. CAPITALIS QVADRATA

New Two
Berling
H'e lveti·c a
Futuro
S.a bon
, GiH
Frutiger
Century
S~ns
Goudy
Gallian
Times
Optima
ltrnold :B
Memphis
Trade Gothic Cond
-·
Bodoni
Perpetua
Caslon
(
Bask.erville Old Face
Garamond
\rCftllftl
Cance(GrescaJ
k.~roHngtsk
m1nusk.e1
UHClAl
I
. CAPITALIS QVADRATA
!'
ABr A.E<D
Hur bilden blev tecken och tecknet
blev skrift
Det har tagit tusentals h att utveckla det talade ordet till ett skriftspr!k.
Manniskans behov av att komrnunicera ar lika gammalt som det manskliga livet. U ngt fore skriftsprakets tillkomst formedlades budskap med
hjalp av realistiska bilder, abstrakta figurer ocb symboler. Gc\tfulla lamningar av olli<a slag !inns p~ grottvaggar s~val j sodra Europa som over
heIa varlden och de harror
fr~ n
skilda tidsperioder.
Anda var dct via muntlig t radition som folks historia och kulturarv
fordcs vidarc. Men nar samhallsstrukturer och handel sedan utvecldades
kunde man inte langre bevara omfattande rakenskapsprotokoll muntligt
9
utan bchovde ett satt alt registrera ege11dom, bland annat for bcskattning.
Det behovet blev forutsattningen for skriftspr~kets utveckling.
:X:
Men skrift i egentlig mening talar vi om forst di\1. sa manga tecken och
symboler uppstalt, atl de t blev mojligt for skriva ren att tcckna ned vad
han sctt, tankt och kant. Och eftersom skriftens roll ar att kommunicera
sa mastc ocksa mottagaren kunna tyda och forsta innebordcn av det nedtecknade. Detar forst da som ett skriftspd.k fungera r.
Skrivkonstcns historia ar lang, runt femtusen ar, och tatt sammanvavd
med var historia.
Kilskriften ar borjan
3000-talet - 1000-talet f.Kr.
Sumerern a .i staden Uruk utveck.lade dct forsta skriftspniket, kilskriften.
Deras land var beUiget i den sodra deJen av Mesopo tamien, i landomradet
mellan de tv~ floderna Eufrat och Tigris, idag det omrade som stracker sig
fr~n Arabiska
viken och upp till Bagdad i Irak.
10
Sumerernas kilskrift beriittar om ett fo lk med en
hogt utvecklad kultur. Skrifterna handlar om
rakenskap och lagstiftning men omfattar ocksa
skiSnlitterlira verk. Byggnadskon med sumerisk
kilskrift fran ett tempel i Girsu.
Det tog arhundraden for sumererna att utvecl<la sin slaift. Fran borjan
var tecknen enkla och stiliserade teckningar som huvudsakligen forcstlHI de konlaeta ting och mer sallan abstrakta idcer. S~dana tcck.ningar kallas
for piktogram.
Piktogram anvander vi an idag for att pa ett l<lart och enkelt satt orientera om olika foreteelser. De stiliserade teckningarna for kvinna eller man
pa toalettdorrar ar ctt exempel.
Kilskriften ar uppbyggd av geomctriska former, trianglar och linjer
som kombineras pa olika satt. Med hjalp av sa kallade skrivror avvass,
formade till ett pennliknande skrivvcrktyg, trycktes eller sUimplades tecken in i fuktiga lertavlor.
Under arhundradena utveckladc sumererna sin skrivkonst sa alt piktogrammen upphorde att forestalla de foremal de betecknadc. Istallet fick
de en innebord av sammanhanget i texten, vilket gjorde det skrivna spra-
1
ket rikare och gav mojligheter att uttrycka abstrakta tankar och ideer.
I
Kombinationen av flera piktogram blev en typ av rebuskonstruktion.
Varje tccken fick pas~ salt en rad olika betydclscr beroende pa i vilket
samman hang dct stod. Mangdcn av teckenkombinati6ncr blev myckct
star.
Under arhundraden forvandlades kilskriftens primitiva piktogram till
mer abstrakta tecken och antalet tecken blev betydligt farre. Fran borjan
bestod skriften av cirka tva tusen teckcn for att mot slutet av sin utveckling omfatta endast cirka sexhundra.
Idag kan vi med hjalp av endast tjugoalta teckcn, dar vart och etl star
f6r ett ljud, forma alia vara tankar och satta dem pa pranl.
Nar en bild cller ett lecken star for ett ljud kallas det for fonogram.
c.
c
'
'
.
.
"'" \
• •••
'
rf, .
~;"
I
l
l~.. l
M
\
'\
• I
r
', '
1,~.
.J; ;"~·i
(
'I
I
'
:I
\i
. ' " .\I
\,
I: :·' ,.
;
1
),
I
I
I
\
"\;..
·.
'
'
_:~~
' ,·..
•
~~~
\
' ~•
12
Fa skriftspr~k ager en sa stor grafisk skiinhet
som hleroglyferna. Likt de allra fiesta skriftsprak ansags aven egyptiernas skrift vara en
gava frlm gudarna. Ordet hieroglyf betyder
"heligt tecken".
Egyptierna utvecklade
hieroglyferna
3000-talet f.Kr. - ca 400-talet e.Kr.
Parallellt med ldlsk.riften utvecklades sk.riftsprak i andra Hinder.
I Egypten anvandes en bildskrift, hieroglyfer. Redan fran borjan bestod
egyptiernas bildskrift av en s~dan m~ngfald av tecken att de kundc uttrycka b~de abstrakta tankar och konkreta ting, vilkel gav dem mojlighet
att aterge det talade spraket.
H ieroglyferna bestar av stiliserade teckningar och tecken for enstaka
ljud och stavelser. Motiv som forekornmer ar ofta gudar avbildade som
manskliga gestalter med djurhuvuden, djur, vaxler och blommor.
Egyptiernas bildkonst och arkitektur var i hog grad paverkadc av religioncn med farao som gudarnas forctradare pa jorden, dct gallde ocksa skriften.
Det var dock intc bara i religiOsa sammanhang som hieroglyferna anvandes utan aven for poesi, rakenskaper och vetenskapliga texter. I Egypten hade skrivaren stort ansecnde och hog rang.
Som ett exempel paden hogt st~ende kulturcn kan namnas att redan
pa 1500-talet f.Kr. konstruerade egypticrna en almanacka som bygger p~
solens gang och har en indeln ing av aret i trehundrasextiofem dagar.
Tccknen utfordes eftcr en strang tradition och med en bestamd symbolik. Det var mycket tidsodande och kravde stor h antverkss]<jcklighet att
forma hieroglyferna. For att klara vardagens behov av skrivna dokument
utveckladcs darfor en kursiv snabbskrift, den hieratiska. Denna foljdes sen are av ytterligare forenklinga r.
Skriften ar uppbyggd av tre sorters tccken: ideogram, fonogram och
determ inativer. De sistnamnda tecknen fungerade som "vagledarc" da deras uppgift var att tala om vii ken bctydelse ett tecken hade i olika sammanh ang. Tecknen hade namligen skil da bctydelser, beroendc pa var och
hur de var placerade i texten. For det mesta laser man hieroglyferna fra.n
hager till vanster, men de kan ocks~ lasas uppifran och ner.
13
Papyrus
Nar egypticrna smyckade sina tern pel ach gravar hogg de in hieroglyfer i
sten. Men betydelsefull for kommunikatianen i det valdiga riket blev deras upptackt av ett belt nytt pappersliknande material - papyrus.
Papyrus hamtade de fran papyrussaven, som vaxte langs Nilens strander. Det var stjalkarnas innersta del - margen- som egyptierna b6rjadc
anvanda f6r dct nya materialet. Papyrus var ctt latthanterligt material
jamf6rt med sten och !era ach det blev snart det ledande s.krivunderlaget.
Papyrus exporterades Lillli:indcrna run tom Medelhavet och blcv en viktig
inkomstkalla for staten som hade m onopal pa tillverkningen.
Egyptiernas s.krivverktyg var calamus - pcnnor gjorda av vassror och
de sk.rev m ed tusch.
14
VI
__.
0
:::0
Fenicierna lade grunden till
vart alfabet
1200-talet - 500-talet f.Kr.
Fenicicrna, som var ett scmitiskt folk, levdc i det omrade sam idag ar norra Israel ach Libanon.
De var ctt h andelsfolk med rika kontakter runt hela Medclhavet. N
900-talct f.Kr. skaffade de sig ocksa kolonier runtom hela Medclhavet,
bland annat pa Cypern och i Kartago j Tunisien, men ocksa i Spanien.
Hantverksindustri n blomstrade i Fenicicn som hade stora ach m anga
naturtillgangar. Ett exernpel pa feniciernas uppfinningsf6rmaga ar deras
tillvcrkning av den akta purpurn, som anvandes till fargn ing. De var till
den grad framgangsr ika att de nastan utrotade purpursnackan.
Formodligen var det alia handelskantaktcr sam lag bakom behavct av
att utveckla elt latthantcrligt skriftsystem ach fick dem alt skapa det, i
egentlig men ing, forsta alfabetet. Det saknade dock vokaler och kallas darfor konsonan tskri ft.
Skriften vidareutvecklades
av fen iciernas grannar
Pa 700-talet f.Kr. vidareutvecklade arameerna dct feniciska alfabetet. Arameerna var grannfolk till fenicierna och boddc i det omdde som idag ar
Syrien. De var i likhet med sina grannar ctt semitiskt folk.
Den semitiska sprakfamiljen best~r av sprak som har talats eller talas
b~de
i Framre Orienten och i delar av Afrika. Det ar en av grenarna i den
stora afro-asiatiska sprakfamiljen.
Tillsammans kom dessa tv~ alfabet, det feniciska och det arameiska, att
ha en mycket stor kultmhistorisk betydelse. De kom att bilda grunden for
en l~ng rad andra skriftspr~k, bland annat hebrciskan och arabiskan men
aven v~rt alfabet - den latinska skriften med bade vokaler och konsonanter.
Grekerna
utvecklade alfabetet
1000-talet- 150-talct f.Kr.
Grckerna J~nade fenicicrnas alfabet. Men det grekiska spraket gick inte att
transkribera med hjalp av befintliga tecken.
Grckernas losning var att lana konsonante~ fran det arameiska alfabetet och forvandla dessa tiJJ vokaler. Det var det sista steget till en fullt ut~
vecklad ljudskrift dar varje tecken motsvarar ett Jjud.
Grekerna spred sitt skriftsprak runt Egeiska havet. En rad lokala varianter lar ha forekommit av bokstavstecknen. Vid ett mote i Aten ar 403
f.Kr. togs darf<:>r ett beslut om att endast ett alfabct skulle galla. Huruvida
dctta ar en sann his to ria cllcr inte fAr nog vara osagt, men vid den tiden
fanns ett grekiskt alfabet som bestod av tjugofyra tecken eller bokstaver.
Sjutton bokstaver var konsonanter och sju vokaler.
Grekernas skrivunderlag var fran borjan sten och papyrus men de kom
ocksa att anva nda sig av vaxfyllda traplattor. De senare var en grekisk
Feniciska bokstaver
pa ovre raden och grekiska i mitten
K j ~
A B r
A B c
~
6.
D
y
~
'\ R
r
E cD
E
G
F
1 -1 {
H
IJ
H
K 1\
i
M
K L
M
1 0
?
"Z.?<lwx*I
N
n
11
<?PL:Txz
N
0
P
Q
R
S
T
X
Z
~
y
UVY
16
Moderna grekiska bokstiiver
ABr~EZH8IKAMNSOIT
ABGDEZithiKLMNXOP
PLTY<I>XtpQ
R S
T Y
ph ch ps
0
Kyrilliska (r·yska/serblska/bulgariska) bokstaver
A 6 8
r 1l
E ~ )(( 3 M
A B V G D E 0
zj
Z
H K Jl
I
P C T Y (J) X U q lll
IJ~
R S T
sjtj
U F ch ts tj
sj
M H 0 II
J K L M N 0 P
1> bl h 3 10 H
y
E
ju
ja
Lite mer om historia kring tecken
K
ilskriften uppkom i det sumeriska området i södra
Mesopotamien efter flera årtusenden av förstadier i
form av små lerfigurer som representerade föremål. De
standardiserade kilskriftstecknen var ursprungligen piktogram,
det vill säga de föreställde bilder, men med tiden blev dessa
bilder stiliserade till oigenkännlighet.
Skriften bestod av cirka 600 tecken och bildades genom kilformade intryckningar i tavlor av mjuk lera som sedan torkades
eller brändes så att de blev hållbara. Ett kilskriftstecken kunde
ha tre olika funktioner beroende på sammanhanget: logogram
(återger ett ord), fonogram (återger en stavelse) eller determinativ (klassificerar det skrivna ordet). Exempel på kilskriftssystem
helt baserade på fonogram finns dock; sådana utvecklades i
Ugarit (alfabetiskt) och i Persien.
Kilskrift från Mesopotamien
Det feniciska alfabetet kan dateras till cirka 1000 f.Kr. och
utgår från det ugaritiska alfabetet. Detta alfabet användes av
fenicierna och antas ha givit upphov till det grekiska alfabetet,
det hebreiska alfabetet och flera andra. Liksom som i de hebreiska och arabiska alfabeten saknar det feniciska symboler för
vokaler, alla symbolerna representerar en konsonant.
Det hebreiska alfabetets tecken har sitt ursprung från feniciskan.
‫קצץפףעסנןמםלכךיטחזוהדגבא‬
‫זּוּהּדּגּבּשּׂשּׁשׂשׁװתשר‬₪‫נּמּלּכּךּיּ טּ‬
‫וֹתּשּקּצּפּסּ‬
Tecknen i Hindi som talas på den indiska subkontinenten har
sitt ursprung från Brahmi eller brahmiskrift, en form av skrift
som användes av indiske kung Ashoka redan på 200-talet f.Kr.,
och som sannolikt har arameiskt ursprung. Arameiskan utvecklades ur feniciskan.
અઆઇઈઉઊઋઌઍએઐઑઓ
કખગઘઙચછજઝઞટઠડઢણત
થદધનપફબભમયરલળવશષ
સહ����
Det arabiska alfabetets tecken har också sitt ursprung från
feniciskan.
‫عظطضصشسزرذدخحجټٽبٱ‬
‫يوهنملكقفغ‬
Våra siffror kommer från arabiskans tecken. Arabiska matematiker utvecklade från c:a 300 f kr den moderna matematiken.
٠١٢٣٤٥٦٧٨٩
Ett annat välkänt siffersystem är de romerska siffrorna: I, V, X,
L, C, D, M (1, 5, 10, 50, 100, 500, 1000). Vissa bokstäver i det
latinska alfabetet får alltså även tjäna som siffror.
T. ex kungen som heter Carl XVI Gustaf
Vilket årtal? M M X I I I I
uppfinning, en typ av anteckningsbok - codex- sam for ovrigt anvandes
langt in p~ .medeltiden. Konstruktionen var enkel; tva hopbundna vaxfyllda traplattor. Med hjalp av en metallspets, stylus, skrev man i vaxet. Texten var latt att radera i det mjul<a materialet.
Fran den grekiska skriften utvecklades en vastlig och en ostlig gren.
Den ostliga omfattar bland annat den kyrilliska skr iften, som anvands i
Ryssland och i andra slaviska lander. Den vastliga gav upphov till var latinska skrift.
De tva forsta bokstaverna i det grekiska alfabetet ar A "alpha" och B
"beta" och tillsammans blir de ordet alfabet.
Det gamla Greklands historia ar i stor utstracl<ning var egen. Alfabetet
ar inte dct end a vi arvt av grekerna utan ocksa en otroligt ril< litteraturoch konstskatt och mycket mer. En stor del av nutidens forhMlningssatt
och vardcringar inom samhalle, vetenskap och kultur b ar sina ratter i den
17
grekiska kulturen. Pa teaterscener varlden over spelas an idag de stora grekiska dramerna, vars fragestallningar kanns lika aktuella nu som da.
Vl
-l
0
:::0
"'
Runorna ar norra Europas
forsta alfabet
200-talct e.Kr. - 1500-talet e.Kr.
(ngen vet med sakerhet runskriftens ursprWlg eller nar den skapades, men
man fonnodar att det skedde under urgermansk tid.
De forsta runorna ar daterade till 200-talet e.Kr. Glansperioden var
under 1ooo-talet. Lamningar av runskrift finns ide skandinaviska landerna, men aven p~ andn sidan Ostersjon i Tysldand, Ryssland och Baltikum. Aven p~ de Brittiska oarna kan man finna lan:mingar av runinskrifter.
Delar av runalfabetet ar formodligen influerat av b~de det klassiska
18
grekiska alfabetet och den latinska skriften. De germanska folken hade
mycket nara kontakt med folken i landerna kring Medelhavet, med vilka
de bedrev en omfattande handel.
Den aldsta runraden omfattade tjugofyra tecken, men senare blev det
endast sexton. Runalfabetet kallas ibland Futharken, viJket ar bokstavsordningen i runradens inledning.
Runornas kantiga form beror sakert p:i att runorna ristades in i sten,
ben och tri:i.
Precis som i det antika Grekland forekom det en rad olika varianter pa
runtecknen. Fran aldre medeltid ki:inner man till ett tiotal olika "dialekter"
med delvis olika tecken.
Langt frarn
pa medeltiden anvandes runor. Som en kuriositel kan
namnas att i A.lvdalen i Dalarna brukade man sa sent som p~ 18oo- talet en
sarskild variant av runskri[ten - dalrunorna.
F U T A R K H N
Vikingatid cns 16- t cckens runrad.
El
S
T
B
M
L
Z
Bildskrift ar inte bara en
historisk foreteelse
19
V'l
-1
0
:0
Det klneslska skriftspr~ket, som skiljcr sig helt fran det viisterliindska alfa betet. bcstar iin idag
av piktogram trots att det iir mer an fyra t usen ar gammalt. Piktogrammen har naturligtvis
stiliserats under t idernas gang. Men det finns fortfara nde tydliga spar kvar av de ursprungliga
kalligraferade piktogrammen. I dagens Kina vardar man sin skrifttradition och det lir inte svart
att finna excmpcl pii vackcr skonskrift.
I detta viildiga land iir det endast skrifts praket som ar gemensamt for alia da ett uttalat ljud
kan betyda flera saker i olika dialekter och sprakvarianter beroende pa tonlage.
Kineslska kan lasas pa olika siitt- antingen vagriitt eller lodriitt beroende pa vii ken typ av text
det giiller.
Den japanska skrifte n bygger pa den kinesiska. Det kalligrafiska tecknet ova n iir det japanska tecknet for fagel.
I Rom lades grunden till
var typografi
600-talet f.Kr. till slutet av 400-talet e.Kr.
Etruskerna, som levde i de trakter som i dag kallas Toscana, harskade over
Rom, och tog ocks~ del av grekernas skrift. Pa 300-talet f.Kr. besegrades de
av stammar fran Latium, de framtida romarna.
Romarna blev den nya storrnakten runt Medelhavet efter de tre puniska krigen 264-146 f.Kr. Efter det tredje puniska kriget hade romarna ocks~
erovrat Grekland.
Om det var sa att romarna Hlnade det etruskiska alfabetet och anpassade det till sitt spdk eller om de tog det direkt fran Grekland vet man il1te
20
med sakerhet. Men p~ 200-talet f.Kr. fanns det ett latinskt alfabet med nitton bokstaver. Hundra <ir senare blev det tjugoen da X och Y lades till. Under de forsta hhundradena utvecklades inte den romerska skriften sarskilt mycket. Forst efter Kristi fodelse utvecklades kapitalslaiften, som ar
grunden till vart nutida alfabet. Ett exernpel ar den beromda inskription
rned bokstavsformen som kallas Capitalis Qvadrata pa Trajanuskolonnen
i Rom fran 114 e.Kr.
Romarna sam var skickliga konstruktOrer var intresserade av de geornetriska formema och da sarskilt kvadraten. Det gar tydligt igcn bade i
sk.rift och arkitektur.
Bokstaverna malades forst upp p<l sten eller rnarmor med en bred pcnselskrift, for att sedan huggas ut med mejsel.
Verktyget och materialet - mejseln och stenen - paverkade i hog grad
bokstiivernas form . Bokstavens inmejslade v-skara och staplarnas utformning med tvarstreck upp- och nertill ar exempel pa detta.
Capitalis Qvadrata bctraktas an idag som den perfekta arkaiska forlagan vid formgivning av klassiska typsnltt.
Alfabetet hade bara en nackdel; det var utrymmeskravande och det
foranledde en vidare utveckling av bokstaverna.
21
Vl
-I
0
:;l:l
De fiesta klassiska typsnitt utgar i
grunden fran de geometrlska formerna. De historlska bokstavsformerna ar
llka betydelsefulla for dagens bokstavskonstnarer som tldigare aven om
det sallan syns i t rendiga trycksaker.
sa tackarjag for kdrfeken
22
)tftjutit liaravdfjminv!m,
ti[(denna d'!J ochJtilruf.
Cancellaresca
Modern typografi har sina ratter I renlissansens
handskriftsformer - cancellarescan och humanistantikvan. Cancellarescan uppstod av behovet att snabbt kunna skriva stora mangder text
for hand. Humanistantikvan ar ett mote mellan
de romerska majusklerna (versalerna) och den
karolingiska mlnuskeln (gemena) fran 700- talet. Under renassansen tittade man tillbaka
Som solen ftgcrt skincr;
ir hon som purpur lJ ar.
Gud lit dig iiddg s6tj:t
men all tid vara gl:td.
Humanist antikva
mot de gamla romerska idea len, man sokte
ljus och oppenhet, och vande sig bort f rim
gotikens morka formspr~ k. De skriftformer
som fanns fore boktryckarkonstens genombrott benlimns kalligrafi, darefter lir bet eckningen typografi.
k o..rol instsk minuskel
ab~
23