag i Svenska kyrkans mission.Missio no 14, 1999
Lindow E.ditt ansikte söker jag-katekumenat, vuxnas väg till tro. Växjö stift, Arcus, 2002
Reinholdsson Maria, Symposium om psalm som kommunikation, Kmt nr 5, 2006
Reinholdsson Maria, Varning för farliga barndomspsalmer, Kmt nr 5, 2006
Thidevall S. Folkkyrkans tid.Församlingsinstruktionerna berättar.Stockholms stift, Sensus,
Ordbruket AB, 2005
Wentz- Janacek Elisabet, Frostenson och musiken, Kmt nr 5, 2006
Werner D: Norman A.Hjelm, Hamberg E.M.,Wrogemann H.& Werner D. Sändning och
närvaro. Publikationer från Växjö stift nr 9, 2004
Internet:
http://www.clipart.se/
PSALMENKÄT
Bilaga 1
Vilken är din favoritpsalm?
Nr:____________________
eller
början:___________________________________________________
Försök motivera varför du gillar just den psalmen
________________________________________________________
________________________________________________________
________________________________________________________
Sätt kryss på de rader, som stämmer in på dig
Kvinna___
Man___
Ålder: 0-20 ___
20-40 ___
40-60 ___
60-80 ___
80-
___
Tack för att du ställde upp och svarade på mina frågor! Monika
Bilaga 2
Enkätsvar
Åldersgruppen 0-20
Psalm nr 89 Se jag vill bära ditt budskap, Herre, nr 398 Vi reser ett tecken, nr 650
Jesus det eneste, samt flera psalmer på 700 skriver en tjej : För att alla dessa är så
underbara. Nr 683 I frid vill jag lägga mig ner, Vi sjöng den ofta under min konfirmandtidoch konfirmandledartid på andakter. Det är en ”trygghetspsalm.”.Psalmen 703 Ropa till
Gud över hela vår jord, har fått många röster. Några kommentarer till den: Texten är fin och
melodin, Det var den näst första psalmen jag lärde mig. Det är den finaste, som finns i hela
världen, Därför att den har bra melodi och go´ text. Kul att sjunga, Jag tycker den är bra,
bra melodi, Den är jättefin. Flera av de nya psalmerna var med i den här åldersgruppen:
Nr 756 Bara i dig har min själ sin ro. Det är en fin låt som alltid får mig i rätt stämning.
Man lär sig den snabbt och den gör sig bra i de flesta sammanhangen. Nr 767 Möt mig nu
som den jag är samt nr768 Du omsluter mig, har också blivit omtyckta av ungdomarna.
Dom är så fina och roliga att sjunga till.
Åldersgruppen 20-40
Psalm nr 45, Jesus för världen, Mycket vacker text, men favoritpsalmen varierar dock efter
årstid mm, skriver en kvinna i denna åldersgruppen. Nr 11,O store Gud, Den känns fräsch,
tidlös och man blir upprymd, den är mäktig samt nr 114, Stilla natt, Rogivande och stillsam,
den ger en inre frid och får de gamla barnakänslorna att komma fram, mysig,
tycker en man. Nästa psalm,som en man skriver är nr 1, Gud, vår Gud, vi lovar dig, Gammal
är äldst, sammanfattar det djupa i kristen tro med en underbar melodi.
En kvinna har följande favoritpsalmer: nr 709, Du är helig och nr 795, Alltid på väg, Dom
rör mig på ett mycket speciellt sätt och väldigt känslomässigt. Psalm nr 201, En vänlig
grönskas rika dräkt, Tankarna går till vår och sommar. En ljus och glad psalm , tycker en
kvinna. Om psalmerna nr 703, Ropa till Gud, och nr 756, Bara i dig, skriver en man
Härliga.
Åldersgruppen 40-60
Psalm 89, Se jag vill bära ditt budskap Herre, har nämnts av flera. En kvinna skriver: Jag
blir glad när jag sjunger den- och jag/ vi behöver glädje! Det är en bön ” låt ditt ord i mitt liv
få råda, då kan din vilja ske ” – och att be är gott. Nr 207, En liten stund med Jesus,
Forts. Bilaga 2
Härligt gung i rytmen, texten och melodin stämmer ihop. En annan kvinna skriver: Två
psalmer som påverkat mig på djupet är nr 89 och 217, Gud för dig är allting klart, Nr 249,
Blott en dag, är en trösterik psalm. Bred dina vida vingar, nr 190, är trösterik,- den är
vacker-den är kul att sjunga. Dessutom är adventspsalmerna höjdare- kraftfulla och
stämningsskapande, skriver en man.
Åldersgruppen 60-80
Psalm nr 289, Guds kärlek är som stranden, har många skrivit som sin favoritpsalm. Några
kommentarer: Älskar texten , Vackra ord och vacker musik , Jag känner en inre värme och
blir lugn och trygg , Den är lätt att sjunga . Även nr 249, Blott en dag, är en favorit: Denna
psalm sjöng min mormor ofta för mig när jag var liten , Fina ord, gammal psalm som många
känner igen . Nr 190, Bred dina vida vingar, är omtyckt:
Den psalmen skänker ro och frid i själen , Både ljusa och sorgliga minnen . Några har
”naturpsalmerna” som favoriter: nr 199, Dem blomstertid nu kommer, Man tänker på
sommaren , Jag förknippar den med skolavslutningar och min barndom . Nr 798, Som liljan
på sin äng, Melodin är mjuk och vacker och orden för oss nära naturen . Nr 251, Var jag
går i skogar, berg och dalar, Texten talar på ett bra sätt till oss människor vid möte med
Gud i naturen och ger tröst i livets alla skiften. Om nr 258, O liv, som blev tänt, tycker en
kvinna: Det är en storslagen psalm, som innehåller allt vad en kristen behöver. Den har
också en härlig poesi, skriven av en stor man. Man blir glad av att sjunga den, tycker jag.
En kvinna skriver: nr 738, Herre, du vandrar försoningens väg, Just nu i fastetider är den
psalmen min favorit . Nr 251, Närmare Gud till dig, Ända sen i skolan, när man sjöng en
psalm och läste en vers, berättelse. Sen har den jazzats upp av olika band och sen kom den i
filmen Titanic. Tycker att den ger mycket på det engelska språket också, skriver en kvinna.
Psalm nr 297, Härlig är jorden, är också en psalm, som många har nämnt. En kommentar:
Den har alltid följt mig genom livet, som en av de vackraste psalmer jag vet .Nr 172, De skall
gå till den heliga staden, En trygg fortsättning på vårt jordiska liv, tänker en kvinna. Nr
206,Herre jag vill bida, Det är trösterikt att få bida och att det ej beror på mina gärningar
utan man får lita på Herrens nåd, skriver en kvinna. Några hade skrivit psalmer utan
kommentarer: nr 108, Gå, Sion, din konung att möta, nr 268, Hur underlig är du i allt vad
du gör samt nr 322, Jag är en gäst och främling.
Forts. Bilaga 2
Åldersgruppen 80+
Sv ps 217, Gud för dig är allting klart, har flera angett, som sin favoritpsalm. En text som
säger mig mycket, var en av kommentarerna. Om Nr 303, Det finns en väg till himmelen,
skriver en man: Säger allt . Nr 357, Någon du känner är din bäste vän, fick jag mig en
gång tillsänd till tröst då jag låg på sjukhus. Därför ligger den mig varmt om hjärtat , nr
398, Vi reser ett tecken, är en härlig nattvardspsalm, som talar om en framtid utan murar
och orättvisor, nr 333, Änglarna sjunger i himlen, Blir alltid glad, när jag ser detta nummer
på psalmtavlan. Änglar, visst finns dom! Rolig att sjunga , nr 272:9, Kom, himmelske Fader,
var när mig som var en riktig ” tröstepsalm ” vid sjukdom för c:a 20 år sedan. Så gillar jag
naturligtvis melodierna till dessa psalmer. Musiken är viktig! skriver en kvinna. En annan
kvinna har följande favoritpsalmer: nr 202, De blomster som i marken bor, underbar poesi,
nr 292 B, Jublande lyfter vi här våra händer, en riktigt härlig psalm som är rolig att sjunga
och ” lyfter ” en , nr 443, Dig vi lovsjunger, ärar, vackra ord och fin musik samt nr 721,
Trädet och grenen och frukten hör samman. En man har följande minne av ps nr 495, I
öster stiger solen opp, Ungdomsminne, Gökotta på Folkhögskolan, andakt, naturen stod
stilla, psalmsången ljöd, solen höjde sig, oförglömligt.
Om Nr 45, Jesus för världen,skriver en man: Jag är mycket för den psalmen. Nr 200, I
denna ljuva sommartid, får följande kommentar: Sommaren är underbar. Ps nr 289, Guds
kärlek är som stranden, har flera skrivit som sin favoritpsalm. Kommentar: Vacker musikvackra ord. Till slut en hoppfull kommentar till ps nr 172, De skall gå till den heliga staden,
Att få komma till en värld där bara glädje råder och all ondska försvunnen och ändå minnas
de trofasta vänner. Att få sjunga, leka och dansa och möta den levande Herren. Hoppfullt att
möta Gud som står över alla härskare på jorden med all ondska.
Bilaga 3
ur Tofteryds församlings församlingsinstruktion:
Mission
Mission betyder sändning. Kyrkan är sänd i världen med uppdraget enligt S:t Matteus 28: 1820: Då gick Jesus fram till dem och talade till dem: ” Åt mig har getts all makt i himlen och
på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den
heliga Andens namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er. Och jag är med er alla
dagar till tidens slut. ”
Allt vad församlingen gör är kopplat till missionsuppdraget. Kyrkans mission är:
gudstjänsten, diakonin, undervisningen och församlingsgemenskapen. Varje kristen är genom
dopet missionär, kallad att vara ett vittne för Gud i världen, ett sändebud i sin
vardagssituation. Kyrkan är till för alla människor, även för den ” vanliga ” människan utan
speciella problem.
Vår församling har ombud för Lutherhjälpen, SKM ( Svenska Kyrkans Mission ) och SKUT
( Svenska Kyrkan i utlandet ).
Kyrkans hopp om en ny himmel och en ny jord fulländar kyrkans syn på det goda samhället
och i enlighet med profeten Jesajas ord i S:t Lukas 3: 4-6: ” En röst ropar i öknen: Bana väg
för Herren, gör hans stigar raka. Varje klyfta skall fyllas, varje berg och höjd skall sänkas.
Krokiga stigar skall rätas och steniga vägar jämnas. Och alla människor skall se Guds
frälsning. ” Herren är Gud och Han ger oss ljus.
