När är det jämställt och vad innebär det att att arbeta genuspedagogiskt? Skolinspektionen 2016 Övergripande sy.et: • Erbjuds barnen en förskoleverksamhet där flickor och pojkar får möjligheter a@ pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar uAfrån stereotypa könsmönster och könsroller? Granskningen beror på̊ a@ forskning visar a@ det finns risk a@ könsstereotypa föreställningar kan reproduceras och öka istället för a@ de synliggörs och ifrågasa@s, om jämställdhetsuppdraget genomförs på̊ e@ omedvetet sä@. Genomsyrar jämställdhetsarbetet förskolans verksamhet? 1(2) • 85 % av förskolorna arbetar med a@ ge flickor och pojkar samma möjlighet a@ pröva och utveckla förmågor och intressen. • Förskolor arbetar inte systemaAskt uAfrån e@ genusperspekAv vid genomförande av akAviteter, planering av miljö och material eller i samtal om förhållningssä@. • Flera förskolor arbetar akAvt med likabehandling, men inte allAd med hänsyn All förskolans specifika jämställdhetsuppdrag. Genomsyrar jämställdhetsarbetet förskolans verksamhet? 2(2) • Häl.en av förskolorna vägleder inte pojkar och flickor så a@ deras möjlighet a@ pröva olika miljöer och material breddas och varieras, särskilt inte i den fria leken. • Drygt tre Närdedelar av huvudman och förskolechefer ger inte Allräckliga förutsä@ningar för arbetet med a@ motverka tradiAonella könsmönster och könsroller. • På förskole-­‐ och huvudmannanivå är det drygt tre Närdedelar som inte inkluderar förskolans jämställdhetsuppdrag i det systemaAska kvalitetsarbetet. • Drygt tre Närdedelar av förskolecheferna inkluderar inte jämställdhet i det pedagogiska ledarskapet. • Personalen vid tre av fyra förskolor uppger a@ de inte har Allräcklig kompetens a@ på̊ vetenskaplig grund och uAfrån beprövad erfarenhet kunna uQöra jämställdhetsuppdraget. • Personalen vid tre av fyra förskolor uppger a@ reflekAonsAden inte inkluderar jämställdhetsuppdraget. Skolinspektionens slutsatser • Huvudman och förskolechefer behöver inkludera och tydliggöra förskolans jämställdhetsuppdrag i det systemaAska kvalitetsarbetet. • Förskolechefer behöver ge personalen kompetensutveckling samt möjlighet All reflekAon så a@ de på vetenskaplig grund och uAfrån beprövad erfarenhet kan utveckla e@ akAvt och systemaAskt jämställdhetsarbete med utgångspunkt i läroplanens uppdrag. • Personalen i förskolan behöver bli mer förtrogen med och gemensamt tolka jämställdhetsuppdraget i förskolans läroplan. • Personalen i förskolan behöver i större utsträckning vägleda pojkar och flickor så a@ deras möjligheter a@ pröva olika miljöer och material breddas och varieras så a@ de får nya insikter uAfrån e@ jämställdhetsperspekAv. Jämställdhet: Vad är det? När är det jämställt? Jämställdhet – några olika synsätt (Feminismens ”vågor”) • ”När alla behandlas lika” • ”När flickor och pojkar behandlas olika” • ”När olika individer behandlas olika” Läroplanen ”Förskolan ska motverka tradiAonella könsroller” (Lpfö 98) ”Skolan har e@ ansvar för a@ motverka tradiAonella könsmönster” (Lgr 11) Jämställdhet i utbildningssystemet • Ses som viktigt att börja med ”de yngsta” (därför har
särskilda satsningar riktats mot förskola)
• Projekt går ofta ut på att förändra barnen/eleverna (dvs
barnens uppfattade köns- eller genusidentitet)
• De vuxna ses som aktiva aktörer och barnen/eleverna
som passiva objekt
Vad tänker du på: Kvinnligt Manligt Kvinnligt
Ödmjuk/mjuk/svag Passiv/beroende/utelämnad SubjekAv/känslosam Pratsam/omvårdande
RelaAonsinriktad/vacker FörsikAg/defensiv Håller sig i bakgrunden
Skvallrig/lömsk
Pratar skit om andra/”antyder”
Manligt Tuff/hård/stark AkAv/oberoende/makt ObjekAv/känslodistanserad Tystlåten/egocentrisk SporAntresserad/sve@ Våldsam/aggressiv Tävlingsinriktad Saklig/ärlig Säger rakt ut som det är S.k. ”Genuskonstatner” • Män anses, generellt se@, i genomsni@ vara mer aggressiva • Män tenderar a@ o.are ha makt • Män anses vara mer benägna a@ ha fler sexuella kontakter Olika syn på ”könsroller” • Hur vi är som man/kvinna är biologiskt bestämt (essenAellt) • Hur vi är som man/kvinna är beroende av vilka förväntningar vi själva och andra har (konstrukAvisAskt) • Hur vi ”är” (eller blir) som individer är inte nödvändigtvis beroende av om vi är ”kvinna” eller ”man” (post-­‐
strukturalisAskt) Män i förskola Varför kvinnor i förskolan? Ökar risken för övergrepp? ”Manlig omsorg” (”göra sig oskyldig”) ”Jämställdhet i praktiken” • Lek • Barns utveckling • Konflikter • ”Flickor och pojkar är olika” • ”Olikheter mellan flickor och pojkar beror på olika bemötanden” • ”Flickor och pojkar ses varken som olika eller lika” Vilka strategier används? (flera alternaAv kan anges) % Förändrat hur vi talar All/med flickor och pojkar 82 Förändrat miljöer för a@ locka flickor/pojkar All ställen de inte brukar vara på 71 Könsneutrala miljöer 57 Nya namn på platser (exempelvis "dockvrå"/"snick" etc.) 55 Filmat oss själva 46 Vilka strategier används? (flera alternaAv kan anges) % Könsneutrala leksaker 46 Delat flick-­‐ och pojkgrupper i akAviteter (lek, rörelse, samling) 40 Delat flick-­‐ och pojkgrupper vid ruAnsituaAoner 27 Avlägsnat vissa böcker 22 Strävat e.er jämn könsfördelning bland de anställda 17 Inga, vi är redan jämställda 8 Egenskaper flickor och pojkar antas behöva stärkas i Flickor A@ våga testa Pojkar Samarbete A@ synas Förmåga a@ lyssna på varandra A@ höras A@ vara nära A@ våga välja A@ samtala mer A@ vara stark A@ vara modig A@ få fram de mjukare sidorna/ a@ våga visa känslor A@ göra själv A@ vänta på sin tur A@ vågar ta ut svängarna A@ ta för sig Summering av de huvudsakliga strategier som genus och jämställdhetsarbete utgår från Område Huvudsakliga inriktningar på svar (strategier) Leksaker Könsneutrala leksaker Mixad könskodade (för a@ alla barn ska leksaker (så barnen kan leka med samma göra könsöverskridande saker lika mycket) val) Övrigt Könsneutrala miljöer Arbeta med könskodat material material och miljöer och miljö Summering av de huvudsakliga strategier som genus och jämställdhetsarbete utgår från Område AkMviteter (rörelse, skapande och lek) Huvudsakliga inriktningar på svar (strategier) Flickor och pojkar ska Flickor respekAve pojkar ska göra samma saker tränas/utmanas i (delvis) olika saker Språkliga uPryck Inte tala på olika sä@ All ”Vända på språket” och flickor och pojkar (ord, använda ord All pojkar som u@ryck eller röstläge). tradiAonellt förknippas med Undvika könskodade ord flickor (ex söt och hjälpsam) och u@ryck och använda och ord flickor som samma ord All alla barn tradiAonellt förknippas med och ge alla e@ lika rikt och pojkar (ex lång och modig) för nyanserat språk a@ utmana tradiAonella föreställningar Summering av de huvudsakliga strategier som genus och jämställdhetsarbete utgår från Krav och Inte ha olika krav dokumentaMon på barnen beroende på kön. Visa lika mycket bilder på flickor och pojkar med fokus på akAviteter och inte kön Stärka flickor och pojkar i det de antas sakna. Dokumentera när barn gör könsöverskridanden för a@ erbjuda nya ”bilder” av vad som är Allåtet Summering av de huvudsakliga strategier som genus och jämställdhetsarbete utgår från Föräldrakontakt Vara noga med a@ kontakta båda föräldrarna lika mycket Framförallt, de fall det finns, ta kontakt med pappan för a@ i högre grad involvera dessa Ansvarsfördelni Alla gör samma saker oberoende av kön ng med (även om några ange@ a@ de ibland som utgångspunkt i kvinnor och män, oönskat, faller in i kön tradiAonella könsroller) Förteckning över när barn anses vara könsöverskridande – uppdelat på accessoarer, akAviteter och egenskaper
Accessoarer AkMviteter Flickor klä ut sig All leka med järnväg spindelmannen si@a vid datorn eller Robin Hood leka med bilar leka polis leka byggnadsarbetare Egenskaper klä@ra högst upp i trädet eller klä@erställningen vara modigast inte si@a tyst/tala högt i samlingen konstruera (bygga med ta för sig i innebandy byggleksaker, vara i snickarvrån/snickra/spika säga ifrån och sä@a stopp eller leka med lego) ta plats i gruppen leka busschaufför tumla runt i kuddrummet Förteckning över när barn anses vara könsöverskridande – uppdelat på accessoarer, akAviteter och egenskaper
Accessoarer Pojkar ha tofs AkMviteter leka mamma ha förkläde ha bale@uppvisning Egenskaper vara mån om yngre barn klä ut sig All prinsessa eller lucia leka a@ man lagar mat vara hjälpsam leka familj passa yngre barn leka i dockvrån inte mäta sig med andra klä sig med baka klänning och/
eller högklackat leka med dockor vilja ha nagellack Städa e.er sig Jämställdhet – några funderingar… • Könsneutralitet • Ska alla vara lika? • Hur gör vi då med de olikheter som finns? • Särartstänkande/kompensatoriskt • Flickor ska välja ”rä@” (dvs ”det manliga”)? • ”Pojkar lågpresterar i skolan” – vad får de@a u@alande för konsekvenser för högpresterande pojkar och lågpresterande flickor? Jämställdhet – några funderingar… • Är det BARNEN som ska göras om? • Ska fokus vara a@ få flickor a@ göra pojkakAga val och vise versa? Hur ser vi då på de könstypiska val som barnen gör? (är de fel?) • När olikheter ska överskridas – finns det då inte risk a@ olikheter utesluts? • Är det inte snarare GRÄNSERNA för vad som ses som ”självklart” som ska ifrågasä@as? Hur skulle det vara om läroplanen… Nuvarande text: ”Förskolan ska motverka tradiAonella könsroller” (Lpfö 98) ”Skolan har e@ ansvar för a@ motverka tradiAonella könsmönster” (Lgr 11) AlternaMv formulering: ”Förskolan/skolan ska uppmuntra barn a@ vara på olika sä@”
