n
:
a
tjänste
s
m
g
n
i
e
n
Tatorstöd i rädd
D
Vart är
n
i
g
o
l
o
n
­
k
e
t
­
s
n
o
i
t
­
a
inform
på väg?
Iphones, netbooks, spotify och voddler.
Informations­teknolo­gi som gör massivt
intåg i våra hem. I jämförelse kan det kännas
som att det nästan står still i utvecklingen
av innovativ informationsteknologi för
krishantering i allmänhet och svensk
räddningstjänst i synnerhet. Men så
är det inte. Det händer väldigt mycket,
och riktningen är tydlig och stabil.
Nu är det kanske inte ett räddningstjänst-Spotify
som ligger och väntar runt hörnet. Däremot flera
olika spännande initiativ som var för sig bidrar till
en mer utvecklad kommunal räddningstjänst.
Mobila ledningsstöd
En trend som varit stark sedan tidigt 2000-tal är
utvecklingen av mobila ledningsstöd för operativ räddningsinsats. Flera mindre räddningstjänster, däribland
Luleå och Munkedal, var tidigt ute med informationsstöd med objektsinformation och kartstöd i släckfordon.
Installationerna var kanske inte kvalitétsmässigt optimala men gav ändå en tydlig smak av vad som skulle
kunna ge operativa fördelar. Idag finns flera kompetenta
system­lösningar på marknaden. De kan på ett bra sätt ge
räddningsstyrkor och ledningspersonal effektiv tillgång
till anpassad objektsinformation och avancerat kartdata
från verksamhetssystemen. En utmaning är fortfarande
att få dessa system mer mobila, lättare i vikt och smartare i
situationsanpassningen. De tidiga visionerna om den uppkopplade räddningsinsatsen där insatspersonal har tillgång
till platsspecifik information börjar nu ta en fastare form.
Rörliga bilder från skadeplats
Varje räddningsinsats är alltid färgad av unika aspekter.
Dessa är inte platsspecifika utan snarare situationsspecifika.
Här ser vi en begynnande utveckling mot att sända rörliga
bilder från skadeplatsen direkt till stab, ledning och samverkande organisationer. Med dagens 3G-nät i full blom och
med 4G-tekniken smygande är det mycket sannolikt att rörliga
bilder, direkt från skadeplats, kan skapa helt nya möjligheter
för effektiv ledning. De tekniska möjligheterna finns idag,
14 |
Räddningsledaren nr 1 2010
n
:
a
tjänste
s
m
g
n
i
e
n
Tatorstöd i rädd
D
men metodiken att få in rörliga bilder i ledningsarbetet är fortfarande till stora delar ett
område fyllt av kunskapsluckor. På sikt kommer
det att vara betydelsefullt att kunna dela med
sig av glimtar från insatsarbetet för att få en
bättre situationsförståelse.
Gemensam lägesbild
Bättre situationsförståelse ligger hårt knutet
till det komplexa och problematiska begreppet
”gemensam lägesbild”. Tekniska möjligheter
och delvis romantiska föreställningar i linje
med ”om vi alla bara kunde ha samma lägesbild så vore samverkan mycket enklare”.
Tyvärr finns det problem med denna något
naiva idé. Att dela information mellan ledningsnivåer eller mellan organisationer, vare
sig det är lägesrapporter, objektsinformation
eller rörliga bilder, kommer alltid att leda till
en subjektiv tolkning av ”läget” utifrån roll,
erfarenheter och organisationens mandat.
Samverkanswebben
Men, trots detta sker spännande och värde­
fulla initiativ för att fortsätta resan mot en
effektivare samverkan. SOS-alarm bedriver
ett ambitiöst arbete med att förbättra samverkan mellan responsaktörer. I applikationen
”Samverkanswebben” är målet att länka sam-
man information från olika organisationer
och göra den tillgänglig via en lättanvänd
webbtjänst. Naturligtvis återstår mycket
arbete innan Samverkanswebben fått den
spridning och användning som krävs för
denna nya typ av applikation, men innovationshöjden i detta initiativ ska inte underskattas. Samverkanswebben är ett bra exempel
på helt nya tankar kring system som syftar
till att stödja samverkan.
Informationsinfrastruktur
Genom att organisationer delar med sig av
information kan nya steg tas mot system för
effektiv ledning och samverkan. Samverkan
måste stödjas av gemensamma informationsinfrastrukturer. Här har Myndigheten
för samhällsskydd och beredskap (MSB) en
avgörande roll. Myndigheten ansvarar nu
för både LUPP-applikationen och WISsystemet. Med framtida versioner, av de nu
ganska ålderstigna LUPP och WIS, finns
goda möjligheter att ta avgörande steg för att
etablera en informationsinfrastruktur som
radikalt kan utveckla informationshantering
inom svensk krishantering i stort men framförallt för kommunal räddningstjänst.
Kompetensbehov
Både MSB och kommunal räddningstjänst
behöver bredda kompetensen inom design
och utveckling av informationssystem och
användning av informationsteknik. Djup
domänkunskap inom IT är viktigt för att
inte hamna i en svag position till leverantörer,
konsulter, eller för den saken skull, göra dyrköpta misstag. Därmed inte sagt att kommunal
räddningstjänst lever i okunskap och inte
vet hur IT-baserade förändringsprojekt ska
bedrivas. Men de projekt som blir aktuella
i framtiden kommer att kräva nya kompetenser som verksamheten till stor del själva
måste säkerställa.
En djupare samverkan mellan kommunala
räddningstjänster kring IT-baserade projekt
kan vara lösningen på detta. Kanske kan den
pågående regionaliseringen av räddningstjänst fungera som en hävstång för ett sådant
samarbete? Om nationell samordning och
samarbete på lokal nivå inte säkerställs finns
en stor risk att svensk räddningstjänst kommer
att få negativa erfarenheter av kostsamma
och misslyckade IT-projekt.
Jonas Landgren,
Viktoriainstitutet & Göteborgs Universitet
Foto: Lovisa Wihk
paratus validerad för rakel
Rakel används redan nu i ambulanser med Paratus, både i Västra Götalandsregionen och Hallands län och inom kort även inom
räddningstjänsten.
I Paratus Mobile System ligger fokus på användaren och enkelhet av såväl enkla som avancerade funktioner. Att sedan systemet, förutom
att skicka data genom de Rakelmodem som finns på svenska marknaden, även kan använda sig av Mobitex, MobitexCombi, SMS, W-lan
och IP-trafik över GPRS/3G/IceNet, - ser vi som en självklarhet.
Läs gärna mer om Paratus på vår hemsida eller kontakta oss på telefon 054-51 56 50 eller via e-post: [email protected]
Paratus produktfamilj omfattar beslutsstöd, ledningssystem, ambulansinformationssystem, GIS-stöd och navigering.
Saab Performit AB
Vårstigen 112
663 91 Hammarö
Tel. 054-51 56 50
[email protected]
www.saabperformit.se
Räddningsledaren nr 1 2010
| 15
