En hörnpelare i Medelhavskosten är ett rikligt intag av
grönsaker. Många menar
nu att nitratrika grönsaker
är den viktigaste faktorn
bakom den hälsosamma
kosten. Cirka 85 procent av
nitrat i kosten kommer från
grönsaker, det mesta av det
resterande från dricksvattnet.
Sallad, spenat och rödbetor gör dig
stark och uthållig
De senaste åren har det kommit alltmer forskning som starkt stöder betydelsen av nitratrika grönsaker för hälsa och välbefinnande [1, 2, 3, 4, 5].
Många menar att nitratrika grönsaker är den viktigaste faktorn bakom den
hälsosamma Medelhavskosten. Svenska forskare från Karolinska Institutet,
som professorerna Jon O Lundberg och Eddie Weitzberg, tillhör de ledande.
MD Olle Haglund skriver här om den stora betydelsen av nitrat i kosten.
E
tt fungerande kväveoxidsystem har ett stort antal viktiga
funktioner i kroppen, inklusive endotelfunktion, erektionsförmåga,
motverkande av kärlstelhet, förhindrande av högt blodtryck och proppbildning. Sedan 1986 har omvandling
i kroppen av aminosyran L-arginin ansetts vara den helt dominerande källan
till kväveoxid (NO). Hur detta går till
har jag och andra i detalj tidigare beskrivit [6, 7, 8, 9]. Sedan några år står
det klart att det finns ett viktigt kompletterande bildningssystem i kroppen. Detta är omvandlingen av nitrat
och nitrit till NO. Detta system har
dessutom vissa fördelar jämfört med
L-arginin/NO-systemet.
Som nämnts i mina tidigare artiklar
[8, 9, 10] kan det föreligga problem
med det traditionella L-arginin/kväveoxid-systemet. Som framgår av nedanstående figur fordras att NO-syntasets
(NOS) båda identiska halvor sitter ihop
24
för bildning av önskvärd NO. Om enzymet är delat, s.k. urkoppling (eng.
uncoupling) bildas i stället den fria radikalen superoxid. Denna radikal kan
sen reagera med NO i området, med
bildning av starkt skadligt peroxynitrit
och hydroxylradikal. Om det föreligger
urkoppling hjälper det inte att tillföra
L-arginin, eller L-citrullin.
En fördel med det alternativa nitrit/
nitrat/kväveoxidsystemet är att det
inte påverkas av ett dåligt fungerande
NOS. Ökat påslag av enzymet arginas,
”L-arginin-tjuven”, som bl.a. föreligger vid typ 2-diabetes, bör inte heller
påverkas av det alternativa systemet.
Förutom det starkt ökade intresset för
Figur1: Det
märkliga NOsyntaset.
Medicinsk access nummer 6 2012
nitratrika grönsaker pågår också en
intensiv forskning med nitrit/nitratbaserade läkemedel [11, 12].
Den nyttiga Medelhavskosten: Nitratets stora betydelse!
Det finns en rad studier som bekräftar
Medelhavskostens många hälsoeffekter [13, 14]. Detta gäller såväl skydd
mot hjärtkärlsjukdom, cancer och demens som ökad livskvalitet och ökad
livslängd. En hörnpelare i Medelhavskosten är ett rikligt intag av grönsaker.
Många menar nu att nitratrika grönsaker är den viktigaste faktorn bakom
den hälsosamma kosten.
Nitratrika grönsaker. Rucola nr 1!
Cirka 85 procent av nitrat i kosten
kommer från grönsaker, det mesta
av det resterande från dricksvattnet.
Nitrit i kosten kommer framför allt
från behandlade köttprodukter där
det ingår som matberedning/konserveringsmedel, bland annat hindrande
av bakterieväxt, bildning av botulinumtoxin, och för att ge köttet en mer
aptitlig färg. I nedanstående tabell
framgår de rikaste källorna i grönsaker till nitrat [5]. Man har delat in
innehållet i högt (1213-2650 mg/kg),
medelhögt (168-518 mg/kg) och lågt
(25-203 mg/kg). Det har tidigare talats
om rödbetor, rödbetsjuice och spenat
som de rikaste källorna. I den senaste
översiktsartikeln [5] är intressant nog
rucola (se bild) genomsnittligt den rikaste källan. Rucola är känd i Sverige
Nitratinnehåll i växter:
Högt nitratinnehåll (mg/kg)
Rucola2597 (2597-2597)
Spenat2137 (965-4259)
Bladsallad1893 (965-2782)
Rädisa 1868 (1060-2600
Rödbeta 1459 (644-1800)
Kinesiskt kål 1388 (1040-1859)
Medelhögt nitratinnehåll
Rova 624 (307-908)
Vitkål 513 (333-725)
Gröna bönor 496 (449-585)
Purjolök398 (56-841)
Vårlök353 (145-477)
Gurka240 (151-384)
Morot222 (121-316)
Potatis220 (81-713)
Vitlök183 (34-455)
Sötpeppar117 (93-140)
Grönpeppar 111 (76-159)
Lågt nitratinnehåll
Lök87 (23-235)
Tomater69 (27-170)
Ledningsvatten26 (22.8-30.3)
från 1400-talet då den kallades senapskål. En period förbjöds konsumtion
av rucola eftersom den ansågs vara ett
afrodiasikum och ”kåtmedel”. Detta
är mycket intressant med tanke på
nuvarande kunskap om betydelsen av
nitrat/nitrit/kväveoxid-systemet för
erektionsförmågan [7].
Nitratinnehållet varierar i grönsaken, med det högsta värdet i bladen,
Rucola (Eruca
sativa).
www.medicinskaccess.se
följt av stammen och roten. Nitratinnehållet påverkas av miljömässiga, jordbruksmässiga och ärftliga faktorer.
Ny bok: ”Riktiga män äter sallad”
Helt nyligen kom professor Mai-Lis
Hellénius tillsammans med kocken
KC Wallberg ut med boken ”Riktiga
män äter sallad. Mat som får dig att
må bra och leva längre [15]. I boken
ges mycket god information om mat
och hälsa inklusive spännande recept
och vackra foton. Innehållet i grön sallad, spenat och rödbetor av nitrat och
dess positiva effekter berörs liksom
många andra nyttiga ämnen. Som tidigare råder hon, liksom Livsmedelsverket, om ett lågt intag av mättat fett.
Idag föreligger en djup klyfta mellan
denna uppfattning och förespråkarna
för LCHF-kosten. Det finns idag stöd
för många positiva effekter av mättade
fettsyror. Samtidigt måste jag betona
att långtidseffekterna av mycket högt
intag av mättade fetter fortfarande är
dåligt utredda. Här behövs mycket
mer forskning!
Den viktiga tarm-spottkörtel-slingan (figur 2)
Kroppen har tre stora pariga salivbildande spottkörtlar: öronspottkörteln
(Parotis), undertungsspottkörteln och
underkäksspottkörteln. Salivkörtlarna
hos vuxna koncentrerar nitrat från
blodplasma. Intresset för nitrit och
nitrat i saliven var dock länge lågt eftersom man inte kunde se någon funktion av dessa ämnen i kroppen. Cirka
en fjärdedel av all cirkulerande nitrat
kommer från kosten eller från oxidering av kroppseget NO. Koncentrationen av nitrat i spottkörtlarna är hela
10-20 gånger högre än i blodet [16].
Hur denna koncentrering går till var
länge okänt. Helt nyligen rapporterades att proteinet sialin fungerar som
en effektiv nitrattransporterare [16,
17]. Sialin fungerar som en elektrogen
NO3-/H+-transportör i plasmamembranet i spottkörtlarnas celler. Utslagning (knockdown) av uttrycket för
sialin leder till stark minskning av nitratupptaget. Det finns ett par ovanliga
sjukdomar som beror på mutationer
»
25
av sialin-genen. Vid dessa ses starkt
minskad förmåga att transportera nitrat. Sialin uttrycks inte bara i spottkörtlarna utan även, fast i lägre grad, i
hjärna, hjärta, lunga, njurar och lever.
Betydelsen av sialin i dessa organ är
ännu oklar. Hur nitratet transporteras
vidare när det tagits upp med hjälp av
sialin, är ännu oklart.
I figur 3 framgår omsättningen av
nitrat (NO3-) och nitrit (NO2-) i kroppen. Nitrit och nitrat i kosten tas upp
i mage/tarm och når blodet där nitrat
omvandlas till nitrit. Med hjälp av
flera mekanismer, som deoxy-hemoglobin, myoglobin, xantinoxidas, vitamin C och polyfenoler, omvandlas
nitrit till NO. NO har en halveringstid
på 3-5 sekunder med omvandling särskilt till nitrit. Detta omvandlas vidare
till nitrat som ansamlas genom ovan
nämnda protein i spottkörtlarna. Saliven avges till munhålan. Med hjälp
av olika munhålebakterier som särskilt Veillonella-arter men också Actinomyces, Rothia och Staphylococcus epidermides, sker omvandling till
nitrit. Detta sker särskilt på den bakre
tredjedelen av tungan. Saliven med ni-
Figur 2.Tarm-spottkörtel-slingan.
26
trit sväljs och kan ha positiva effekter
på magsäcksslemhinnan, där en del av
nitriten omvandlas till NO med hjälp
av den sura miljön. Nitrit, och nitrat
från kosten, tas upp i tarmen till blodet
och kan som ovan nämnts omvandlas
till NO. Denna alternativa väg för
NO-bildning förstärks vid syrebrist
(hypoxi) och surt pH (acidos) [18].
Munsköljning förstör de positiva
effekterna
Nitrat i frigjord saliv i munnen omvandlas som nämnts av kommensala
bakterier i munhålans bakre del till
nitrit. Detta nitrit sväljs och har som
nämnts en rad positiva effekter i kroppen. Det finns nu stöd för att kronisk
användning av munsköljmedel som
Listerine, Corsodyl och SB12, genom
sitt innehåll av klorhexidin, bryter
detta förlopp genom att oskadliggöra
munhålebakterierna [19, 20]. Man
har visat att dessa sköljmedel minskar
skyddseffekten i magsäcken och blodtryckssänkningen av nitrat. En enda
sköljning kan ta bort nitrateffekterna
under 8 timmar (Filip Larsen; personlig information). Sannolikt är kroniskt
användande av dessa munsköljsmedel
negativt. Det har dock visats att dålig
munhygien med tandköttsinflammation är kopplad till ökad risk för såväl
hjärtkärlsjukdom som demens. Det är
självfallet angeläget att upprätthålla
god munhygien på andra sätt.
Bidrar till kärlsjukdom vid Sjögrens
syndrom?
Sjögrens syndrom (Keratokonjunktivitis sicca) är ett kroniskt autoimmunt
tillstånd av okänd orsak. Viss ärftlighet föreligger och man har sett att en
infektion kan vara utlösande hos ärftligt disponerade. Det förekommer i
cirka 1-2 procent av den svenska befolkningen. De vanligaste symtomen
är torra, svidande ögon och torr mun
p.g.a. förstörelse av tår- och spottkörtlar genom en immunologisk process.
Personer med Sjögrens syndrom har en
ökad risk för sjuklighet och dödlighet i
hjärtkärlsjukdom. Det är också visat att
de har en funktionellt försämrad kärlfunktion. Man har sett att de drabbade
har ordentligt nedsatta halter av nitrat
och nitrit i saliven och urinen [21]. Den
ökade risken för hjärtkärlsjukdom har
Figur 3. Omsättningen av nitrat
och nitrit i kroppen
(NO3-: Nitrat.
NO2-: Nitrit).
Medicinsk access nummer 6 2012
förklarats med immunologiska och inflammatoriska mekanismer. Med tanke
på de senaste kunskaperna om nitratets
och tarm-spottkörtel-slingans stora
betydelse är det också högst möjligt
att den nedsatta spottkörtelfunktionen
med minskat frisättande av nitrat med
saliven bidrar. Här skulle ett ökat intag
av nitratrika grönsaker och eventuell
behandling med nitritföreningar kunna
vara positivt.
Många effekter av nitratrika grönsaker
Nitrater har använts för att behandla
hjärtkärlsjukdom sedan många hundra
år. Det är dock först de senaste åren
som de positiva effekterna på hjärtkärlsjukdom av nitrat i kosten blivit
kända. Det finns många djurexperimentella studier som visat detta. Fortfarande finns det relativt få studier på
människa men dessa bekräftar resultaten från djurstudierna. Larsen och
medarbetare visade 2006 att tillförsel
till friska frivilliga av natriumnitrat,
0.1 mmol/kg kroppsvikt dagligen under 3 dagar, minskade det diastoliska
blodtrycket [22]. En annan studie visade att tillförsel av rödbetsjuice, 500
ml dagligen, sänkte blodtrycket, hämmade trombocytsammanklumpning
och förbättrade blodbrist- (ischemi)framkallad endotelfunktion [23]. Det
finns djurexperimentellt stöd för att
tillförsel på olika sätt av nitrit kan
minska det förhöjda pulmonella artärtrycket vid pulmonell hypertoni
[24]. Denna sjukdom är en progressiv
livshotande sjukdom. Inledande försök pågår nu för att använda nitrit för
behandling hos människa. Det finns
också inledande studier över positiva
effekter av oorganiskt nitrit på skydd
mot slemhinneskador av NSAIDs och
inflammatorisk tarmsjukdom [2].
Jag mäter själv kärlstelhet (som
pulsvågshastighet; PWV) och blodkärlsvidgningsförmåga/augmentationsindex (Aix) med Arteriografi.
En mycket enkel metod som ger bra
information på några minuter. I flera
fall med nedsatta värden har jag sett
påtaglig effekt genom att ordinera 1 dl
rödbetsjuice (Biotta) morgon och kväll
www.medicinskaccess.se
tillsammans med slow-release vitamin
C och bär (lingon/blåbär) utan socker.
Effekter på uthållighet och muskelstyrka
Tillförsel av nitrat som natriumnitrat
eller naturligt som rödbetsjuice har tidigare visats minska syrekostnaden vid
fysisk aktivitet och öka prestationsförmågan [25, 26]. Larsen och medarbetare visade att tillförsel av nitrat under tre
dagar säkerställt förbättrade funktionen av mitokondrierna i musklerna. En
annan mekanism har föreslagits vara
modifierad hantering av Ca2+ intracellulärt i muskelcellerna.
Nitrat till möss gav starkare muskler
En ny studie på möss med Andrés
Hernandez och medarbetare från Karolinska Institutet i spetsen, har påvisat ytterligare en möjlig mekanism
bakom förbättrad prestationsförmåga
[27]. En musstam erhöll placebo eller
1 mM natriumnitrat i dricksvattnet under 7 dagar. Denna nitrattillförsel motsvarar det som kan fås med en vanlig
kost med 200-300 gram spenat eller
3-4 rödbetor om dagen. Mössen fick
därefter träna. Redan efter en vecka
hade mössen som fått nitrat blivit
cirka 35 procent starkare i benens och
fötternas muskler. Den största effekten sågs i extensor digitorum longus,
som sitter på underbenets framsida,
och flexor digitorum brevis som hör
hemma i foten. Forskarna fann också
att de möss som fått nitrat hade ökad
förekomst av två äggviteämnen som
har med omsättningen av kalcium,
kallade CASQ1 och DHPR.
Hur säkert är intag av nitrit och
nitrat?
Nitrat och nitrit har i århundranden använts för matberedning/konservering
genom att minska bakterieväxt och
sporbildning i kött och fisk och för att
ge maten en fräschare färg. Fram till
1960-talet ansågs hälsoaspekter om
nitrit och nitrat i kosten som ointressanta. År 1976 publicerades två artiklar
som visade att nitrit i kosten kunde leda
till bildning av cancerframkallande nitrosaminer. Ett flertal studier har visat
att nitroso-föreningar kan vara cancerframkallande hos försöksdjur [4, 5,
28]. Trots omfattande studier har man
inte funnit någon koppling av nitritintag till ventrikelcancer, prostatacancer
eller annan cancer hos människa [4, 5,
28]. Man uppmanar dock till fortsatt
uppmärksamhet på effekten av nitrit i
behandlad/konserverad kött och fisk.
Det finns idag ett ökat stöd för att intag
av nitratrika grönsaker snarare har en
skyddande effekt mot cancer.
Summering
De senaste åren har det som framgått
ovan kommit alltmer forskning som
betonar betydelsen av ett högt intag av
nitratrika grönsaker. Många experter
menar att dessa svarar för de största
vinsterna med den s.k. Medelhavskosten. Andra viktiga komponenter
i denna kost är frukt och bär, fet och
mager fisk, relativt lågt kaloriintag
och lätt-måttlig vinkonsumtion. Antioxidanterna i denna kost som vitamin
C, polyfenoler/flavonoider, inklusive
det röda vinets resveratrol tros bidra till omvandlingen av nitrit/nitrat
till kväveoxid och därmed till ett väl
fungerande alternativt NO-system.
Olle Haglund
Medicine doktor
[email protected]
Referenslistan finns på
www.medicinskaccess.se
27
Referenser:
1. Larsen FJ. Dietary inorganic nitrate: Role in exercise physiology, cardiovascular and metabolic regulation. Thesis Karolinska Institute 2011.
2. Lundberg JO et al. Biology of nitrogen oxides in the gastrointestinal tract. Gut. Online published Jan 2012:1-14.
3. Haglund O. Nitrit/nitrat-systemet – en viktig del av kväveoxidsystemet. Medicinsk Access 2012;nr 3:16-21.
4. Machha A et al. Inorganic nitrate: a major player in the cardiovascular health benefits of vegetables? Nutr Rev 2012;70:367-372.
5. Lidder S et al. Vascular effects of dietary nitrate (as found in green vegetables & beetroot) via the nitrate-nitrite.nitric oxide pathway. Br J
Pharmacol. E-published 13 Aug 2012.
6. Haglund O. Nedsatt endotelfunktion avgörande för uppkomst av hjärtkärlsjukdom. Medicinsk Access 2008;nr 3:26-31.
7. Haglund O. L-arginin och kväveoxid (NO) också avgörande för erektionen. Medicinsk Access 2008;nr 4/5:37-43.
8. Haglund O. L-arginin/kväveoxidsystemet – ett av kroppens viktigaste system. Medicinsk Access 2010;nr 8/9:17-22.
9. Haglund O. Åldrande och kärlstelhet – hur mycket kan förebyggas och behandlas? Medicinsk Access 2011;nr 1:9-13.
10. Haglund O. Nitrit/nitrat-systemet – en viktig del av kväveoxidsystemet. Medicinsk Access 2012;nr 3:16-21.
11. Kevil CG et al. Inorganic nitrite therapy: historical perspective and future directions. Free Radic Biol Med 2011;51:576-593.
12. Omar SA et al. A comparison of organic and inorganic nitrates/nitrites. Nitric Oxide 2012;26:229-240.
13. Sofi F et al. Accruing evidence on benefits of adherence to the Mediterranean dietary pattern: an updated systematic review and metaanalysis. Am J Clin Nutr 2010;92:1189-1196.
14. Dilis V et al. Mediterranean diet and CHD: the Greek European prospective investigation into cancer and nutrition cohort. Br J Nutr
2012;108:966-709.
15. Hellénius M-L och medarbetare. Riktiga män äter sallad. Mat som får dig att må bra och leva länge. ICA Bokförlag 2012.
16. Lundberg JO. Nitrate transport in salivary glands with implications for NO homeostasis. PNAS 2012;109:13§44-13145.
17. Qin L et al. Sialin (SLC17A5) functions as a nitrate transporter in the plasma membrane. PNAS 2012;109:13434-13439,
18. Castiglione N et al. Nitrite and nitrate reductases: From molecular mechanisms to significance in human health and disease. Antiox Redox
Signal 2012;17:684-716.
19. Govoni M et al. The increase in plasma nitrite after a dietary nitrate load is markedly attenuated by an antibacterial mouthwash. Nitric
Oxide 2008;19:333-337.
20. Petersson J et al. Gastroprotective and blood pressure lowering effect of dietary nitrate are abolished by an antiseptic mouthwash. Free
Radic Biol Med 2009;46:1068-1075.
21. Xia D et al. Alteration of nitrate content in saliva, serum, and urine in patients with salivary dysfunction. J Oral Pathol Med 2003;32:95-99.
22. Larsen FJ et al. Effects of dietary nitrate on blood pressure in healthy volunteers. New Engl J Med. 2006;355:2792-2793.
23. Webb AJ et al. Acute blood pressure lowering, vasoprotective, and anti-platelet properties of dietary nitrate via bioconversion to nitrite.
Hypertension 2008;51:784-790.
24. Bueno M et al. Nitrite signaling in pulmonary hypertension: mechanisms of bioactivation, signaling and therapeutics. Antiox Redox Signal
E-published 2012.
25. Larsen FJ et al. Effects of dietary nitrate on oxygen cost during exercise. Acta Physiol (Oxf) 2007;191:59-66. 2007
26. Cermak NM et al. Nitrate supplementation´s improvement of 10-km time-trial performance in trained cyclists. Int J Sport Nutr Exerc
Metab. 2012;22:64-71.
27. Hernández A et al. Dietary nitrate increases tetanic (Ca2+)i and contractile force in mopuse fast-twitch muscle. J Physiol 2012;590:35753583.
28. Sindelar JJ et al. Human safety controversies surrounding nitrate and nitrite in the diet. Nitric Oxide 2012;26:259-266.
Medicinsk access nummer 6 2012
