ghix
MAJ 2015
HOPP
¨
¨
for hemlosa
och fattiga
ghix
˙
I DETTA NUMMER
3
˚ ¨
BLICK PA VARLDEN
¨
T
s ME R PA˚ N ATE
OM OSS
¨
˚
Vad hander pa
Rikets sal?
Asien i fokus
4
8
˚
MANADENS TEMA
¨
(Se under OM OSS ˛ MOTEN.)
¨
¨
HJALP FOR FAMILJEN
r
¨
Lar dina barn att lyda
¨
10 ”Gud hjalper oss
¨
˚
˚
att laka vara sar”
12
¨
˚
I det har videoklippet far du se hur
¨
˚
Jehovas vittnens moten gar till.
¨
¨
Hopp for hemlosa
och fattiga
BARN
¨
BLI JEHOVAS V AN
¨
¨
Be snallt och sag tack
¨
HISTORISKA PORTRATT
¨
˚
I det har videoklippet far du se
¨
˚
¨
varfor Kevin blir sa glad nar han
¨
lart sig att vara artig.
al-Khwarizmi
14
BIBELNS SYN
16
SLUMP ELLER FORMGIVNING?
¨
(Se under BIBELNS PRAKTISKA VARDE ˛ BARN.)
˚
Vald
Lysorganet hos en liten
¨
blackfisk
Vol. 96, No. 5 / Monthly / SWEDISH
˚
˚
Upplaga: 51788 000 pa 101 sprak
¨
˚
¨
¨
¨
Den har publikationen far inte saljas. Den ges ut som en del av ett varldsvitt bibliskt undervisningsarbete som understods
¨
¨
˚
¨
¨
¨
genom frivilliga bidrag (plusgiro 17 07-9). Om inget annat anges ar bibelcitaten hamtade fran Nya varldens oversattning
˚
¨
av Den heliga skrift – studieutgava med fotnoter och parallellhanvisningar.
Druck und Verlag: Wachtturm Bibel- und Traktat-Gesellschaft der Zeugen Jehovas, e. V., Selters/Taunus. Verantwortliche
˚
Redaktion: Ramon Templeton, Selters/Taunus. Vakna! (ISSN 0346-4032) utges pa svenska av Jehovas vittnen, Stenhusvej 28, DK-4300 Holbæk, Danmark. Ansvarig utgivare: Lars-Erik Eriksson.
Awake! (ISSN 0005-237X). Periodicals Postage Paid at Brooklyn, NY, and at additional mailing offices.
POSTMASTER: Send address changes to Awake!, 1000 Red Mills Road, Wallkill, NY 12589-3299.
5 2015 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania. Printed in Germany.
r
Vill du veta mer
˚
eller fa en gratis bibelkurs?
˚
˚
Ga in pa www.jw.org/sv
eller skriv till:
JEHOVAS VITTNEN, Stenhusvej 28, DK-4300 Holbæk, Danmark.
¨ ¨
For lasare i FINLAND: PB 68, FI-01301 Vanda, Finland.
¨
˚
En komplett lista over adresser finns pa www.jw.org/sv/kontakt.
˚
¨
BLICK PA VARLDEN ASIEN
ASIEN
I FOKUS
¨ ¨
Asien ar varldens folkrikaste
kontinent. Bara i Kina och Indien
¨
bor mer an en tredjedel av jordens
˚
befolkning. Vilka utmaningar star
¨
¨ ¨
¨
asiatiska lander infor nar det galler
att utbilda och skydda sina
˚
invanare?
¨
FLICKBARNSDOD EFTER TYFONER
¨
Enligt en studie ar det genomsnittliga antalet flickbebisar som
¨
˚
dor i Filippinerna under aret efter
˚
¨
¨
en tyfon 15 ganger storre an det
¨
totala antalet omkomna manni¨
skor i sjalva stormen. Bidragande
faktorer kan vara att familjer
¨
drabbas av arbetsloshet eller stora reparationskostnader efter
˚
˚
stormen. Det kan ocksa bero pa
¨ ¨
¨
¨
att foraldrar fordelar mat, halso˚
¨
vard och liknande ojamnt mellan
sina barn.
¨
¨
VAD BIBELN SAGER: ”Dela ditt brod
¨
med den hungrige, ge hemlosa
stackare husrum, ser du en na˚ ¨
ken sa kla honom.” (Jesaja 58:7,
Bibel 2000)
¨
UTBILDNING SKYDDAR BARN Enligt juridiska experter i Kina okar risken
¨
¨ ¨
¨ ¨
att barn utsatts for overgrepp om foraldrarna inte undervisar dem
˚
om sex i tidig alder. Under perioden 2010 till 2013 hanterade kine˚
¨
¨
siska aklagare omkring 8 000 anmalningar om sexuella overgrepp
¨
˚
¨
˚
¨
mot barn. Barn ”ar sarbara och blir latt maltavlor”, sager Wu Zong¨
¨
¨
¨
xian, professor i straffratt vid Pekings lararhogskola. ”Utbildning ar
¨
¨
nyckeln till att forebygga sexovergrepp.”
¨
¨
˚
¨ ¨
¨
VAD BIBELN SAGER: Forstandiga foraldrar lar sina barn hur de
¨ ¨ ¨
kan skydda sig mot ”den man som talar det som ar forvant”.
˚
(Ordspraksboken 2:1, 10–12, fotnoten)
¨
¨
¨
¨
¨
SJALVMORD BLAND ALDRE I SYDKOREA Mer an en fjardedel av sjalv˚
morden i Sydkorea under 2011 begicks av personer som var 65 ar
¨
˚
˚
¨ ¨
eller aldre. Nagra forskare tror att fenomenet beror pa en forandrad
¨
˚
¨
˚
¨
installning till vard av aldre och pa ekonomiska faktorer – nastan
¨
50 procent av alla aldre i Sydkorea lever i relativ fattigdom. Numera
¨
tycker inte ens halften av sydkoreanerna att barnen ska ta hand om
˚
¨ ¨
sina aldrande foraldrar.
¨
¨
VAD BIBELN SAGER: ”Ara din far och din mor.” (Efesierna 6:2)
Vakna! maj 2015 3
˚
MANADENS TEMA
¨
¨
Hopp for hemlosa och fattiga
¨
Joe ar en amerikansk krigsveteran.
Familjetragedier och andra olyckliga
¨
omstandigheter gjorde honom
¨
˚
hemlos under 18 ar. Ibland gick han
¨
¨
till ett bibliotek, dar det hande att
˚
han smapratade med en av
bibliotekarierna. De samtalen
¨ ¨
forandrade hans liv.
´
Martın, en ung man i Argentina,
¨
kande en andlig tomhet och tyckte
¨
livet verkade meningslost. I sitt
¨
¨
sokande efter mening lamnade han
sitt hem, och det hela slutade med
˚
att han brukade sova pa en strand.
˚
˚
Han hittade inga svar pa sina fragor,
utan blev bara djupt deprimerad.
¨
Han grat och bad till Gud: ”Om du
˚
¨
finns, sa hjalp mig att finna dig.”
¨
Hur gick det for honom? Vi ska se.
¨
ORSAKERNA till hemloshet varierar. En del, som
˚
¨
¨
Joe, rakar ut for personliga tragedier. Andra gor som
´
¨
Martın och valjer helt enkelt bort ett ”vanligt” liv,
¨
eftersom de ser det som inrutat och meningslost.
Andra orsaker kan vara fattigdom, naturkatastrofer,
˚
vald i hemmet, drog- eller alkoholmissbruk, psykisk
¨
¨
ohalsa, bostadsbrist eller arbetsloshet.
¨
˚ ¨
˚
¨
˚
For inte sa lange sedan sags hemloshet som na¨
¨
got som var begransat till u-lander och krisdrab¨
˚
¨
bade eller krigsharjade omraden. Men hemloshet
¨
har nu ”blivit ett allvarligt samhallsproblem i de
¨
¨
flesta i-lander”, sager psykologiprofessor Paul Toro.1
˚
¨
Nagra bidragande orsaker kan vara vaxande eko¨
¨
nomiska klyftor och otillrackliga statliga insatser for
˚
laginkomstfamiljer.
˚
¨
Manga oroar sig for morgondagen. Men en del har
kunnat minska sin stress och oro genom att under¨
¨
¨
soka vad Bibeln sager om framtiden, ett amne vi ska
˚
˚
¨
komma in pa snart. Men Bibeln kan ocksa hjalpa oss
nu, eftersom den ger oss sunda principer att leva
¨ ¨
˚
efter. De principerna kan forbattra var ekonomiska
˚
˚
¨ ¨
¨
1 Pa grund av konflikter, vald och forfoljelse har miljoner manniskor
¨
tvingats lamna sina hem och bli flyktingar, antingen utomlands eller i sitt
¨
¨
hemland. Det har problemet togs upp i Vakna! for 22 januari 2002.
˚
¨
¨
situation och var kanslomassiga balans.
¨
´
˚
Det ar Joe och Martın levande bevis pa.
¨ ¨
BIBELN FORANDRADE HANS LIV
”Jag upplevde Joe som en intelligent,
¨
¨
artig och odmjuk person”, berattade
˚
Cindi, som ofta sag honom i biblioteket
¨
dar hon arbetade. Eftersom hon var ett
Jehovas vittne brukade hon ge honom tid¨
skrifterna Vakttornet och Vakna! Hon bjod
˚
¨
¨
ocksa in honom till ett forsamlingsmote.
¨
¨
¨
Dar bemottes han med vanlighet och
respekt. Det gjorde att han kom tillbaka
˚
¨
¨
fler ganger. En man i forsamlingen erbjod
sig att studera Bibeln med honom, och
¨
det ville han garna.
¨
Joe tyckte om det han fick lara sig och
¨
¨
¨
borjade tillampa Bibelns principer, aven
¨ ¨
om det innebar stora forandringar i hans
¨
livsstil. Han forstod bland annat att livet
¨
˚
˚
˚
ar en gava fran Gud som maste behand¨
¨
las med respekt och att rokning forore¨ ¨
nar kroppen. (Psalm 36:9) Darfor slutade
¨
¨
han roka och borjade leva i enlighet med
˚
˚
2 Korinthierna 7:1: ”Lat oss rena oss fran
¨
¨
varje fororening.” Det har var inte bara
˚ ¨
¨
¨
bra for hans halsa, utan ocksa for hans
˚
planbok.
¨
¨
Bibeln lar att man ska anstranga sig
¨
¨ ¨
¨
for att forsorja sig sjalv.1 (1 Thessaloni¨
¨
¨
kerna 4:11, 12) Nar Joe forstod det borja¨
¨
de han soka jobb. ”Det finns inget battre
¨
¨
¨
¨
for manniskan an att hon ater och dricker
˚
¨
¨
och later sin sjal njuta av det som ar
˚
¨
¨
gott pa grund av hennes moda”, sags det
i Predikaren 2:24. Ett arbete kan ge oss
¨
¨
sjalvaktning, vilket i sin tur kan gora oss
˚
¨
gladare. Det ger oss ocksa mojlighet att
¨
dela med oss till behovande. (Efesierna
4:28)
˚
1 En del som vill arbeta kan inte det, kanske pa grund
˚
¨
¨ ˚
av funktionshinder, dalig halsa eller hog alder. Men den
˚
˚
som ”inte vill arbeta” tar Gud avstand fran. (2 Thessalonikerna 3:10)
¨
¨
Joe kande att han fick sin vardighet tillbaka
¨
nar han studerade Bibeln.
¨
¨
˚
Cindi berattar att forsamlingen sag
¨
Joes uppriktiga anstrangningar och tog
˚
¨
sig an honom. Nagra hjalpte honom att
¨
ansoka om bostad och annat han var be¨
¨
rattigad till. Joe fortsatte att gora andliga
¨
framsteg, och med tiden dopte han sig
och blev ett Jehovas vittne. Nu kan han
¨
tala av egen erfarenhet nar han uppmunt¨
˚
rar andra att undersoka Bibelns visa rad.
˚
(Ordspraksboken 3:13, 14)
HAN FANN LIVETS MENING
´
¨
¨
¨
Martın var 20 nar han borjade soka
efter livets mening. ”Jag tog droger och
¨
¨
undersokte alla mojliga religioner och filo¨
sofier for att fylla tomrummet inom mig,
¨
men till ingen nytta”, berattar han. Efter
en tid i Kalifornien flyttade han till Hawaii.
”Jag tyckte att jag hade hittat paradiset”,
¨
sager han. Men vackra omgivningar kunde inte heller fylla tomrummet. Han fort¨
˚
satter: ”Jag blev sa deprimerad att jag
˚
funderade pa att ta livet av mig.” Det var
˚
¨
da han brot ihop och bad till Gud: ”Om du
˚
¨
finns, sa hjalp mig att finna dig.”
´
Martın mindes att han hade sett en
skylt med texten ”Jehovas vittnen, Rikets
¨
¨
˚
˚
sal”. Han bestamde sig for att ga dit pa
¨
˚
˚
¨
ett mote. ”Jag hade langt har och skagg
˚
¨
och hade pa mig samma klader som jag
˚
¨
¨
˚
haft i manader”, sager han, ”men anda
¨
´
blev jag varmt valkomnad.” Martın tackade ja till ett bibelstudium och gick regel˚
˚
bundet fran sitt ”hem” pa stranden in till
¨
stadens torg for att studera.
Vakna! maj 2015 5
´
˚
Martın ser numera positivt pa livet.
¨
¨
´ ˚
˚
Antligen borjade Martın fa svar pa sina
˚
¨
fragor. Det hjalpte honom att komma ur
¨
¨
sin depression och kanna den gladje som
¨
¨
Jesus talade om nar han sa: ”Lyckliga ar
¨
de som ar medvetna om sitt andliga behov.” (Matteus 5:3)
´
¨
Martıns nya livssyn blev tydlig nar
¨
han borjade leva efter samma bibliska
¨
principer som hade hjalpt Joe att ta kon¨
troll over sitt liv. Han snyggade till sig,
¨
och med vittnenas hjalp kunde han hit˚
¨
ta bade jobb och bostad. ”Forut var jag
˚
”Folk reagerade verkligen pa de
¨ ¨
forandringar jag gjorde.”
¨
˚
¨
den hemlose mannen pa torget”, berat˚
˚
tar han, ”sa folk reagerade verkligen pa
¨ ¨
de forandringar jag gjorde.”
´ ˚
¨
˚
˚
Martın atervande sa smaningom till
¨
Argentina, dar han blev ett Jehovas vittne.
¨
˚
˚
Nu ser han det som en forman att fa
¨
¨
hjalpa andra sokare att hitta livets
mening.
¨
¨
NAR HEML
OSHET OCH FATTIGDOM
¨
INTE L ANGRE FINNS
¨
Jeremia, en av Guds forntida tjanare,
¨
˚
levde under en valdigt svar tid. En grym
fiendenation hade invaderat hans hem˚
¨
land, och manga av hans landsman hade
¨
forts i landsflykt
och blivit slavar. (Klago¨
visorna 1:3) Aven om Jeremia klarade sig,
¨
¨
forlorade han i stort sett allt han agde.
I sin stora sorg bad han till Gud: ”Kom
˚
¨
¨
ihag min nod och min hemloshet.” (Klagovisorna 3:19)
˚
¨
Trots sin svara situation forlorade
¨
¨
Jeremia inte hoppet. Varfor inte? For det
¨
forsta visste han att Jehova aldrig skulle
¨
¨
overge honom. (Jeremia 1:8) For det andra brukade han studera Guds ord, som
˚
talar om en tid da fattigdom och lidande
˚
¨
¨
RAD FOR EN BATTRE EKONOMI
˚
¨
Undvik onodiga skulder. ”Lan˚
tagaren blir langivarens slav.”
˚
(Ordspraksboken 22:7)
¨
Akta dig for snabba pengar.
”Den oerfarne tror varje ord,
˚
men den kloke aktar pa sina
˚
steg.” (Ordspraksboken 14:15;
22:26, 27)
¨
˚
Jobba hart. ”Den late ar full
¨
˚
av begar men far ingenting, de
¨
flitigas hunger blir rikligen mat˚
tad.” (Ordspraksboken 13:4,
Svenska Folkbibeln)
˚
Var mattlig. ”En drinkare och
˚
en frossare rakar i fattigdom.”
˚
(Ordspraksboken 23:21)
¨
Ha en balanserad installning.
”Ge mig varken fattigdom eller
˚
rikedom.” (Ordspraksboken 30:
8, 9)
¨
˚
Var generos, inte snal. ”En
¨
˚
givmild manniska far rikt igen.”
˚
(Ordspraksboken 11:25, Bibel
2000)
”De skall bygga hus och bo i dem.” (Jesaja 65:21)
¨
¨
ska forsvinna och ersattas av fred och
¨
sakerhet. (Psalm 37:10, 11)
¨ ¨ ¨
De har forandringarna kommer inte
¨
att bli verklighet genom manniskors an¨
strangningar, utan genom det som kallas
Guds rike. (Daniel 7:13, 14) Kungen i det
¨
¨
riket ar ingen mindre an Jesus, som un˚
¨
der sin tid pa jorden hade stor medkansla med fattiga. (Lukas 7:22; 14:13) Under
¨ ¨
hans styre ”skall den rattfardige blomstra”, och det kommer att vara ”fred i
¨
¨
overflod”. ”Han skall befria den fattige
˚
¨
˚
¨
¨
som ropar pa hjalp, ocksa den nodstallde
¨
˚
¨
och den som ingen hjalpare har. Fran for˚
¨
tryck och vald skall han frikopa deras
¨
sjal.” (Psalm 72:7, 12, 14)
Jesus gjorde Guds rike till huvudtemat
¨
i sin undervisning. (Lukas 4:43) Han lar¨
˚
de manniskor att be: ”Lat ditt kungarike
˚
˚
komma. Lat din vilja ske, sa som i himlen
˚
˚ ˚
sa ocksa pa jorden.” (Matteus 6:9, 10)
¨
Hur kommer livet att bli nar Guds rike
¨
har tagit makten over jorden? Bibeln ger
˚
¨
˚ ¨
¨
oss nagra forhandsglimtar. Sa har sags
det om dem som lever under Guds rikes
styre:
˙ ”De skall bygga hus och bo i dem;
˚
¨
och de skall plantera vingardar och ata
¨
deras frukt. De skall inte bygga for att
˚
¨
nagon annan skall bo dar; de skall inte
¨
˚
¨
plantera for att nagon annan skall ata.
¨
... Mina utvalda skall gora fullt bruk av
¨
sina handers verk.” (Jesaja 65:21, 22)
˙ ”De skall sitta, var och en under sin
¨
vinstock och under sitt fikontrad, och
¨
¨
ingen skall skramma dem; ty hararnas
Jehovas mun har talat.” (Mika 4:4)
¨
¨
Det har sakra hoppet kan vara ett
ankare i stormiga tider. Dessutom kan
¨
˚
Bibelns principer hjalpa oss att fa en
meningsfull och lycklig tillvaro redan nu.
´
˚
Det kan Joe, Martın och manga andra
˚
intyga. Var skapare, Jehova, har lovat:
”Den som lyssnar till mig skall bo i trygg¨
het och inte behova frukta olyckans
¨
˚
skrack.” (Ordspraksboken 1:33) Vi
¨
hoppas att de har orden blir verklighet
¨
¨
aven for dig! ˛
Vakna! maj 2015 7
¨
¨
¨
¨
HJALP FOR FAMILJEN FORALDRASKAP
¨
Lar dina
barn att
lyda
UTMANINGEN
˚ ˚
¨
Det pagar en standig kamp
˚
mellan dig och din fyraaring,
¨
˚
och han verkar nastan alltid ga
segrande ur striden.
¨
¨
˚
˙ Nar du sager at honom att
¨
˚
gora nagot som han inte vill,
ignorerar han dig.1
¨
¨
˚
˙ Nar du sager at honom att
¨
˚
inte gora nagot som han vill,
˚
far han ett utbrott.
¨
¨
¨
˚
”Ar det har en overg
¨ aende
¨
fas?” tanker du. ”Ar det bara
¨
att vanta och hoppas att det
˚ ¨
gar over?”
¨
Du kan lara honom att lyda.
˚
˚
Men innan vi gar in pa det ska
˚
¨
vi se pa en mojlig orsak till
hans beteende.
¨
˚
¨
VARFOR DET BLIR SA HAR
¨
¨
¨
Nar ditt barn var nyfott var din framsta roll att ta hand
¨
om honom. Du lydde minsta lilla vink. Borjade han gny
fanns du genast vid hans sida. Den reaktionen var na˚
¨
turligtvis pa sin plats eftersom en bebis behover sina
¨ ¨
¨
¨
˚
foraldrars standiga uppmarksamhet och omvardnad.
˚
¨
˚
Manader av intensiv ompyssling satter sina spar.
¨
Nu beter sig barnet som om han ar herre i huset och
¨ ¨
¨
¨
som om foraldrarna ar hans lydiga betjanter. Runt
˚ ˚ ˚
˚
tvaarsaldern blir han dock medveten om den harda
¨
¨ ¨
verkligheten: hans lilla ”diktatur” har stortats. Forald¨
¨ ¨
rarna lyder inte langre honom, de forvantar att han
¨ ¨
˚
ska lyda dem. Det har ar ett tufft uppvaknande! Manga
barn protesterar med raseriutbrott. Andra testar sina
¨ ¨
¨
foraldrar genom att vagra lyda.
¨ ¨
˚
¨ ¨
˚
I det har laget maste foraldrarna ta pa sig en ny roll
¨ ¨
– som en auktoritet som tydligt visar vad som forvantas
¨
av barnet. Men vad ska man gora om han ignorerar eller
¨
¨ ¨
motsatter sig foraldrarnas auktoritet, som i det inledande scenariot?
¨
1 I den har artikeln talar vi om
som
¨ barnet
¨
en˚ pojke,
men principerna ar tillampliga
˚
pa bade pojkar och flickor.
r
˚
¨
¨
Pa jw.org finns mer hjalp for familjer.
¨
VAD DU KAN GORA
Ta ledningen. Ditt barn kommer aldrig att acceptera din
˚
roll som ledare om han inte ser dig ta ledningen. Sa
˚
¨
se till att visa din auktoritet pa ett balanserat satt. Under
˚
˚
˚
de senaste artiondena har sa kallade experter fatt or˚
˚
det ”auktoritet” att lata hart. En psykolog kallade till och
¨ ¨
¨
med foraldraauktoritet for ”oetiskt” och ”omoraliskt”.
¨
¨
¨
¨
Men alternativet ar slapphanthet, och det kan gora bar¨
¨
˚
nen forvirrade och bortskamda och fa dem att tro att de
¨
¨
¨
kan gora vad de vill. Det kommer inte gora dem redo for
˚
vuxenlivet. (Biblisk princip: Ordspraksboken 29:15)
˚
Vaga fostra. Enligt Cambridge International Dictionary
¨
of English definieras fostran som ”ovning som leder till
¨
lydnad eller sjalvkontroll, ofta i form av regler och konse¨
kvenser ifall reglerna bryts”. Sj˚ alvklart ska fostran aldrig
¨
¨
vara orimlig eller hansynslos. A andra sidan ska den inte
¨
vara slapp eller inkonsekvent, vilket gor barn omotivera¨
˚
de att andra sig. (Biblisk princip: Ordspraksboken 22:6)
¨ ¨
˚
Var tydlig. Vissa foraldrar fragar sina barn om de vill
¨
lyda. (”Skulle du vilja stada ditt rum?”) De tycker kanske
˚
att det visar prov pa god ton. Men risken med den takti¨
˚
¨ ¨
˚
ken ar bade att foraldrarna far en undergiven roll och
¨
¨
att barnen tycker sig kunna vaga for- och nackdelar mot
¨
¨
varandra och sedan valja om de vill lyda eller inte. Avsag
dig inte din auktoritet, utan ta ledningen genom tydliga
besked. (Biblisk princip: 1 Korinthierna 14:9)
˚ ˚
¨
Var bestamd. Om du har sagt nej sa hall dig till det, och
se till att du och din partner bildar en enad front. Om ni
¨
˚
har bestamt att ett beteende ska fa vissa konsekvenser,
˚
¨
¨
se da till att de genomfors. Veckla inte in dig i forhand¨
¨
¨
lingar eller andlosa diskussioner om varfor du tog ett be¨
¨
¨
˚
slut. Det ar mycket battre for bade dig och ditt barn
˚
om du later ditt ”ja betyda ja” och ditt ”nej, nej”. (Jakob
5:12)
¨
¨
Var karleksfull. Familjen ar varken en demokrati eller
¨
¨
¨
en diktatur. Det ar i stallet Guds karleksfulla anordning
¨
¨
¨
for att leda barn in i vuxenlivet. En del i detta ar att lara
¨
¨
dina barn att lyda och hjalpa dem att kanna sig trygga
¨
och alskade. ˛
¨
A N V A N D B¨ A R A
B I B E L S TA L L E N
˚
¨
”En pojke som tillats lopa fritt drar
¨
˚
skam over sin mor.” (Ordspraksboken 29:15)
¨
¨
”Ova en pojke enligt den vag han
¨
˚
˚
bor ga.” (Ordspraksboken 22:6)
”Om ni inte ... frambringar tal som
¨ ¨
¨
˚
˚
ar latt att forsta, hur skall man da
kunna veta vad som talas?”
(1 Korinthierna 14:9)
¨
F OR MER INFORMATION
˚
˚ ˚
¨
Ga in pa var hemsida jw.org for att ta
˚
reda pa mer om hur Bibelns principer
¨
¨ ¨
kan hjalpa foraldrar. Se under BIBELNS
¨
¨
¨ ¨
PRAKTISKA VARDE ˛ PAR & FORALDRAR. Dar
hittar du artiklar som:
”Fostran av barnen”
”Hur man handskas med barns
raseriutbrott”
¨
”Hur man sager nej”
”Ge dina barn moraliska
¨
varderingar”
”Om ditt barn ljuger”
¨
”Hur man tillrattavisar sin
˚
tonaring”
˚
¨
¨
Se ocksa Vakna! for april 2015, dar
˚
¨
¨
manadens tema ar ”Vad hande med
barnuppfostran?”
Vakna! maj 2015 9
Minneskransar vid
gymnastiksalen.
Anzjelika dog under
gisslandramat.
¨
¨
˚
˚
”Gud hjalper oss att laka vara sar”
˚
NATALJA och hennes nioarige son, Aslan,
¨
¨
˚
krop tatt intill Zarina och hennes tolvariga
¨
dotter, Anzjelika. Runt dem satt mer an
1000 andra barn och vuxna som vaktades
¨
av en grupp tungt bevapnade kvinnor och
¨
man.
Tidigare samma dag, onsdagen den
¨ ¨
1 september 2004, var foraldrar och barn
¨
utomhus och forberedde firandet av den
¨
forsta skoldagen i Beslan, en liten ort i
¨
¨
Nordossetien i Ryssland. Helt plotsligt over¨
¨
rumplades de av mer an 30 bevapnade
¨
personer och sjalvmordsbombare som
¨
¨
skrek och skot i luften. Terroristerna foste
¨
¨
in de skrackslagna manniskorna i skolans
¨
gymnastiksal och satte ut sprangladdningar runt om i salen.
¨ ¨
¨
Dodlage foljt av ett inferno
¨
˚
Det har mynnade ut i ett tre dagar langt
¨ ¨
dodlage mellan terroristerna och ryska
¨
˚
sakerhetsstyrkor. ”Jag har aldrig bett sa
¨
mycket”, sager Natalja, som studerade
Bibeln med Jehovas vittnen.
Det var sensommar, och gymnastiksalen
˚
blev stekhet. Fran och med torsdag mor˚
gon fick gisslan varken mat eller vatten. Pa
¨
˚
fredagen, dag tre, borjade nagra i despera¨
tion dricka sin urin och ata blommorna
¨
som barnen hade tagit med till sina larare.
”En pojke som satt intill oss gav mig ett
¨
blomblad”, sager Natalja. ”Jag rev itu det
och gav den ena halvan till Anzjelika och
den andra till Aslan.”
¨
Senare under fredagen brot ett inferno
ut. ”Jag slogs till marken av en rad explosio¨
ner”, berattar Natalja. ”Luften fylldes av
¨
tjock rok, och sedan satte en skottlossning
˚
¨
i gang.” Medan soldater och terrorister skot
¨
¨
mot varandra krop Natalja och Aslan i vag,
och en ossetisk man som hette Alan fick ut
Efterdyningarna
¨
Hundratals barn och vuxna dog, daribland Anzjelika. I flera veckor kunde man
¨
¨
˚
¨
hora hogljudd grat i Beslan. Nar en ny sko˚
la hade byggts klarade Aslan inte av att ga
dit. Han gick inte ens ut och lekte, efter¨
¨
som deras lagenhet hade utsikt over den
¨ ¨
gamla skolan. ”Vi bonfoll Jehova om att
¨
¨
¨
hjalpa honom att komma over sina rads¨
˚
lor”, sager Natalja. Med tiden vagade han
˚
ga till skolan igen.
˚ ˚
¨
Natalja fick problem med att ga pa mote˚
˚
na pa Rikets sal. ”Varje gang jag var bland
˚
¨
mycket folk pa en begransad yta fick jag
¨
˚
kanslan av att nagon skulle storma byggna¨
den”, sager hon. ”Jag bad att inget skulle
¨
˚ ˚
handa. Efter ett tag slutade jag att ga pa
¨
motena. Dessutom tyckte jag det var job¨
˚
¨
¨
bigt att tanka pa att jag hade overlevt nar
˚
˚
¨
sa manga hade dott.”
¨
Lakningsprocessen
¨
¨
”Jag ar tacksam mot alla i forsamlingen
¨
¨
som fortsatte att hjalpa mig”, sager Natal¨
ja. ”Ett vittne som hette Tatiana besokte
˚
¨
mig var tredje dag utan uppehall. Langre
fram tog hon med sig ett annat vittne, Ulja¨
¨
na, en snall, mjuk och finkanslig kvinna
¨
med stor bibelkunskap. Hon beromde mig
¨
¨
for de anstrangningar jag gjort och lyss˚
nade verkligen pa mig.”
¨
¨
”Uljana laste 2 Korinthierna 1:9 for mig,
som Paulus skrev efter en traumatisk upp¨
˚
¨
levelse i Asia. Dar star det: ’Vi kande inom
˚
¨
¨
oss att vi hade fatt dodsdomen.’ Hon laste
˚ ˚
ocksa fran Jesaja 40:31: ’De som hoppas
˚
˚
pa Jehova skall fa ny kraft. De skall svinga
¨
˚
sig upp med vingar som ornar.’ Sadana
¨
¨
˚
bibelstallen och stod fran Uljana och andra
¨
¨
gav mig den styrka jag behovde for att
¨
˚ ˚
¨
borja ga pa motena igen med mina barn.
¨
Men det kanns fortfarande jobbigt att vara
i stora folksamlingar.”
¨
Zarina ar nu ett Jehovas vittne och ser
˚
fram emot att fa Anzjelika tillbaka till livet
¨
¨
nar Guds rike styr och jorden ar en vacker
¨
”Jag kan antligen prata om den dagen
¨
¨
utan att kanna mig bitter eller radd.”
och fredlig plats. (Matteus 6:9, 10; Apostla¨
garningarna 24:15) Natalja och hennes
¨
˚
barn blev dopta ar 2009. De bor fortfaran¨
de nara den gamla gymnastiksalen men
¨
har lagt tragedin bakom sig. ”Jag kan ant¨
ligen prata om den dagen utan att kanna
¨
¨
mig bitter eller radd”, sager Natalja. ”Gud
¨
¨
˚
˚
hjalper oss att laka vara sar.” ˛
¨
Terrorister: mer an 30
STATISTIK
¨
dem i sakerhet. Tragiskt nog lyckades
˚
manga andra inte fly.
¨
Gisslan: mer an 1 000
¨
Dodade: minst 330
¨
Skadade: mer an 700
Vakna! maj 2015 11
¨
H I S T O R I S K A P O R T R AT T A L- K H W A R I Z M I
5 Melvyn Longhurst/SuperStock
al-Khwarizmi
S NAB B FAK TA
) Tidiga varianter av moderna
¨
siffror anvandes i Indien redan
˚
¨
˚
¨
pa 200-talet fore var tiderakning.
) De indiska matematikerna
spred sina kunskaper vidare till
kalif al-Mansurs hov i Bagdad.
) I boken Algorithmi de
numero indorum lanserade
al-Khwarizmi decimalsystemet.
Han vidareutvecklade principer
˚ ¨
¨
fran aldre kallor, bland annat
˚
fran grekiska, hebreiska och
indiska avhandlingar.
¨
˚
DE FLESTA gor nagon slags matematisk
¨
¨
berakning varje dag, och i stora delar av varlden
¨
˚
anvander man da arabiska, eller indoarabiska,
¨
˚
¨
siffror. Varfor kallas de sa? Grunden for det
¨
¨
moderna siffersystemet, dar man anvander
siffrorna noll till nio, utvecklades troligen i
¨
Indien och verkar ha kommit till vast genom
¨
¨
˚
˚
larda man pa medeltiden som skrev pa
¨
arabiska. Den framste av dem hette Muhammad
¨
ibn Musa al-Khwarizmi. Han foddes i det som
¨
˚
nu ar Uzbekistan omkring ar 780 och har
¨
kallats ”den arabiska matematikens store hjalte”.
Hur kommer det sig?
¨
”DEN ARABISKA MATEMATIKENS STORE HJALTE”
¨
al-Khwarizmi skrev om den praktiska anvandningen av
¨
¨
decimaler. Dessutom fortydligade han en metod for att
¨
¨
losa vissa matematiska problem som blev mycket popular.
¨
Han forklarade metoden i sitt verk ”Ett kompendium om
¨
¨
rakning med hjalp av al-jabr och al-muqabala”. Ordet
¨
˚
”algebra” anses harstamma fran ”al-jabr” i boktiteln.
Vetenskapsjournalisten Ehsan Masood skriver att algebra
¨
anses vara ”det enskilt viktigaste matematiska hjalp˚
¨
medel som nagonsin tagits fram, och det stoder varje
gren inom vetenskapen”.1
¨
En forfattare sa lite fyndigt om al-Khwarizmi att ”genera¨
tioner av skolelever har onskat att han aldrig gjort sig be¨
¨
¨
svaret”. Men sjalv ville al-Khwarizmi bara underlatta livet
¨
¨
¨
¨
for manniskor. Han ville forenkla berakningar vid bland an¨
nat handel, uppdelning av arv och lantmatning.
¨
¨
1 I modern algebra representeras okanda tal av bokstaver, som x och y. Vi
˚
˚
kan ta ett exempel: x 4 ˙ 6. Genom att dra bort 4 fran bada sidor av ekva¨
tionen kommer man fram till att x ar lika med 2.
¨
Algebra ar ”det enskilt viktigaste
¨
matematiska hjalpmedel som
˚
nagonsin tagits fram”.
˚
Flera hundra ar senare var al-Khwarizmi fortfarande re¨
¨
spekterad av vasterlandska matematiker som Galilei och
¨
¨
Fibonacci for sina tydliga forklaringar av ekvationer. Hans
¨ ¨
beskrivningar banade vag for vidare studier inom algebra,
¨
aritmetik och trigonometri. Med hjalp av trigonometri kun¨
¨
¨
de vetenskapsman i Mellanostern rakna ut trianglars sidor
¨
och vinklar och gora framsteg inom astronomin.1
˚
De som byggde vidare pa al-Khwarizmis arbete utveck¨
¨
˚
lade nya satt att anvanda decimalbrak och introducerade
¨
¨
nya tekniker for att avgora area och volym. Arkitekter och
¨
¨
˚
byggherrar i Mellanostern anvande sadana avancerade
˚
¨
¨
¨
¨
metoder langt fore sina kolleger i vast, som forst larde sig
¨
˚
´
det har i samband med korstagen. Europeerna tog med
¨
¨
sig sin nyvunna kunskap hem och hade aven hjalp av
¨
˚
larda arabiska fangar och immigranter.
DEN ARABISKA MATEMATIKEN SPRIDS
¨
¨
Langre fram oversattes al-Khwarizmis verk till latin.
Den italienska matematikern Fibonacci (ca 1170–1250),
¨
¨
˚
¨
aven kand som Leonardo fran Pisa, ar den som brukar till¨
¨
¨
¨
¨
skrivas aran for att arabiska siffror fick faste i vastvarlden.
¨
Sjalv kom han i kontakt med dem under sina resor i
˚
Medelhavsomradet, och senare skrev han boken Liber
Abaci.
˚
¨
Det tog flera hundra ar innan al-Khwarizmis forklaringar
¨
¨
¨
blev varldsberomda. I dag ar hans metoder och matemati¨
¨
¨
ken som de hanger samman med sjalva livsnerven for
vetenskap, teknologi, handel och industri. ˛
¨
˚
¨
¨
¨
1 Grekiska astronomer var foregangare nar det gallde att rakna ut trianglars
¨
¨
¨
¨
sidor och vinklar. Arabiska vetenskapsman anvande trigonometri for att avgora
¨
¨
riktningen mot Mecka. Muslimer brukar vanda sig mot Mecka nar de ber. En¨
¨
ligt muslimsk tradition ska doda begravas med ansiktet vant mot Mecka. Djur
¨
˚
som slaktas vands ocksa mot Mecka.
¨
Ett ovarderligt arv
¨
”Nar det kommer till siffror
¨
˚
och matematik ar arvet [fran
¨
medeltida larda i Mellan¨
ostern] storartat och oomtvistat.” (Science and Islam,
Ehsan Masood)
¨
¨
”De moderna vasterlandska
siffrorna har ett blandat ur˚
sprung. Men sa vitt man vet
¨
var det i Indien som de har
¨
sifferformerna forst fick all¨
man spridning.” (Britannica
Online Encyclopedia)
I Europa blev de arabiska siff¨
¨
rorna ”allmant kanda under
1400-talet”. (Encyclopedia
of Society and Culture in the
Medieval World)
¨
Det har kan illustrera
¨
fordelarna med de arabiska
siffrorna: talet 188 skrivs
CLXXXVIII
med romerska siffror.
Vakna! maj 2015 13
˚
BIBELNS SYN VA L D
˚
VALD
¨
˚
Den manskliga historien har alltid kantats av vald.
¨
˚ ¨ ¨
Kommer det att fortsatta sa har for all framtid?
˚ ˚
Hur ser Gud pa vald?
˚
¨
Manga, aven religi¨
˚
¨
osa, menar att man kan ta till vald for att
¨
forsvara sina intressen och ideal. Dess¨
utom tycker miljontals manniskor att det
¨
˚
˚
inte ar fel med underhallningsvald.
¨
¨
VAD BIBELN SAGER I narheten av staden
Mosul i norra Irak finns ruinerna efter
Nineve, huvudstaden i det forntida assy¨
¨
riska varldsvaldet. Medan den fortfaran¨
de var en blomstrande storstad forutsade
¨
¨
Gud att Nineve skulle bli ”en odslig odemark”. (Sefanja 2:13) Gud sa: ”Jag skall
¨
˚
¨
... stalla ut dig till beskadande.” Varfor sa
˚
¨ ¨
han sa? Darfor att Nineve var ”blodsutgjutelsens stad”. (Nahum 1:1; 3:1, 6)
Och ”Jehova avskyr en man som utgjuter
¨
blod”, som det sags i Psalm 5:6. Gud
gjorde precis som han sagt, vilket Nineves
ruiner tydligt visar.
¨
¨
VAD MANNISKOR SAGER
˚
¨
Vald har sitt ursprung hos Djavulen,
¨
¨
manniskans och Guds arkefiende, som
¨
¨
¨
Jesus kallade for ”manniskomordare”.
¨
(Johannes 8:44) Eftersom ”hela varlden
˚
˚
ligger i den ondes vald” gar hans egen¨
˚ ˚
skaper igen i samhallets syn pa vald,
¨ ¨
¨
˚
bland annat i forkarleken for underhall˚
ningsvald. (1 Johannes 5:19) Om vi ska
¨
˚
¨
vara godkanda av Gud maste vi lara oss
˚
¨
att hata v¨ ald och alska det som Gud
¨
¨
alskar.1 Ar det mojligt?
¨
¨
1 Gud tillat att den forntida nationen Israel krigade for
¨
¨
¨
att forsvara sina granser. (2 Kronikeboken 20:15, 17) Men
¨ ¨
¨
¨
allt forandrades nar Gud avslutade sitt forbund med Isra¨
¨
¨
el och i stallet upprattade den kristna forsamlingen, som
˚
¨
inte har nagra granser.
¨
˚
”Den som alskar vald, honom hatar
¨
Hans [Jehovas] sjal.” (Psalm 11:5)
˚
¨
¨ ¨
Kan valdsamma manniskor forandras?
˚
Manga menar att
¨
¨
˚
manniskan helt enkelt ar valdsam till sin
¨ ¨
natur och inte kan forandras.
¨
¨
VAD BIBELN SAGER Bibeln sager att vi ska
¨
¨
lagga bort ”vrede, forbittring, uselhet,
¨
¨
skymford och oanstandigt tal”. Det sags
˚
¨
ocksa: ”Kla av er den gamla personlig¨
¨
heten med dess forehavanden och kla er
¨
¨
VAD MANNISKOR SAGER
r
˚
˚
˚
Pa jw.org hittar du svaren pa fler bibliska fragor.
i den nya personligheten.” (Kolosserna 3:
¨
¨
8–10) Begar Gud for mycket av oss? Nej,
¨
man kan faktiskt andra sig.1 Men hur?
¨
¨
Det forsta steget ar att skaffa sig sann
¨
kunskap om Gud. (Kolosserna 3:10) Nar
¨ ¨
1 I artikelserien ”Bibeln forandrar liv” i Vakttornet kan
˚
¨
man se exempel pa personer som gjort en helomvandning
i sina liv.
˚
¨
¨
nagon med ett oppet sinne lar sig mer
˚
om var Skapares egenskaper och normer,
kommer han att dras till Gud och vilja
¨
¨
gora det som han onskar. (1 Johannes
5:3)
¨
˚
Det andra steget har att gora med vart
¨
val av vanner. ”Ha inte gemenskap med
˚
¨
˚
nagon som ar hetlevrad, och umgas inte
˚
˚
med en man som far vredesutbrott, sa att
¨
¨
du blir fortrogen med hans stigar och lag¨
¨
˚
ger en snara for din sjal.” (Ordspraksboken 22:24, 25)
Det tredje steget inbegriper insikt. Inse
˚
¨
˚
att en valdsam reaktion ar tecken pa en
˚
¨
allvarlig svaghet och brist pa sjalvbe¨
¨
¨
harskning. Den som ar fridsam visar dar˚
¨
emot prov pa inre styrka. ”Den som ar
¨
¨
¨
¨
sen till vrede ar battre an en valdig man”,
¨
˚
sags det i Ordspraksboken 16:32.
”Jaga efter frid med alla.”
´
(Hebreerna 12:14)
˚
¨
Kommer valdet att upphora?
˚
Vald har alltid funnits
och kommer alltid att finnas.
¨
¨
VAD MANNISKOR SAGER
¨
VAD BIBELN SAGER
”Bara en liten tid till, och
¨
den ondskefulle ar inte mer ... Men de
¨
˚
odmjuka skall ta jorden i besittning och fa
¨
njuta av stor frid.” (Psalm 37:10, 11) For
¨
de odmjukas och fridsammas skull kom¨
˚
mer Gud att se till att de som alskar vald
˚
far samma dom som det forntida Nineve.
¨
Sedan kommer jorden aldrig att forpestas
˚
av vald igen! (Psalm 72:7)
¨ ¨ ¨
Darfor ar det nu dags att utveckla en
˚
fridsam personlighet, sa att man kan vara
bland dem som Gud bevarar. I Andra Pet¨
¨ ˚
rus 3:9, 10 sags det: ”Jehova ... ar talmodig mot er, eftersom han inte vill att
˚
¨
nagon skall drabbas av forintelse utan att
˚
¨
alla skall na fram till sinnesandring.” ˛
¨
”De skall smida sina svard till plog˚
billar och sina spjut till vingardsknivar.” (Jesaja 2:4)
¨
”De som ar milda till sinnes ...
¨
skall arva jorden.” (Matteus 5:5)
Vakna! maj 2015 15
SLUMP ELLER FORMGIVNING?
Lysorganet
hos en
¨
liten blackfisk
5 Doug Perrine/SeaPics.com
Euprymna scolopes i normalt ljus.
D
Intressanta fakta: Euprymna scolopes
lever i de klara vattnen kring Hawaii. Lju˚
˚
¨
¨
set fran manen och stjarnorna skulle latt
¨
¨
kunna avsloja dess silhuett for rovdjur
˚
¨
som lurar pa botten. Men blackfisken
¨
sander ut ett ljus som matchar natthim˚
˚ ¨
lens i bade styrka och vaglangd. Resultatet blir stealth – ingen silhuett, ingen
¨
¨
skugga. Blackfiskens ”hogteknologiska”
¨
lysorgan inhyser en viss art av sjalvlysande bakterier som avger ett ljus i exakt
¨
¨
¨
ratt styrka for att kamouflera sin vard.
s
n
o
Gratis nedladdning
¨
av den har
tidskriften.
p
¨
˚
Det kan aven vara sa att bakterierna
¨
¨
hjalper blackfisken att reglera sitt sov¨
monster. Det har gjort forskare nyfikna,
¨
eftersom det kan finnas fler fall dar bakterier fyller en liknande funktion. Bland
¨
daggdjuren till exempel verkar de bakte˚
¨
˚
rier som paverkar matsmaltningen ocksa
˚
¨
paverka dygnsrytmen. Hos manniskor
finns det en koppling mellan rubbad
dygnsrytm och depression, diabetes, fet¨
˚
¨
ma och somnsvarigheter. Blackfiskens
˚
och bakteriernas samarbete skulle alltsa
˚
¨
kunna ge viktiga insikter om var halsa.
Vad tror du? Har lysorganet hos
Euprymna scolopes kommit till genom
¨
evolution? Eller har det en konstruktor? ˛
Bibeln
online
˚
¨
pa mer an
˚
100 sprak.
˚
˚
Ga in pa jw.org
eller skanna
koden.
g15 05-Z
150205
¨
EN nattaktiva blackfisken Euprymna
¨
scolopes skapar sitt eget ljus, inte for
¨
˚
att bli synlig utan for att halla sig osynlig
¨
och smalta in i det omgivande ljuset
˚
˚
¨
fran manen och stjarnorna. Hemligheten
¨
¨
¨
bakom det har ljuset ar blackfiskens
¨
samarbete med en sjalvlysande bakterie.
¨
Det samarbetet skulle ovantat nog kunna
¨ ¨
˚
ge oss upplysningar som kan forbattra var
¨
halsa.
