Internationalisering inom
fyrkantens gymnasieskolor
- En studie om hur fyrkantens gymnasieskolor arbetar med
internationalisering
Ett gymnasiearbete av Lina Andersson och Lina Hedberg
Gymnasiearbete
Boden 2016
Handledare: Åsa Lundgren
Sammanfattning
Den här undersökningen handlar om internationalisering inom fyrkantens
gymnasieskolor. I skolans läroplan står det att undervisningen ska genomsyras av
internationalisering för att elever ska få ett internationellt perspektiv. Vi har studerat
hur fyrkantens gymnasieskolor och gymnasieprogram arbetar med
internationalisering samt om internationella projekt fungerar som marknadsföring
för en gymnasieskola eller ett gymnasieprogram. Vi har använt oss av
litteraturstudier, genomfört en enkätundersökning med elever från årkurs nio samt
intervjuat rektorer från fyrkantens gymnasieskolor. I resultatet framgår det att alla
gymnasieskolor i fyrkanten arbetar med internationalisering men det sker på olika
sätt och i varierande utsträckning. Vi såg att många gymnasieskolor och
gymnasieprogram använder sig av internationella projekt för att ge sina elever ett
internationellt perspektiv. Resultatet visar att en del gymnasieskolor och
gymnasieprogram använder sig av internationella projekt i sin marknadsföring
medan andra anser att det inte fungerar i marknadsföringssyfte.
Abstract
This study is about the internationalization of Luleå, Piteå, Älvsbyn and Boden´s
upper secondary school. The school curriculum states that education should include
internationalization in order to give the students an international perspective. We
have studied how the upper secondary schools and upper secondary school
programs work with internationalization and if international projects can work as
marketing for an upper secondary school or an upper secondary school project. We
have used literature studies, made a questionnaire survey with students from 9th
grade and interviewed headmasters from the upper secondary schools. In the result
it appears that all of the upper secondary schools work with internationalization but
it occurs in different ways and in various extents. We saw that many upper
secondary schools and upper secondary school programs are using international
project to give their students an international perspective. The result shows that
some of the upper secondary schools and upper secondary school programs are
using international programs in their marketing while others believe that it does not
work for promotional purposes.
Innehållsförteckning
1.
Inledning ...................................................................................................................................................... 1
2. Syfte och frågeställning ............................................................................................................................... 1
3. Metod ................................................................................................................................................................ 2
3.1 Val av metod .............................................................................................................................................. 2
3.2 Genomförande ........................................................................................................................................... 3
3.3 Urval och avgränsning .............................................................................................................................. 3
4. Bakgrund ......................................................................................................................................................... 4
4.1 Vad är internationalisering? ..................................................................................................................... 4
4.2 Historiskt perspektiv – utveckling i internationella organisationer ..................................................... 4
4.3 Vad säger forskningen?............................................................................................................................ 4
4.4 Utveckling av internationalisering i Sverige ........................................................................................... 5
4.5 Vad säger Skolverket?.............................................................................................................................. 6
4.6 Internationalisering i gymnasieskolor ..................................................................................................... 7
5. Resultat ............................................................................................................................................................ 7
5.1 Resultat från den kvantitativa enkätundersökningen ........................................................................... 7
5.2 Tolkning av enkätundersökningens resultat .......................................................................................... 8
5.3 Brister i enkätundersökningen ................................................................................................................. 9
5.4 Resultat från intervjuer av rektorer ......................................................................................................... 9
5.4.1 Resultat av intervjuer med rektorer i Boden .................................................................................. 9
5.4.2 Resultat av intervjuer med rektorer från Luleå ............................................................................ 10
5.4.3 Resultat av intervjuer med rektorer från Piteå ............................................................................. 10
5.5 Tolkning av intervjuer med rektorer ...................................................................................................... 11
5.6 Brister i intervjuer med rektorer ............................................................................................................. 11
6. Diskussion ..................................................................................................................................................... 11
6.1 Diskussion utifrån resultat ...................................................................................................................... 11
6.2 Relevans för Ekonomiprogrammet ....................................................................................................... 13
6.3 Vidare forskning ....................................................................................................................................... 13
Källhänvisning ......................................................................................................................................................
Bilagor .....................................................................................................................................................................
Bilaga 1 - Enkät Gymnasiearbete ....................................................................................................................
Bilaga 2- Tidningsartikel ....................................................................................................................................
Bilaga 3- Intervju ................................................................................................................................................
1. Inledning
Vi är två snart färdigutbildade elever på Ekonomiprogrammet som har varit en del
av ett internationellt projekt mellan fem europeiska länder. Detta projekt ansåg vi var
både väldigt lärorikt och en rolig upplevelse som gav oss en inblick i hur andra
europeiska ungdomar lever och studerar. Vårt projekt kallades för EFREC1 med
syftet att vi skulle arbeta fram bland annat en business model canvas.2 Alla elever
från dessa fem länder (Sverige, Norge, Belgien, Tyskland och Frankrike) fick ta emot
en europeisk student från ett annat land och leva med studenten under en vecka. Vi
båda fick chansen att resa till Nîmes i södra Frankrike där vi fick bo hos en
värdfamilj och uppleva deras vardag under en vecka. Denna upplevelse var väldigt
givande och gav oss en inblick i Frankrikes kultur och vardag.
Vår upplevelse av projektet gjorde att vi blev intresserade av att ta reda på hur
gymnasieskolor i fyrkanten arbetar med internationalisering. Vi vill även ta reda på
om internationella projekt kan fungera som marknadsföring av en gymnasieskola
eller ett gymnasieprogram.
2. Syfte och frågeställning
Syftet med denna uppsats är att lyfta fram internationaliseringens viktiga plats i
undervisningen samt hur arbetet med internationalisering praktiseras i fyrkantens
gymnasieskolor. Vi vill även undersöka om internationella projekt fungerar som
marknadsföring för gymnasieprogram i fyrkantens gymnasieskolor.
Våra frågeställningar är:
-
Hur arbetar gymnasieskolor och gymnasieprogram i fyrkanten med
internationalisering?
-
Fungerar internationella projekt som marknadsföring för ett
gymnasieprogram eller en gymnasieskola?
1
2
Entrepreneurship for the responsible European Citizen
Business model canvas är ett entreprenörverktyg som används istället för en affärsplan.
1
3. Metod
3.1 Val av metod
För att få svar på vår frågeställning har vi använt oss av kvantitativa undersökningar
i denna studie. Vi har genomfört en enkätundersökning som riktade sig till elever i
årskurs nio. Vi ville undersöka elevers attityd till internationella projekt och om det
är en betydande faktor inför valet av gymnasieskola och gymnasieprogram.
Eleverna svarade på samma enkät och blev ställda samma frågor3. När enkäterna var
genomförda samlade vi in och sammanställde svaren och gjorde diagram av
resultatet.
Vi har även genomfört intervjuer med rektorer från alla gymnasieskolor inom
fyrkanten4. I dessa intervjuer har vi undersökt om gymnasieskolor eller särskilda
gymnasieprogram arbetar med internationella projekt. Vi har granskat hur och på
vilket sätt gymnasieskolor samt gymnasieprogram arbetar med internationalisering.
Rektorerna svarade även på om internationella projekt attraherar mer ungdomar till
att söka till en viss gymnasieskola eller gymnasieprogram. Alla rektorer genomförde
likadana intervjuer och blev ställda samma frågor5. När intervjuerna var genomförda
sammanställde vi svaren och tolkade dessa för att få fram ett resultat.
I kapitlet Bakgrund har vi använt oss av litteraturstudie och studerat rapporten
”Internationalisering i skolan – en studie av internationaliseringsarbete och elevers
erfarenheter av deltagande i ett utbytesprojekt”. Vi har använt denna rapport som
material för att tolka och ta reda på hur gymnasieskolor i Sverige arbetar med
internationalisering. Vi har även använt denna källa för att utreda hur arbetet med
internationalisering sett ut i ett historiskt perspektiv.
En annan rapport vi använt vid litteraturstudie är ”Internationaliseringsbegreppet i
grundskolan: en dokumentanalys”. Denna rapport använde vi för att granska hur
utvecklingen av internationaliseringen skett i Sverige men även för att utreda vad
forskningen säger om effekten av internationaliseringsarbeten.
3
Se bilaga 2.
4
Luleå, Piteå, Boden och Älvsbyn är ett område som kallas för fyrkanten.
5
Se bilaga 1.
2
Vi har studerat Skolverkets publikation som litteraturstudie ”Läroplan, examensmål
och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011” för att undersöka vad
gymnasieskolans värdegrund säger om internationaliseringsarbeten samt
internationella projekt.
3.2 Genomförande
I början av höstterminen anordnade vi ett event på Björknäsgymnasiet i Boden. Vi
kallade eventet för After School och vi bjöd in elever från hela ekonomiprogrammet,
ekonomilärare, rektorer, föräldrar och press. Under eventet talade den ansvariga
läraren om vårt internationella projekt. Vi presenterade vad vi hade gjort hittills på
våra internationella utbyten samt vad vi hade fått för lärdomar. Vi genomförde även
en intervju med andra elever som gjort samma utbyte för att undersöka vad deras
upplevelse var. Sedan fortsatte vi eventet med att gör en gemensam aktivitet som var
ett Euroquiz som innehöll frågor om EU och de internationella länder vi besökt. Vi
avslutade eftermiddagen med att bjuda på egengjorda belgiska våfflor.
Vår andra aktivitet var under Björknäsgymnasiets öppet hus. Vi valde att ta tillfället i
akt för att utföra vår enkätundersökning eftersom vår målgrupp redan fanns på
plats. Under förmiddagen talade vi med elever från årskurs nio och delade ut våra
enkäter. Vi blev nöjda över att så många elever valde att delta i vår undersökning.
Den tredje och sista aktiviteten vi genomfört var när vi intervjuade rektorer från alla
gymnasieskolor i fyrkantens område. Vi valde att göra vår intervju via mail eftersom
vi insåg att vi inte hade möjlighet att boka träff med alla 20 rektorer.
3.3 Urval och avgränsning
Vi bestämde oss tidigt för att arbeta med hur olika skolor arbetar med
internationalisering och om internationella projekt attraherar elever till att välja en
viss gymnasieskola eller gymnasieprogram. Vi insåg att vi behövde avgränsa vårt
område och beslutade därför att endast undersöka gymnasieskolor inom fyrkanten.
Vårt val av informanter styrdes av vår avgränsning och fick därför bli alla rektorer
för gymnasieskolor i fyrkantens verksamheter. Urvalet av elever från årskurs nio
som deltog i vår enkätundersökning skedde slumpmässigt. Vi valde att genomföra
vår enkätundersökning vid ett tillfälle där vår målgrupp fanns på plats.
3
4. Bakgrund
4.1 Vad är internationalisering?
I en rapport från skolverket 6 framgår det att internationalisering har många olika
innebörder. Arbetet med internationalisering innebär att man arbetar över gränser.
Dessa gränser kan vara både över skolmiljöns gränser, staden man bor i och Norden.
Det betyder att man ska förankra skolans värdegrund hos eleverna. Arbetet med
internationalisering handlar även om att elever ska utvecklas som individer och
internationaliseringsarbetet kan användas som ett medel för personlig utveckling.
Internationaliseringsarbetet bidrar till att skapa lugn och harmoni på skolan samt att
förmedla alla människors lika värde. Detta bidrar till att eleverna blir tryggare och
får en ökad förståelse för sin egen kultur och omgivning.
4.2 Historiskt perspektiv – utveckling i internationella
organisationer
UNESCO är en internationell organisation för utbildning, vetenskap och kultur.
Organisationen bildades år 1945 och är ett av Förenta nationernas 15 fackorgan. 7 En
av UNESCO: s tyngdpunkter blev ”undervisning för internationell förståelse” efter
andra världskrigets slut. Målet med undervisningen är att förmedla kunskaper om
andra länder för att förebygga främlingsfientlighet och intolerans. För att skapa
fortsatt fred i världen och undvika ett tredje världskrig vill UNESCO genom
undervisning att människan ska utveckla ”en positiv och förstående attityd till
främmande folk”.8
4.3 Vad säger forskningen?
I en studie har effekten av internationaliseringsarbeten undersökts. Undersökningen
visar att skolan ska förmedla positiva och utvecklande kulturmöten mellan elever
med olika kulturella bakgrunder. För att få förståelse för andra kulturer är det viktigt
att elever i skolan får ta del av andra kulturer i sin undervisning. Interkulturella
skolkontakter kan bidra till en ökad förståelse och respekt för andra kulturer.
6
Internationalisering i skolan. Rapport. Sida 15. 2016-02-17. http://hdl.handle.net/2077/19917.
7
UNESCO. Wikipedia. 2016-02-10. https://sv.wikipedia.org/wiki/Unesco.
8
Internationalisering i skolan. Rapport. Sida 11. 2016-02-10. http://hdl.handle.net/2077/19917.
4
I en annan undersökning framkommer det att det finns vissa svårigheter som kan
uppstå i samband med internationella kontakter. Dessa svårigheter kan vara
språkmässiga men även olikheter i kultur och tekniska problem. De positiva
effekterna av internationella kontakter är ökad förståelse för andra kulturer, bättre
språkkunskaper och ökad IT-kompetens.
En tredje studie visar att det uppkom svårigheter i att skapa en internationell kontakt
som förblir långvarig och regelbunden. Detta på grund av att i de flesta fall står
endast en lärare som ansvarig för kontakten vilket innebär en stor risk för att
kontakten bryts vid den ansvariga lärarens frånvaro. Den internationella kontakten
har större chans till att bli långvarig om lärarna möts personligen.
I en rapport om internationell skolsamverkan genom EU 9 har lärare intervjuats.
Denna intervju visade att en del av lärarna tenderar att se internationella samarbeten
som extra arbete utöver den ordinära undervisningen. Det framgår att vissa skolor
har annat som pågår i verksamheten som upptar lärarnas tid vilket medför att det
inte finns nog med tid eller energi för att starta internationella samarbeten med andra
länder.
4.4 Utveckling av internationalisering i Sverige
Det var organisationer som FN och UNESCO på 50-talet som förverkligade att
Sverige fick undervisning i internationell förståelse. Sverige var ett av femton länder
som startade en ASPRO-verksamhet10. Skolöverstyrelsen och svenska UNESCO-rådet
samarbetade på 60-talet för att utveckla handledningar för undervisning i
internationell förståelse. När läroplanen för 1962 lanserades hade den blivit påverkad
av detta och undervisning för internationell förståelse och internationellt medansvar
fick ett stort utrymme. I slutet av 60-talet diskuterades det på allvar om undervisning
för internationell förståelse. Denna utveckling skedde tackvare ökat
informationsflöde mellan länder, ökad invandring och u-landsproblem.11
En annan organisation som arbetar med liknande mål är Europarådet. De bildades
efter andra världskriget och hade som syfte att främja samarbete och enhet mellan
olika länder i Europa. Europarådets inriktar sig på samarbete inom utbildning och
9
Internationaliseringsbegreppet i grundskolan: en dokumentanalys. Rapport. Sida 3. 2016-02-17.
http://hig.diva-portal.org/smash/get/diva2:208751/FULLTEXT01.
10
ASPRO står för The Assosiated Schools Project in Education for International Understanding.
11
Internationalisering i skolan. Rapport. Sida 12. 2016-02-17. http://hdl.handle.net/2077/19917.
5
kultur mellan medlemsländerna. Syftet är att skapa ömsesidig förståelse och respekt för
varandras kulturer. 12 Europarådet ägnar sig åt projekt som gäller interkulturella och
mångkulturella frågor i undervisningen. Den interkulturella undervisningen
grundar sig på att etablera det sociala samspelet och kontakten mellan individer. Den
mångkulturella undervisningen tar upp kulturområden som mat, musik och
traditioner.
4.5 Vad säger Skolverket?
Skolverket anser att internationalisering i den svenska skolan bör främjas och är
därför en viktig del i skolans värdegrund:
Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över
nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de
värden som ligger i en kulturell mångfald. Skolan är en social och kulturell mötesplats,
som har både en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som
verkar där. Förtrogenhet med Sveriges kultur och historia samt det svenska språket ska
befästas genom utbildning i många av skolans ämnen. En trygg identitet och
medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet stärker
förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingsgrunder. Skolan ska
bidra till att elever får en identitet som kan relateras till intet bara det specifik svenska
utan också det nordiska, det europeiska och ytterst det globala. Internationella kontakter
och utbildningsutbyte med andra länder ska främjas. 13
Skolverket anser även att det är skolans uppdrag att ge elever ett internationellt
perspektiv i sin utbildning:
Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett
globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet. Undervisningen i olika
ämnen ska ge eleverna kunskaper om den Europeiska Unionen och dess betydelse för
Sverige samt förbereda eleverna för ett samhälle med allt tätare kontakter över nationsoch kultur gränser. Det internationella perspektivet ska också bidra till att utveckla
elevernas förståelse för den kulturella mångfalden inom landet.14
12
Internationalisering i skolan. Rapport. Sida 11. 2016-02-10. http://hdl.handle.net/2077/19917.
13
Skolverket. (2011). Läroplan, examens mål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011.
Skolverket. Sida 5.
14
Skolverket. (2011). Läroplan, examens mål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011.
Skolverket. Sida 7.
6
4.6 Internationalisering i gymnasieskolor
Gymnasieskolor arbetar med internationalisering på olika sätt. Det kan vara
skolutbyten, lärarutbyten och teman. Detta kan variera beroende på skolans
förutsättningar och elevers behov. Vanligast är att man arbetar med utbyten mellan
länder i språkundervisningen. Utbytena kan vara både digitalt genom mail, blogg,
chatt och videos men även fysiska möten mellan elever från olika länder. Skolornas
inriktningar på projekt kan variera utifrån intresse såsom: sport, musik, näringsliv,
kultur eller miljö. 15
Gymnasieskolor kan även söka bidrag från olika program som arbetar med
internationella utbyten mellan olika länder. Ett sådant program är Erasmus+ som har
syftet att modernisera utbildning mellan olika länder. Detta program skapar
möjlighet för 4 miljoner européer att studera och arbeta utomlands. Erasmus+ stödjer
partnerskap över gränser när det kommer till utbildning och vill stötta samarbeten
mellan olika länder. 16
5. Resultat
5.1 Resultat från den kvantitativa enkätundersökningen
I den kvantitativa enkätundersökningen som gjordes tillfrågades elever från årskurs
nio om de hade bestämt sig vilket gymnasieprogram de skulle välja samt om de fått
tillräcklig information om vad de olika gymnasieprogrammen erbjuder t.ex. projekt,
inriktningar eller samarbeten. Eleverna tillfrågades även om de skulle bli mer
intresserade av ett gymnasieprogram om det hade internationella samarbeten eller
projekt. I enkätundersökningen granskades även elevers syn på internationella
projekt.
I undersökningen tillfrågades 35 elever som gick i årskurs nio. Svaren varierade
beroende på om den tillfrågade redan valt gymnasieprogram eller inte. Elevernas syn
på internationella projekt spelade stor roll om de ansåg att ett gymnasieprogram var
mer intressant att välja.
15
Internationalisering i skolan. Rapport. Sida 16. 2016-02-10. http://hdl.handle.net/2077/19917.
16
http://ec.europa.eu/programmes/erasmus-plus/discover/index_en.htm 2016-02-10
7
Figur 1 visar att 43 % av de som tillfrågades redan hade
bestämt sig vilket gymnasieprogram de skulle välja medan
57 % inte hade bestämt sig.
Figur 2 visar att 91 % av de tillfrågade tyckte att de fått
tillräcklig information om vad de olika
gymnasieprogrammen erbjuder såsom inriktningar,
samarbeten och projekt medan 9 % av eleverna ansåg att de
inte fått tillräcklig information.
Figur 3 visar att 77 % svarade ja på frågan om de skulle bli
mer intresserad av ett gymnasieprogram om det hade
internationella projekt medan 23 % svarade nej.
Eleverna tillfrågades hur de ser på internationella projekt
och det fanns fyra svarsalternativ att välja mellan. 40 %
svarade att de ansåg att internationella projekt var en rolig
upplevelse medan 34 % tyckte det verkade spännande. 23
% av eleverna ansåg att internationella projekt var lärorikt
och de resterande 3 % hade ingen speciell åsikt.
5.2 Tolkning av enkätundersökningens resultat
Vi kan se att mindre än hälften av de tillfrågade eleverna redan hade bestämt sig
vilket gymnasieprogram de skulle välja medan större delen av eleverna fortfarande
inte visste. Majoriteten av de tillfrågade ansåg att de fått tillräcklig information om
vad de olika gymnasieprogrammen erbjuder i form av inriktningar, samarbeten och
projekt. Större delen av de tillfrågade ansåg att de skulle bli mer intresserade av ett
gymnasieprogram om det hade internationella projekt. Vi kan se att synen på
internationella projekt varierar hos eleverna eftersom en del ser det som en rolig
upplevelse medan andra finner det spännande. Färre av eleverna ansåg att
internationella projekt är en lärorik upplevelse och endast 3 % hade ingen speciell
åsikt.
8
5.3 Brister i enkätundersökningen
Vår enkätundersökning genomfördes genom att deltagarna fyllde i enkäten på plats.
Deltagarna förväntades att kryssa i ett svarsalternativ på varje fråga. Enkäten bestod
totalt av sju frågor och fem av frågorna hade ett antal olika svarsalternativ. Detta
innebar att det kan vara enkelt att uppfatta frågorna fel eller att man av misstag
kryssat i två svarsalternativ istället för ett. Vi anser att detta kan medföra att
enkätundersökningen är bristande på ett antal punkter. I tre av enkäterna kryssades
två svarsalternativ i och därför valde vi att ogiltigförklara dessa. Hade detta inte
skett skulle procentsatserna kunnat visa ett annorlunda resultat än vad som nu visas
i vår studie.
5.4 Resultat från intervjuer av rektorer
I intervjun tillfrågades 20 rektorer från gymnasieverksamheter i Luleå, Piteå, Boden
och Älvsbyn. Av de tillfrågade 20 rektorerna svarade endast sex rektorer från Luleå,
Piteå och Boden. De tillfrågades om de arbetar med internationella projekt i sin
gymnasieskola och på vilket sätt. Rektorerna svarade även på om de använder sig av
internationella projekt till marknadsföring av gymnasieskolan eller ett visst
gymnasieprogram. De tillfrågades även om de själva anser att internationella projekt
är god marknadsföring för en gymnasieskola eller ett gymnasieprogram.
5.4.1 Resultat av intervjuer med rektorer i Boden
Samhällsvetenskapsprogrammet och Teknikprogrammet i Boden arbetar med
internationella projekt. De använder sig av program som Nordplus, Erasmus samt
mindre internationella projekt. Samhällsvetenskapsprogrammet profilerar sitt
program med ”Internationalisering och ledarskap”. Rektorn menar att det är viktigt
med denna profilering eftersom vi lever i en mer kontaktkrävande värld samt att
elevernas framtida yrken kräver internationella kontakter. Rektorn för dessa två
program anser att internationalisering och internationella projekt kan vara god
marknadsföring för en gymnasieskola eller ett gymnasieprogram.
Fordons- och Transportprogrammet, Bygg- och Anläggningsprogrammet, El- och
Energiprogrammet samt Vård- och Omsorgsprogrammet arbetar med internationella
utbyten. Fordons- och Transportprogrammet arbetar med ett Nordplus-projekt
medan Vård- och Omsorg arbetar med ett Erasmus-projekt. Rektorn för dessa
program anser att marknadsföring av internationalisering och internationella projekt
är av stort värde för både en gymnasieskola och ett gymnasieprogram eftersom det
attraherar fler elever att söka till dessa program. Fordons- och Transportprogrammet
9
samt Bygg- och Anläggningsprogrammet marknadsför sitt program med
internationalisering och internationella projekt. Rektorn anser att fördelarna med
marknadsföringen blir att det attraherar fler elever utanför Bodens Kommun att söka
till dess program.
5.4.2 Resultat av intervjuer med rektorer från Luleå
El- och Energiprogrammet, Naturvetenskapsprogrammet, Restaurang- och
Livsmedelsprogrammet samt Matte-spetsprogrammet arbetar med internationella
projekt genom Erasmus+ programmet. Dessa program använder inte dessa projekt
som en del i deras marknadsföring och ser därför inga fördelar i att använda det med
det syftet. Rektorn för dessa program anser att internationella projekt inte är god
marknadsföring eftersom de har svårt att få elever villiga att åka utomlands via
skolan.
Bygg- och Anläggningsprogrammet, VVS- och fastighetsprogrammet samt
Introduktionsprogrammet arbetar inte med internationella projekt i sin utbildning
och marknadsför därför inte detta. Rektorn anser att internationalisering och
internationella projekt bör vara bra i marknadsföringssyfte men han har själv ingen
erfarenhet av detta.
5.4.3 Resultat av intervjuer med rektorer från Piteå
Ekonomiprogrammet, Barn- och Fritidsprogrammet, Vård- och Omsorgsprogrammet
samt Estetiska programmet arbetar med internationella projekt. Dessa program
arbetar för tillfället med två Erasmus+ projekt och genom Piteå Kommuns projekt
som går ut på att gymnasieklasser kan ansöka medel för utomlandsvistelse.
Marknadsföringen av dessa internationella projekt förekommer vid Öppet Hus med
anledningen att de tror att elever uppskattar om det finns möjlighet till
internationellt utbyte. Rektorn anser att internationella projekt är god
marknadsföring och hon ser bara fördelar med detta.
Fordons- och Transportprogrammet, Industritekniska programmet och
Gymnasiesärskolans program för Hantverk och Produktion, Hotell, Restaurang och
Bageri samt Individuellaprogram arbetar inte med internationella projekt och
använder därför inte det i sin marknadsföring.
10
5.5 Tolkning av intervjuer med rektorer
Intervjuerna visar att gymnasieskolor i fyrkanten arbetar med internationalisering
men att det sker på olika sätt och i varierande utsträckning. En del gymnasieskolor
väljer att arbeta med internationalisering i klassrummet men vi kan ändå se att
majoriteten av gymnasieskolorna väljer att genomföra internationella projekt. Flera
av gymnasieskolorna väljer att arbeta med program som Erasmus+, Nordplus och
globala skolan. Det arbete som sker med internationella projekt i gymnasieskolor har
olika inverkan hos elever och därför har rektorerna varierande synpunkter gällande
det. Vi ser att en del gymnasieskolor och gymnasieprogram använder sig av
internationella projekt i sin marknadsföring medan andra anser att det inte fungerar i
marknadsföringssyfte.
5.6 Brister i intervjuer med rektorer
Våra intervjuer genomfördes genom att rektorer svarade på fyra frågor via mail.
Frågorna var för öppna vilket innebar att rektorerna hade möjlighet att tolka
frågorna fritt vilket medförde att svaren blev ett resultat av deras tolkning. Detta
innebar att en felaktig tolkning kunde genera felaktiga svar till vår undersökning. Av
de 20 tillfrågade rektorerna svarade endast sex stycken vilket är problematiskt
eftersom vi inte hade tillräckligt underlag för att få fram ett trovärdigt resultat.
Älvsbyns gymnasieskola skulle varit en del av vår undersökning men eftersom vi
inte fått svar från deras rektor kunde vi inte ha med deras skola i vårt resultat.
6. Diskussion
I vår diskussion vill vi utifrån litteraturstudier, intervjuer, enkäter samt resultatet
lyfta fram tankar som uppkommit kring våra två frågeställningar under
arbetsprocessen. Vi vill även lägga fokus på skolans läroplan och vad tidigare
forskning säger. Vi reflekterade även över våra egna erfarenheter med
internationella projekt med koppling till läroplanen.
6.1 Diskussion utifrån resultat
Internationalisering innebär för oss att man samarbetar med andra länder samt tar
lärdom om andra länders kulturer och värderingar. Efter våra litteraturstudier har vi
fått förståelse för att begreppet internationalisering kan ha flera innebörder. Ett av
internationaliseringens viktigaste mål är att fostra elever till goda medmänniskor
11
som accepterar andra länders kulturer och värderingar. Vi anser att det är svårt att ta
till sig detta genom att endast studera om andra länders kulturer i skolbänken. Vår
uppfattning är att elever lär sig bäst genom att uppleva och se omvärlden med sina
egna ögon för att ta till sig detta på bästa möjliga sätt.
Vi har själva erfarenheter från ett utbyte och genom den upplevelsen lärde vi oss att
även europeiska länder som Frankrike skiljer sig mycket från livet i Sverige. Tack
vare vår upplevelse har vi blivit mer medvetna om vår egen kultur och livsstil. Detta
har medfört att vi fick chans att granska våra egna värderingar och vår världsbild. Vi
anser av dessa anledningar att internationell utbyten är viktiga för elevers personliga
utveckling och bör därför vara något alla gymnasieskolor erbjuder. En tanke som
slog oss under arbetsprocessen var att det fanns så lite forskning kring
internationalisering i skolan trots att det läggs stor vikt på internationaliseringsarbete
i skolans värdegrund.
I våra intervjuer med rektorer från fyrkantens gymnasieskolor märkte vi att olika
gymnasieskolor och olika gymnasieprogram arbetar med internationaliseringen på
olika sätt samt i varierande utsträckning. Detta bekymrar oss eftersom vår
upplevelse med internationella projekt generade både personlig utveckling och en
nyanserad syn på vår omvärld. I resultatet av våra intervjuer med rektorer från
fyrkantens gymnasieskolor kan vi se att på Luleå gymnasieskola arbetar vissa
gymnasieprogram med internationella projekt genom Erasmus+ programmet. I
Piteås gymnasieskola arbetar de med två olika Erasmus+ projekt samt att de har
ytterligare ett projekt i samarbete med Piteås kommun som går ut på att
gymnasieklasser kan söka medel för utomlandsvistelser. I Bodens gymnasieskola
arbetar många gymnasieprogram med olika internationella projekt som Erasmus+
projekt, Nordplus samt den globala skolan.
Vi anser att metoderna som används i skolan idag är goda men vi ser även ett behov
av utveckling för att hänga med den internationaliseringsutveckling som sker i
samhället och på arbetsmarknaden. Det är viktigt att ha ett
internationaliseringsperspektiv som genomsyrar hela undervisningen eftersom vi
lever i en global värld och det är skolans uppgift att förbereda gymnasieelever inför
vuxenlivet och arbetslivet.
Idag när ungdomar kommer ut i arbetslivet ser arbetsmarknaden annorlunda ut
jämfört med hur den såg ut förr. Dagens ungdomar förväntas att kunna arbeta
utanför Sveriges gränser och kunna samarbeta över nationens gränser. Vi anser att
12
med tanke på att det läggs stor vikt i värdegrunden att ungdomar ska förstå globala
strukturella samband bör mer resurser läggas på internationella utbyten. Det är av
dessa anledningar som vi anser att internationaliseringsarbetet i gymnasieskolor bör
genomsyra hela undervisningen.
I enkätundersökningen vi genomförde såg vi att det finns en stark efterfrågan hos
elever att få delta i internationella projekt och att de med stor sannolikhet skulle
kunna välja ett gymnasieprogram av den anledningen. Vi valde att undersöka om
rektorer i fyrkantens gymnasieskolor har lagt märke till denna efterfrågan hos elever.
Samhällsprogrammet på Björknäsgymnasiet i Boden profilerar sitt gymnasieprogram
med Internationalisering och Ledarskap.
I intervjuerna varierade svaren hos rektorerna men vi kunde ändå dra en slutsats
med hjälp av enkätundersökningar som stöd att internationella projekt är bra
marknadsföring för en gymnasieskola eller ett gymnasieprogram.
6.2 Relevans för Ekonomiprogrammet
Skolans läroplan ska ligga till grund för allt arbete i skolan och med detta menar vi
att all undervisning som sker på skolan ska vara förenligt med värdegrunden. Det
står tydligt i värdegrunden att skolan skall följa internationaliseringsutvecklingen i
samhället. Skolverket anser även att elever som studerar på ekonomiprogrammet ska
få ett internationellt perspektiv i sin utbildning. Med detta som grund anser vi att vår
studie har stor relevans eftersom ekonomiprogrammet ska ge ett internationellt
perspektiv i utbildningen.
6.3 Vidare forskning
Vi insåg under arbetsprocessen att det finns lite forskning kring internationalisering i
gymnasieskolan. Detta anser vi vara ett problem eftersom det framgår tydligt i
skolans värdegrund att internationaliseringsarbetet i undervisningen är av stor vikt.
Vi anser att det borde utföras fler undersökningar som studerar hur gymnasieelever
på bästa möjliga sätt utvecklar ett internationellt perspektiv. Ett av målen med
internationaliseringsarbeten i skolan är att elever ska utvecklas till goda
medmänniskor som accepterar olikheter vilket leder till ett mer harmoniskt klimat på
skolan.
Genom den kunskap vi skaffat oss genom vårt arbete med denna uppsats vill vi ge
förslag på vidare forskning med teman som till exempel: vad elever lär sig av
internationella projekt och skolors syn på internationella projekt. Vi ser också att vi skulle
13
kunna utveckla och bredda vår undersökning genom att bland annat göra mer
djupgående intervjuer med rektorer samt att intervjua elever och lärare för att
undersöka effekter i undervisningen.
14
Källhänvisning
Litteratur
Backman, Jarl (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur AB.
Skolverket (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för
gymnasieskola 2011. Stockholm: Edita.
Undersökningar
Bjerstaf, Anna och Palmquist, Carolina. Internationalisering i skolan. Hämtad från
http://hdl.handle.net/2077/19917 Läst: 10 februari 2016.
Nyberg, Ann-Louise. Internationaliseringsbegreppet i grundskolan. Hämtad från
http://hig.diva-portal.org/smash/get/diva2:208751/FULLTEXT01 Läst: 17 februari
2016.
Webbsidor
Europeiska kommissionen, Erasmus+. Hämtad från
http://ec.europa.eu/programmes/erasmus-plus/discover/index_en.htm Läst: 10
februari 2016.
Wikipedia, UNESCO. Hämtad från https://sv.wikipedia.org/wiki/Unesco Läst: 10
februari 2016.
Intervjuer med rektorer
Olausson, Ewa; Rektor på Björknäsgymnasiet. 2016. Intervju 19 februari.
Silverplats, Skytt, Monica; Rektor på Björknäsgymnasiet. 2016. Intervju 19 februari.
Nordlund, Ida; Rektor på Luleå gymnasieskola. 2016. Intervju 17 februari.
Wedin, Anders; Rektor på Luleå gymnasieskola. 2016. Intervju 31 januari.
Wengelin, Åsa; Rektor på Strömbackaskolan. 2016. Intervju 1 februari.
Lund, Klas; Rektor på Strömbackaskolan. 2016. Intervju 17 februari.
15
Bilagor
Bilaga 1 - Enkät Gymnasiearbete
Ange kön:
o
Tjej
o
Kille
o
Ospecificerat
Ålder:_____________
Vilken stad bor du i?: __________________________
Vet du vilket gymnasieprogram du ska välja?
o
Ja
o
Nej
Känner du att du fått tillräcklig information om vad de olika programmen erbjuder?
Projekt, inriktningar, samarbeten, m.m.
o
Ja
o
Nej
Skulle du bli med intresserad av ett gymnasieprogram om du visste att det hade
internationella samarbeten/projekt?
o
Ja
o
Nej
Hur ser du på internationella projekt?
o
Rolig upplevelse
o
Spännande
o
Lärorikt
o
Inget speciellt
Bilaga 2- Tidningsartikel
Bilaga 3- Intervju
1. Arbetar ni med internationella projekt i er gymnasieskola? På vilket sätt/Hur?
Exempel Erasmus.
2. Använder ni er av internationella projekt till er marknadsföring av skolan?
Om ja, varför?
3. Känner ni till något enskilt gymnasieprogram som använder sig av
internationella projekt i sin marknadsföring? Om ja, vilket?
Fördelar/Nackdelar?
4. Anser du att internationella projekt är bra marknadsföring för
gymnasieskolor/gymnasieprogram?
