Guds Kristna Kyrkor
[049]
Sju Dagar för Högtider [049]
(Edition 2.0 20040327-20040717)
Att hålle de sju dagarna för Högtiderna förstås inte ofta och även om det förstås så är det
för ofta ignorerat. Kyrkan måste förbereda för Herrens Påsk och det Osyrade Brödet i
noggrannhet så som det måste förbereda för alla tre högtiderna i nogrrannhet. Varje
individ är ansvarig för att närvara och hänge sig själv till Gud.
Christian Churches of God
PO Box 369,
WODEN
ACT 2606,
AUSTRALIA
E-mail: [email protected]
(Copyright  2004 Wade Cox)
(Tr. A. Binder 2005)
Detta manuskript får kopieras och spridas fritt förutsatt att det kopieras i sin helhet utan ändringar eller
utelämnande. Förläggarens namn och adress, samt upphovsrättinnehavaren måste inkluderas. Inga
avgifter skall läggas på mottagare av distribuerade kopior. Kortare citat får inkluderas i texter såsom
kritiska artiklar och recensioner utan att upphovsrätten bryts.
Detta manuskript finns tillgängligt i original och översättning på Internet på webadress:
http://www.logon.org och http://www.ccg.org
Page 2
Sju Dagar för Högtiderna [049]
Sju Dagar för Högtiderna [049]
Fastan för de Simpla och Felaktiga
Sabbaten den 7 Abib 27/120 var ett ovanligt
tillfälle [en av de få gångerna] då vi verkligen
fastade istället för firade på Sabbaten. Under år
2004 inföll den sjunde Abib på Sabbaten. Som
vi känner till så är den här dagen avskild för
helgandet av Simpla och felande både bland
Guds folk och den som är ovetande i samhället
som en helhet. Helgandet skall ske i Millenniet
också, som vi är sagda av Hesekiel. Den
skriftmässigga grunden för fastan förklaras i
uppsatsen Helgandet av de simpla och de
felande (Nr. 291). På denna dag går vi inför
Herren och ber att synderna hos de simpla och
felande av vårt folk och människor som syndar
genom misstag skall förlåtas och att Herren
intervenerar för att föra dem till ånger och
förståelse.
I Israels nation så var detta en fysisk händelse
av andliga principer. Om den var en giltig
process för Kyrka under profeterna och
domarna, så är den giltig idag. Israels nationer
(USA, England, Canada, Sydfrika, Nya
Zeeland, Australien och många andra
europeiska nationer som vi identifierar på
websidan
Abraham’s
Legacy
(http://www.abrahams-legacy.org/) är inte idag
medvetna om att de i verkligheten är Israel i
olydnad. För att det skall rrättas i sanning så
finns de som har förts till omvändelse. De har
blivit det andliga Israel bland många
människor och är präster av Ha Elohim, den
Ende Sanne Gud, Eloah. Vi är Guds Kyrka,
Kyrkan för Värdarnas Yahovah. Vi är givna till
Yahovah, (rösten) Jesus Messias, den enfödde
Sonen av många söner.
Vad innebär det att helga en församlin, eller en
person eller vad som helst annat för den delen?
Det innebär: att göra eller erkänna eller att göra
ärafull, eller att helga, att skilja från profana
ting och dedicera till Gud; att helga ting till
Gud; att dedicera folk till Gud; att rena (vare
sig yttre eller inre) eller rena genom syndoffer.
Det innebär att bli fri från skuld av synd. Det
rör primärt inre rening, i Guds församling,
genom förnyandet av anden. Helgandet i
Kyrkan är processen om att bli helgade inför
Gud, som är en integrerad aspekt av att vara
medlem i Guds folk, som är en gåva till Gud (1
Tess. 4:4).
Bibeln säger till oss att helga församlingen
med en fasta (Joel 1:14; 2:15-16). Under denna
vecka så ber vi och studerar för att förbereda
oss själva för Herrens Påsk så att vi kan bli
helgade för att kunna hålla högtiden. Kristus
säger oss också att vi är helgade genom Guds
sanning, som är Hans ord (Joh. 17:17).
Så genom bön och fasta i studie av Guds ord så
helgas vi.
Prästerskapet måste också bli helgat och
förbereda sig själva på Guds befallning, ändå
gör väldigt få det.
Även prästerna, som annars får närma sig Herren,
måste rena sig, så att Herren inte slår dem med sin
vrede” (2 Mos. 19:22).
Straffet under eran före Kyrkan för uppror och
olydnad var att ha Guden, Ha Elohim, Eloah,
"bryta upp " över dem.
Det är genom denna process som vi har
möjlighet att hålla Herrens Påsk. Även om våra
nationella ledare och de flesta av prästerna
ämbetsmännen inte lyder Guds Lag och inte
genomgår denna proscess, så kan de frälsas av
vår intervention genom tjänst, bön och fasta.
Vad skall vi göra för att avlägsna felen och
hålla Herrens Påsk korrekt?
För att vara kvar i Guds församling som ett
Heligt Folk fanns kravet att helgas. För alla
som är helgade, eller skilda åtsidan, är ett
Heligt Folk. De är inte bättre än andra. De är
inte självklart mer rättfärdiga än andra, men de
är utvalda av by Ha Elohim för ett speciellt
syfte.
Till att börja med skall vi förbereda Herrens
Påsk i all noggrannhet. Vi skall se till Gud och
församlingen av de utvalda och hålla Herrens
Påsk och det Osyrade Brödet noggrannt. Detta
inkluderar
Herrens
Nattvard
och
förberedelsedagen den 14 Abib och alla sju
dagarna i högtiden från den 15 till den 21 Abib.
SjuDagar för Högtiderna [049]
Under de första två veckorna av den första
månaden från Nyåret den 1 Abib genom fastan
den sjunde Abib, till den trettonde dagen av
Abib, börjar vi processen om helgandet och
förbereder att gå till Herrens Påsk. Detta
symboliseras av de fysiska kraven att ta bort
surdeg från våra hem. Vi påminns om att göra
oss av med andlig synd och fysisk ‘synd’
genom att ta bort surdeg från våra hem. Sedan
går vi till en säker plats som Gud har valt. Vi
tvättas rena och förnyas genom fottvagning,
och vinet och det osyrade brödet vid början av
kvällen den 14 Abib. Vi måste minnas Lots
hustru och skilja oss själva från världens
bekymmer. På detta sätt tar vi bort ondskan
syra varje år då det kan ha ansamlats.
Se på faktumen i Bibelns Sju Stora Herrens
Påsk [107]. I var och en av dessa Herrens Påsk
var hållandet av helgandeprocessen och
högtiden i hela sju dagarna kritisk för
restaurationen av församlingen. I ett av dessa
fall var inte församlingen redo för att prästerna
inte var klara då de inte helgade sig själva, och
de assisterande leviterna verkade i deras ställe.
I en restauration så var församlingen inte redo i
tid och därför höll de en andra Herrens Påsk.
Det vill säga att hålla en Herrens Påsk i den
andra månaden så som det ges av Lagen. Om
vi inte kan hålla den Herrens Påsk korrekt, då
håller vi den andra Herrens Påsk i dess ställe
och vi gör oss klara för den.
I varje del av Påskens historia så skapade
prästernas brist en brist för församlingen.
Restaurationen utfördes av de få som kvarstod
trogna och helgade sig själva riktigt.
Idag är inget annorlunda. Prästerskapet är
oftast i brist då det förekommer fel. Vi fastar
den 7 Nisan fär alla dessa människor.
I denna restaurationsprocess håller vi högtiden
i sju dagar för att Gud säger oss genom Hans
tjänare profeterna, att det är vad Han vill att vi
ska göra, och vi är antingen lydiga, eller så är
vi inte en av de utvalda.
I Andra Mosebok 12:14 läser vi:
Den dagen skall vara en minnesdag för er. Ni skall
fira (chagag SHD 2287) den som en Herrens
Page 3
(Yahovah SHD 3068) högtid (chag SHD 2282); i
släkte efter släkte skall det vara en oföränderlig
ordning att ni firar (chagag SHD 2287) den. [(SHD
2708) (SHD 5769)]
Andra Mosebok 12:15-20 säger:
15 I sju dagar skall ni äta osyrat bröd. Redan den
första dagen skall ni skaffa bort all surdeg ur era
hus, ty var och en som äter något syrat bröd från
den första till den sjunde dagen skall utstötas ur
Israel. 16 Den första dagen skall ni hålla en helig
sammankomst, liksom också den sjunde dagen.
Inget arbete får utföras under de dagarna, utom det
som är nödvändigt för att alla skall få äta; endast
detta får göras. 17 Ni skall fira det osyrade brödets
högtid, därför att det var just den dagen som jag
förde era härar ut ur Egypten. I släkte efter släkte
skall det vara en oföränderlig ordning att ni firar
denna dag. 18 Från kvällen den fjortonde dagen i
första månaden till kvällen den tjugoförsta dagen
skall ni äta osyrat bröd. 19 Under sju dagar får
ingen surdeg finnas i era hus, ty var och en som äter
syrat bröd skall utstötas ur Israels menighet, vare sig
han är invandrare eller infödd. 20 Syrat bröd skall
ni inte äta; var ni än bor skall ni äta osyrat bröd.”
Följande noter är viktiga angående att hålla
sjudagarshögtiden för det Osyrade Brödet, eller
Lövhyddehögtiden också, på rätt tid. Dock är
vi har koncentrerade på Herrens Påsk och det
Osyrade Brödet.
Brown-Driver-Briggs Hebrew and English
Lexicon gör följande notering (4e tryckningen
1999, av 1906 års upplaga, sid. 290).
(SHD) 2282 Chag
Festival – samling, högtid pilgrimshögtid.
Blue Letter Bible
1. Högtid sp. en som hålls med pilgrimskap
2. Ett högtidsoffer
rotord från 2287
(ibid) 2287 Chagag
Göra
en
pilgrimsresa,
hålla
en
pilgrimshögtid (ta sig själv till eller mot ett
föremål för dyrkan; göra en pilgrimsresa
till Mecka; Sab. göra pilgrimssab. Denkm.
86 av 85 Syr. fira en högtid.
Blue Letter Bible:
1) hålla en högtid, hålla en festival, göra
pilgrimsresa, hålla en pilgrimshögtid, fira,
dansa
a) (Qal)
1) att hålla en pilgrimsfest
Page 4
Sju Dagar för Högtiderna [049]
2) att snurra
I noterna till NASV studienyckel läser vi:
[D]etta mask. substantiv kommer från
[SHD] 2287. Det betyder festival eller
högtid. Huvudföreställningarna var firandet
av en ledighet. Detta substantiv
förekommer vid 61 tillfällen och refererar
vanligen till Israels tre större högtider som
krävde en pilgrimsresa: Herrens Påsk med
det
Osyrade
Brödets
högtid;
Veckohögtiden; samt Lövhyddehögtiden.
Det var en tid av religiös glädje.
Följande definitioner kan tas som acceptabla
för CCG:
Pilgrim: en som färdas, sp. en lång distans,
till någon helig plats som en handling av
hängivenhet; en vandrare sp. i främmande
land.
Pilgrimsresa: en resa, sp. en lång, till
någon helig plats som en akt av
hängivenhet; en lång resa, sp. en gjord för
att besöka en plats som äras. (jfr. Living
Webster Dictionary 1977).
Andra Mosebok 23:14-18 säger:
14 Tre gånger om året skall du hålla högtid till min
ära. 15 Det osyrade brödets högtid skall du fira. Då
skall du äta osyrat bröd i sju dagar, så som jag har
befallt dig, på den bestämda tiden i månaden aviv,
ty det var då du drog ut ur Egypten. Ingen skall
träda fram inför mig [Herren Gud: ha ‘adon
Yahovah] med tomma händer. 16 Du skall också
fira skördehögtiden när du skördar de första
frukterna av ditt arbete, av vad du sådde på åkern.
Likaså skall du fira bärgningshögtiden vid årsskiftet
när du från åkern samlar in frukten av ditt arbete. 17
Tre gånger om året skall alla män hos dig träda fram
inför Härskaren Herren. 18 Blodet av det som offras
till mig skall du inte offra tillsammans med något
syrat, och fettet från mina högtidsoffer får inte
lämnas kvar till morgonen.
Vi ser i originalet av denna text att vi möter
Gud genom överenskommelse där vid
högtiderna på utsatt plats och varför detta (2
Mos. 25:22, 23:14-17; 29:42-46; 34:22-24;
40:34-35). Guds Kyrka bestämmer var den
bestämda platsen är och Gud lägger sin hand
där. Var och en som inte för ett offer dit
kommer inte se Guds ansikte, som är Messias
som är Israels Guds ära och Närvarons Ängel
vid Sinai.
Det är vi som förbereder oss själva och
församlingen och sedan handlar Gud genom att
helga platsen för mötet och prästerskapet i
utövandet av deras uppgifter för den utvalda
församlingen. Andra Mosebok 29:42-46 i
översättningen New World Translation (NWT)
tolkar texten:
42 Det är ett konstant brännoffer genom alla
släktled, vid ingången till Mötestältet, inför
Yahovah, där skall Jag uppenbara mig för ni folk
för att tala till er där. 43 Och Jag skall uppenbara
mig där för Israels söner och kommer sannerligen
bli helgat genom min härlighet 44 och jag skall
helga tältet och altaret, och jag skall helga Aron och
hans söner för dem att vara präster åt mig. 45 Och
jag skall bo bland Israels söneroch jag skall visa
mig vara deras Gud 46 och de kommer sannerligen
veta att jag är Yahovah deras gud som har fört dem
ut ur Egypten för att bo ibland dem. Jag är
Yahovah, deras Elohim.
Detta är förhållande grundat på villkor och
utan vårt lydiga deltagande så kan vi inte ha
Yahovah vår Elohim med oss. Det är vi som
verkar som Guds Tabernakel. Genom den
Helige Ande som finns i oss, och detta är
speciellt koncentrerat vid Högtiderna och när
vi är tillsammans.
Vi måste således hålla tre högtider per år. Alla
våra män måste enligt lagen vara där. Det
Osyrade Brödets Högtid skall hållas i
högtidens sju hela dagar, och skall hållas som
en högtid. Hanlinen att utföra arbete under de
fem mediandagarna i högtiden innebär inte att
vi tillåts återvända till våra normala arbeten
under dessa fem dagar om inte det är för att
hålla med saker för högtiden, eller de som är i
omedelbar nöd. Handel kan utföras för mat. De
sjuka kan vårdas och andra nödvändiga ting
kan utföras. Men under inga omständigheter
får en präst brista i att ge högtidsinstruktioner
och ceremonier under hela perioden av
högtidens dagar.
Herrens Påsk
Herrens Påsk är den viktigaste högtiden i
Kalendern. Den är medlen genom vilka vi
förnyar oss själva andligen varje år och på sätt
fortsätter som del i Kristi Kropp. Det är den
högtid vi måste hålla korrekt så som befalls av
Gud.
SjuDagar för Högtiderna [049]
Denna högtid är en befallning att skilja ens
själv från världen och gå till en plats som satts
åtsidan till detta av Gud genom Kyrkan. Det
gamla kravet på att döda Påsklammet var för
att känna igen kravet att Messias måste dö för
världens synder, så att vi kan ta del av löftena
som sträckts ut till oss av Gud som en
nådegåva. Det är lammet som gör det möjligt
för oss att bli befriade från Egypten. Lammet är
det medel genom vilket vi befrias från synd. Så
lammet är den mekanism genom vilken vi tas
ut ur Egypten Ursprungligen var vi i Egypten
och vi var tvungna att vara kvar i våra hem
medan lammets blod skyddade och från
syndens straff, vilket var döden. De förstföddas
död var symbolisk för avskiljandet av de
förstfödda för Gud. Vi är de förstfödda och den
första skörden av de döda efter Kristus,
bestämda för den första uppståndelsen av de
döda.
Proceduren var sedan den omvända för de
följande Herrens Påsk. Gud befaller oss som
det följer i Femte Mosebok 16:5-8:
5 Du får inte offra påskoffret i vilken som helst av
de städer som Herren, din Gud, ger dig, 6 utan du
skall gå till den plats som Herren, din Gud, väljer ut
och där han vill låta sitt namn bo. Där skall du offra
påskoffret på kvällen, när solen går ner, den stund
då du drog ut ur Egypten. 7 Du skall laga till det
och äta det på den plats som Herren, din Gud, väljer
ut, och på morgonen skall du vända hem. 8 I sex
dagar skall du äta osyrat bröd, och den sjunde är det
en högtidssamling till Herrens, din Guds, ära. Då
skall du inte utföra något arbete.
Ordet som översätts som "städer" i Femte
Mosebok 16:5 är SHD 8179 sha’ar vilket
betyder portarna till en stad. Det andra ordet
SHD 6607 pethach, betyder en dörr, eller
ingång och gäller individuellt hushåll. Sha’ar
betyder också en dörr, men har en mycket
bredare betydelse som stadsport, eller ingången
till en stad. Användningen av sha’ar är att för
att göra det klart att flytten från normala
stadsmässiga boningar avses. Annars vore det
möjligt att byta hus och verka i enlighet med
instruktionerna om pethach användes. Dock är
detta inte fallet och termen har mer väsentliga
implikationer och användningar.
Så befallningen är klart given till oss, som
Page 5
individer och som en Kyrka, att vi måste
förbereda för och identifiera en plats där
Herren kommer att sätta sin hand och sedan
behöver vi, som ett folk, gå till denna plats och
hålla högtiden som en pilgrimsresa.
Då Jerusalem användes som plats för Herrens
Påsk så gjorde befolkningen en pilgrimsresa dit
och även från andra länder kom folk som
deltog i Herrens Påsk.
Kristus och hans föräldrar gjorde pilgrimsresan
årligen och var kvar under högtidens dagar.
Inställningen var att på Påsknatten så skulle
pilgrimerna klädda och skodda och de skulle
äta Herrens Påsk in vaka och vara kvar till
morgonen. Således skulle Guds folk vara kvar
utabör sina tält fram till morgonen och på
morgonen kunde de återvända till sina tält.
Ordet som översätts med tält är SHD 168 ‘ohel
som betyder ett tält (en boplats som är
conspicuous på avstånd), hem, tabernakel eller
tält.
Konceptet här är även att Gud har sitt
tabernakel bland oss medan vi är vid den plats
som Han väljer att sätta sitt namn. Vi flyttas
från våra tabernakel under denna period och vi
är kvar i vakan och väntan på Hans ankomst.
detta instiftades från beygnnelsen för att se mot
hans ankomst före år 30 e.Kr. och i åminnelse
av Kristus offer år 30 e.Kr. och åter i väntan på
hans återkomst för millenniesystemet. Det skall
hållas under Millenniet som en påminnelse av
förlösningen av världen.
Således är platsen för pilgrimsresan avkrävd av
alla på alla platser, även de i städerna för
pilgrimsfärderna måste lämna sina boingar för
perioden för förberedelsedagen den 14, som
numera innehåller måltiden den 14 som
Herrens Nattvard med fottvagningen vinet och
brödet och Påskmåltiden den 15 på aftonen
som skall hållas utanför våra portar och våra
städer. Vi äter lamm normalt som måltid under
natten för vakande men vi gör inga offer med
lamm, för den aspekten fullbordades i Messias.
However, our vaka rör förväntningen inför
hans återkomst och vår åminnelse om hans död
den eftermiddagen.
Händelseförloppet före Kristus död var att
Page 6
lammet togs åtsidan den 10 och flytten till
Påskplatsen gjordes över en lång distans. Allt
folk var på plats vid aftonen den 14 och det
första målet åts. Vi uppfattar numera denna
måltid
som
Herrens
Nattvard,
men
ursprungligen var den det första chagigah
målet, vilket även Bullinger identifierar det
som (jfr. Companion Bible noter). Detta var
inget lammoffer som vi kan se av Kristus och
lärjungarnas uppträdande vid den Sista
Måltiden. Den 14 gjordes den allmänna
förberedelsen och lammet dödades på aftonen
den 14 Abib. Grillandet genomfördes vid
aftonen den 15 Abib då det äts med beska
örter. Folket som deltog diskuterade sedan och
vakade till morgonen.
Termen som används för morgon är SHD 1242
boqer som egentligen betyder gryning, som
dagsbrottet, och är tidigt, arla, eller morgon.
Det är inte nödvändigtvis vara till efter dagens
ankomst. Användandet av termen boqer ger
oss some leeway. Det kan gälla vilken tid som
helst efter mitten av natten fram till dagen.
Inga, utom de sjuka och de unga, tillåts att gå
till sängs före midnatt vid denna symboliska
natt vaka, och de friska förväntas fortsätta vaka
till morgontimmarna. Männen befalls närvara
för perioden. Inom Guds Kyrkor så förväntas
även de kvinnor som så kan, att närvara, om de
inte tar hand om de gamla, sjuka eller unga.
Tillåtelsen att återvända till våra tält eller
boningar på morgonen den 15 gäller det
faktum att vi är kvar i Påskens vaka fram till
morgonväkten, vilket alltid uppfattades vara
efter nattens mitt. Således skall vi inte
återvända till våra boningar förrän väl efter
midnatt den 15. Staden för pilgrimsresan kan
vara, och var så, fortsatt verksam från denna tid
och framåt, men människorna återvände inte
från pilgrimsresan till sina vanliga boningar
förrän de sju dagarna i det Osyrade brödet var
fullbordade. Detta var fallet med Kristus och
hans föräldrar som vi ser från evangelierna.
Även när Kristus var i Egypten så kunde de
fortfarande hålla högtiden i Egypten vid
Hieropolis på grund av att ett tempel hade
byggts där av Onias IV under c:a 160 f.Kr.
enligt Guds befallning i Jesaja 19:19.
Det faktum att vissa av Guds Kyrkor har gjort
Sju Dagar för Högtiderna [049]
denna viktiga händelse till en kortvarig fest och
misslyckats med att hålla högtiden korrekt är
på grund av okunnighet från deras sida, och är
ingen oanledning för de utvalda att bryta lagen
och behandla det lättsamt, eller att brista i att
hålla de sju dagarna för det Osyrade Brödets
Högtid som en pilgrimsresa. I verkligheten så
förbjöd vissa organisationer till och med
Bibeldiskussioner på denna högst viktiga afton
på grund av deras oförmåga att förklara vad
aftonen symboliserade då de missförstått
Påsksekvensen.
Vi har en förpliktelse att hålla högtiden korrekt
och i hela de sju dagarna. Vi är inte tillåtna att
vara kvar i våra vanliga arbetsuppgifter under
de sju dagarna av det Osyrade Brödet. Inte
heller är det acceptabelt att återvända till våra
hem och vååra arbeten och mötas om aftonen.
Offren genomfördes under morgnarna och
aftnarna under den tredje och nionde timmen
av dagen. Det förekom inga offer under
nätterna. Det förekom bara två måltider, en på
den 14 och en annan den 15 Abib. Vi håller
Högtiden i sju dagar och ingen skall komma
inför Gud tomhänt. Vi skall ha med oss offer
(2 Mos. 23:15; 5 Mos. 16:1-8). Vi ser kraven
på offren och de dagliga gudstjänsterna då de
omtalas av Hesekiel.
Hesekiels kommentarer
Osyrade Brödets Högtid:
angående
det
Hesekiel 45:21-24 21 Fjortonde dagen i första
månaden skall ni fira påsk, fira högtid. I sju dagar
skall ni äta osyrat bröd. 22 Fursten skall den dagen
ge en tjur som syndoffer för sig själv och folket i
landet. 23 Under högtidens sju dagar skall han ge
sju felfria tjurar och sju felfria baggar om dagen
som brännoffer åt Herren, och som syndoffer skall
han varje dag offra en getabock. 24 Som matoffer
skall han ge en efa mjöl för varje tjur och en efa för
varje bagge och därtill en hin olja för varje efa.
Församlingens furste måste tillhandahålla med
förråden för offren för de sju dagarna och
folket är närvarande i hela de sju dagarna. I
gamla Israel så var det den härskande
monarken. Nu är det administrationen, om inte
nationellt, så organisationsmässigt.
Uder varje restauration så tillhandahölls ett
stort antal djur för offren men de obligatoriska
offren vid templet specifieras här.
SjuDagar för Högtiderna [049]
Vi ser vid Hesekajas restauration att måttet på
restaurationens framgång hos follket var
genom målmedvetenhet och sätt i att hålla
högtiden de hela sju dagarna.
Texten i Andra Krönikeboken 30:20-27 visar
att prästerna var ohelgade och i denna
restauration helgade ett stort antal präster sig
själva. Folket höll högtiden i sju hela dagar i
innerlighet och sanning. De prisade Gud dag
efter dag i de hela sju dagarna, prisade Gud och
gjorde offer och bekännde inför Herren, och
prästerna och leviterna lärde dem kunskap om
Herren i sju dagar. De var so zealous och så
glädjefyllda i återvändandet till kunskap att de
bestämde sig att hålla högtiden i ytterligare sju
dagar i prisan av Gud och för att studera Hans
ord.
Andra Krönikeboken 30:20-27 20 Herren lyssnade
på Hiskia och skonade folket. 21 Så firade de
israeliter som fanns i Jerusalem det osyrade brödets
högtid i sju dagar under stor glädje. Och varje dag
prisade leviterna och prästerna Herren med all kraft.
22 Hiskia talade uppmuntrande till leviterna, som
visat sig väl förfarna i Herrens tjänst. När man hade
firat högtiden under de sju dagarna och offrat
gemenskapsoffer och tackat Herren, sina fäders
Gud, 23 enade sig hela församlingen om att fira
högtiden ytterligare sju dagar. Också dessa sju
dagar firades under glädje. 24 Församlingen fick av
kung Hiskia av Juda motta 1 000 tjurar och 7 000
får, och av furstarna 1 000 tjurar och 10 000 får.
Dessutom helgade sig ett stort antal präster. 25 Hela
Judas församling gladde sig, liksom prästerna och
leviterna och hela den församling som kommit från
Israel och de främlingar som kommit från Israel
eller som bodde i Juda. 26 Glädjen var stor i
Jerusalem, något liknande hade inte ägt rum sedan
Salomo, Davids son, var Israels kung. 27 De
levitiska prästerna trädde fram och välsignade
folket, och Herren hörde dem. Deras bön nådde
himlen, hans heliga boning.
I Hesekajas restauration ser vi att det är Herren
som helade folket, men folket måste helgas och
samlas i Jerusalem.
I Lukas evangelium 2:41-52 har vi en
uppteckning av Herrens Påsk att Messias for
till Jerusalem vid tolv års ålder, där han
återfanns bland de äldste i Templet och frågade
frågor vid slutet av de tre dagarna efter
högtiden. Texten i Lukas evangelium 2:41
Page 7
säger helt enkelt att Kristus föräldrar for upp
varje år till högtiden i Jerusalem. De höll den
enligt traditionerna för högtiden och fullföljde
högtidens dagar (Luk. 2:42-43). Det vill säga
att de höll hela antalet dagar för högtiden
(NASV Study Bible noter till texten). Genom
Kristus lydnad inför Gud som inculcated i
honom av hans föräldrar så växte han i visdom
och stature. Detta var för att fullborda honom
för sitt ämbete och helga honom att axla det
ansvaret. I denna text ser vi att han var i sin
Faders tjänst i kraft och styrka av den Helige
Ande, genom att han hade fullgjort hela
perioden vad gäller dagar på sin tolfte Herrens
Påsk och inledde adolescensprocessen till
vuxenskap.
Lukas evangelium 2:40-50 40 Pojken växte och
fylldes av styrka och vishet, och Guds välbehag var
med honom. 41 Hans föräldrar brukade varje år
bege sig till Jerusalem vid påskhögtiden. 42 Också
när Jesus var tolv år gammal gick de dit upp som
seden var vid högtiden. 43 Då festen var över och
de skulle hem igen, stannade pojken Jesus kvar i
Jerusalem utan att föräldrarna visste om det. 44 De
gick en dagsled i tron att han var med i ressällskapet
och frågade sedan efter honom bland släktingar och
bekanta. 45 När de inte hittade honom vände de
tillbaka till Jerusalem och letade efter honom där.
46 Efter tre dagar fann de honom i templet, där han
satt mitt bland lärarna och lyssnade och ställde
frågor. 47 Alla som hörde honom häpnade över
hans förstånd och de svar han gav. 48 Föräldrarna
blev bestörta när de såg honom, och hans mor sade
till honom: ”Barn, hur kunde du göra så mot oss?
Din far och jag har letat efter dig och varit mycket
oroliga.” 49 Han svarade: ”Varför skulle ni leta
efter mig? Visste ni inte att jag måste vara hos min
fader?” 50 Men de förstod inte vad han menade
med sina ord.
Från Josefus statistik i Wars of the Jews vet vi
att antalet pilgrimer i Jerusalem var väl över
två och en halv miljon människor som åt
Herrens Påsk där årligen.
Guds tre hötider har sju delar:
De tre tillfällen om året som Gud befaller Hans
män att samlas inför honom (jfr. 5 Mos. 16:16)
innehåller sju som talet för fullkomlighet. Det
är sju dagar i det Osryade Brödet, sju
fullkomliga Sabbater till Pingst, samt sju dagar
i Lövhyddehögtiden. Elementet om sju och hur
vi håller de sju är betydelsefullt i proportion till
hur mycket vi förbereder oss själva att ta bort
Page 8
våra synder och ta del i Guds natur under dessa
perioder. Ordspråksboken 16:3 visar oss att då
vi ger oss till Herren, så upprättar Han våra
tankar. Endast genom lydnad kommer vi att
ges mer förståelse.
Det Osyrade Brödet och Lövhyddehögtiden
är i sju dagar och Pingst består av sju
fullkomliga Sabbater:
Tredje Mosebok 23:5-14 visar oss att vi måste
hålla dessa sju dagar och göra offer inför
Herren i sju dagar (3 Mos. 23:7).
Tredje Mosebok 23:5-22 och 23:34-44 visar
oss de su gångerna i följd i förberedelse och
implementeriing av de tre högtidsperioderna.
5 I första månaden, på fjortonde dagen i månaden,
mellan skymning och mörker, är det Herrens påsk. 6
Och på femtonde dagen i samma månad firas det
osyrade brödets högtid till Herrens ära. I sju dagar
skall ni äta osyrat bröd. 7 Den första dagen skall ni
hålla en helig sammankomst; då får ni inte utföra
några sysslor. 8 I sju dagar skall ni offra eldoffer åt
Herren, och på den sjunde dagen skall det hållas en
helig sammankomst; då får ni inte utföra några
sysslor.
Josias restaurationen höll högtidens sju dagar i
lagens ande så väl som bokstav.
Andra Krönikeboken 35:1-19 1 Josia firade Herrens
påsk i Jerusalem; man slaktade påsklammet på
fjortonde dagen i första månaden. 2 Han insatte
prästerna i deras tjänst och stärkte dem inför arbetet
i Herrens hus. 3 Till leviterna, som undervisade
israeliterna och som var helgade åt Herren, sade
han: ”Ställ den heliga arken i templet som Israels
kung Salomo, Davids son, byggde; ni skall inte mer
behöva bära den på era axlar. Gör i stället tjänst åt
Herren, er Gud, och hans folk Israel. 4 Gör er redo
familjevis och avdelningsvis, så som Israels kung
David och hans son Salomo föreskrivit, 5 och inta
era platser i helgedomen enligt den indelning i
familjer som gäller för era bröder, lekmännen, och
enligt de levitiska familjeavdelningarna, 6 och
slakta påsklammet och tillred de heliga gåvorna åt
era bröder så att allt sker i enlighet med Herrens ord
genom Mose.” 7 Lekmännen fick av Josia motta
småboskap, lamm och killingar, till ett antal av 30
000, allt som påskoffer för dem som var närvarande,
och dessutom 3 000 tjurar. Allt detta kom från
kungens egendom. 8 Av furstarna fick folket,
prästerna och leviterna frivilliga gåvor; Hilkia,
Sakarja och Jechiel, de främsta i Guds hus, gav
prästerna 2 600 djur som påskoffer och 300 tjurar, 9
Sju Dagar för Högtiderna [049]
och av de ledande bland leviterna, av Konanja och
hans bröder Shemaja och Netanel och av Hashavja,
Jeiel och Josavad fick leviterna 5 000 djur som
påskoffer och 500 tjurar. 10 Så ordnades alltså
tjänsten. Prästerna intog sina platser, och leviterna
ställde upp sig avdelningsvis, så som kungen hade
befallt. 11 De slaktade påsklammet, och prästerna
stänkte det blod leviterna tagit hand om och
leviterna flådde djuren. 12 De tog undan det som
skulle användas till brännoffer och gav det åt
lekmännen, enligt deras indelning i familjer, för att
de skulle frambära det åt Herren, så som det står
skrivet i Moses bok. På samma sätt gjorde de med
tjurarna. 13 De tillagade påsklammet över eld, så
som det är stadgat, och de heliga gåvorna kokade de
i grytor, pannor och kittlar och gav dem genast åt
lekmännen. 14 Sedan tillredde de måltiden åt sig
själva och åt prästerna, eftersom prästerna, Arons
söner, var upptagna med att offra de feta delarna
som brännoffer ända till kvällen. Därför tillredde
leviterna åt sig själva och prästerna, Arons söner. 15
Sångarna, Asafs söner, stod på sina platser, så som
David, Asaf, Heman och kungens siare Jedutun
hade befallt, och dörrvaktarna stod var och en vid
sin port. Ingen av dem behövde lämna sin syssla, för
deras bröder leviterna tillredde måltiden åt dem. 16
Så ordnades det med tjänsten åt Herren den dagen:
de firade påsk och offrade brännoffer på Herrens
altare, så som kung Josia hade befallt. 17 De
israeliter som var samlade kunde nu fira påsk, och
dessutom det osyrade brödets högtid i sju dagar. 18
Någon sådan påsk hade inte firats i Israel sedan
profeten Samuels tid. Ingen av Israels kungar hade
firat en påsk sådan som den som firades av Josia
och prästerna och leviterna och alla judeer och de
israeliter som var samlade och Jerusalems invånare.
19 Det var under kung Josias artonde regeringsår
man firade denna påsk.
Det är uppenbart att högtiden skulle hållas sju
dagar och den var tvungen att återställas till sin
fulla ära på grund av prästerskapets brist i att
administrera bröderna.
Skördeoffret inleder räkningen till Pingst
Tredje Mosebok 23:9-14 9Herren talade till Mose:
10 Säg till israeliterna: När ni kommer in i landet
som jag skall ge er och bärgar grödan, skall ni bära
den första kärven av er skörd till prästen, 11 som
skall lyfta upp den inför Herren för att ni skall
behaga honom. Dagen efter sabbaten skall prästen
lyfta upp kärven. 12 Samma dag som kärven lyfts
upp skall ni offra ett felfritt, årsgammalt lamm som
brännoffer åt Herren. 13 Det tillhörande matoffret
skall bestå av två tiondels efa siktat mjöl, blandat
med olja, som eldoffer, en lukt som gör Herren
nöjd. Det tillhörande dryckesoffret skall bestå av
vin, en kvarts hin. 14 Men bröd, rostat korn och
färskt korn får ni inte äta förrän denna dag, inte
förrän ni burit fram gåvan till er Gud. Detta skall
SjuDagar för Högtiderna [049]
Page 9
vara en oföränderlig stadga för er genom alla
släktled, var ni än bor.
Så från Påskens förberedelse börjar vi resan
om Sju Fullkomliga Sabbater vilket är
strukturen om fullbordan och fullkomlighet
fram till vi erhåller den Helige Ande i kraft av
Pingst. Endast genom att hålla Skördeoffret
under det Osyrade Brödets Högtid kan vi
inleda resan i lydnad.
Pingst Räknas:
Tredje Mosebok 23:15-22 15Sedan skall ni låta det
gå sju fulla veckor från dagen efter sabbaten, från
den dag då ni bar fram den kärve som lyfts upp till
offer. 16 Ni skall räkna femtio dagar till och med
dagen efter den sjunde sabbaten. Då skall ni bära
fram ett matoffer av den nya skörden till Herren. 17
Hemifrån skall ni ta med bröd att lyftas till offer, två
stycken. De skall bestå av två tiondels efa siktat
mjöl och bakas med surdeg; de är en förstlingsgåva
åt Herren. 18 Förutom brödet skall ni föra fram sju
felfria, årsgamla lamm, en ungtjur och två baggar.
De skall offras som brännoffer åt Herren, med
tillhörande matoffer och dryckesoffer, ett eldoffer,
en lukt som gör Herren nöjd. 19 Sedan skall ni offra
en bock som syndoffer och två årsgamla lamm som
gemenskapsoffer. 20 Och prästen skall lyfta upp
dem till ett offer inför Herren tillsammans med de
första bröden av skörden och två lamm. De skall
helgas åt Herren och tillhör prästen. 21 Till samma
dag skall ni utlysa en helig sammankomst. Helig
skall den vara för er, då får ni inte utföra några
sysslor. Detta skall vara en oföränderlig stadga för
er genom alla släktled, var ni än bor. 22 När grödan
bärgas i ert land, skall du inte skörda ända ut till
åkerrenen, inte heller skall du samla in de sista axen
av skörden. Du skall lämna kvar det åt den fattige
och åt invandraren. Jag är Herren, er Gud.
Lövhyddehögtiden
sjudagarssekvensen:
följer
också
Tredje Mosebok 23:34-44 33 Herren talade till
Mose: 34 Säg till israeliterna: På femtonde dagen i
samma månad, den sjunde, infaller Herrens
lövhyddefest, som varar i en vecka. 35 Den första
dagen är det en helig sammankomst, då får ni inte
utföra några sysslor. 36 Under sju dagar skall ni
offra eldoffer åt Herren, och på den åttonde dagen
skall ni hålla en helig sammankomst och offra
eldoffer åt Herren. Då är det en högtidssamling, och
ni får inte utföra några sysslor. 37 Dessa är Herrens
högtider, som ni skall utlysa som heliga
sammankomster, då ni skall offra eldoffer åt Herren,
brännoffer
och
matoffer,
slaktoffer
och
dryckesoffer, varje dag det som är bestämt. 38
Därtill kommer Herrens sabbater och era övriga
gåvor och alla era löftesoffer och alla frivilliga offer
som ni ger åt Herren. 39 På femtonde dagen i
sjunde månaden, när ni bärgat vad landet gett, skall
ni alltså fira Herrens högtid, som varar i en vecka.
Den första dagen är det sabbatsvila och den åttonde
dagen är det också sabbatsvila. 40 Och på den första
dagen skall ni ta frukter av era finaste träd,
palmblad, lummiga grenar och pilkvistar och hålla
en glädjefest inför Herren, er Gud, under sju dagar.
41 Ni skall fira denna högtid som en Herrens högtid
en vecka varje år. Detta skall vara en oföränderlig
stadga för er genom alla släktled. I sjunde månaden
skall ni fira den. 42 Då skall ni bo i lövhyddor under
en vecka. Alla infödda israeliter skall bo i
lövhyddor, 43 för att era efterkommande skall veta
att jag lät israeliterna bo i lövhyddor när jag förde
dem ut ur Egypten. Jag är Herren, er Gud. 44 Så
talade Mose till israeliterna om Herrens högtider.
Vi kan se referenser till Lövhyddehögtiden i
Fjärde Mosebok 29 och Hesekiel 45:25.
Lövhyddehögtidens sju dagar följs omedelbart
av den åttonde dagen som är en stor högtid i
sitt eget namn, ämligen den Sista Stora Dagen.
Som vi känner till så symboliserar denna dag
den Stora Vita Tronens Dom vid slutet av
millenniesystemet och i vilketn dom vi tar del
efter att ha fullkomnat oss i denna process.
Det är således tydligt att vi har tre
sjudagarsföljder och en process om sju veckor
till Pingst. De första sju dagarna är för
helgandet av Herrens församling. Vid slutet
fastar vi för de som har misslyckats med att
genomföra de nödvändiga förberedelserna och
procedurerna själva på grund av okunnighet
eller fel. Den andra är för nationen genom
Herrens Påsk så att Gud kan vara med oss.
Sjuveckorsprocessen är för att vi bland de
utvalda kan ta emot den Helige Ande inom oss
som en Kyrka och som individer inom Kyrkan
vid Pingst. Vi inleder sedan resan till att bli
elohim själva genom alla nationer genom
nådens gåva.
Viktigast är att högtiderna den första och den
sjunde månaden föregås av två veckor av
förberedelser med början på Nymånadsdagarna
vilka är inledningarna på en helig föramling.
Det börjar den första månaden med Nyåret och
inledningen av helgandeprocessen. Under den
sjunde månaden börjar processen med
hornstötarnas dag. Både leder till fastor. Under
den första månaden är fastan på den sjunde
dagen och på den tionde dagen skiljs lammet ut
Page 10
i kulmen av den första förberedelsen. De
kommande tre dagarna i rörelse till och
förberedelse för högtiden själv. Fastan under
den sjunde månaden är på den tionde dagen
som representerar återförsoningen med Gud.
Resten av tiden spenderas till rörelse och
förberedelse för högtiden själv.
Sekvensen är klart på detta sätt för att
förbereda oss för mottagandet av den Helige
Ande, och sedan för att fullkomna oss så att vi
kan uppleva Messias och millenniesystemet,
symboliserad av Lävhyddehögtiden under den
sjunde månaden. De två sjudagarsperioderna
för Herrens Påsk och Lövhyddehögtiden börjar
och slutar med en åttonde dag, en är Herrens
Nattvard då vi inleder mottagandet av nådens
gåva samt den Sista Stora Dagen då vi
fullbordar den gåvan av nåd och hjälper till i
utsträckandet av den Helige Ande till andra i
fullkomlig dom, som är utbildning och rättande
av dessa fel.
Så sekvensen speglas i sekvensen för helgande
från den första till den sjunde av Abib och
slutar i utsträckningen av helgandet av de som
är simpla eller som felar. Denna process förs
vidare till slutresultatet som ses i
millenniesystemet och den Sista Stora Dagen,
som är förlängningen av gåvan av evigt liv till
hela mänskligheten genom anträngnarna av
Kristus och Kyrkan.
Om de sju dagarna av varje högtid var helig
dagar och inte arbetsdagar, skulle vi ha samma
begränsningar som för Sabbaterna under hela
de sju dagarna av högtiderna och de skulla inte
gå att arbeta och det skulle vara en börda.
Dock, då Gud ger oss denna frihet, så innebär
det inte att vi kan gå tillbaka till den gamla
syran av ondska och bli enmeshed i den
världsliga vården. Gud tillåter oss tid under
högtiden till att få andra uppgifter gjorda, ändå
är det Hans Heliga tid.
För dessa icke heliga dagar under högtiderna
måste vi vara i tjänst, ha bibelstudier och äta
med våra bröder. Vi skall fokusera på vad Gud
har förberett oss för och inte på vanliga
bekymmer om hemmet eller arbetet. Vi skall
vara på en pilgrimsresa och fokuserade på vad
Gud har bestämt för oss. Vi måste dyrka
Sju Dagar för Högtiderna [049]
Honom mer korrekt och älska våra
medmänniskor mer fullständigt, och vi måste
samlas där Gud sätter sitt namn för att uppnå
detta. Gud förklarar helt klart att det finns
välsignelser för lydnad och vi måste alla syssla
med vår Faders verk.
Äta tillsammans vid Högtiderna
Äta tillsammans kombineras med att glädjas
och prisa Yahovah. Vi befalls att äta det av
Herrens tionde vid Högtiderna som tilldelas för
vårt bruk. Detta är det andra tionden, då det
första ges till prästerskapet för arbetet för Gud.
Femte Mosebok 12:5-8 5 utan uppsöka den plats
som Herren, er Gud, väljer ut hos någon av era
stammar och gör till hemvist för sitt namn, där det
skall bo. Dit skall du gå, 6och dit skall ni föra era
brännoffer och slaktoffer, era tionden och
offergärder, era löftesoffer och frivilliga offer
liksom kornas och fårens förstfödda. 7Håll måltid
där inför Herren, er Gud, och gläd er tillsammans
med era familjer över allt vad era mödor gett, över
Herrens, din Guds, välsignelse.
Detta krav förstärks i vers 18.
Femte Mosebok 12:18 Det är inför Herren, din Gud,
på den plats som Herren, din Gud, väljer ut, som du
skall äta detta tillsammans med din son och din
dotter, din slav och din slavinna, liksom med
leviterna i dina städer, och du skall glädja dig inför
Herren, din Gud, över allt vad dina mödor gett.
Femte Mosebok 14:23-29 täcker denna aspekt
också och säger att om vägen är för lång från
våra hem så kan vi omvandla vårt tionde till
pengar och sedan köpa vad vi vill ha vid
högtiden. Delen från vers 27 till vers 29 säger
att vi kan äta det inom våra portar det tredje
året och där kan vi även tillhandahålla för
leviterna och de fattiga och behövande inom
våra städer eller portar också. Denna del gör
det klart att det endast är det tredje året som vi
tillåts vara kvar inom våra portar. Alla andra år
måste vi gå till högtiden och vi måste äta
tillsammans. De mer lyckligt lottade skall
hjälpa de fattiga och behövande.
Jesaja 62:9 kräver av oss att samla tionde och
PRISA HERREN tillsammans i Hans
Helighets råd.
Jesaja 62:9 Nej, de som bärgar säden skall äta den,
och de skall prisa Herren, de som skördar vinet skall
SjuDagar för Högtiderna [049]
dricka det på mina heliga förgårdar.
Companion Bible noterar när det gäller denna
refererar till Moseböckerna i Femte Mosebok
14:23, 26, 16:11, 14 och Femte Mosebok
12:12. Det finns ett krav att dela högtiden med
varandra och äta tillsammans på platsen för
pilgrimsresan. Konsumtionen av alkohol är
klart föreskriven vid pplatsen för högtiden för
alla som skall delta i den.
Den gemensamma platsen för tiondet och
offren förstods också under tiden för domarna.
Första Samuelsboken 9:13 Om ni går in i staden kan
ni få tag i honom innan han har hunnit i väg till
måltiden uppe på offerplatsen. Den börjar inte
förrän han har kommit, för han måste välsigna offret
innan gästerna kan börja äta. Gå genast, det är nu ni
kan träffa honom.”
Psaltaren 22:26-29 26 Du är källan till min lovsång
i den stora tempelskaran. Inför dem som fruktar
Herren får jag frambära de offer jag lovat. 27 De
betryckta får äta och bli mätta, de som sökt sig till
Herren får prisa honom. – Må ni alltid vara fyllda
av livsmod. 28 Hela jorden skall minnas vad som
skett och vända om till Herren, alla folk och
stammar skall tillbe inför honom. 29 Ty
kungamakten är Herrens, han härskar över folken.
30 De som sover i mullen kan inte hylla honom, de
som vilar i jorden kan inte böja knä för honom. Men
jag lever för honom,
Församlingen av utvalda i den "stora Guds
församling " måste äta och prisa Gud som
dyrkan. Vi kan inte hålla Guds högtider i
hemmen och avstå från att äta tillsammans och
följa dessa instruktioner.
Konceptet om att äta tillsammans på Sabbater
och Högtider sträcker sig också till
Nymånadsdagarna.
Första Samuelsboken 20:5 5 David svarade: ”I
morgon är det nymånadsfest, och då skulle jag
egentligen sitta till bords med kungen. Men låt mig i
stället gå och gömma mig ute på fälten tills kvällen
kommer.
Första Samuelsboken 20:24 Så gömde sig David där
ute på fälten. Nymånadsfesten kom, och kungen
slog sig ner för att äta.
Uttalandet att kungen satt ned och åt gäller inte
en vanlig måltid. Han satt ned för att äta varje
dag. Det betydelsefulla här var att
Page 11
Nymånadsdagarna var Sabbater. Hela hushållet
måste vara närvarande för att äta dessa dagar.
David visste att han måste vara närvarande och
behövde en god ursäkt för att inte vara där.
Att inte äta tillsammans relaterar ofta till
avskiljande och är oftast medveten, ibland för
att skilja sig från oss som en grupp (Gal. 2:1113, Apg. 11:3), och oss från dem likaså.
Första Korinthierbrevet 5:11 Nej, vad jag skrev till
er var att ni inte får ha något att göra med den som
kallas broder men som förfaller till otukt,
själviskhet, avgudadyrkan, ovettigt tal, fylleri och
utsugning. Ni får inte äta tillsammans med honom.
(se även 1 Kor. 10:7)
Lärjungarna åt alla tillsammans (Luk. 13:26).
Notera att apostlarna och lärjungarna åt
tillsammans och deltog i brödraskapets
måltider.
Apostlagärningarna 2:42-47 42 Och de deltog troget
i apostlarnas undervisning och den inbördes
hjälpen, i brödbrytandet och bönerna. 43 Alla
människor bävade: många under och tecken gjordes
genom apostlarna. 44 De troende fortsatte att samlas
och hade allting gemensamt. 45 De sålde allt vad de
ägde och hade och delade ut åt alla, efter vars och
ens behov. 46 De höll samman och möttes varje dag
troget i templet, och i hemmen bröt de brödet och
höll måltid med varandra i jublande, uppriktig
glädje. 47 De prisade Gud och var omtyckta av hela
folket. Och Herren lät var dag nya människor bli
frälsta och förena sig med dem.
(Goda nyheter för den moderna människan).
Om vi inte äter med bröderna då är det något
fel med oss. Av tidigare erfarenhet är det bara
en fråga om tid innan separationen blir
slutgiltig. Gud kommer att öka oss i antal då vi
deltar och fullföljer Hans order och Hans lag
att äta vid Hans högtider.
Jesaja 61:11 Liksom jorden får grödan att spira och
trädgården låter sådden skjuta upp, så låter Herren
(SHD 3069 Yahovih ändrat till Adonai av
Sopherim) Gud rättfärdigheten (SHD 6666) spira
och äran (SHD 8416) växa inför alla folk.
Då vi är trogna och välsignelsade så skall
Yahovih, den Evige Gud göra så att
rättfärdighet och prisande kommer fram.
Därför är vad vi gör viktigt för den fortgående
kallelsen och frälsningen av jorden.
Page 12
Femte Mosebok 14:23 Detta skall du äta inför
Herren, din Gud, på den plats som han väljer ut och
där han vill låta sitt namn bo: tiondet av din säd, ditt
vin och din olja, likaså kornas och fårens förstfödda.
Så lär du dig att alltid frukta Herren, din Gud.
En av det största sättet att PRISA HERREN er
Gud, Yahovih är att ÄTA INFÖR HONOM på
de dagar och på de platser som HAN väljer. Att
äta tillsammans är en viktig sak i Skriften och
det rätta sättet att dyrka Gud vid Hans högtider.
Orsaken till att Guds Kyrkor underkastades så
mycket förvirring och så mycket fel under
nittonhundratalet var för att de inte höll Guds
Lagar och fortskred trofast igenom detta
system.
Guds Kyrka införde Hillelkalendern under
Herbert Armstrong och han förde det vidare till
the Radio COG/WCG. Ändå så höll Radio
Church of God Högtiden för Herrens Påsk och
det Osyrade Brödet i hela åttadagarsperioder
från den 14 till den 21 Abib. Bröderna var
zealous i det som de förstod.
År 1967 började Kyrkan överge det Osyrade
Brödets Högtid och höll inte längre de sju
dagarna av högtiden och började arbeta dessa
dagar. Resultatet var att de gavs åt förvirring
och ett prästerskap som kollapsade teologiskt.
De antog en dietistisk gudomlighet med två
eviga gudar och slutligen gick de vidare till att
anta en treenig gud och förklarade att Guds
Lagar inte längre var verksamma eller giltiga.
Vissa gick tillbaka till en diteistisk hållning
under olika ankvoppningar, för de förstod inte
Guds natur och då kunde de inte hålla rätt
system förrän de ångrat sig och omvänt sig i
sin uppfattning av Gud.
Många andra kyrkor med Sabbatshållande
bakgrund har på liknande sätt förstört
sekvensen. Vissa är trinitara; andra håller inga
Guds Lagar och har förklarat dem inte längre
giltiga. Vissa räknade fel och håll till och med
fyra Herrens Påsk om året, och tvagar sina
fötter med strumporna fortfarande på. Den
bisarra förstörelsen är bara begränsad av
förmågan hos den fallne värden att påverka
lättpåverkade människor som är avskurna från
den Helige Ande.
Sju Dagar för Högtiderna [049]
4 Vägarna till Sion sörjer, ty ingen kommer till
högtiderna. Hennes portar står övergivna, hennes
präster suckar, de unga kvinnorna klagar. Bitter är
hennes sorg. (Lam. 1:4)
Högtiderna förstördes genom maktlust och
användande av makten från den fallne värden
för att göra så att Kyrkan felade. Gud säger till
Israel och de utvalda:
13 Kom inte med era meningslösa gåvor, jag avskyr
offerröken. Nymånad, sabbat, högtidssamling – jag
tål inte falskhet och fest. 14 Jag hatar era högtider
och nymånadsfester, de har blivit en börda för mig,
som jag inte orkar bära. (Jes. 1:13, 14).
Gud kommer inte tolerera förstörelse av sina
högtider.
11 Jag skall göra slut på all hennes glädje,
hennes högtider, nymånadsdagar och sabbater,
alla hennes fester. (Hos. 2:11)
Gud har, också genom Hans tjänare, har renat
sin församling många gånger förr, och Han
gjorde det igen för Kyrkan så att vi kan
återupprätta de rätta doktrinerna så som dde
ursprungligen hölls.
När Ahab hade förvridigt Israel, förde Gud
fram män som Jehu och Jonadav, son till
Rekav, för att isolera och utrota Baals tjänare i
Israel. Baal var en treenig gud i det
babyloniska systemet. Den diteistiska eller
tvåfaldiga guden är bara en fasett av denna
gud. Jehu började ta bort dessa falska dyrkare
och sedan samlades församlingen tillsammans
och genom list skilde Gud Baals församling
från Hans eget folk och sedan förstörde Han
dem och ingen lämnades i livet. I andliga
termer kommer ingen som dyrkar en falsk Gud
ärva liv och Guds Kungarike.
20 Han befallde att man skulle utlysa en helig
högtidssamling till Baals ära, och det gjorde man.
23 kom Jehu tillsammans med Jonadav, Rekavs son,
till Baals tempel. Han uppmanade baalsdyrkarna att
noga se sig omkring och förvissa sig om att ingen
som dyrkade Herren fanns bland dem utan bara
baalsdyrkare. (2 Kung. 10:20, 23).
Då de samlades och de sanna dyrkarna av
I sanning skrevs det av Gud genom profeterna:
SjuDagar för Högtiderna [049]
Yahovah skildes bort så utsåg Jehu 80 män och
försäkrade sig att de utrotade de falska
dyrkarna från Israels församling genom att ta
deras liv. På det sättet togs Baal bort från Israel
vid den tiden (2 Kung.10:24-26). Prästerskapet
har detta ansvar i restaurationen. Inga dyrkare
av treeniga system eller av flerfaldiga gudar
kommer att tillåtas vara kvar i församlingen
och träda in i Guds Kungarike.
Så Gud sade genom Nahum att de inte skall
hålla högtiderna felaktigt, utan dessa kommer
att återställas.
15 Hör budbärarens steg, han kommer över bergen,
han bär bud om seger. Fira dina högtider, Juda, och
infria dina löften, ty aldrig mer drar den ondsinte
fram genom dig. Han är förintad. (Nah.1:15).
När Messias kommer så kommer de att hållas
alla, och ingen kommer att tillåtas förstöra
högtiderna eller förståelsen och kunskapen om
Gud. Från då och framåt kommer anklagaren
och den fallne värden att fängslas och kommer
inte längre predika avgudadyrkan och
korruption (Jes. 66:18-24; Sak.14:16-21). Folk
kommer att känna den Ende Sanne Gud och
Jesus Kristus som Han sände (Joh. 17:3).
Page 13
Vi lyder som Kyrkan och vi är trogna till tron
som en gång gavs av helgonen. Bara på detta
sätt kan restaurationen bli fullbordad.
Första steget är att genomgå helgandeprocessen
den 1 Abib och gå vidare till den 7 Abib.
Församlingen är sedan i en position där den
kan gå till Herrens Påsk och Kristus kan förnya
sitt förhållande med dem. På detta sätta hjälper
vi dem genom att göra det möjligt för de
felande att bli tillgängliga för förnyelse. Att
hålla högtiderna på rätt sätt är grundläggande
för det fortsatta förhållandet med Gud i den
Helige Ande och trons framskridande.
Genom lydnad gör bi det möjligt för andra att
förstå och läggas till Kristi Kropp och för
kroppen att växa som Guds Kyrka och i
sanning och ärlighet i övertygelse.
Där annat inte anges används den svenska
översättningen Bibel 2000
