Holger Ahlskog
◆
Johanna Bonäs
◆
Sören Sandholm
1800-talet
FRÅGOR, TEMA OCH DOKUMENTUPPGIFTER:
Tomas Brännkärr ◆ Matias Norrgrann
Johanna Bonäs ◆ Karl-David Långbacka
SÖDERSTRÖMS
BLQGG
Läromedelsavdelningen
Söderström & C:o Förlags Ab
tfn 09-6841 8633
fax 09-6841 8610
www.soderstrom.fi
Omslagsbilder: Museiverket (framsidan) och All Over Press/Getty Images (baksidan)
Grafisk form: Mika Huovinen/Oy Graaf Ab
Ombrytning: Ella Smeds/Oy Graaf Ab
Frågor och temauppgifter: Tomas Brännkärr och Matias Norrgrann
Dokumentuppgifter: Johanna Bonäs och Karl-David Långbacka
Kartor och diagram: Kauko Köystiö/Spatio Oy
© Holger Ahlskog, Johanna Bonäs, Sören Sandholm och Söderström & C:o Förlags Ab 2010
Fondernas samarbetsgrupp som består av Svenska kulturfonden, Svenska Folkskolans Vänner, Föreningen Konstsamfundet och Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd har beviljat ekonomiskt stöd för utgivningen av detta läromedel.
Kopieringsvillkor
Detta verk är en lärobok. Det är skyddat enligt lagen om upphovsrätt (406/61) och enligt lagen om fotografisk bild, om tillstånd till fotografisk bild inte har skaffats. Kontrollera att Er läroinrättning har gällande tillstånd till fotografisk bild. Mera uppgifter om tillstånd och innehållet i dessa ger Kopiosto r.f.
www.kopiosto.fi
Det är ovillkorligen förbjudet att kopiera boken eller del av den digitalt eller göra ändringar i den.
ISBN 978-951-52-2581-8
Borgå 2010
BLQGG
Förord
H
istoria 1800-talet har sju avsnitt och ett temakapitel, Kommunikationerna utvecklas. Temat är
avsett att sträcka sig över två läsår och behandlar
både 1800- och 1900-talet. Johanna Bonäs har skrivit Den
nationella väckelsen och Kulturen återspeglar nationalitetsidén i avsnitt IV, hela avsnitt V och Kulturlivet vid sekelskiftet i avsnitt VI. Sören Sandholm svarar för avsnitt III
och temakapitlet. Holger Ahlskog står som författare till
avsnitt I, II, IV frånsett kulturkapitlen, VI frånsett Kulturlivet i Finland och avsnitt VII.
Varje avsnitt avslutas med frågor, tema- och dokumentuppgifter. Frågorna och temauppgifterna har gjorts
av Tomas Brännkärr och Matias Norrgrann. Dokumenten
med analysuppgifter har valts och sammanställts av Johanna
Bonäs och Karl-David Långbacka.
Karl-David Långbacka har varit en insiktsfull sakgranskare. Kauko Köystiö från Spatio har ritat kartorna och
diagrammen. För grafiken svarar Mika Huovinen på
Graaf Ab, Ella Smeds har skött ombrytningen. Ansvaret på
förlaget har legat på läromedelsredaktören Siv Fogelholm,
som med stor sakkunskap och entusiasm har rott boken i
hamn. Hon har även varit bildredaktör.
Historia 1800-talet ges även ut som ljudbok. Dessutom
finns det ett digitalt kart- och bildpaket. Söderströms enhet
för e-läromedel, Elit, har ansvarat för produktionen av
dessa.
Boken ges ut med stöd av Svenska kulturfonden och
Stiftelsen Finlandssvensk Bokkultur.
Vi riktar ett varmt tack till alla som på ett eller annat
sätt har bidragit till tillkomsten av denna bok, och vi hoppas att du kära läsare ska tycka att Historia 1800-talet ger
dig ny kunskap och oförglömliga läsupplevelser.
Vasa och Petalax den 1 juni 2010
Författarna
FÖRORD
BLQGG
|
3
Innehåll
I
4
|
BLQGG
Förord
3
Napoleon och Europa 1804–1815
7
Napoleon erövrar Europa...................................................8
Riksdelen Finland – en bricka i stormakternas spel ......... 11
Slutet på Napoleoneran .................................................... 16
Europa efter Napoleon......................................................18
II
Politisk oro i Europa
III
Industrialismen
och arbetarrörelsen
IV
Finland knyts till Ryssland
27
Fortsatt revolutionär oro i Frankrike ............................... 28
Fredliga reformer i Storbritannien ....................................31
Nationalismen splittrar och förenar ................................. 32
43
Textilindustrin – industrialismens vagga .........................44
Industrialismens följder ................................................... 50
Reformer ...........................................................................55
65
Storfurstendömet Finland uppstår ...................................66
Den nationella väckelsen ................................................. 74
Autonomin vidgas och Finland moderniseras ................. 84
Kulturen återspeglar nationalitetsidén ............................. 89
INNEHÅLL
V
VI
VII
TEMA
Livet i storfurstendömet
99
Befolkningen ................................................................. 100
Jordbrukets mekanisering ...............................................107
Emigrationen ...................................................................111
Industrialismens genombrott i Finland .......................... 118
Medborgarrörelserna ......................................................122
Oroliga år i Finland
133
Den första förtrycksperioden 1899–1905 .........................134
Tsaren ger med sig – paus i förtrycket ............................142
Den andra förtrycksperioden 1908–1917 ......................... 144
Kulturlivet vid sekelskiftet ..............................................147
Imperialismens tid 1870–1914
161
Varför skapades imperierna? ...........................................162
Européerna tar för sig i Afrika .......................................163
Indien under brittiskt styre ............................................. 173
Ryssland underkuvar länder och folk .............................. 175
Japan – den uppgående solens rike ..................................178
Utlänningarna förödmjukar Kina ................................... 182
Amerika – Förenta staterna – USA ................................ 185
Kommunikationerna utvecklas
201
Lokomotivet – livet går på räls ...................................... 202
Automobilen – den självgående vagnen ......................... 207
Med ånga till sjöss ..........................................................214
Drömmen om att flyga ................................................... 217
Utvecklingen inom telekommunikation .........................223
INNEHÅLL
BLQGG
|
5
BLQGG
I
NAPOLEON
OCH EUROPA
F
ranska revolutionen följdes av ett kejserligt envälde.
Napoleon Bonaparte var den märkligaste av revolutionstidens generaler i Frankrike. Han föddes 1769
i en adlig familj på ön Korsika, som då var fransk. Efter
att ha gått i en militärskola i Frankrike steg han snabbt i
graderna under revolutionskrigen. Napoleon strävade efter politisk makt och lyckades 1799 göra sig till diktator i
Frankrike. År 1804 lät han kröna sig till kejsare. Så följde
år av stora militära framgångar, ända fram till invasionen
i Ryssland 1812 som slutade i totalt nederlag.
Efter att den franska armén besegrats av britter och preussare vid Waterloo nära Bryssel 1815 var Napoleons tid som
härskare över Europa förbi. Han fördes som krigsfånge
till klippön S:t Helena i Sydatlanten och där levde han till
sin död 1821.
Napoleon I inspekterar trupperna inför slaget vid Jena 1806, målning av den
franska konstnären Horace Vernet.
”Släpp ingen djävul över bron”. Albert Edelfelts illustration av Sven Dufva i Fänrik Ståls sägner.
BLQGG
Napoleon erövrar Europa
D
eskader = större avdelning ur flottan
Jacques Louis Davids
målning av Napoleons
kröning i Notre Dame
i Paris 1804.
en unge generalen Napoleon fick år 1796 order
om att kämpa emot en österrikisk armé i Italien.
Napoleons dagorder till trupperna har blivit vida
berömd: ”Soldater! Ni är nakna och hungriga. Jag vill föra
er till jordens bördigaste slättbygder. I dessa rika provinser
och stora städer skall ni finna ära, rykte och rikedomar.”
Napoleon vann stora segrar och tvingade Österrike till fred.
År 1798 angrep Napoleon Egypten och ockuperade landet. Men lyckan svek honom. Den brittiske amiralen Nelson sänkte med sin eskader Napoleons flotta vid Abukir,
nära Alexandria. Napoleon lyckades emellertid segla hem
med några hundra man och väl hemma genomförde han en
statskupp. Den nya regeringen, konsulatet, hade tre medlemmar, men förste konsuln, som var Napoleon själv, blev i
praktiken envåldshärskare.
Napoleons kejsarkröning
Men Napoleon var inte nöjd med att ha högsta makten
– han ville också ha en ståtlig titel. En folkomröstning godkände förslaget att ge Napoleon titeln kejsare. Napoleon
8
BLQGG
upprättade en ny kejserlig adel av hertigar, furstar och marskalkar som gav kejsardömet glans.
År 1804 lät Napoleon kröna sig till kejsare och påven
hade inbjudits till kröningen. Men just som påven skulle
gripa kejsarkronan för att kröna Napoleon, förde Napoleon
undan påvens hand, lyfte upp kronan och placerade den på
sitt huvud. Därefter krönte han sin hustru Joséphine. Med
denna gest ville Napoleon visa att han inte hade någon att
tacka för sin krona. Så hade en fattig löjtnant på några år
gjort sig till kejsare över världens mäktigaste rike.
Napoleon ansågs vara en skicklig härskare. Men efterhand började mörka drag framträda i hans karaktär. Napoleon visade en hänsynslös maktlystnad och både brutalitet och kallsinnighet inför andra människors lidande.
terror = våldsdåd
Fr ansk a revolutionen 1789–1799
Den stora franska revolutionen
1789–1799 riktade sig mot den
enväldiga kungamakten och
mot de många förmåner och privilegier som adeln och prästerskapet hade. Frankrike var den
här tiden det folkrikaste landet
i Västeuropa med sina 26 miljoner invånare. De privilegierade
stånden, adeln och prästerskapet var en liten minoritet: adeln
hade omkring 400 000 medlemmar, dvs. 1,5 procent av befolkningen, prästerskapet omkring
100 000 medlemmar eller 0,4
procent av befolkningen.
Revolutionens viktigaste orsaker var följande:
Statens dåliga ekonomi,
som bl.a. berodde på hovets
slöseri och på att Frankrike
deltog i det Nordamerikanska frihetskriget.
Den enväldige kungens
oduglighet. Ludvig XVI
och hans drottning Marie
Antoinette hade förlorat
folkets förtroende.
De växande motsättningarna i samhället.
Det tredje ståndet,
borgare och bönder,
ville avskaffa adelns och
prästerskapets privilegier.
Intrycken från USA, ett
land utan kungahus och
utan ståndsskillnader.
Riksdagen, som inte hade sammankommit på 175 år, kallades
in till Bollhuset i Paris på våren 1789. Efter långa diskussioner förenades de tre stånden i
juni till en kammare, nationalförsamlingen. Detta gav varje
riksdagsman en röst var. Den
14 juli stormade parisarna den
gamla borgen Bastiljen. Denna
dag har blivit Frankrikes nationaldag. Borgen var ett fängelse
för politiska fångar och betraktades som en symbol för samhällets alla orättvisor.
Den 4 augusti avskaffade nationalförsamlingen alla
ståndsprivilegier och utarbetade en förklaring om mänskliga
rättigheter som blev världsberömd. Vidare bestämdes det att
alla medborgare skulle vara lika
inför lagen och att statliga
tjänster skulle vara öppna för
alla. Jämlikheten inför lagen
blev bestående och är revolutionens värdefullaste resultat.
Frankrike fick också en ny flagga, trikoloren, med Paris blå
och röda färger och kungahuset
Bourbons vita färg.
Revolutionen radikaliserades; Ludvig XVI avsattes 1792
och avrättades följande år. Republik infördes i september
1792, likaså allmän värnplikt –
som även kallats revolutionens
mest ödesdigra skapelse. Värnplikten möjliggjorde uppställande av massarméer och visade
sig leda till hat folken emellan.
Tidvis ägde massavrättningar rum, och terror blev ett
återkommande inslag i revolutionen. Avrättningarna verkställdes vanligen med en halshuggningsapparat, giljotinen,
som en läkare vid namn Guillotin hade uppfunnit. Revolutionen hade fört Frankrike i krig
med ett flertal stater: Österrike,
Preussen, Storbritannien, Holland, Spanien m.fl. Sedan
ståndsprivilegierna hade avskaffats kunde ickeadliga soldater stiga i de militära graderna – ända till generalsgrad.
Detta bidrog till att revolutionen
1799 slutade i en militärdiktatur: konsulatet, med Napoleon
Bonaparte som enväldig förste
konsul.
9
BLQGG
Napoleon och Alexander I sluter fred 1807
Rysslands tsar
Alexander I och kejsar
Napoleon I möts på
en flotte mitt i floden
Njemen vid staden
Tilsit i Preussen 1807,
tyskt kopparstick
från 1800-talet.
Napoleon förenade land efter land med kejsardömet. Men
Storbritannien kunde han inte besegra så länge den brittiska flottan skyddade öriket. I ett våldsamt sjöslag 1806 vid
Kap Trafalgar utanför Spaniens sydvästra kust förintade
den brittiska flottan under amiral Horatio Nelson den förenade fransk-spanska flottan. Nelson stupade själv ombord
på sitt fartyg Victory, men segern gjorde slut på Napoleons
invasionsplaner och gav Storbritannien herraväldet på haven för 100 år framåt. I ett försök att krossa Storbritannien
slöt Napoleon fred och förbund med Rysslands tsar Alexander I 1807. Mötet mellan de två kejsarna hölls i Tilsit på
en flotte på floden Njemen. Ryssland gick med i en handelsblockad, kontinentalblockaden, mot Storbritannien. Då
den svenska kungen Gustav IV Adolf vägrade att ansluta sig
till blockaden, gick Ryssland 1808 till angrepp och erövrade
den svenska riksdelen Finland. Kontinentalblockaden blev
för övrigt ett stort fiasko för Napoleon, eftersom han totalt
misslyckades med att stoppa smugglingen av varor mellan
Storbritannien och Frankrike.
10
BLQGG
Riksdelen Finland – en bricka
i stormakternas spel
K
ejsar Napoleon hade stått på höjden av sin makt
1807. Alla stater av någon betydelse på Europas
fastland var besegrade. Endast det havsomslutna
Storbritannien var fritt.
På hösten 1808 möttes Napoleon och Alexander I igen,
den här gången i Erfurt i Tyskland. Men Napoleons ställning var nu svagare. Han hade bl.a. drabbats av ett stort
folkuppror i Spanien. Napoleon köpte ryssarnas fortsatta
medverkan i handelsblockaden mot Storbritannien med ett
löfte om att Alexander I skulle få förena den svenska riksdelen Finland med Ryssland.
Storbritannien var Sveriges största handelspartner, och
därför skulle en brytning med Storbritannien medföra stora
ekonomiska svårigheter för Sverige. Sveriges främsta exportvaror, järn, timmer och tjära såldes till Storbritannien.
Om man bröt med Storbritannien, måste man också räkna med att den brittiska krigsflottan skulle sänka svenska
fartyg och bombardera kuststäderna. Så hade det gått för
Danmark, som hade anslutit sig till blockaden. När Sverige
således vägrade att bryta med Storbritannien gick Ryssland
till angrepp.
Alexander I var emellertid ett steg före avtalet med Napoleon. Han hade gått till angrepp mot det svenska riket redan i februari 1808 och erövrat den östra riksdelen Finland.
Finland införlivades inte helt med Ryssland utan gavs en
inre självstyrelse eller autonomi.
1808–1809 års krig
En rysk armé gick till angrepp i februari 1808. Försvaret i
Finland stödde sig på gränsfästningen Svartholm och den
starka sjöfästningen och flottbasen Sveaborg. Men fästningarna kapitulerade och de finländska trupperna företog ett flyktartat återtåg. Ett andra ryskt anfall drev ut de
finländska trupperna ur landet. Fred slöts i Fredrikshamn
1809.
kapitulera = ge sig
NAPOLEON OCH EUROPA 1804–1815
BLQGG
|
11
Försvarsplanen
reträtt = återtåg
Enligt försvarsplanen skulle den lilla gränsfästningen
Svartholm utanför Lovisa och den stora sjöfästningen och
flottbasen Sveaborg utanför Helsingfors försvara sig tills
hjälp hann komma från Sverige. Svartholm hade 700 man,
Sveaborg 6 750 man och tillräckligt med manskap, mat, vapen och ammunition för att klara sig över vintern.
Den svenska försvarsplanen gick ut på att armén borde
undvika en avgörande drabbning, men försvara sig och ”icke
för än nöden påtränger retraiten företaga” (kung Gustav IV
Adolfs personliga tillägg till planen). När våren kom och
isarna hade gått, skulle svenska trupper landsättas i skydd
av Sveaborg och armén förses med proviant sjövägen. Genom ett motanfall på två fronter skulle man därefter driva
ut ryssarna ur landet.
Kriget
Det är främst striderna i
krigets slutskede som
Johan Ludvig Runeberg med
diktarens frihet har skildrat
i boken Fänrik Ståls sägner.
I raden av hjältar möter vi
Adlercreutz, von Döbeln och
Sven Duva. Albert Edelfelts
illustration Döbeln vid Jutas
ur Fänrik Ståhls sägner.
Ryska trupper gick över gränsen till Finland i februari 1808
– utan föregående krigsförklaring. Angriparna hade 24 000
man, medan de finländska försvararna uppgick till mellan
10 000 och 12 000 soldater. Ryssarna hade alltså en betydande numerär övervikt. Under sommaren förstärktes den
svenska armén i Finland – med huvudsakligen finländska
trupper – till 14 000 man, och den ryska till 70 000 man.
Den svenske överbefälhavaren, fältmarskalk Wilhelm Mauritz Klingspor gav, tvärt emot kungens
instruktioner, armén order om att omedelbart dra sig tillbaka mot Uleåborg, där
de största förråden fanns. Reträtten genomfördes så snabbt,
att ryssarna hade svårt att
följa efter.
Klingspors underbefälhavare general Carl
Johan Adlercreutz
gjorde ett motanfall
mot ryssarna vid Siikajoki. Detta lyckades och uppmuntrade Klingspor
12
BLQGG
till den grad att han beslöt att avbryta återtåget och i stället
erövra landet tillbaka. Men han fördröjdes fler än en gång
av att lokalbefolkningen måste baka bröd åt soldaterna. De
finländska trupperna tog under sommaren tillbaka stora delar av landet. Men de trupper som på sommaren skickades
över från Sverige och som landsteg utanför Åbo och i Vasa
var alltför små för att kunna påverka krigets gång.
Ålänningarnas, Österbottningarnas och Karelarnas gerillakrig mot de ryska ockupanterna, och de finländska soldaternas och underbefälhavarnas tapperhet och trofasthet
mot Sverige gjorde intryck på tsaren. Alexander I kom fram
till att det kanske var klokt att behandla Finlands folk med
respekt efter att ha läst rapporter från kriget i Finland.
Många ledande personer och högre officerare i Finland
hade en annan uppfattning om Finlands öde i världspolitiken. Det svenska riket hade under 1700-talet varit i krig
med Ryssland hela tre gånger, och Finland hade blivit ockuperat två gånger. Man hade börjat tvivla på det svenska
rikets vilja och förmåga att försvara riksdelen Finland. Beundran för kejsar Napoleon var stor bland högre officerare.
Den egna kungen Gustav IV Adolf var en obetydlig regent,
som man inte kunde hysa aktning för. Detta förklarar kanske till en del händelserna på Svartholm och Sveaborg.
Svartholm kapitulerade nästan genast då ryska trupper
visade sig, efter att några fönsterrutor hade krossats och en
skorsten skjutits sönder. Också Sveaborg gav sig praktiskt
taget utan strid. Det är den stora och hittills olösta gåtan
varför kommendanten, viceamiralen Carl Olov Cronstedt
kapitulerade, trots att han hade soldater, vapen, ammunition och livsmedel som mer än väl hade räckt till sommaren. Det var otvivelaktigt förräderi.
Alexander I önskade ett snabbt slut på kriget och sände
betydande truppförstärkningar till Finland och på hösten
följde ett ryskt anfall som drev försvararna ut ur landet. Vid
Oravais, den 13–14 september, ”där segern själv blev ett nederlag” (Runeberg), avgjordes kriget i Finland slutgiltigt.
Striden var den blodigaste under hela kriget och pågick
mellan 15 och 17 timmar. Kvar på slagfältet låg 750 stupade
svenska soldater – de flesta finländare – och 900 ryska. Till
gerillakrig = vanligt folk
som inte är soldater krigar mot de makthavande
NAPOLEON OCH EUROPA 1804–1815
BLQGG
|
13
Kriget 1808–1809
Ryska
trupprörelser
Fästningar
Torneå
Slag
Ockuperat av
Ryssland 1808
Siikajoki
Ratan
Umeå
Norge
v
e
r
i
(Danmark)
Virta bro
Sävar
Jutas
Oravais
Vasa
S
g
Ryssland
Uleåborg
Nyslott
e
Villmanstrand
Tavastehus
Fredrikshamn
Svartholm
Sveaborg
S:t Petersburg
Kristiania
Stockholm
Ryssland
Danmark
0
200
400 km
detta kom hundratals sårade av vilka många dog under de
närmaste dagarna.
Efter striden vid Oravais fortsatte reträtten mot Uleåborg, där de största proviantlagren fanns. De finländska
trupperna övervintrade i socknarna omkring Torneå. De
svenska soldaterna hade hemförlovats. Trängsel i stugorna,
dålig hygien och brist på mat ledde till fältsjuka, framför
allt tyfus, och massdöd. Två av tre soldater dog under årsskiftet 1808–1809.
I augusti landsatte svenska krigsfartyg en undsättningskår nära Umeå i Västerbotten. Den svenska armén där utgjorde därefter 5 000–6 000 man. Ryssarna hade ungefär
lika många soldater. Striden vid Sävar den 18–19 augusti
1809 var den sista stora striden under Finska kriget, nära
nog lika blodig som slaget vid Oravais.
14
BLQGG
|
NAPOLEON OCH EUROPA 1804–1815
Allt som allt dog över 20 000 finländska och svenska
soldater under hela kriget, men precis som i tidigare krig
dukade de flesta under av ”fältsjuka”, undermålig sjukvård
och svält. Osökt inställer sig frågan: Var det faktiskt på
slagfälten som kriget avgjordes?
Det går att visa på några orsaker till nederlaget. För det
första förde det svenska riket ett trefrontskrig. Sverige var
Storbritanniens bundsförvant i kriget mot Frankrike 1808.
I Stockholm väntade man att en fransk armé via Tyskland
skulle tränga in i södra Sverige och att en dansk-fransk
armé på 20 000 man under ledning av generalen Jean Baptiste Bernadotte skulle gå in i Skåne över Öresund samt att
norska trupper skulle tränga in i västra Sverige. De här hoten band stora truppstyrkor i Sverige. Finland lämnades i
stort sett att klara sig självt. Men hoten söder- och västerifrån förverkligades inte.
En annan utmaning för Sverige, liksom för andra länder
under äldre tider, var hur man skulle lyckas underhålla en hel
armé i fält. Sommaren 1808 när den svenska fältarmén i Finland räknade 14 000 man behövde den över 20 000 kg mat
om dagen för att överleva. Av brödet, som var den viktigaste
födan, klarade arméns fältbageri av att baka en tiondel, sjötransporterna från svenska sidan två tiondelar, medan hela sju
tiondelar måste fås från lokalbefolkningen. Armén hade 2 000
hästar. En minimiranson hö för en häst per dag är 10 kg. Det
blir över 20 000 kg mat per dag för hästarna också. Efter tjällossningen på vårarna och höstregnen var landsvägarna som
lerdiken – svårframkomliga för människor och djur.
fältsjuka = olika sjukdomar
som härjade bland
soldaterna under kriget,
främst olika former av
mag- och tarmsjukdomar
bundsförvant = allierad
Freden i Fredrikshamn 1809
Ryssland och Sverige slöt fred i Fredrikshamn i september 1809 och hela Finland med Åland blev ryskt. I norr
drog man gränsen längs Torneå och Muonio älvar. Sverige
tvingades nu med i kontinentalblockaden.
Finland hade över 600 år utgjort en del av det svenska
riket och haft samma rättigheter och skyldigheter som andra delar av riket. Att Finland så länge levat under svensk
lag och haft samma styrelse och religion som Sverige ledde
till att vårt land senare blev en europeisk stat.
NAPOLEON OCH EUROPA 1804–1815
BLQGG
|
15
Slutet på Napoleoneran
S
amarbetet mellan Alexander I och Napoleon blev
kort. Napoleon tvingade Preussen och Österrike att
bli hans bundsförvanter och utrustade en armé på mer
än en halv miljon man. Under tiden rustade Alexander av
alla krafter för att kunna stå emot det väntade anfallet.
Napoleons kejsardöme 1812
,VODQG
'DQPDUN
6WRUIXUVWHQG|PHW
)LQODQG
1RUJH
J
'DQPDUN
cER
.ULVWLDQLD
6
6W3HWHUVEXUJ
6WRFNKROP
6YHULJH
6
H
0RVNYD
RVNNY
P
PD
%RURGLQR
QKDP
PQ
PQ
QVV
UQ
5\VVODQG
Q
3UHXVVHQ
V
/HLS]LJ
3DULV
5KHQ
5KH
I|U
|U
EXQ
EXQGHW
UDQNULNH
N H
:LHQ
g
gVWHUULNH
UWX
UWXJDO
VDERQ
0DGULG
OE
OED
ND
6S
SDQLHQ
Q
0R
0RQWHQHJUR
LQRSHO
2
2V
2VP
16
BLQGG
|
NP
NAPOLEON OCH EUROPA 1804–1815
Napoleon anfaller Ryssland
Midsommaren 1812 förde Napoleon sin armé över floden
Njemen och gick till angrepp mot Ryssland. Hans tanke var
att han skulle besegra den ryska armén, erövra Moskva för
att sedan ta emot stadens nyckel ur Alexanders hand och
därefter diktera fredsvillkoren.
Verkligheten blev en helt annan. Ryssarna valde att inte
slåss. De drog sig undan hela tiden, men först efter att ha
bränt ned allt efter sig, förstört broar, tagit all boskap med
sig; kort sagt lämnat landet helt öde efter sig. Dagen efter Napoleons inmarsch i Moskva började staden brinna på
hundratals ställen. Inom kort var Moskva ett enda eldhav
– staden hade satts i brand av sitt eget folk. Sen kom vintern
ryssarna till hjälp och tvingade Napoleon till reträtt.
Återtåget blev en mardröm. Utmattade av köld och
hunger släpade sig Napoleons soldater fram genom folktomma, ödelagda trakter, allt medan de attackerades hårt av
de förföljande, vinterklädda ryssarna. Av Napoleons stora
armé har man beräknat att endast 20 000 soldater lyckades
rädda sig fram till franskt område.
Waterloo 1815
Efter nederlaget mot Ryssland måste Napoleon avstå från
sin krona. Han fick ön Elba utanför Italiens västra kust som
furstendöme, men efter knappt ett år lämnade han Elba.
Efter en tre veckors triumfartad marsch – under vilken inte
ett enda skott behövde lossas – tågade Napoleon in i Paris.
Napoleon bar Frankrikes kejsarkrona igen.
Men Europas stormakter hade fått nog. De förklarade
honom som fridsstörare och sände stora truppstyrkor mot
Frankrikes gränser. Vid Waterloo i Belgien besegrades Napoleons armé av brittiska och preussiska trupper 1815. Britterna förde nu Napoleon till S:t Helena, en klippö långt ute
i Sydatlanten. Där levde Napoleon i fångenskap till sin död
1821. Napoleons stoft fördes 1840 till Frankrike och gravsattes i en kyrka i Paris.
NAPOLEON OCH EUROPA 1804–1815
BLQGG
|
17
Europa efter Napoleon
”R
ulla ihop kartan över Europa! Den behövs inte under de närmaste tio åren.” De orden uttalades av
Storbritanniens premiärminister 1805, då Napoleon
med sitt svärd höll på att rita nya gränser i Europa.
Men efter Napoleonväldets sammanbrott fanns det ett
behov av en ny karta över Europa. Den ritades av regenter
och statsmän vid en fredskongress i Wien 1814–1815.
Wienkongressen
Kongressen nådde efter hand enighet om en rad problem.
Den följde tre principer:
1) Legitimitetsprincipen, som innebar att varje fursteätt
borde få återvända till sitt rike och återfå sina tidigare
rättigheter. Folkens önskemål tog kongressen inte någon
hänsyn till.
2) Strävan att hindra en framtida fransk expansion.
3) Jämviktsprincipen: En maktbalans mellan stormakterna
borde åstadkommas på den europeiska kontinenten.
Beslut:
1) Bourbonerna tilläts återvända både till Frankrike och
till Spanien. Småstatsväsendet i Italien och i Tyskland
återställdes, låt vara med beaktansvärda undantag: i det
tyskromerska rikets ställe med dess omkring 300 stater
bildades Tyska förbundet som omfattade 38 delstater, av
vilka 4 var självständiga städer. Napoleons sammanslagning av stater i Tyskland fick således bestå.
2) Frankrike fick behålla 1789 års gränser, men omgavs med
starka stater: Nederländerna (Belgien och Holland förenades) i norr, Preussen vid Rhen och Österrike i Norditalien. Schweiz förklarades neutralt.
3) Ryssland tilldelades största delen av det gamla kungariket Polen. Preussen fick Rhenprovinsen och en tredjedel
18
BLQGG
|
NAPOLEON OCH EUROPA 1804–1815
av kungariket Sachsen. Österrike tilldelades Lombardiet
och Venetien i Italien. Utanför Europa tillämpade man
inte jämviktsprincipen. Storbritanniens herravälde på
världshaven förmådde kongressen inte rubba. Storbritannien hade förbehållit sig rätten till en rad marina baser,
i Europa bl.a. Malta och Helgoland, i Västindien Tobago och Trinidad, i Sydafrika den tidigare holländska
kolonin Kaplandet, i Asien Ceylon (i dag Sri Lanka) och
Singapore.
Napoleon, andra från vänster med sin son Napoleon II längst till
vänster, klipper ut Frankrike från kartan över Europa medan deltagarna
i Wienkongressen, (fr.v.) Napoleons bror Joseph Bonaparte, Österrikes
furst Metternich, tsar Alexander I, en preussisk delegat och Storbritanniens kung Georg III delar upp resten av Europa. Under bordet gömmer sig
Talleyrand. Fransk karikatyr från 1800-talet.
NAPOLEON OCH EUROPA 1804–1815
BLQGG
|
19
Den dansande kongressen
Det var en lysande församling
som hade anlänt till Wien. På
kejsar Frans slott Hofburg inkvarterades Rysslands unge
och stilige tsar Alexander I, fyra
kungar och en lång rad andra
furstar. Alla hade sina familjer
med, och därtill sina rådgivare
och kammarherrar, sina betjänter och kuskar. Dagligen serverades middag på slottet vid fyrtio bord.
Den österrikiske statsmannen greve Metternich hade ordnat det så att gästerna skulle
trivas. Det var en aldrig sinande ström av mottagningar, festmiddagar, baler och slädpartier
i skogen Wienerwald. För dem
som svävade fram i valsens
virvlar kändes de många krigs-
20
BLQGG
|
åren med nöd och sorg avlägsna.
Medan nöjeslivet brusade
under kristallkronorna i slottssalarna satt några personer
runt ett bord och diskuterade
intensivt, tidvis hetsigt. Det var
stormakternas representanter.
Där satt den envise furst Metternich och den häftige tsar
Alexander. Där var Storbritanniens representant, den viljestarke lord Castlereagh, där var
den slipade franske diplomaten
Talleyrand, som hade hunnit
tjäna både Ludvig XVI och Napoleon innan han nu stod som
Frankrikes kraftfulle talesman.
Också den preussiske ministern, greve Hardenberg hörde
till den inre ringen av förhandla-
re. Det var hårda förhandlingar,
och herrarna var långt ifrån alltid överens.
En gång blev Alexander så
ursinnig att han förlorade behärskningen. Han drog sin värja, kastade den på bordet, kallade Metternich en upprorsmakare och utmanade honom
på duell. Småningom lugnade
Alexander sig. Men han visade
sitt missnöje med att utebli från
Metternichs bjudningar.
(Texten skriven med stöd av
uppgifter i en artikel i Hagnell,
A., Olander, G., Granfelt, H.:
Berättelser och bilder ur
världshistorien, del IV. 1964.)
NAPOLEON OCH EUROPA 1804–1815
Wienkongressen lade grunden för en nästan 40 år lång
fred mellan stormakterna i Europa. Negativa följder av
kongressens beslut var att de skapade en rad nationalitetsproblem och att de inte tog någon hänsyn till det demokratiska arvet från 1789.
Europa ef ter Wienkongressen 1815
Storfurstendömet
Finland
Union
nen
n
Sverigeer ee-Norge
Ryssland
e
en
ussen
Wien
Frankrike
Österrike
e
Osmans
mans
TTyska förbundet
0
200
ikket
400 km
NAPOLEON OCH EUROPA 1804–1815
BLQGG
|
21
Fr ågor
1.
Varför blev det en stor revolution i Frankrike år 1789?
2.
När firas Frankrikes nationaldag? Varför firas den just denna dag?
3.
Nämn tre av franska revolutionens mest värdefulla resultat?
4.
Vad är:
a) Trikoloren
b) Marseljäsen
c) giljotinen?
5.
Vad hände vid Kap Trafalgar år 1806? Varför var denna händelse mycket viktig?
6.
Vad var kontinentalblockaden? Varför misslyckades den?
7.
Varför vägrade Sverige gå med i kontinentalblockaden? Vilka följder fick detta?
8. Hur skulle riksdelen Finland försvaras då fienden anföll 1808?
9.
Vad berättar läroboken om följande personer:
a) W.M. Klingspor
b) C.J. Adlercreutz
c) J.L. Runeberg
d) Gustav IV Adolf
e) C.O. Cronstedt?
10. Vad bestämdes i freden i Fredrikshamn 1809?
11. Hur stor var Napoleons armé som anföll Ryssland år 1812? Hur många av dessa soldater
lyckades komma tillbaka?
12. Varför misslyckades Napoleon och hans armé i kriget i Ryssland?
13. Var måste Napoleon leva efter att han tvingats avgå som kejsare?
14. Var besegrades Napoleon slutligen år 1815?
15. Var dog Napoleon?
16. Varför ordnades en stor kongress i Wien åren 1814–1815?
17. Hur fördrev människorna som deltog i Wienkongressen tiden? Vad gjorde de?
18. Vad var Tyska förbundet?
19. Vad bestämdes vid Wienkongressen om:
a) Frankrike
b) Ryssland?
20. Varför kan man säga att Storbritannien var en av Wienkongressens ”verkliga vinnare?”
22
BLQGG
|
UPPGIFTER
Temauppgif ter
1.
Rollspel: Napoleon kröns till kejsare. Studera Napoleons kröning till kejsare utgående från
bilden på s. 8 i boken. Läs om kröningen och försök skapa en bild av vad som egentligen
hände. Eleverna får olika roller: Napoleon, Napoleons fru, rådgivare, påven, biskopar,
vakter, ceremonimästare, mm. Läraren fungerar som regissör och sufflör. Ta också fasta på
miner, ansiktsutryck, etikettregler mm.
2.
Rollspel: Läs om Ryssland och Frankrike samt vad som hände vid mötet i Tilsit år 1807. Spela
upp mötet mellan kejsar Napoleon och tsar Alexander I.
3.
Vid slaget vid Trafalgar år 1806 segrade britterna över Frankrike. Hjälten Horatio Nelson dog
under sjöslaget. Skriv en artikel (på svenska) i London Times om slaget och lord Nelsons
insatser.
4.
Tänk dig att du är Napoleon, fånge på klippön S:t Helena. Du blickar tillbaka på din tid som
ledare för Frankrike. Skriv dina memoarer.
5.
Utred på vilket sätt dina hemtrakter berördes av 1808–1809-års krig.
6.
Rollspel: Läraren väljer olika dikter ur Fänrik Ståhls sägner. Eleverna läser och studerar samt
dramatiserar.
7.
Vid Wienkongressen träffades den tidens absolut mest inflytelserika män. Vilka var dessa?
Beskriv hur de tänkte och vad de hade för krav. Hur förändrades kartan efter Napoleon?
UPPGIFTER
BLQGG
|
23
Dokumentuppgif t 1
Dokument A
Napoleon i sitt arbetsrum 1812.
Tavla av J-L. David.
Dokument B
Med en armé på 600 000 man tågade Napoleon mot Moskva. Den ryske överbefälhavaren
Kutusov valde den brända jordens taktik, i stället för att möta de franska trupperna på slagfältet lät han sina styrkor retirera och samtidigt
bränna marken så att inget ätbart blev kvar till
fienden. Ett stort problem genom historien för
stridförande trupper har varit att föda sig. Allt
som behövs under långa fälttåg kan inte medföras, kriget måste i stor utsträckning föda sig
självt, dvs. trupperna får förlita sig till plundring där de drar fram … Ryssarna fortsatte endast retirera och Napoleon följde tveksam efter. Den 15 september 1812 höll han sitt intåg
i Moskva … ryssarna satte staden i brand för
att försvåra för fransmännen att hålla läger där.
Moskva brann i sex dygn och 5/6 av den förstördes. Nu inträffade en av de få situationer
under Napoleons karriär, då han inte visste vad
han skulle göra. Fransmännen var inte rustade
för vinterkrig, de hade endast sina sommaruni-
24
BLQGG
|
Napoleon har abdikerat 1814.
Tavla av P. Delaroche.
former med sig eftersom Napoleon hade väntat sig sedvanlig snabb framgång. Men utan
fred hade heller inget uppnåtts, skulle fransmännen vända om skulle ryssarna endast återta förlorat territorium. Napoleon höll ut till den
18 oktober, då tvingade honom den tidiga vintern att bryta upp och börja återtåget. Marschen blev en plåga. De franska soldaterna led
svårt av den stränga kölden och hela tiden lurade Kutusovs trupper som hungriga vargar i
bakhasorna. Då fransmännen tog sig över floden Beresina slog Kutusov till. En flodövergång
är alltid en mycket sårbar manöver för en armé
och detta utnyttjade den sluge och uthållige
ryske fältmarskalken och han lyckades tillfoga
den franska armén förödande förluster, endast
spillror av den en gång så stolta armén nådde
Polen.
Källa: Uppsats i historia av Kjell MacDowall,
Komvux Gotland 2008
UPPGIFTER
Dokument C
Napoleon införde dagens numrering av hus,
jämna nummer på ena sidan och ojämna på andra och att numren är i ordning. Tidigare var
numren slumpvis utsatta, eller efter när huset
byggdes. Sverige nappade snabbt på Napoleons idé och snart var Stockholms hus ordnade
efter hur nära slottet de var placerade. Det var
Napoleon som fick igenom metersystemet. Tidigare fanns det flera andra måttstockar, men
ingen officiell.
Det franska lagsystemet var tidigare ett
kaos som bestod av omkring 360 lagböcker.
Napoleon sammanställde lagarna till en enda
bok, Code Napoléon som flera länder har kopierat, mer eller mindre. Nästan alla västländer
har lagar från Napoleon.
Tidigare så hade man i princip endast tagit skatt på inkomsten hos folket och Napoleon förbättrade skattesystemet genom att ta ut
skatt på varor som vin, spelkort, salt, vagnar
och tobak; som det fortfarande krävs ett intyg
från staten för att få sälja i Frankrike. Han införde en slags ränta.
Under revolutionsregeringen hade nästan
alla skolor stängts, Napoleon öppnade dem
igen. Denna gång kraftigt moderniserade. Han
gjorde det obligatoriskt att gå ett antal år i skolan – till mycket billigt pris, så till och med de
fattigaste skulle ha råd att skicka sina barn i
skolan. Sen öppnades flera högskolor som tog
emot de elever som var bäst. Inte efter vem
man var, som det hade varit tidigare.
Dokument D
Det gamla tvisteämnet huruvida Napoleon blev förgiftad, mördad eller dog en s k naturlig död på S:ta Helena är aktuellt igen.
Nu ska amerikanska FBI kopplas in på fallet dryga 173 år efter det att exkejsaren hittades död.
Tidigt florerade rykten om förgiftning. Britterna sades ha velat ända Napoleons liv och
därför lagt små doser arsenik i kosten under den förnäme fångens fyra sista år. The
Times berättade nyligen om en bekännelse
från en medlem av Napoleons hushåll som
sade sig ha medverkat till förgiftningen.
Men många tvivlar. Vid en analys av prover av
Napoleons hår som utfördes 1961 hittade man
visserligen onormalt höga halter av arsenik.
Men giftet kan ha kommit dit på andra vägar än
genom fångens mage – det har spekulerats om
bland annat arsenik i tapeterna eller att arsenik har använts för att skydda håret mot ohyra.
Faktum är också att många mediciner innehöll
arsenik vid den här tiden. Giftet ansågs verksamt mot bland annat syfilis, epilepsi och aptitlöshet. Aptitlöshet är ett vanligt symptom
vid långt gången magcancer. Och cancer i magen är just den dödsorsak som angavs i obduktionsprotokollet från 1821. Napoleon hade också flera släktingar som dött i samma sjukdom.
Källa: Populär historia 5/1994
Källa: Wikipedia
Frågor
1.
2.
Tavlorna i dokument A visar Napoleon vid
två olika tillfällen av hans liv, 1812 (t.v)
och 1814 (t.h.). Vilka är likheterna och
skillnaderna i hur han framställs (kläder,
miner, hållning m.m)? Vad hände mellan
åren 1812 och 1814 i hans liv som kan
förklara skillnaderna?
Vad innebar ”den brända jordens taktik”
(dokument B, rad 3) och varför var den
effektiv? ”... då tvingade honom den
tidiga vintern ...” (dokument B, spalt 2,
rad 6) – när har sträng vinter även senare
hjälpt en armé att försvara sitt land?
3.
Napoleon ställde till med många krig och
mycket lidande, men försök med stöd i
dokument C göra en lista på det goda han
försökte göra!
4.
Napoleon var älskad av många, men han
hade också mäktiga fiender. Dog han en
naturlig död, eller blev han förgiftad – vad
säger dokument D? Tänk efter – vem
kunde överhuvudtaget ha varit hans
fiender, både inom och utanför Frankrike?
UPPGIFTER
BLQGG
|
25
