+DYV|ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD
Marinbiologisk orientering distanskurs 10 p
Göteborgs Universitet
Kristian Dannells
,QOHGQLQJ
Havsöringen tillhör familjen laxfiskar, 6DOPRQLGDH. Det är en kraftigt byggd fisk
med avlång, spolformad kropp. Ett drag som alla arter inom familjen har är en
liten fettfena på bakryggen. Alla arter är antingen helt sötvattenslevande eller
anadrom, dvs. att den vandrar från hav till sötvatten för att leka.
Havsöringen är inte helt lätt att särskilja från laxen men är i regel fläckigare på
såväl kropp som gällock och ryggfena samt även nedanför sidolinjen. I Sverige
har fisk uppmätts till 110 cm i Mörrumsån och vikt uppmätts till 15,3 kg i
Skellefteälven.
Det talas om tre kritiska perioder i en havsörings liv och jag tänkte försöka
redogöra för dessa.
%LOGHQYLVDUKDYV|ULQJHQLWUHROLNDOLYVWDGLHUIUnQVPROWWLOOYX[HQLQGLYLG
)|GD
När det gäller havsöringens föda livnär sig de unga fiskarna av insekter, snäckor
och märlor. Även nedfallna insekter på ytan eller ovanför vattnet flygande
insekter konsumeras.
I havet övergår den till fiskdiet på samma sätt som laxen och då ingår främst sill
och skarpsill i födan. Under vandringen för att leka intar den endast
undantagsvis föda.
9DQGULQJRFKOHN
Havsöring har en högt utvecklad homing, dvs. instinkt att återvända för lek till
sin egen barnkammare i resp. vattendrag.
Havsöringen vandrar i regel strax före lek, men enstaka långvandrande bestånd
kan stiga redan året före lek. Lekplatserna är grunt belägna. Lektiden skiljer
ungefär en månad från norr till söder. Öring som lekt stannar ofta kvar i större
vattendrag över vintern.
Stora honors yngel har en konkurrensfördel genom att krypa upp tidigt, vara
dominanta och ha en bra tillväxt. Därmed kan de utvandra som smolt vid lägre
ålder och kan därför stanna till havs och ha en längre tillväxt än de äldre
smolten. Stora honor ger därmed goda förutsättningar för nya stora honor. Stora
hanar erövrar de största honorna, men små könsmogna bäckhanar kan smyga sig
med vid parningen. Genom att ha rörligare och livsdugligare spermier kan dessa
bäckhanar bidra till beståndet och den genetiska variationen.
'HQ I|UVWDNULWLVNDSHULRGHQ kommer när ynglen skall etablera eget
territorium. Initialt har öringynglet ett försvarat territorium, men senare i livet
talar man mer om prefererade ståndplatser. Den första kritiska perioden inträffar
från det att ynglen skall etablera egna territorier och då är dödligheten är hög,
ibland över hela första sommaren in på hösten. Ynglen är aggressiva och de
dominanta tar de bästa territorierna.
Dödlighet och tillväxt är täthetsberoende. Ståndplatsen är en optimering av
skydd (mot vattenström och predatorer) samt närhet till vattenstråk som för med
sig mycket föda.
Närvaro av predatorer påverkar starkt valet av ståndplats. I avsaknad av
predatorer utnyttjas även lugnvatten. Migrationer förekommer ständigt under
året, dels till viloplats för natten, dels flyktmigrationer vid otjänliga
förhållanden.
Vintermigration sker ofta till lugnare vatten, gärna där det går att ”krypa ned” i
bottensubstratet. På vintern byter de aktivitetsmönster och blir nattaktiva,
troligen som ett skydd mot predatorer.
En betydande andel hanar könsmognar redan som små i vattendraget
(bäckhanar). Även honor kan könsmogna i vattendraget, men det är endast en
liten procent.
Utav utvandrande smolt brukar andelen hanar vara ca 15-40%, lägre andel ju
kostsammare vandringen är.
'HQDQGUDNULWLVNDSHULRGHQ med hög dödlighet inträffar vid
smoltutvandringen till havet och under den första tiden i havet. Orsaken är
främst predatorer, speciellt vid passage av dammar och sjöar och i estuariet. Ju
yngre smolten är vid utvandring är desto längre tid tillbringas i havet före
lekåtervandring. Eftersom tillväxten är bättre i större vatten så är smolten
genomsnittligt yngre och lekfisken genomsnittligt större.
I havet vandrar de unga smolten tillsammans i förband den första tiden.
Vandringen styrs av vind och strömmar. I regel vandrar havsöring sällan mer än
5-10 mil från sitt vattendrag, men de långvandrande bestånden i södra Östersjön
stannar ute längre och kan vandra upp till 100 mil bort innan de återvänder för
första lek.
Utbredningen av havsöring i havet anses till stor del följa utbredningen av den
viktiga födan vårlekande sill. På våren kan havsöring i god kondition som ej lekt
vandra upp i älvar. Eventuellt för att slippa kombinationen salthalt och kyla i
havet. Det skiljer mycket i hur länge havsöring stannar till havs. I kalla och salta
vatten stannar alla individer bara ute 2 månader (ex Island), medan honor i regel
stannar ute över minst en vinter i Sverige. Hanar kan ibland återvända efter bara
en sommar till havs (s.k. finnock). Havsöringen är inte speciellt bra anpassad till
saltvatten, men har i Östersjön mycket bra tillväxtbetingelser. På västkusten är
vattnet något för salt och i Bottenviken är vintern något för sträng.
+RWPRWKDYV|ULQJHQ
Återvandringen till lekplatsen störs av flera faktorer och är GHQWUHGMHNULWLVND
SHULRGHQ i havsöringens liv.
Sveriges kustvatten är påtagligt påverkade av mänskliga aktiviteter. Östersjön är
ett hav i obalans, både genom utsläpp av miljögifter och närsalter men också
genom ett storskaligt fiske.
Det kontaminerade vattnet sveper även förbi den svenska västkusten med den
Baltiska strömmen. Detta sammantaget utgör ett stort problem för fiskens
återvandring.
Det är ett krävande på havsöringen när vi människor fiskar slut på dess föda. Då
yrkesfiskarnas trålfiske efter pelagiska arter som sill och skarpsill påverkar
öringbeståndet noterbart bör man vara orolig för utvecklingen.
Belastningen på Sveriges kust när det gäller miljögifter är också en faktor.
Vattenmassor och sediment innehåller förhöjda halter även av organiska
miljögifter som DDT, PCB och dioxin hos sill, torsk och plattfisk.
Havsöringen undersöks inte regelbundet så effekten av den samlade
belastningen är okänd men misstankar om reproduktionsstörningar har länge
funnits.
6OXWRUG
6DOPRWUXWWDWUXWWD
Som hängiven flugfiskare ser jag gärna att vi har en bibehållen naturvård och
fiskevård i Sverige. Det är viktigt att vi gör vårt yttersta för att bevara den
mångfald vi har i våra vatten där havsöringen ingår. Det går knappast att
överskatta naturens betydelse för oss människor och vi har ett gemensamt ansvar
att förvalta denna åt framtida generationer.
5HIHUHQVHU
Havsöringens ekologi - Erik Degerman, Per Nyberg och Berit Sers.
Fiskeriverket.
Nationalhistoriska museet, London.
U.S. Fish and Wildlife Service.
