”Storspiggshonor vill helst para sig med hanar som pyntar sitt bo”
Mikael Holmlund
Varför utvecklar djur färgglada ornament som ökar risken att bli uppäten av rovdjur? Darwin
förklarade detta med sexuellt urval, d.v.s. urval av egenskaper som ger fortplantningsfördelar.
Hans idéer om att honors val av ornamenterade hanar skulle leda till evolution mötte dock
starkt motstånd.. Idag anses sexuell selektion vara en mycket viktig evolutionär faktor med
stora konsekvenser bland annat för djurs utseende, beteenden, parningssystem, och
artbildning. En hanne kan attrahera honor genom att endast bidra med gener till avkomman
genom så kallade indirekta fördelar eller med direkta fördelar som påverkar hennes eller
ungarnas överlevnad och fortplantning. Det senare kan inkludera ett revir med bra
födotillgång för henne och avkomman eller att hannen direkt vårdar avkomman.
Storspiggen (Gasterosteus aculeatus) är en relativt välstuderad fisk inom beteendeekologin.
Hos storspiggen ger hannen honan direkta fördelar i form av yngelvård. Hos fiskar med
yngelvård är det vanligast att hannen tar hand om avkomman. Många studier har gjorts på
partnerval hos storspigg. Det finns dock många frågor kvar att besvara som bland annat hur
bobyggnaden påverkar honors val av hannar. Att hannarna skulle använda boets egenskaper
för att attrahera honor med, skulle kunna ge en förklaring till varför hannar stannar vid boet.
Syftet med denna studie var att undersöka om hannarna använder boet som ett utomkroppsligt
ornament för att locka till sig honor. Detta gjordes genom att först undersöka om hanarna
ornamenterade sina bon med hjälp av olikfärgade alger, vilket de gjorde. I en grön miljö
smyckade/pyntade alla hanar sina bon med rödalger vid ingången till boet. För att undersöka
om hannarna använder andra saker än alger att smycka boet med så fick de tillgång till
paljetter och foliestickor i olika färger. Det visade sig att hanarna använde både paljetterna
och folietickorna som utsmyckning till bona. Sedan fick honorna välja mellan hanar med
ornamenterat bo och utan. Det visade sig då att alla honor valde den av hanarna som hade ett
ornamenterat bo med stickor och paljetter.
Ett ornamenterat bo kan öka risken för predation, men i denna studie användes strandkrabbor
och då märktes det ingen ökad predationsrisk för dekorerade bon. Däremot så ökade risken för
hannen då han bar omkring färgglada aluminiumbitar i munnen, simpor visade sig ha en högre
attack frekvens mot hanar med saker i munnen.
Sammanfattningsvis, har jag gjort den nya upptäckten att storspiggshannar smyckar sina bon
med alger och även med paljetter och foliestickor om dessa finns tillgängliga.
Storspiggshonorna föredrar en hane som kan visa upp ett smyckat bo som tecken på att hanen
är i god kondition och en bra far till hennes avkomma. Utsmyckningen av boet för med sig en
ökad risk för hannen att bli upptäckt av fiender. Mycket riktigt kunde jag se att hannarna blev
mer försiktiga i sitt val av utsmyckning om en fiende fanns i närheten. Hur vanligt
förekommande det är med utsmyckning av bon i det vilda är fortfarande okänt. Framtida
fältstudier av storspiggar skulle därför vara mycket intressant.
Examensarbete i Biologi 20 poäng, VT 1999-VT 2005
Institutionen för Biologisk Grundutbildning
Avdelningen för zooekologi
Evolutionsbiologiskt centrum (EBC), Uppsala Universitet
Handledare: Sara Östlund, Ingrid Ahnesjö
1
