En medlemstidning från Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund 5/2013 På fisketur med a k k a h u P ” e ik P e ik ”M e k ic M + Isfiske på Gullmarsfjorden Knaggrockan den optimala isfiskepulkan Nya Prylar i Sportfiskarnas Webbutik Fler tips på www.sportfiskarna.se/butiken Ge fan i våra vatten Flexfit keps 250kr 125 kr SPORTFISKARNAS NYA FLYTVÄST! 350 kr Sportfiskarna t-shirt Sporfiskarna mössa 129 kr 99 kr Ge fan i våra vatten BUFF NYHET HANDBYGGD RoNo TAIL 300 kr NY T-SHIRT MED C&R-LOGGA! 150 kr LÅNGÄRMAD TRÖJA 200 kr – överskottet går till fiskevård! Fler tuffa Ge fan i våra vattenprodukter hittar du på www.sportfiskarna.se/butiken Ge fan i våra vatten MÄTDEKAL 140CM 100 kr NY KEPS MED C&R-LOGGA! 250 kr Sticker 160 x 80mm. Två-pack. 60 kr innehåll utges av Sportfiskarna – Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Ansvarig utgivare Stefan Nyström Redaktör Benny Lindgren 0730 - 36 11 00 [email protected] Knaggrockan Sidan 36 – ett offer för överfisket Annonser Anssi Lehtevä 08-410 80 605 [email protected] 14 Annonsmanus för nummer 1/2014 skall vara oss tillhanda senast den 7/1 2014. [email protected] 18 6 På fisketur med Micke Puhakka Isfiske på Gullmarsfjorden Påverkas fisken av p-piller? Hur resonerar en expert på gösfiske när det blir dags för ismete. Svenskt Fiske följde med en fiskeguide ut på isen för att lära sig konster och knep. I mellersta Bohuslän ligger tröskelfjorden Gullmaren. I dess inre delar träffas vintertid artjägare för att fånga vanliga och ovanliga fiskar. Svenskt Fiske var på plats en vinterdag med goda isförhållanden. Vet du att fiskars reproduktionsförmåga kan slås ut om de exponeras för p-piller? Två tjejer redovisar sin kunskap från ett projektarbete i skolan. Formgivning Knuts Conny Omslagsfoto: Pär Lindberg Utgivningsplan 2014 Februari, april, juni, september och november. Tryck V-TAB Vimmerby 35Fiskekrysset 62Tävling Svenskt Fiske välkomnar bidrag i form av artiklar och foton från läsekretsen. 42Storfiskregistret 65Personal TS-kontrollerad upplaga 2012 var 27 700. 22 Fiskens värld 46 Gran Canaria 66Fjärsingen ISSN 1652-7194 24 Fiskevård & fiskeglädje 50Pangasius 32Fisqe 54 Ungdom 5Ledaren 10 Den optimala isfiskepulkan Miljömärkt trycksak 341189 Adressändring Kontonummer Du kan också adressändra själv på Tävlingssanktioneringar och övrigt BG 166-1222 PG 45 07 14-1 Hör av dig till oss på adressen [email protected] med din nya adress så att du får Svenskt Fiske till din nya brevlåda. www.sportfiskarna.se Har du tappat ditt medlemskort? Kontakta Sportfiskarna så skickar vi dig ett nytt: [email protected] eller 08 - 410 80 600 För övriga medlemsärenden Medlemsavgifter klubbar & individuella BG 5657-9253 PG 412 57 03-1 Sportfiskarnas Fiskevårdsfond Plusgiro 89 98 43-7 För övriga medlemsärenden 08 - 410 80 600 eller e-posta till [email protected] Ledaren Framgång på fältet Att vara ordförande i Sportfiskarna är bland det mest stimulerande man kan tänka sig – om man brinner för fiskevård, bättre vattenmiljöer och, förstås, för fiske! Det är visserligen inte alltid roligt, som när man tvingas konstatera att EU än en gång som härom veckan bortsåg från forskarnas rekommendationer och beslutade om högre fiskekvoter för Östersjön. Enligt uppgift får dock den svenske ministern godkänt denna gång. Tillsammans med sin finske kollega lär han ha stått upp för forskarnas rekommendationer, innebärande en kraftig minskning av uttaget av vildlax i Östersjön. Eller som kungen, en sann vän av fiskevård, flera gånger uttalat: vad skall man med forskarrekommendationer till om man än ändå inte lyssnar på vad forskarna säger att bestånden tål. Joakim Ollén, Loris Cwyl ordförande Säfveåns flugfiskesällskap samt Per-Eric Jacobsen, regionkontor Väst. Vid invigningen av omlöpet i Säveån Sorgligt att en majoritet av EUs beslutsfattare inte kommit till samma insikt om att forskarnas uppgift är att tala om vad som är möjligt att beskatta utan att äventyra arternas livskraftiga överlevnad. Om man skall avvika från rekommendationerna bör det ju vara åt andra hållet, det vill säga med lägre uttag än den maxgräns som anges. En sådan politik hade sannolikt lett till att vi snabbare kunnat få ett mer lönsamt havsfiske, på ett hållbart sätt! Att just grunda vårt arbete på kunskap och vetenskapliga rön – inte bara tycka – är en av våra viktiga styrkor i förbundet! Men tillbaka till några exempel på verkligt roliga och inspirerande händelser som en förbundsordförande kan få vara med om! För några veckor sedan kröntes ett flera decennier långt arbete med att förlänga uppvandringsmöjligheterna i Säveån på västkusten med en stor triumf. Ett omlöp vid Hedefors invigdes! Och detta omlöp är inte vilken liten fiskväg som helst. Den ”imponerande” vägg på tio meters fallhöjd som det nu drygt 50 år gamla kraftverket har skapat, passeras nu av en läckert ringlande vattenväg, där inte bara lax och öring utan också många andra arter kan binda ihop det människan har söndrat. För den värdefulla Säveålaxen blir reproduktionsområdena nästan fördubblade av denna åtgärd! Behöver jag påpeka att generationer av sportfiskare och våra lokala klubbar har varit pådrivande och genom sina insatser möjliggjort detta enorma naturvårdsprojekt… Stoltheten över kraften i vårt förbund tränger sig på. Någon vecka senare fick jag vid Kalmar dämme uppleva en ceremoni med anledning av att Kalmar beslutat tilldela Sportfiskarna årets miljöpris. Motiveringen är de stora insatser vi gjort för att etablera gäddfabriker längs Östersjöns kust, inte minst betydelsefullt i trakterna kring Kalmar där sundet har präglats av en påfallande brist på både abborre och gädda under nu ett par decennier. Genom vår projektledare Olof Engstedt har vi åstadkommit en koppling mellan praktisk fiske- och vattenvård och forskning på hög nivå. Ytterligare en vecka senare var det dags för besök på Sydkusten, Nybroån närmare bestämt, och invigning av en ny fiskräknare av teknologisk toppklass. Här, liksom vid Hedefors, var det landshövdingen som invigde och fördelen med det är att insikten sprider sig upp till ledningarna hos våra regionala miljöförvaltningar om fiske- och vattenvård! Det är lika roligt varje gång man inför press och företrädare för stat och kommunen får beskriva den enorma betydelsen som fiskevård och vattenvård har för skyddet av vår miljö. Att i det sammanhanget få berätta om de 900 000 (!) dagar av ideellt arbete som sportfiskare i hela landet investerar i att skapa bättre förhållanden är ytterst tillfredsställande! Och så till sist men inte minst: höstlovssatsningen på ungdomsfiske! Själv fick jag uppleva entusiastiska ungdomar vid Björkadammen i Skåne som både fick chansen att träna på flugkastandets konst och att försöka locka regnbågarna till hugg. Och så den obetalbara minen hos en av dessa ungdomar när fisken tar flugan och den första flugfiskefångade fisken har landats. Den som blir mest fångad är säkert den unge lyckosamme fiskaren och vi har blivit ännu en i skaran av sportfiskare – för livet! Joakim Ollén Förbundsordförande på fisketur med micke puhakka På fisketur med Micke ”Mike Pike” Puhakka Micke är en välkänd fiskeprofil och en skicklig fiskare som inte stoppas av motgångar som dåligt väder. Han är hjälpsam och hans glada humör piggar upp även om fisket är motigt. Det brukar inte ta lång stund innan han knäckt koden för dagen. Man blir glad när man är i Mickes sällskap! Text: Pär Lindberg Foto: Pär Lindberg l Puhakka Namn: Mikae år 4 Ålder: 4 några break. uide 0 talet med 8 : n Yrke: Fiskeg da se a rtfiskarn Medlem i Spo M icke och jag har varit kompisar sedan tiden jag jobbade på Berras Sportfiske i början av nittiotalet. När Micke en gång för många år sedan skulle starta sin fiskeguidning ringde han mig och frågade om råd och om jag trodde på idén. Det gjorde jag och sa att han skulle bli en utmärkt fiskeguide. Han har nu arbetat som guide sedan 1998. Förra vintern ringde Micke och frågade om jag ville hänga med på ett ismetepass efter gös. Vi bestämde direkt ett datum mitt i veckan då fisketrycket var lite lägre i sjön som vi skulle fiska. När vi träffas en tidig marsmorgon i Kungsängen är det fortfarande mörkt. På tomten utanför hans hus står den stora guidebåten inbäddad i en presenning. Det är en Silver Eagle på 6,3 meter och i garaget står den lilla guidebåten, en Quintrex 385. Bilen står på gatan. 6 Här förstår man vad som prioriteras högst! Denna dag var det dock ismete på temat, båtarna lämnades hemma. Vi hade ett par timmars bilresa framför oss. Gös är en favoritfisk för oss båda. Min erfarenhet av att ismeta gös är begränsad, medan Micke har stor erfarenhet. Han berättar att isen är stabil och säker på sjön som vi ska fiska. Isen var hela 60 cm tjock, vilket mer än väl bär en bil. Själv har jag aldrig kört på en sjö, men litar på Micke. Det är terränglagen som gäller på en frusen sjö, men man ska självklart iaktta extremt stor försiktighet innan man ger sig ut med bilen på isen. Om Trafikverket har gjort iordning en isväg gäller försäkringen, men om man åker ut utanför av Trafikverket iordningställd isväg gäller inte de flesta bilförsäkringar om olyckan skulle vara framme. svenskt fiske november 2013 Praktisk när man kan ta bilen ut på sjön men var mycket noga med att kolla att isen bär innan du ger dig ut på isen och att det är tillåtet. Vid det här tillfället var isen cirka 60 cm tjock. Vi hinner med att småprata en hel del under resan. Micke berättar hur kul det är att ha blivit pappa för ett par år sedan. Det har givit honom ett nytt perspektiv på tillvaron och livet en större innebörd. Trots papparollen och den tid det kräver guidar han mycket. Det blir gäddfiske i Mälaren och en del i skärgården. Gösguidning är också populärt och under våren tar han sina kunder på lax- trolling. Det händer att kunderna får kämpa med upp till fem laxar på en dag i Mickes båt, utanför Singö. Micke tar också gärna sina kunder på ismete efter gädda eller gös. Det har blivit en populär guideform med fokus på det sociala. Man kan snacka och grilla korv på isen och rätt vad det är så nappar det och någon av kunderna får rusa iväg och ta fisken. Vi närmar oss sjön Efter att ha köpt några smarriga mackor närmar vi oss sjön. Micke sa att det bara var att köra ut på isen. Jag gjorde som han sa. Ännu konstigare kändes det när han tog fram sin GPS och vevade ner sidrutan och förde ut antennen i det fria. Micke hade flera göspositioner från i somras som han vile lokalisera. Vi kryssade oss ut på sjön. Till slut fann vi en plats som Micke trodde på. Efter att ha lodat djupet (med sina husnycklar som tyngd…) i några hål var han nöjd. Vi satte ut våra ismetedon med femton meters mellanrum. Micke berättar att det var mycket viktigt att sätta mörtarna, som vi hade som agn, på rätt djup. Cirka 4,8 meter skulle det vara, fast djupet till botten var mellan 8-14 meter. Gösen gick pelagiskt i mellanvattnet. I alla fall de stora som var på jakt. 8 frågor! Favoritsportfisk? Jag gillar lax, gädda, abborre och gös för att nämna några. Roligaste sportfiskemetod? Oj, allt har sin charm! Jag gillar dock huggen, så spinnfiske och jiggfiske slår det mesta. Godaste matfisk? Abborre. Bästa fiskeminne/största fisk? En nilabborre på grymma 59 kg från Lake Nasser i Egypten! Mickes drömfisk. En nilabborre på 59kg! Micke leder oss till rätt göspositioner med sin medhavda GPS där han hade flera hot spots inlagda. Modigt att loda med sina husnycklar, eller vad tycker ni? Gösen är känslig för motstånd när den tar mörten, berättar Micke. Han har gjort en specialkonstruktion på sina vippor med rostfri tråd så att linan kan glida av med minimalt motstånd när gösen tar betet. När gösen tagit går den i väg med mörten och sväljer långsamt. Man måste vänta ganska länge med mothugg annars missar man gösen. Korvgrillning och utrustning När alla spön var utsatta kurrade det i magen. Micke tog fram grillen. Vi väntade en stund på att glöden skulle bli klar när en vippa Det gäller att ha rejäla pulkor när man skall ut på ismete. Ismetespön, ismetedon, grov borr, mörthink mm väger en hel del så pulkan är en viktig del i utrustningen. Varför är du medlem i Sportfiskarna? Sportfiskarna gör ett jättebra jobb. Som organisation får de mer tyngd i frågor som vattenkraften, strandskydd, fiskevård och annat hos högre instanser som regeringen. Om Sportfiskarna kan påverka problemen runt Östersjön så kanske även regeringen försöker att påverka miljö- och fiskebovarna på andra sidan Östersjön. Många medlemmar i Sportfiskarna ger mer tyngd, så ett medlemskap borde vara en självklarhet för alla sportfiskare! Vad tycker du att Sportfiskarna borde arbeta mer med? Frågor om fångstbegränsningar både vad gäller antal fisk i baljan, minimi- och maximimått (fönsteruttag) på olika fiskarter är bra. Vissa minimimått är patetiska anser jag, som med torsk på sina fjuttiga 38 cm. Nät är en annan sak som Sportfiskarna borde motarbeta ännu mer. Vilket projekt som Sportfiskarna drivit/driver tycker du är viktigast ur ditt perspektiv? Sportfiskarnas rovfiskprojek på ostkusten är viktigt samt den nystartade fonden för Östersjölaxen. Vilket eget planerade fiske ligger närmast framför dig? Jag ser fram mot höstens spinnfiske efter gädda samt det pelagiska gösfisket. Det ska även bli kul att komma ut på lite ismete i vinter igen. svenskt fiske november 2013 7 på fisketur med micke puhakka Micke har gjort en specialkonstruktion av två rostfria trådar som linutlösare. Med den så kan han justera så att linöglan löser ut mjukt vid gösnapp utan att gösen känner motstånd. Micke med en riktigt fin ismetegös i bästa kondition. I väntan på napp i solnedgången som brukar vara en bra huggperiod. Rullen matade försiktigt ut lina... plötsligt löste ut. Vi sprang dit, men det var ett falsknapp. Ner med mörten igen och tillbaka till grillen. Efter två bratwurstar i pitabröd med Johnnys senap var vi mätta och belåtna. Fisket var lite segt, men Micke sa att det bara var att hålla ut. Gösen nappar oftast i kortare huggperioder. Medan vi väntar berättar Micke om utrustningen. Det är viktigt att ha en rulle som släpper linan utan motstånd samt att spöet är mjukt och följsamt för att utjämna gösens knyckar. Spöet som ska vara cirka 120 cm långt måste ändå ha en viss ryggrad för krokningen då gösen har en ganska hård mun. Krokarna ska vara relativt små och i storlek 6 eller 4. Som tafs brukar Micke köra med 0,40 mm flurocarbon. Både Micke och jag har fina ismetedon eller spöhållare som man 8 också kan kalla dem för, men skillnaden är att Micke har en separat vippa gjord av makrolon som står bredvid medan min sitter på spöet. Det visade sig att Mickes variant var bättre för känsliga gösar. Första nappet Efter en timmes väntan pinglade det till på ett av Mickes don. Vi sprang fram, men de sista metrarna smög vi för att inte skrämma gösen. Rullen matade försiktigt ut lina och vi väntade en stund innan Micke tog tag i spöet och krokade fisken. Det blev en rejäl böj och Micke upplyste om att det här var en fin gös. Det hade jag redan konstaterat. Efter några minuters såg vi en rejäl gös skymta nere i ishålet. Micke stack vant ner sin hand och drog upp gösen. Det var en fin gös på dryga tre kilo som snabbt krokades av och fick simma svenskt fiske november 2013 tillbaka. Micke fiskar helst inte om det är allt för många minusgrader ute. Då kan det vara svårt med att återutsätta gösen då risken finns att hornhinnorna fryser till. kade vi bara på våra ismetepulkor på dragkroken och körde vidare till nästa bra GPS-position han tidigare sparat. Ut med grejorna igen… Rätt djup Efter en stund får Micke ytterligare en gös på ett par kilo. Den behåller vi som matfisk. Gösen är en av de godaste matfiskarna, men vi väljer alltid gösar under tre kilo. De större är viktiga för gösens fortplantning. En gös på 1,5 kilo till 2,5 kilo ger mjällare filéer som smakar delikat. För mig nappar det inte alls. Micke frågade om jag satt ner mörtarna på rätt djup. Jag blev dock osäker då jag inte ens hade haft ett pet på mina mörtar. Vi bestämmer oss efter en stund utan napp att göra en förflyttning. Eftersom vi hade bilen med oss ha- Praktgös Det är lite trögt ett par timmar, men när det börjar gå mot skymning nappar det igen. Typisk så var det på Mickes spö. Den här gången böjer sig spöet ännu mer och efter en tuff kamp kommer det upp en gös på knappa fem kilo. Det är ingen rekordfisk, men ett riktigt praktexemplar. Den vackra gösen krokas försiktigt av, vägs och får snart glida tillbaka genom ishålet. Micke var glad över sina fina gösar och jag var glad över att ha fått fina bilder, fast en gös kunde jag ju ha fått i alla fall. När vi drar upp mörtarna för att fara hem så kontrollmäter Micke har sina vippor av makrolon på en speciell platta tillverkad av en skärbräda och ett rör. På så vis kan han få vippan maximalt rörlig så att den släpper ut linan vid napp utan motstånd. Ge inte upp bara för att solen håller på att gå ner. Bästa huggperioden brukar vara precis i skymningen även under vintern. Micke djupet på mina mörtar. Han får det till 5,5 meter. Vi har alltså haft våra mörtar på olika djup under dagen och det är troligen detta som gjort att det inte nappat för mig. Gösen vill se byten underifrån och är det på samma djup eller under gösen kommer den troligen inte att ta den. Gör gärna som Micke, sätt tillbaka alla större gösar om möjligt men behåll gärna någon matgös kring ett par kilo eller så. Stora gösar har bra gener och är viktiga för fortplantningen. Mickes bästa ismetetips: • • På vägen fortsätter vi att prata med varandra. Mest handlar det om fiske. Jag konstaterar att det är få som har lika bred fiskerfarenhet som Micke och dessutom lyckats få stora fiskar i så många arter som han. Som fiskeguide är Micke den bästa tänkbara. Genom en kombination av vänlig personlighet, hjälpsamhet och stort fiskekunnande är han en bra fiskeguide.Vill ni själva pröva på ett ismetepass eller annat fiske med guide kan jag varmt rekommendera Micke! • • • • • Ismetar du gös så ska du vänta längre. Gösen rör sig mer än gäddan så man kan vänta in dem om man vet att platsen är bra. Byt bete då och då så att du har en fräsch mört. Rensa hålen från isskorpan så att linan kan löpa ut vid napp. Fiska inte för kallt då fisken får frysskador, samt nappar sämre. Var rädd om fisken, förbered med kroklossare, kamera, våg före fisket; allt bör man ha på sig när man krokar fisken. Våga prova olika vatten och fiskedjup tills du hittar rätt. Vänta inte för länge med mothugg, hellre lite för snabbt mothugg än att fisken hinner svälja betesfisken. Vid gösfiske måste man dock vänta lite längre. • • • • • • • Speciellt på första och sista isarna, se till att ha ispik för att känna av isen, samt ha isdubbarna på dig. Var försiktig! Studera sjökortet över sjön noga för att lokalisera tänkbara fiskeplatser. Fiska med nylonlina på rullen, flätlinan kan frysa om det är minusgrader. Välj multiplikatorrulle före en haspelrulle, bättre koll då. Prova gärna runt uddar och grynnor eller mitt i sjön där man kan överraskas av ett bra fiske. Spring inte ända fram till hålet vid napp, smyg fram den sista biten. Återutsätt gärna fiskarna om du får flera och speciellt de stora gösarna och gäddorna. En matfisk är ok att ta hem ibland. svenskt fiske november 2013 9 ismetespulka Den optimala isfiskepulkan –finns den? Text: Henrik Helde Foto: Henrik Helde och Olof Engstedt Det stundande ismetet efter gädda och gös är en materialsport som skiljer sig lite från båtfisket. Den ofta höga vikten och volymen på utrustningen gör det svårt att ta sig ut med en ryggsäck på isarna. Det är tung borr, många spön, beten för en hel dags fiske, mat och kaffe. Gärna bör man även lägga till kastlina, extra kläder och annan säkerhetsutrustning. Genom att bygga en egen isfiskepulka så reder man enkelt bot på transportproblemen kring isfisket. Här hoppas jag kunna ge dig några tips och idéer på vägen. 10 svenskt fiske november 2013 Personligen tycker jag inte, av säkerhetsskäl, om att gå på tidiga isar med en tung ryggsäck och händerna fulla. Att kunna packa allt i en pulka som glider lätt på både is och snö är en god investering om man tänker satsa på ismetet. Det behöver dock inte vara en så stor investering i pengar om man tar lite av sin egen tid och drar på sig snickarbyxorna. Det här är inte menat som ett facit på den perfekta pulkan, det finns troligen lika mycket viljor och krav som det finns fiskare. Jag hoppas helt enkelt kunna sporra dig till att skapa din egen isfiskeracer. Koncept: Inga skruvar eller hål i pulkan! Genom att låta pulkan vara fri från borrhål, skruvar och spöhållare kan den användas till annat än ismete och, om ni är flera som väljer samma pulkmodell, går det att stapla flera pulkor i varandra så de får plats i bilens baklucka. Material val Pulka: Pulkan i denna artikel är inhandlad på en sportfiskebutik och är en brukspulka i tjock plast som är mjuk för att inte spricka. Bredden på pulkan är avgörande både för stabilitet och bärighet när snön ligger tjock. Mindre ismetespulkor byggs ofta på miniskidor som har en tendens att skära ner i snön när de är tungt lastade. Genom att inte skruva fast spöhållare direkt i pulkan så har den kvar alla andra tänkbara användningsområden, som att köra in ved. (och barn) Har man tid över kan man alltid göra egna vippor. Förvaringsback: Förvaringsbacken som också bär spöhållarna är nyckeln till denna pulka. Se över vad du har för utrustning som skall med på fisket och välj back efter behov. Har du en motorborr kanske du får välja en mindre back för att borren ska få plats. Man tar med fördel en tålig låda som har ett bra lock. Att kunna förvara kläder och kamera i en fuktskyddad miljö är värt massor en regnig dag på isen. Spöhållare: Det går självklart att köpa färdiga spöhållare och skruva fast på backen. Att göra sina egna av avloppsrör är dock billigare och ger större möjlighet att anpassa för eget behov. Två meter avloppsrör på Biltema kostar en dryg 50-lapp och räcker till cirka sex spöhållare. svenskt fiske november 2013 11 ismetespulka 5 till verkningstips 1. Billigt och snyggt Se till att köpa avloppsrör med rätt diameter för dina spön och kapa till önskad längd, slipa kanterna med sandpapper. 4. Stopskruv ger höjd på spöna Spöhållarna sitter skruvade direkt i regeln med träskruv. Den övre infästningen är gjord så att skruven tillåter spöet att gå i hållaren medan den nedre har försetts med en lång skuv som förhidrar att spöet går igenom, vilket gör att det krånglar mindre när man lyfter spöt. 2. Stabilit För att spöhållarna skall sitta stabilt i den ganska mjuka plastbacken så fäster man först reglar både uppe och nere. Dessa fästes med genomgående skruv med mutter och bricka. När du tillverkar reglarna så märk upp innan var spöhållarna skall sitta och anpassa sedan reglarnas fästpunkter efter detta. 3. 5. praktisk förvaring Spöhållarna kan med fördel användas för att hålla annan utrustning på plats. Bricka för att inte spricka Se till att förborra både plasten och regeln samt använda brickor i båda ändar så minskar risken att något går sönder när du monterar. 12 svenskt fiske november 2013 Olika behov Vad behöver du ha med dig på fisket? Välj pulka, förvaringsback och annan utrustning efter dina behov. Byt ut det ofta korta dragsnöret mot ett lastband som är långt nog för att bekvämt kunna läggas över axlarna när du ska dra långt. svenskt fiske november 2013 13 i s f i s k e p å g u l l m a r s f jo r d e n Kalla vintrar lägger sig ofta isen i Gullmarsfjordens inre delar i mellersta Bohuslän. Då bjuds på spännande fiske och oväntade napp. Isfiske på Gullmarsfjorden De senaste årens vargavintrar har gjort att isen lagt sig på väderskyddade Gullmarsfjorden. Många har prövat lyckan och fångsterna har varit minst sagt häftiga. Text: Markus Lundgren Foto: Markus Lundgren och Joacim Näslund D en vackra Gullmarsfjorden är ett kärt tillhåll för många svenska havsfiskare. Fjorden är en sprickbildning mellan det i söder utbredda gnejsberget och den bohuslänska graniten i norr. Dessutom är den något så ovanligt som en tröskelfjord, vilket innebär att den har en mynning som ligger grundare än fjordens inre delar. Detta ger fjorden unika förutsättningar med salt, tungt Atlantvatten som lägger sig i fjordens djupare delar. För den artjagande sportfiskaren är Gullmarsfjorden välkänd. Vintertid är fisket lite trögare efter vissa arter, men man har å andra sidan lite extra chans på arter som av olika anledningar är lite svårtrugade sommartid och en stor charm med isfisket är givetvis den oerhörda precisionen i fisket. 14 svenskt fiske november 2013 Något som verkligen exploderade den gångna vintern var fisket efter klorocka. Artjägare reste från hela södra Sverige när rapporterna började komma in. Den långsamma lilla rockan, som är vanligt förekommande längs med stora delar av den svenska västkusten, kunde man nu rikta fisket efter på djupa mjukbottnar och med ett stillaliggande bottenmete. Ett fiske för alla Gullmarsfjordens skyddade läge har gjort att delar av fjorden, som Färlevfjorden, Saltkällefjorden och Gullmarsvik inte sällan fryser till. Särskilt Gullmarsvik är ett populärt område och vintertid är det fisket efter sill, vitling och sandskädda som lockar folk. Historiskt sett har koljan starkt bidragit till att höja Gullmarsfjordens status bland sportfiskare, men man får tyvärr gå ända tillbaka till 1997 för att hitta en storfisk i Sportfiskarnas Storfiskregister från de gamla klassiska områdena kring Holma och Bornöarna. Numera fångas endast enstaka små koljor som bifångster och det är många som anser att koljan försvann när man intensifierade räktrålningen i fjorden i slutet av 1990-talet. Koljan är idag tillsammans med torsk och bleka fredad hela året i Gullmarsfjorden, men för sportfiskaren finns det stora möjligheter till ett spännande fiske efter intressanta arter. Något som tydligt motbevisats är tanken om att berggylta och blågylta på något sätt försvinner och inte hugger under vintern. Nog för att det kan vara trögt jämfört med de magiska stunder en Gullmarsfjord i sommarskrud kan erbjuda, men hittar man rätt utanför de branta klippväggarna kan man få uppleva ett otroligt häftigt isfiske efter dessa stridbara arter som idag är fjordens signum. Räkagnade tackel presenterade på hårdbotten kring 8-30 meter är det som gäller och som bifångster får man ofta glyskolja. Den gångna vintern togs det berggylta på över 1,8 kilo! Fisket efter gyltorna kan kombineras med jakten på en av artjägarnas drömfiskar – paddtorsken. I sin uppsyn påminner den mest om ett stort chokladbrunt grodyngel, men har skänkt många sportfiskare en glädjestund. Precis som under sommarfisket tas paddtorsken ofta vid gyltafiske på steniga bottnar, men med den precision isfisket ger har många framgångsrikt jagat den lilla torsksläktingen på de mest steniga och svårfiskade bottnarna. Både blågylta och berggylta hör till de arter som mest förknippas med sommarens fiske, men vintertid påträffas dessa ofta efter djupbranter i fjordarna. Ibland biter paddtorsken i betet. svenskt fiske november 2013 15 i s f i s k e p å g u l l m a r s f jo r d e n Isfiske kräver alltid att säkerhetsfrågorna ges största möjliga uppmärksamhet, inte minst på havsisar som snabbt kan brytas sönder av strömmar. Flytoverall, isdubbar, livlina och isbill är ett måste. 16 svenskt fiske november 2013 Rockafeber När fångsterna av klorocka redan vintern 2012 började rapporteras in blev det fart på artjägarna och den gångna vintern var det stundtals mycket folk i exempelvis Saltkällefjorden och Gullmarsvik. Fisket har mestadels bedrivits på 25-60 meters djup med den typ av ismetespön kring fyra fot man ofta använder vid fisket efter gädda. Flätlina är givetvis en stor fördel vid djupare fiske. Nackdelen kan vara att flätlinan fryser och blir väldigt stel vid minusgrader, men med en tunn flätlina på en liten haspelrulle tycker jag själv att några minusgrader aldrig är några problem. Ett glidande bottenmete med fiskstrimlor liggandes på botten har varit mest gångbart, men även räka har fungerat som agn. Roligast är att använda angeldonsvippor med bjällror som nappindikatorer. Bottenmetet kan då läggas helt på botten, och det glidande tacklet gör att en rockas dragningar ofta syns som en långsam bockning av vippan, till skillnad från exempelvis sandskäddans eller vitlingens mer ettriga, darrande hugg. Rockan är ingen vildsint kombattant utan istället omisskännligt tung, oftast utan en enda knyck under fajten. Som bifångster vid rockafisket har vi den gångna vintern fått en salig blandning arter, bland annat vitlinglyra, havsöring, makrill, skrubbskädda, gråsej och rötsimpa. Två små guldlaxar fångades inne i Gullmarsvik, en bergvar togs för några år sedan och enstaka lerskäddor fångas emellanåt. Närmre land kan randig sjökock tillhöra fångsterna. Klorockan hittar man vanligtvis på 25- 60 meters djup. Går man upp till krokstorlek 1 eller 1/0 och ett lite större agn slipper man påhälsning av de allra värsta agntjuvarna, som små vitlingar och sandskäddor. Åt pirålen finns dock inte mycket att göra då den är effektiv på att rensa krokarna och endast efterlämnar ett slempaket modell större. Man bör därför kontrollera agnet med jämna mellanrum, även om man inte haft några hugg. Tips, trix och säkerhetstänk Det finns en del praktiska detaljer som gör saker och ting lite enklare. Ett enkelt vindskydd kan tillverkas på olika sätt och gör stor skillnad på humöret en bister vinterdag på havet, det kan jag lova. En grill gör livet än mer behagligt. Vid allt isfiske har jag en liten väska med allt väsentligt i – kroklossare, våg, vägpåse, tumstock och kamera – så att man vid en intressant fångst snabbt har allt tillgängligt. För de små rockorna visade sig ett hopfällbart sittunderlag bli en utmärkt avkrokningsmatta. Vid isfiske i minusgrader bör man dock kroka av fisken direkt i hålet, då fiskens slemskikt fryser oerhört snabbt. Ögonen är särskilt känsliga. Vid minusgrader är det rena mardrömmen om agnet börjar frysa. En kylbox, där kylklampar bytts ut mot flaskor med varmvatten, håller både agn och fika på rätt sida fryspunkten. Räkor och fiskstrimlor klipper jag alltid upp i lämpliga storlekar innan fisket. Isfisket på Gullmarfjorden är oerhört charmigt och erbjuder ofta storslagna vyer man kanske inte är van vid. Både falk och havsörn patrullerar de lodräta klippväggarna och jag har haft nöjet att se bägge under samma dag. Samtidigt är sportfisket på havsisarna lurigare än mycket annat. Strömmar kan vända, varmare bottenvatten kan komma upp och på bara några timmar eller dagar kan isar försvagas eller helt gå upp, trots konstant vinterkyla och minusgrader. Jag har varit med om det själv och det var en skräckfylld upplevelse innan vi tog oss i land. Är isarna dessutom snötäckta är det omöjligt att se de farliga partierna. Flytoverall, isdubbar högt runt halsen, en isbill för att med jämna mellanrum kolla läget samt en livlina tillhör min standardutrustning vid fiske på havsisarna. Och du – glöm inte att alltid ha med en vän ut på isen. Det är också standard. r fiskstrimlo ttenmete med Ett glidande bo bra för klorockan. erar eller räka fung Senaste vintrarna har det rått rockafeber i fjorden. Det går alldeles utmärkt att återutsätta klorockan. svenskt fiske november 2013 17 påv e r k a s f i s k e n av p - p i l l e r ? Påverkas fisken av p-piller? Redan på 1990-talet rapporterade sportfiskare om könsförändringar hos mörtar fiskade i England. Prover visade sig att det var en hormonstörande effekt av det konstgjorda östrogen som finns i många av dagens preventivmedel. Hormonet som kommer ut i våra vatten kan ha förödande konsekvenser hos vissa fiskarter. För att påvisa dess effekter i naturen har experiment gjorts där man har låtit tillsätta syntetiskt östrogen i en sjö i Kanada. Det resulterade i en död framtid för livet under ytan. Text: Emelie Johansson och Klara Elzvik Nyström Foto: Stefan Nyström, Biopix Artikelförfattarna Emelie Johansson och Klara Elzvik Nyström skrev en uppsats om hur p-piller påverkar ekosystemet. U nder vårt sista år på Blackebergs gymnasium utanför Stockholm skrev vi en vetenskaplig uppsats om hur hormonbaserade preventivmedel påverkar det marina ekosystemet. Titeln var ”Potentiella miljörisker med hormonbaserade preventivmedel”. Här bjuder vi på ett sammandrag av arbetet. Ryktet säger att vi idag kan stoppa ner en graviditetssticka i extremt exponerade vattendrag såsom Londons Themsen eller Östersjön 18 svenskt fiske november 2013 och få positivt utslag. Det stämmer inte direkt, men bakom varje falskt rykte ligger en gnutta skrämmande sanning. Ett piller förändrade världen Hormonbaserade preventivmedel utvecklades under mitten på 1900-talet och var från början ett revolutionärt och omdebatterat litet piller som kunde åstadkomma mirakel. Det påverkade även debatten om kvinnans rätt till sin egen kropp. Idag finns det extremt många olika alternativ för dig som vill använda preventivmedel oavsett om du är kvinna eller man. Läkemedel är tillverkade och anpassade för att fungera hos oss människor. Den mänskliga hälsan prioriteras därför i första hand. Detta medför att forskning på de negativa konsekvenserna i miljön ofta nedprioriteras. Viktigt att poängtera är att god hälsa för oss människor går hand i hand med en levande natur och miljö. Vi är alla en del av samma fantastiska kretslopp och bör alla kämpa för att bevara den värld vi lever i och av. Vid konsumtion av hormonbaserade preventivmedel stannar inte alla hormoner kvar i kroppen. En viss mängd lämnar våra kroppar via urin, som passerar förbi reningsverken och ut i våra hav. Det problematiska med förloppet är att hormonerna som läcker ut i våra vatten påverkar fiskar och andra vattenlevande varelsers reproduktionsförmåga. Deras chans att föröka sig försämras på grund av att de kvinnliga könshormonerna fungerar som p-piller. Även fiskars fortplantning kan hämmas. Forskare har dessutom sett att hanfisk genomgår en feminisering vid exponering av kvinnliga könshormoner. Det bidrar till en sämre spermieproduktion, som i värsta fall kan leda till att hanarna börjar bilda äggceller. På lång sikt kan det innebära slutet för en population. Det rubbar den naturliga balansen i ekosystemet och hela kretsloppet. Syntetiskt östrogen De hormoner vi talar om är östrogen och progesteron och mer specifikt de syntetiska varianterna av dessa, det vill säga de som är framställda på konstgjord väg. Anledningen till att exempelvis syntetiskt östrogen, även kallat etinylöstradiol (EE2) ger värre effekt är att de har längre halveringstid än det naturliga östrogenet som finns i våra kroppar. Det beror på att det är tillverkat för att kunna verka effektivt i mycket små doser och hindra en oönskad graviditet, vilket är syftet med dess hela existens. Det syntetiska östrogenet bryts också ned efter ett tag, men på grund av det konstanta utsläppet från våra dagliga toalettbesök sänks aldrig nivån av ämnena och livet under ytan slipper aldrig undan exponeringen. Det är extremt små mängder av dessa hormoner som årligen släpps ut, men det problematiska är att dessa ämnen tillsammans med andra läkemedel bioackumuleras i fiskarna, vilket innebär att koncentrationen blir högre i dem än i vattnet utanför. Studier har visat att hormonbaserade preventivmedel även kan leda till att fortplantningen upphör hos fiskar. OBS! Abborrarna på bilden har i övrigt inget med artikeln att göra. Lake 260 En kanadensisk grupp undersökte även om det syntetiska hormonet EE2 hade förmågan att slå ut ett ekosystem genom att experimentellt tillsätta preparatet från en båt. Det gjordes flera gånger i veckan under flera år i Lake 260, som ligger i nordvästra Kanada i Ontario. En koncentration på fem nanogram per liter tillsattes, vilket skulle motsvara en lite högre dos än vad man idag kan hitta i renat avloppsvatten. Det skulle vara jämlikt med de konstanta utsläpp som sker av hormonerna från våra reningsverk. Forskarna undersökte hur en speciell fiskart (fathead minnow) påverkades av den nya tillsatsen i vattnet. Innan man började med doseringen av EE2 i sjön var arten vanlig i sjön, men den förutspådda och hemska sanningen var att efter endast tre års dosering av EE2 i sjön var arten i stort sett försvunnen. Hormonet hade alltså fungerat som ett preventivmedel även för fiskarna och därigenom förhindrat artens fortplantning. Detta experiment är ett bevis på att fiskarter helt kan försvinna från områden, speciellt annons svenskt fiske november 2013 19 påv e r k a s f i s k e n av p - p i l l e r ? Reningsteknik är ett område som behöver utvecklas för att skydda livet under ytan, säger artikelförfattarna. platser nära reningsverk där exponeringen är väldigt hög. Men, viktigt att poängtera är också att populationer kan återhämta sig och komma tillbaka, vilket forskningen från Lake 260 i Kanada visade. Bara några år efter att exponeringen av hormoner upphörde påträffades levande och lekande fathead minnows igen. Mer behöver göras! Sveriges vattenrening är idag, jämfört med tidigt 1970-tal, extremt bra. Den kan fortfarande bli bättre. Det är den moderna utveckling som krävs för att ta sig igenom problem som Kontakta oss gärna om du vill veta mer eller ta del av hela vår rapport. [email protected] [email protected] 20 svenskt fiske november 2013 hormonutsläpp, eftersom ämnena idag passerar obemärkt. En uppgradering av reningsverken är självklart ekonomiskt krävande, men på lång sikt en lönsam investering, eftersom det skulle främja livet under ytan och hjälpa oss i kampen för ett renare hav. Det bidrar i sin tur också indirekt till god mänsklig hälsa. Lösningen skulle vara en utveckling och uppgradering av vattenreningsverken, samt fortsatt forskning på alternativa preventivmedel och preventivmedel med naturligt hormon istället för syntetiskt. Att också informera och uppmärksamma frågan är viktigt. Om vi alla blir mer medvetna om att all konsumtion har konsekvenser, precis som att handla ekologisk mat eller välja cykeln istället för bilen, kan vi bidra till en bättre miljö genom att välja naturliga preventivmedel. Lake 260 i Kanada är ett levande exempel på att ändrade vanor kan göra skillnad - det finns hopp! Det du själv som konsument eller partner kan göra är att själv engagera dig, diskutera och självklart lära dig mer. Kunskap är makt och det är vår skyldighet att dela med oss av det kraftfulla verktyget. Påverka politiker och påverka besluten som i sin tur påverkar dig. Mer fakta finns här • Lyssna på forskaren Joakim Larsson och en analys om läkemedel och miljö. www.youtube.com/watch?v=_XclE3LeVmo • Besök mistrapharma.se och läs vidare där samt titta eller lyssna på klippen de har under rekommenderade aktuella nyheter. NYHETER I SPORTFISKARNAS WEBSHOP! Överskottet går till fiskevården! SNAPBACK FLEXFIT™ CAP Original. Svart/röd med brodyr fram och på sidan. One size fits all! GE FAN GASVÄST Baltic Argus 150 Automatiskt uppblåsbar flytväst. 250 kr 1100 kr MULTIWEAR™ FACEMASK Kombinerad mössa, halsduk, hårband med mera. 125 kr SKULL SHADOolW l. ogisk bomul T-Shirt i ek & XXL 0, S, M, L, XL Storlekar: 14 150 kr GE FAN RoNo-TAIL Numrerat handbyggt tailbete. 90g slow sink. 300 kr GE FAN BALANSPIRK RELEASmEull. CATCH &i ek ologisk bo Nils Master balanspirk. 8 cm och 25 gr. hirt & XXL Mörkgrå t-S 0, S, M, L, XL Storlekar: 14 129 kr 150 kr GE FAN I VÅRA VATTEN AMBASSADEUR V Ambassadeur 5601CS Black Edition Femte unika Ambassadeurrulle framtagen i samarbete mellan Sportfiskarna och Abu Garcia Unik grafik designad av Erik Ohlsson från Millencolin / Ge Fan I Våra Vatten För varje såld rulle går en rejäl slant till fiskevården! 1999 kr BLACK IP-HOOD KULL Zkv S W O D A H a alitet. S ja i mycket br L Huvtrö M, L, XL & XX Storlekar: S, 500 kr KAL ÄTDE g att ng no yl. Lå d vin handla t nya äta dit 40 x ord! 1 ka rek Svens 12cm - 100 kr m e - I UV-b M Sportfiskarna.se/butiken Aktuellt från fiskens värld Åtgärder i vattenkraftverk myndigheter och vara ett värdefullt underlag till regeringen i frågor som rör energi och vattenmiljö, säger Björn Risinger, generaldirektör på Havs- och vattenmyndigheten. Havs-och vattenmyndigheten och Energimyndigheten har beslutat att ta fram en gemensam nationell strategi för åtgärder i vattenkraftverk i Sverige där både energioch miljöintressen tas tillvara. Syftet är att se hur vattenkraften kan användas på bästa sätt till minsta möjliga miljöpåverkan. - Vattenkraften väntas få en allt viktigare roll som reglerkraft för att balansera variationer i andra energikällor och i energianvändningen.Vi måste säkerställa att vi kan behålla vår nuvarande vattenkraft med minimal miljöpåverkan och utreda om, och under vilka villkor, en ökning av vattenkraften i den framtida energimixen kan ske, säger Erik Brandsma, generaldirektör för Energimyndigheten - Målet är att strategin ska kunna användas som vägledning och styrning för länsstyrelser och andra Vattenkraften är också den största, enskilda orsaken till fysisk påverkan i sjöar och vattendrag med exempelvis dammar som hindrar fisk och bottenfauna att förflytta sig inom ett vattendrag. I EU:s ramdirektiv för vatten ställs krav på mer hänsyn till fiskar, musslor och andra vattenorganismer än vad som tas i vattenkraften idag. Strategin ska tas fram av en arbetsgrupp med representanter från Havs- och vattenmyndigheten och Energimyndigheten. Till denna kopplas en extern referensgrupp bestående av representanter från andra myndigheter, energisektorn och miljöorganisationer. Arbetet med strategin väntas vara klart nästa vår och förslaget kommer sedan att gå ut på remiss till olika myndigheter, intresseorganisationer, och miljöorganisationer. (Källa: Hav:s hemsida) Lax på Island 2013 Medan fisket efter atlantlax kännetecknades av en trög säsong på västkusten och i Norge var det helt annorlunda på Island. Det fångades 69000 laxar på spö i somras, varav omkring 18000 återutsattes (26 procent). Årets spöfiske var dubbelt så högt som år 2012, då knappt Foto: Benny Lindgren Laxkvot 2014 Östersjön EU:s laxkvot i Östersjön för 2014 landade på 106 253 laxar - en minskning med två procent mot 2013. Ministerrådets beslut är fortfarande högre än vad forskarna inom ICES föreslagit: ett maximalt uttag för 2014 på cirka 78 000 laxar. Detta ger ett otillräckligt skydd för de svaga vildlaxbestånden i Sverige. – Kvoterna för lax har visserligen minskat stadigt de sista åren, men måste fortsatt minska till forskarnas rekommenderade nivå. EU har åtagit sig att uppnå hållbart fiske till 2015 så vi måste börja följa forskningarnas råd, säger Glenn Douglas laxexpert på Sportfiskarna Region Norr. 22 35 000 laxar fångades. Laxfångsten 2013 var för övrigt 42 procent över medelfångsten för perioden 1974-2012. Det kan tilläggas att det regnade ovanligt mycket denna sommar och medeltemperaturen var lägre än vanligt. Sötvatten 2013 Klimatförändringar påverkar flera av de svenska fjällsjöarna. Det visar den miljöövervakning som görs i arktiska områden och som presenteras i Havs- och vattenmyndighetens rapport ”Sötvatten 2013". - Det går nu att påvisa flera förändringar i vattenkemin med minskade halter av sulfat och fosfor. Vi ser också tecken på biologiska förändringar i vissa fjällsjöar, säger Bertil Håkansson, chef för enheten för miljöövervakning. I ”Sötvatten 2013” ges en beskrivning av miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag och vad som görs för att förbättra statusen, bland annat försöken att kartlägga hur klimatförändringar påverkar sjöar i arktiska områden. större än ett hektar i den arktiska alpina regionen och norr om polcirkeln, säger Bertil Håkansson. - Lufttemperaturen har stigit betydligt i fjällvärlden sedan 1990-talet vilket även påverkat vattentemperaturerna. Uppvärmningen förändrar markprocesser, tillrinning och slutligen fjällsjöarnas vattenkemi och de djur och växter som lever där, säger Willem Goedkoop. - De största förändringarna vi sett är kemiska. Minskat nedfall av svavel har lett till att halterna av sulfat också har minskat i sjöarna. Det visar sig i höjda pH-värden och att försurningen har minskat i fjällsjöarna. Vi ser också att halterna av fosfor minskar vilket kan få betydelse för exempelvis algproduktion och på sikt kan det även påverka fiskpopulationerna. (Källa: Hav:s hemsida) - Även om Sverige inte har så stora arktiska landområden i fjällvärlden finns närmare 20 000 sjöar svenskt fiske november 2013 Tomten Midsommarnattens mygg är svår, sländor och knott de svärma. En figur sig smyga bland buskar och snår och öringbäcken sig närma. Ytan bryts med stilla snyft, sländorna tas innan de lyft, öringen njuter av smaken. Endast tomten ser vaken. Omarbetad av Peter Belin från Georg Rydbergs klassiska dikt. R•e•d•a•k•t•ö•r•e•n•s r•a•d•e•r Ge bort ett medlemskap För en tid sedan gick jag in i en välsorterad tidningsbutik på centralstationen i den kungliga huvudstaden. På avdelningen för sportfisketidningar räknade jag in 19 olika titlar. Det rörde sig om många svenska, en del danska, någon tysk och sedan engelska eller amerikanska. I hyllorna fanns inte Svenskt Fiske. Det beror på att Sportfiskarnas tidning inte kan köpas för pengar på marknaden. Den är en exklusiv medlemsförmån som man får om man väljer att bli medlem i Sportfiskarna. Det organiserade sportfisket i Sverige har haft en förbundstidning sedan 1919 då Från Skog och Sjö började rapportera om det nybildade förbundets verksamhet. En milstolpe i förbundets historia inträffade år 1935. Då utkom tidningen Sportfiskaren för första gången – en tidning utan inslag om jakt. Förbundets tidningshistoria seglade under denna flagg till år 1965, då en sammanslagning mellan flera organisationer ledde fram till tidningen Svenskt Fiske/Sportfiskaren. Titeln Svenskt Fiske lanserades dock första gången år 1957, då som Fiskefrämjandets tidskrift. Titeln Svenskt Fiske användes för förbundets tidning mellan åren 1970-1984, då ett namnbyte till tidigare Sportfiskaren genomför- des under en kortare period (1985-1988). Nya tidningar dök upp på marknaden vid denna tid. Under tio år samarbetade förbundet därför med Elanders förlag som gav ut Fiskejournalen och åren 1988-89 hette tidningen Fiskejournalen/ Sportfiskaren för att därefter byta namn till Sportfiske åren 1990-1998. Då beslöt parterna att upphöra med samarbetet. Sportfiskarna fortsatte en tid med tidningen Sportfiske, men den gick snabbt i graven. Fisketidningar kommer och går, Sportfiskarna består. Nuvarande Svenskt Fiske firar tio år nästa år. Idag är tidningen den svenska sportfisketidningen med störst upplaga per nummer. Även fast den inte finns att köpa i butik. Det beror som sagt på att den är medlemstidning för en demokratisk organisation som värnar våra vatten. Det behövs. Hundra år av ödeläggelse i naturen har satt sina spår. Nu fortsätter vi vända utvecklingen, steg för steg. Hjälp oss därför att bli fler medlemmar! På sidan 53 har du ett förmånligt erbjudande. Ge bort ett provmedlemskap. Generalsekreterare Stefan Nyström säger: - Sportfisket och fiskevården står inför större utmaningar än någonsin. Haven är utfiskade och övergödda, trycket på att bygga ut de sista strömmarna ökar och försurningen drabbar alltjämt tusentals sjöar och vattendrag. Kort sagt behövs Sportfiskarna mer än någonsin som fiskens och fiskevårdens företrädare. Från minsta fjällbäck till maktens korridorer – Vi är där och arbetar för bättre fiske! - För att möta hoten mot fisket och livet under ytan behöver vi bli fler medlemmar. Du som är trogen medlem är vår bästa ambassadör. Därför ger vi nu dig möjlighet att ge bort ett gratis prova på-medlemskap till en fiskevän. Ta chansen att övertyga fiskepolaren att bli medlem nu när det går att prova utan kostnad, avslutar Stefan. Vi syns vid fronten Benny Lindgren redaktör svenskt fiske november 2013 23 f i s k e vå r d & f i s k e g l ä d j e • Sportfiskarna fortsätter kampen på vattenkraftsfronten! Det här händer just nu: • Lima kraftverk Sportfiskarna har yttrat sig i målet om Lima kraftverk i Västerdalälven. Vi vill bland annat att Fortum tar sitt ansvar och bygger en faunapassage förbi kraftverksdammen. Fortum har i ansökan inte heller visat någon vettig anledning till varför sprängsten måste tas i och i direkt anslutning till älvfåran. Arbeten i denna nationalälvssträcka måste omgärdas av stor försiktighet. Mer info om detta mål kommer. • Halv seger i Forsbacka kraftverk Tidigare har Sportfiskarna rapporterat om planerna på det nya kraftverket i Forsbacka. Mark- och miljödomstolen har nu kommit med en dom som var delvis positiv, bland annat ska ett omlöp byggas, fingaller installeras, samt ål samlas in vid kraftverket för transport ut i Östersjön. Men på en punkt var domen negativ: tillstånd gavs till att schakta i Storsjöns utlopp och där ta bort en naturlig tröskel. Sportfiskarna ser en risk i att Storsjön nu kan komma att regleras hårdare än vad som tidigare var möjligt. Här saknas helt miljökonsekvensanalys från bolagets sida. Sportfiskarna överklagade därför domen två gånger tills Högsta domstolen beslutade att inte pröva målet. Sportfiskarna beklagar att den ursprungliga domen nu gäller. Christina är tillbaka på jobbet Christina Lindhagen har varit föräldraledig ett år från arbetet som EUsamordnare och ansvarig för vattenkraftsfrågor. Nu är dock lugnet över för vattenkraftsbolagen: en laddad Christina tar åter upp kampen för att göra vattenkraften mer miljövänlig! Svenskt Fiske ställde tre frågor om hennes nya utmaningar: Vilka blir de viktigaste vattenkraftsfrågorna 2014? – Att fortsatt följa och påverka utredningen om vattenverksamheter, följa och påverka olika kraftverksprojekt runt om i landet samt arbeta för att miljömålen och EU:s vattendirektiv får genomslag på alla nivåer i samhället, inklusive i miljödomstolarna. Det blir säkert ett spännande år! Hur ska vi få Vattenverksamhetsutredningen att omsättas i konkreta åtgärder? Utredningens förslag så här långt innebär en delseger för oss, i och med att kraftindustrin ser ut att komma tvingas att ta betydligt större miljöhänsyn än idag. Men när hela utredningen är lagd på bordet måste även riksdagen rösta igenom förslagen. Det kommer vi förstås försöka påverka på olika sätt. Lyckas vi med det kommer det på längre sikt att handla om att bevaka och ha kontakt med länsstyrelserna som isåfall kommer kunna kräva att vattenkraftsföretag inom en viss tid ska ansöka • Bakläxa för Fortum I Voxnan Christina Lindhagen tar nu nya tag för mer miljöanpassad vattenkraft! Foto: Bengt Olsson. om tillstånd enligt miljöbalken. Då kommer kraftverksägare i många fall tvingas bygga fiskvägar, och om tillstånd inte ges uppstår möjligheter för att riva ut kraftverk. Elcertifikatsystemet skulle kunna bli ett verktyg för att få till fiskevårdsåtgärder vid kraftverk i snabbare takt. När kommer ett genomslag för EU:s vattendirektiv i svenska vattenkraftsdomar? – Länge har miljödomstolarna ignorerat vattendirektivet. Det har funnits en osäkerhet hos både myndigheter och miljödomstolar i hur man ska tillämpa direktivet. Men vi har börjat se vissa genombrott i domstolarna. Om utredningens förslag blir lag kan Sverige tvingas att verkligen börja omsätta vattendirektivet i praktiken, vilket bland annat betyder att vattenkraften miljöanpassas med fiskvägar och tillfredsställande minimitappningar. Sportfiskarna har tillsammans med flera andra intressenter varit aktiva i prövning av Sunnerstaholms kraftverk i Voxnan strax utanför Bollnäs. Detta har nu betalat av sig då domstolen inte godtog Fortums miljökonsekvensbeskrivning. Fortum har exempelvis inte beskrivit hur den nya regleringen av sjön skulle påverka naturintressen och inte heller redovisat kostnader för en större minimitappning. Domstolen ger dem nu bakläxa: senast nästa vår måste de lämna en kompletterande utredning. Foto Axel Henckel 24 svenskt fiske november 2013 l äs mer nyheter på sportfiskarna .se • Nya gäddfabriker klara Riv ut kraftverket i Långforsen i Långan! I Sportfiskarnas Rovfiskprojekt har det varit en intensiv höst. Vid tidningens pressläggning har tre nya våtmarker designade för gäddlek färdigställts och en mängd andra åtgärder har genomförts. Till våren kommer de nya gäddfabrikerna att fyllas med vatten och lekande gäddor. Sportfiskarna kämpar för harren i Långan. Foto: Elsa Magnusson. Här pågår bygget av en våtmark vid Hauån på norra Gotland. Här har Sportfiskarna tillsammans med Fårösunds Sportfiskeklubb anlagt den hittills minsta gäddfabriken i Sverige. Trots storleken är förhoppningen att den ska bidra med mycket gädda till klassiska gäddvatten kring Fårö och i Fårösund. Foto: Lars Vallin. Under sommaren har Sportfiskarna yttrat sig i flera olika mål gällande Långforsens kraftstation i nationalälvssträckan Långan i Jämtland. Kraftverket är ur funktion sedan flera år och Kammarkollegiet har därför ansökt om att återkalla Jämtkrafts tillstånd. En återkallelse innebär att kraftverket och dammen rivs ut. Jämtkraft har svarat med en ansökan om att få bygga ett nytt kraftverk. Sportfiskarna stödjer Kammarkollegiets ansökan fullt ut: Jämtkrafts ansökan ska inte prövas förrän målet om återkallelse och utrivning är avgjort. Vid Tjuvkistan i Hudiksvalls kommun har kommunen tillsammans med Sportfiskarna färdigställt landets hittills nordligaste gäddfabrik. Foto: Johan Andreasson. • Vid Enviksån i Norrtälje kommun har en våtmark efter flera års arbete äntligen kunnat färdigställas. Våtmarken ska förse de populära vattnen kring Bergshamra med fler gäddor. Foto: Micael Söderman. Vattenverksamhetsutredningen kan ge fler omlöp. Foto: Benny Lindgren. Skydd mot kemikalieläckage i Kågeälven Sportfiskarna har även engagerat sig i ett förbättrat skydd för livet i Kågeälven. Prövningen rör inte vattenkraft utan en kemisk industri vid älvens strand. Verksamheten ska utökas och därför söks tillstånd hos mark- och miljödomstolen. Sportfiskarna har i samband med detta framfört en önskan om att bolaget vidtar skyddsåtgärder som säkrar älven i händelse av brand. På platsen förvaras stora mängder kemikalier som är extremt skadliga för livet i älven. Läckage av släckvatten skulle kunna ödelägga Kågeälven. Projektledaren Lars Vallin lägger ut sten i ett nytt omlöp som ger fisken fri väg förbi en damm vid Stånga på Gotland. Förutom gäddfabrikerna så har flera vandringshinder åtgärdats och igenväxta områden har röjts på alltför tät vass. Arbetet pågår dessutom med fler gäddfabriker. Foto: Joel Norlin. • Vattenverksamhetsutredningen Den första oktober i år kom äntligen Vattenverksamhetsutredningens delbetänkande om hur man ska ändra miljölagstiftningen för att anpassa vattenkraften till dagens miljökrav. Sportfiskarna har genom juristen Axel Henckel och generalsekreterare Stefan Nyström, som också var expert i utredningen, arbetat hårt för att vattenkraften ska nå de miljömål som anges i bland annat EU:s ramdirektiv för vatten. Det är Sportfiskarnas bestämda uppfattning att Sverige kan komma att fällas i EU-domstolen och därmed riskera höga böter om vi inte anpassar våra vattenkraftverk. Nu måste våra politiker agera enligt vattenverksamhetsutredningens förslag: miljöskulden till livet under ytan ska betalas av! svenskt fiske november 2013 25 f i s k e vå r d & f i s k e g l ä d j e Sportfiskarna jobbar för ökad issäkerhet Förra årets tragiska dödsolyckor på vårvintern aktualiserar behovet av utökad och aktuell information om issäkerhet. Sportfiskarna är med i Issäkerhetsrådet vars mål är att minimera antalet isolyckor. Rådet underhåller bland annat en informationssajt om issäkerhet utifrån olika aktiviteter som skridskoåkning, isfiske, skoteråkning. Tips: använd denna information i ungdomsverksamheten och inför era isaktiviteter. Läs mer på: www.issakerhet.se På med isdubbar under isfisket! Foto: Bengt Olsson. Framgångsrikt första år för Sedan lanseringen på Sportfiskemässan av Fiskekort.se har försäljningen och antalet anslutna fiskeområden ökat kraftigt. Utveckling och förbättring av designen och snabbare köpprocess har skett löpande under året. Nu kan man köpa ett fiskekort på under 50 sekunder med mobiltelefonen. – Under 2013 har vi sett en kraftig tillströmning av nya fiskevatten till Fiskekort.se, detta tillsammans med förenklade köp och förbättrad information ute vid vattnen har tydligt ökat populariteten för digitala fiskekort under året, säger Mikael Dalman, ansvarig för Fiskekort.se på Region Norr. Fångstrapportering på 35 sekunder Tillsammans med Vindelälvens fiskeråd har Sportfiskarna och Fiskekort.se utvecklat en fångstrapportering baserad på smartphoneoch webblösningar som är kopplad till de digitala korten på fiskekort.se Fokus har legat på att göra rapporteringen så enkelt som möjligt. Fiskaren får en länk i sitt fiskekort direkt till fångstrapporteringen. Det finns även möjlighet att skicka ut automatiska och manuella påminnelser till fiskaren ifall någon glömt att rapportera. Själva rapporteringen tar under en minut vilket är viktigt ur förvaltningssynpunkt då rapporteringen ska vara så smidig att även de som inte fått fisk väljer att rapportera. Vill ert fiskeområde ansluta sig och börja sälja fiskekort på nätet? Mer info och kontaktuppgifter: www.fiskekort.se. Lyckad ny tävlingsgren för abborre Den 6 oktober hölls första tävlingen i grenen abborre på Mälarens innerstadsvatten i Stockholm. Tävlingskonceptet abborre handlar om aktivt spinn- och jiggfiske från båt med artificiella beten och inriktning på återutsättning. Abborrarna fotograferas mot mätplanka och återutsätts varsamt. Första tävlingen föll väl ut även om fisket var trögt. Håll utkik efter fler tävlingar framöver på tävlingssidorna. En ny tävlingsgren är sjösatt. Foto: Anssi Lehtevä. 26 svenskt fiske november 2013 l äs mer nyheter på sportfiskarna .se Pengar att söka för fiskevård Sportfiskarna delar årligen ut pengar ur Sportfiskarnas fiskevårdsfond. Syftet är att stödja projekt och insatser som långsiktigt gynnar sportfisket och fiskevården. Sportfiskemässan är en av fondens sponsorer och ansökan ska vara inne senast 10 mars. Fiskevårdsfonden gör skillnad! Pengar ur Fiskevårdsfonden kan sökas av sportfiskeklubbar och distrikt anslutna till Sportfiskarna. Under de senaste åren har cirka 200 000 kronor delats ut till olika fiskevårdsinsatser runt om i landet. - Det ideella arbete som läggs ner runt om i landet på olika fiskevårdsprojekt är oerhört värdefullt. Genom Sportfiskarnas fiskevårdsfond kan vi vara med och stötta med pengar till utgifter för exempelvis material, redskap och resor, säger Anders Karlsson från Sportfiskarna. Bland sponsorerna till fonden märks bland annat Sportfiskemässan som satsar en del av varje inträdesavgift. Bidragen ur Fiskevårdsfonden har främst använts till praktiska fiskevårdsinsatser som biotopvård i vattendrag och längs kusten samt bygge av fiskvägar. Bidrag har även lämnats till inventering, märkningsförsök, utbildning och information. -Vi hoppas på många bra projekt. Ansökan behöver inte vara komplicerad och Sportfiskarna hjälper gärna till med tips och råd, säger Anders Karlsson. Ansökan för 2014 ska vara inlämnad senast 10 mars. Information om Fiskevårdsfonden och ansökan finns på www.sportfiskarna.se under Miljö och fiskevård. Frågor besvaras av [email protected] 040-78721 [email protected] 040-6858731 Sportfiskarnas fiskevårdsfond har i år delat ut hela 400 000 kronor till lokala fiskevårdsprojekt via två separata utdelningar. Ett exempel på projekt som fått bidrag är biotopvård för laxen i Rönneå. Bakom projektet står tre sportfiskeklubbar: HSK Helsingborg, Ängelholms SFF och Klippans SFVF. Arbete med Rönneå har pågått sedan 2007 och resulterat i mycket höga tätheter av laxungar på delar av de biotopvårdade sträckorna. Ett annat konkret exempel på fiskevård som stöttats av Fiskevårdsfonden är åtgärdande av vandringshinder för havsöring i Horsabäcken i Halland utfört av SFK Malen. Bredden på de fiskevårdsprojekt som beviljats medel under årets utdelningar imponerar: allt från mycket konkret biotopvård till dialogmöten i samverkansgrupper och sportfiskefrämjande aktiviter. Förenklade medlemsförmåner 2014 Förmånshäftet ”Fiska Gratis” ersätts under nästa år med information om alla medlemsförmåner direkt i Svenskt Fiske och på www.sportfiskarna.se. De tryckta talongerna försvinner och allt du behöver för att utnyttja dina förmåner är ett giltigt medlemskort i Sportfiskarna. Sportfiskarna tar även fram fler förmåner som blir mer rikstäckande. De nya förmånerna kommer att presenteras löpande under 2014. Fiskevårdsfonden har kunnat bidra till framgångsrik biotopvård i Rönneå. Foto: Fredrik Lundblad. Ditt medlemskort ger dig alla förmåner 2014. Följ oss på facebook Sportfiskarna har en officiell sida på facebook där man kan gilla oss och följa vår verksamhet. Sportfiskarna har även en grupp på facebook där man kan göra egna inlägg om sportfiske och interagera med andra sportfiskare. Vår officiella sida finns på: www.facebook.com/Sportfiskarna svenskt fiske november 2013 27 f i s k e vå r d & f i s k e g l ä d j e Region Väst: Bidrag till tysk forskning om flamskyddsmedel Under sommaren har Sportfiskarna åter hjälpt en tysk forskargrupp med insamling av braxen från Göta älv. Sex platser i Europa har valts ut som intressanta provtagningsplatser, där Göta älvs mynningsområde i centrala Göteborg är en. Studien undersöker hur flamskyddsmedlet HBCD ansamlas i fisk och hur giftigt ämnet är för miljön. Projektet sträcker sig från 2008 till 2016. Sportfiskarna upptäckte utsläpp i Stenungsund Vid ett elfiske i Skedhammarsbäcken upptäckte Sportfiskarna Region Väst att en läckande avloppsledning slagit ut allt liv nerströms läckan. Sportfiskarnas Per-Erik Jacobsen och Niclas Åberg hittade ingen fisk från havet och 300 meter uppströms där de upptäckte ett utsläpp av avloppsvatten. Den kommunala avloppsledningen hade brustit och orenat avloppsvatten runnit ut. Att döma av påväxten av svamp på bäckens botten kan utsläppet ha pågått i minst en vecka. Foto: Markus Lundgren Region Väst: Omfattande fältsäsong 2013 Regionkontorets biologer, fiskevårdare och extrapersonal kan nu pusta ut efter ännu en intensiv fältsäsong. De ovanligt låga vattennivåerna på västkusten under sommaren har gjort att elprovfiske och andra provtagningar har hunnits med i bättre omfattning än vanligt. Elprovfisken har utförts på cirka 130 lokaler i bland annat Västra Götaland och Halland. I den regionala kalkeffekts- Flodpärlmusslan i fokus Regionkontorets stora arbete med att återintroducera flodpärlmussla fortsätter. Arbetet kombineras oftast med vattenvårds- och biotoparbete, eftersom flodpärlmusslans livscykel är beroende av lax och öring som värdfisk för musslans larver. Arbetet syftar till bättre vattenkvalitet och ökade tätheter av värdfisk. Ett flodpärlmusselbestånd med föryngring är en tydlig indikator på att ekosystemet fungerar bra. Arbetet har i år utökats till bland annat Bräkneån i Blekinge. Sportfiskets dag – Skedhammarsbäcken höll på att återhämta sig från ett utsläpp 2011 av lut från Perstorp som då orsakade fiskdöd. Uppströms läckan var det nu gott om små havsöringar och fjolårets elfiske visade även på god återhämtning, tyvärr spolierades nu återhämtningen nedströms, berättar Niclas Åberg. på regionkontor Väst Runt 200 intresserade besökte Sjölyckan på Sportfiskets dag första söndagen i september. Sportfiskeklubbar och butiker erbjöd bland annat makrillrökning, gäddsafari, casting/ kastteknikbana, fika, flugfiske, tipsrunda och en fiskdamm. Köerna blev snabbt långa då ett 80-tal barn fick fånga varsin regnbåge i regionkontorets dammar på mete, spinn eller flugfiske. Fiskelycka på Sjölyckan! Foto: Markus Lundgren. 28 uppföljningen fiskas även ett 60-tal lokaler på uppdrag av länsstyrelsen i Västra Götalands län, samt en mängd lokaler som ingår i det nationella övervakningsprogrammet av kalkade vatten, IKEU. Andra uppdrag i fält är insamling av laxungar för kontroll av laxparasiten Gyrodactylus salaris, insamling av ål, biotopkartering, nätprovfisken, och insamling av fisk för analys av miljögifter. svenskt fiske november 2013 Sportfiskarna sålde även böcker och Ge fan i våra vatten-produkter och delade ut info. l äs mer nyheter på sportfiskarna .se Region Mälardalen: Havsöringen tillbaka i Sågsjöbäcken Under våren återintroducerades havsöring i Sågsjöbäcken i Nacka. Sportfiskarna Region Mälardalen har sedan biotopvårdat bäckens strömsträckor för att förbättra havsöringens livsmiljö. ekologisk fiskstatus på kusten, berättar Tobias Fränstam på Sportfiskarna Region Mälardalen. Andra objekt regionkontoret har arbetat med under 2013 är exempelvis Norabäcken och Smedbyån. Sågsjöbäcken rinner norrut från Sågsjön i Nacka och mynnar i Kummelnäsviken. Mellan sjön och havet finns tre fina våtmarker med höga naturvärden och stor potential som lekområden, framförallt för gädda. Delar av bäcken är även lämplig som lek- och uppväxtområden för havsöring. Bäcken har under lång tid varit mycket påverkad av olika verksamheter vilket hindrat fisk att vandra upp från Kummelnäsviken. Nu har stenmaterial lagts tillbaka i bäcken, vilket skapat en smalare bäckfåra med högre strömhastighet och djupare vatten. – Arbetet med allt från de största till de minsta kustmynnande vattendragen är en medveten satsning för att återskapa god Delar av Sågsjöbäcken är nu lämplig för öringlek. Foto: Tobias Fränstam. Tävlingen på Sportfiskekortets vatten går vidare. Senaste registrerade fiskarna är två karpar från Mörtsjön varav den största, fångad av Classe Carlstedt, vägde hela 18,35 kg! Anmäl era fiskar från Sportfiskekortets vatten till Troféfisken: störst registrerad fisk för varje art vinner presentkort på fiskeredskap för tusen kronor! Flera av arterna saknar fortfarande anmälningar, bland annat gädda, abborre och mört! För bokning och info: 0727-328194 054-876830 [email protected] Fria vandringsvägar i Örsundaån Sportfiskarna har åtgärdat ett vandringshinder i Örsundaån vid Vånsjöbro norr om Enköping. Jättekarp registrerad i Troféfisken! 18,35 kilo karp blir förmodligen svårslaget! Foto: Troféfisken. Dammen i Örsundaån har ersatts av en naturlik fors. Foto: Tobias Fränstam Läs mer och anmäl din fångst på: www.sportfiskarna.se/trofefisken Örsundaån utgör ett viktigt lekområde för fiskarten asp. På grund av vandringshindret i form av resterna av ett gammalt dämningsmagasin har aspen endast kunnat utnyttja strömsträckorna nedanför dammen, men till våren kan nu asp och flertalet andra fiskarter återta lekområden ovanför vandringshindret. Uppföljning av projektet är planerat under tre år. – Vårt mål var att återskapa en så naturlig ström som möjligt. Potentialen är nu stor för ett förbättrat lekresultat för asparna. Vi kommer att rominventera sträckorna uppströms åtgärden med hjälp av snorkling. Den rom vi hittar kommer att skickas på DNA-analys för artbestämning, berättar Tobias Fränstam, fiskevårdsansvarig på Sportfiskarna Region Mälardalen. Projektet har finansierats med medel från Svenska Naturskyddsföreningens fond Bra Miljöval för miljömärkt el, Fiskevårdsmedel från länsstyrelsen i Uppsala, Upplandsstiftelsen och medel från Ge Fan i våra vatten. Högklassigt fiske efter lax, öring & gädda! Boende i nya campingstugor vid Klarälven! f i s k e vå r z d & f i s k e g l ä d j e l äs mer nyheter på sportfiskarna .se Region Värmland: Kungabesök och fiskevård i region Värmland Regionkontoret fick kungligt besök 22 augusti. Ordförande Joakim Ollén och regionsansvarig Peter Belin tog emot kungaparet som informerades om fisket och fiskevården i Klarälven och verksamhet på ForshagaAkademin. Besöket var ett officiellt besök till Forshaga kommun som förlagts till Sportfiskarnas regionkontor. Kungaparet med Sportfiskarnas ordförande Joakim Ollén i Forshaga. Foto: Jessica Howler. Under september besöktes regionkontoret även av miljöminister Lena Ek som var på informationsmöte om projektet ”Vänerlaxens fria gång” och samtidigt informerades om Sportfiskarnas verksamhet. barn har provat mete under handledning av Sportfiskarna och praktikanter från SportfiskeAkademin. Sportfiskarna region Värmland har elfiskat biflöden i Klarälven för kalkeffektuppföljning och även gjort nätprovfisken i regionen. Regionkontoret deltar även i samrådsgrupper för fisket och miljön i Vänern och Klarälven samt driver projekt för fångstdatainsamling från sportfisket i bland annat Vänern. Inom Forshagaforsens FVOF som administreras av Region Värmland fångades över 200 laxar och öringar fram till augusti. Under sommaren har barnfiskeaktiviteter hållits i Klarälven varje onsdag. Cirka 150 SPORTFISKARNAS FÖRBUNDSKONGRESS Sportfiskarnas förbundsstyrelse bjuder härmed in alla föreningar och distrikt till kongress lördag 22 mars 2014 i Kista, Stockholm. Kongressen är Sportfiskarnas högsta beslutande organ och genom- förs vartannat år. På kongressen är det medlemsorganisationerna som beslutar om förbundets verksamhet och ekonomi. Här väljs även styrelsens ledamöter och ordförande för de kommande två åren. OBS! Alla motioner som önskas behandlas av kongressen 2014 skall vara förbundet tillhanda senast 2013-12-31. Förbundsstyrelsen fastställer röstlängden 2013-12-31 och därefter kommer alla klubbar och distrikt att få en kallelse med anmälningsblankett för sina ombud. Mer information om kongressen, valberedningen och förbundsstadgar, finner ni på www.sportfiskarna.se/kongress. Information till anslutna föreningar Föreningsinformationen finns på www.sportfiskarna.se under fliken ”Fiskeföreningar” Senaste utskicket med föreningsinformation nådde anslutna föreningar och distrikt via post och mejl i början av september. Nästa utskick kommer i december månad och innehåller de av förbundsstyrelsen beslutade medlemsavgifterna. Spar tid och miljö, anmäl din förenings mejladress nu! Föreningsinformationen skickas både via post och e-post, då vi saknar alldeles för många föreningars e-postadress. Målet är att all information skall skickas elektroniskt i framtiden för att spara tid, pengar och framförallt miljön. Anmäl adressändringar och e-postadresser direkt i medlemsregistret eller kontakta förbundskansliet. Medlemsaktivering för 2014 Alla föreningar som är anslutna till förbundet som medlemsklubb, och därför hanterar sina medlemmar via Sportfiskarnas medlemsregister, kan från och med måndag 13 januari 2014 aktivera medlemmar för medlemsåret 2014. För frågor om medlemsaktivering eller andra register och medlemsfrågor, kontakta Sportfiskarnas huvudkontor. Klubbavgifter 2014 För medlemsåret 2014 gäller följande medlemsavgifter för alla föreningar anslutna till Sportfiskarna: FörbundsklubbarMedlemsantalPris Förbundsklubb 0 - 20 1500 kr Förbundsklubb 21 – 50 2600 kr Förbundsklubb 51 – 100 3300 kr Förbundsklubb 101 – 200 4400 kr Förbundsklubb 200 - 5500 kr 30 svenskt fiske november 2013 MedlemsklubbarPris Klubb senior 200 kr Klubb junior 100 kr Klubb familj 300 kr R ORDER ÖV ER LLE GÄ EVERANSER AL . BB FRI RETUR RONOR INO 0K M 50 FRI FRAKT Har du kollat vår senaste prisbomb? GE. GRYMT S NA ERI SV www.fiskekort.se erbjuder enkelt köp av fiskekort direkt i din mobiltelefon, surfplatta eller dator. kundtjänst 0176-148 89 www.dogger.se Gymnasieutbildning med riksrekrytering för dig som vill arbeta inom sportfisketurism, fiskevård eller vattenbruk. Utbildningen blandar teori och praktik, allt i en spännande miljö. Läs mer på www.savenfors.nu s 6 Hu 3-1 et l.1 pp k Ö ov n 30 Vill du arbeta med sportfiske, fiskevård och vattenbruk? FRÅN DRÖM TILL YRKE JOBBA MED SPORTFISKE PLUGGA PÅ SPORTFISKEGYMNASIET forshagaakademin.se 0591-180 68 www.savenfors.nu Följ oss på: savenforsvattenbruksskola.blogspot.se svenskt fiske november 2013 31 Glada tjejer på Hökensås Fint väder var beställt och det hanns med lite solande under samlingen innan middagen serverades och kursen satte igång på allvar med flugbindning. Den trettonde september samlades elva förväntansfulla tjejer på Hökensås för att under tre dagar få lära sig att fiska med fluga, spinn och mete. Från Hökensås fanns fiskeguiden Martin Ångnell på plats, företrädde Fjällorna gjorde Åsa Bertilsson och Sportfiskarnas ungdomskonsulent Hans Lindqwist var den tredje ledaren på kursen. Text: Hans Lindqwist Foto: Annika Kling, Birgitta Ryhage, En husmaskimitation och en mörk fluga som skulle likna en igel fick deltagarna binda under första passet innan det var läggdags. Det var få som hade bundit flugor tidigare, men det blev riktigt bra resultat och ingen tappade tålamodet. Lördagsmorgonen var en ny vacker dag när deltagarna samlades i det daggdränkta gräset utanför fiskecentrat. Varsitt flugspö delades ut och deltagarna fick steg för steg utveckla sin flugfisketeknik under ledarnas översikt och hjälpande hand. Efter ett par timmars tränande var det dags att sätta de nyvunna kunskaperna i test i verkligheten nere vid Engelska sjöarna i södra delen av Hökensås. 32 svenskt fiske november 2013 Ganska snart stod några av tjejerna med böjda spö. Jämna fighter där ibland fisken vann inleddes runt sjöarna. Några stolta fångstkvinnor blev det dock när totalt fyra regnbågar och en mört landades under dagen. Maten kördes ut till deltagarna nere vid sjön från den lokala restaurangen och avnjöts i naturen. Tillbaka på campingen samlades ett något slitet gäng för att återigen binda flugor och ikväll var det framför allt jungfrusländelarver och husmaskar, men även några färgglada iglar skapades från påskfjädrar och annat. Under söndagen hade ledarna en genomgång av olika metetackel och spinnfiske, sedan åkte alla ut taggade till den sista fiskeplatsen Kalvtjärn. Ganska snart landades några regnbågar och det kom upp en och annan med jämna mellanrum. Både mete, spinnfiske och flugfiske gav utdelning. Stolta och lyckliga, men trötta efter en intensiv helg på Hökensås åkte alla hem igen under eftermiddagen. annons Visst nappar det välkommen ut! Sedan 2008 har Sportfiskarnas klubbar tillsammans tagit ut mer än 50.000 barn och ungdomar på praktiskt fiske. Alla både får och kan vara med, för fiske gör ingen skillnad mellan kön, ålder, religion eller vilken hudfärg man har. Genom våra ungdomar bygger vi framtidens sportfiskare och fiskevårdare. Visste du att det finns 100.000 sportfiskare som lägger ner 920.000 helt frivilliga arbetsdagar på praktisk fiskevård? Somliga pratar om miljöproblem, vi inom Sportfiskarna löser dem. Vi kalkar försurade vatten, restaurerar bäckar, anlägger gäddfabriker, genomför miljöövervakning och mycket mera. Förutom att vi för fiskens och sportfiskets talan i maktens korridorer. Genom ökat stöd från Svenskt Friluftsliv har Sportfiskarna anställt en ungdomskonsulent. Och tack vare ett samarbete med PostkodLotteriet kommer vi under hösten 2013 och våren 2014 att öka tempot i vårt arbete med att bjuda ut fler människor till sportfiskets smörgåsbord i vår fantastiska svenska natur. Tack alla distrikt, klubbar och medlemmar för ett fantastiskt väl genomfört arbete. Och Tack till Svenskt Friluftsliv och PostkodLotteriet som gör våra satsningar möjliga. Hälsningar, Stefan Nyström, Generalsekreterare Sportfiskarna Id (Leuciscus idus) Foto: Biopix • • • • • • • • • • 34 En art i familjen karpfiskar (Cypriniformes) som förekommer i sött och bräckt vatten. Iden är Hälsinglands landskapsfisk. Allmänt spridd i Europa och österut till Sibirien. I Sverige finns arten upp till Lappland och i Östersjön ned till Öresund. Kallas även ort. Vårlekare. Hanfisk har vårtliknande knölar under leken. Vandrar upp i åar och vattendrag för lek. Kan bli omkring 23 år. Kan bilda hybrider med asp. I vissa länder en viktig matfisk. Kan bli upp till åtta kilo och drygt 60 centimeter lång. I Sverige sällan över fyra kilo. Svenskt sportfiskerekord är 3,718 kilo från Flästasjön i Gävleborgs län fångad på mete med maggot i juni 2012. svenskt fiske november 2013 Fiskekrysset Svar ska ha inkommit senast 15 januari 2014 och det räcker att skicka det lösenord som bildas vid rätt lösning. Kryssets lösning i sin helhet kommer du att finna på vår lösenordsskyddade medlemssida på www.sportfiskarna.se efter den 7 januari 2014. Vinn en bra bok! I detta nummer kommer de fem först öppnade svaren med rätt lösning att få ett exemplar av Havsöring, kustens silver. levDen Polen Hanförr RoTräsk i mersk blir ofta var detta de i delat Finland knäckt tidigare land kejsare Kan vi se i 1. En sådan var förskräcklig 2. Plats för utslag Labans Kritidotter sera Är de som tiger Drev Den ger med plats för norrmän spel Gick ihop med Benz Prata vitt och brett Kan ge Gör hästkur polis då Riven och då Vad är detta? Sådan finns ofta i put and take-vatten och är ett populärt fiskebyte, bland annat på grund av dess energiska kämpande vid infångandet. Ger stryk Kan en kung bli Uppsyn Bra om målvakt gör Gör bilar 3. 5. Granskad Tåg I den niger vi En Bernadottes hem 4. Specifik Mätverktyg Är det i Kan trånga man för kläder att få medel Glansigt tyg till en Det är gåva segt Sno Kom fram med Fram Plats för lunch Mest vis i mytologi Vaja Stat för Stasi Kan man falla i Är klassmedveten O r d a r Granskar statsråd 7. Kan liten gosse kallas Sattes förr ofta framför vagnen Ibland på en axel ge Har högtHan Kan fram- flygande saknade gång på samarsvans vatten bete Sådana ligger inte i Peka ut Går att slå med Den är ocså en växel Fynd Pap- 8. persdrake Onödigt prat Sovplats Bittida Den kan ses över litet i 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. Skjuter ofta upp det som ska göras 6. Bengan Bengt Ivansson Lösningen e-postas till: [email protected] Ange FISKEKRYSSET som ämne! Har du ingen e-post så skicka lösningen till: Sportfiskarna, ”Fiskekrysset”, Svartviksslingan 28, 167 39 Bromma Vinnarna i Fiskekrysset nr 4 2013: Göran Bernelind UPPSALA, Peter Hortlund ÄLVSBYN, Kerstin Göransson STUGUN, Roland Carlsson ESKILSTUNA, Leif Bernquist SPÅNGA. svenskt fiske november 2013 35 k n a gg r o c k a n Knaggrockan – ett offer för överfisket Från att ha varit väldigt vanlig har knaggrockan numera blivit en raritet i svenska vatten. Numera är den fredad. Arten lever främst på lerbottnar och där kan den hitta byten nere i botten med hjälp av elektricitet. Kanske kan den dessutom kommunicera med elektriska organ på stjärten. Följ med på en djupdykning i knaggrockans värld. Text och foto: Anders Salesjö/Undervattensbilder.se K naggrockan har en kort trubbig nos som är nästan rätvinklig. Artens färgteckning är variabel, såväl nyans som mönster skiftar enormt mellan olika individer, men samma individ kan också ha olika teckning beroende på ålder och bottens utseende. Ryggen är som regel spräcklig i färgerna grått, gult och brunt. Karaktäristiskt för arten är att den oftast har ett varierande antal distinkta, gulvita fläckar, vilka som regel är omgivna av en mörk ring. Ett annat bra kännetecken på knaggrockan är att den långsmala stjärten oftast har ljusa tvärband. Storvuxen och med karaktäristiska taggar Längs ryggens mittlinje samt hela vägen ut på stjärten har knaggrockan en rad kraftiga, bakåtriktade taggar, som till formen liknar taggar 36 svenskt fiske november 2013 på rosenbuskar. De grova taggarna på stjärtens ovansida flankeras av en till två rader mindre taggar på respektive sida. Det finns dessutom ytterligare taggar lite varstans på ryggen och enstaka taggar förekommer även på den vita buksidan. På taggarnas ovala bas finns ofta cirkulära fåror, vilka utgör ytterligare ett bra kännetecken för arten.Taggarnas utseende gör det lätt att skilja knaggrockan från vår vanligaste rocka klorockan. Denna har nämligen längsräfflade taggar. Knaggrockan växer långsamt, men i gengäld kan den bli gammal, åtminstone 20 år. Om den får leva så länge hinner den växa sig stor. En hona kan väga upp till 18 kilo och bli 125 centimeter lång. I dag blir de dock sällan längre än 90 centimeter beroende på ett alltför intensivt fiske. Hanen blir mindre än honan och når maximalt upp till 90 centimeters längd. Välanpassad till ett liv på botten Knaggrockans utbredningsområde sträcker sig längs östra Atlantens kust från Island och Norge hela vägen ner till Sydafrika. Den finns också i Medelhavet och Svarta havet samt vid sydvästra Indiska oceanens kust. I Sverige har arten förr varit allmän i Skagerrak, Kattegatt och Öresund, men den har också tillfälligt påträffats i västra Östersjön. Knaggrockan lever framför allt i anslutning till kusten och den är vanligast på 10-60 meters djup, men förekommer ända ner till 300 meter. Knaggrockan trivs bäst vid lerbottnar, men den finns även på sand- och grusbotten. Dagtid ligger fisken vanligtvis stilla på botten, ofta delvis täckt av sediment. Den spräckliga färgteckningen gör då knaggrockan väl kamouflerad och det som syns bäst är som regel de upp- stickande ögonen. Nattetid är den mer aktiv och söker föda. Vanligtvis lever knaggrockan som enstöring, men de uppträder periodvis i mindre grupper, ofta med hanar och honor var för sig. De flesta fiskar andas genom att ta in syrerikt vatten via munnen som passerar över gälarna för att sedan strömma ut genom gälöppningarna. Då knaggrockornas mun sitter på undersidan mot botten kan fisken inte ta in vatten denna väg, utan att få munnen full med sediment. Bottenlevande rockor som knaggrockan tar därför istället in andningsvatten till gälarna genom ett hål strax bakom ögat som kal�las för spruthål. Benämningen spruthål är märklig, för genom spruthålet sugs vatten in, det sprutar inte ut. Från spruthålet passerar vattnet över gälarna för att sedan pumpas ut genom gälspringorna på rockans undersida. Ursprungsmässigt är spruthålet egentligen en sjätte gälöppning som vandrat upp på fiskens ovansida. Spruthål finns hos de flesta hajar och rockor, men det förekommer också hos några ålderdomliga benfiskar. Söker sig till kusten under våren Liksom hos andra rockor är det lätt att se skillnad mellan könen hos knaggrockan. Hanen är nämligen utrustad med två stavliknande parningsorgan som syns tydligt på respektive sida om stjärten. Hanarna blir könsmogna vid 6-8 års ålder när de är cirka 60 centimeter långa, medan honorna blir könsmogna först vid 7-10 års ålder vid en längd på ungefär 70 centimeter. Knaggrockan har sina viktigaste fortplantnings- och uppväxtområden i sydvästra Nordsjön i anslutning till Themsens utlopp. Vintern tillbringar de könsmogna knaggrockorna som regel på relativt djupt vatten, men under våren och sommaren söker de sig grundare och simmar in mot kusten. Genom märkningsförsök har man konstaterat att enstaka fiskar kan förflytta sig flera hundra kilometer, men de flesta individer simmar inte speciellt långt. Normalt har återfångade fiskar inte förflyttat sig mer än 50-60 kilometer. Parningen sker ofta under invandringen till kusten. Hanen kan då simma timvis efter honan och han försöker att med huvudet underifrån välta henne över på rygg. När hanen efter många försök slutligen lyckas simmar paret buk mot buk och hanen håller fast vid honan med hjälp av taggarna på bukfenorna. Precis som hos alla andra rockor sker sedan befruktningen av äg�gen inne i honans kropp. Äggen är inneslutna i kapslar Strax efter parningen lägger honan äggen. Äggen läggs oftast på sandblandade lerbottnar på relativt grunt vatten nära land, gärna i anslutning till flodmynningar. Att lägga ett enda ägg kan ta ett helt dygn och honan lägger sedan inget nytt ägg förrän tidigast ett par tre dygn senare. En hona lägger troligtvis någonstans mellan 48-74 ägg på ett år, men det finns mindre sannolika uppskattningar på att de skulle kunna lägga ända upp till 160 ägg årligen. Äggen är inneslutna i rektangulära, brunaktiga kapslar, vars hörn är utdragna till spetsiga spröt. Kapslarna är fem till nio centimeter långa och då är hörnspetsarna inte medräknade. I vart och ett av hörnen finns ett litet hål där friskt syrerikt vatten kan passera in till ägget. Knaggrockan har blivit mycket sällsynt i svenska vatten. I den norska fjorden Lygnin finns det dock fortfarande rikligt med knaggrockor i alla storlekar. svenskt fiske november 2013 37 k n a gg r o c k a n Knaggrockan tar in andningsvatten till gälarna genom spruthålet som sitter strax bakom ögat. Vattnet pumpas sedan ut genom gälspringorna på rockans undersida. Längs långsida har knaggrockans äggkapslar en bård som är cirka fem millimeter bred. Denna bård är inte alls lika markant på klorockans äggkapslar. Knaggrockans äggkapslar är dessutom större än klorockans och har relativt sett kortare spröt, därför kan ett tränat öga ganska lätt se skillnad mellan arternas kapslar. På knaggrockans äggkapslar sitter dessutom långa, fina fibrer som förmodligen bidrar till att förankra äggen vid botten. Hos äldre äggkapslar slits dessa fibrer ofta av och det är vanligt att stormar kastar upp tomma kapslar på stränderna. Äggläggning pågår från mars till september, men förmodligen lägger den enskilda individen sina ägg under en kortare period. Fostrens utvecklingstid är 4-6 månader beroende på vattentemperaturen. De nykläckta ungarna är ungefär åtta centimeter breda och 11-13 centimeter långa. Under sitt första levnadsår stannar de som regel kvar på grunt djup i nära anslutning till där de kläckts. 38 svenskt fiske november 2013 Finner byten med elektricitet De unga knaggrockorna livnär sig framför allt på små kräftdjur som märlkräftor, sandräkor och pungräkor. När de blir större söker de sig djupare ner och dieten ändras så att de äter mer storvuxna kräftdjur som simkrabbor och eremitkräftor, men även en och annan havsborstmask slinker ner samt en hel del fisk. För medelstora rockor utgör bottenlevande fiskar en alltmer väsentlig del av födan och de äter gärna sjökockar, svart smörbult, tobis och diverse mindre plattfiskar. Vuxna knaggrockor jagar emellanåt även i fritt vatten och de kan då förse sig med ansenliga mängder sill, skarpsill och mindre torskfiskar. Knaggrockor har bra syn. De stora uppstickande ögonen är riktade åt var sitt håll, vilket ger fisken ett synfält som är nästan 360 grader. Trots detta kan de inte se vad de äter, då munnen sitter på kroppens undersida. Rockorna lokaliserar istället sina bytesdjur med hjälp av lukt och smak, men de använder också ett högst specialiserat elektriskt sinne som de har gemensamt med andra rockor och hajar. Med detta elektriska sinne kan de känna av mycket svaga elektriska strömmar som till exempel nervimpulser hos bytesdjur som ligger dolda och nedgrävda i botten. På rockans huvud kan man se delar av detta elektriska sinne i form av ett komplext mönster med små geléfyllda porer som sitter nedsänka i huden. Till skillnad från luktsinnet används det elektriska sinnet enbart då rockan är riktigt nära sitt byte. Förutom det elektriska sinnet i fiskens främre region har rockorna även elektriska organ längst ut vid stjärtspetsen, som förmodligen har någon annan funktion. Dessa elektriska organ består av omvandlad stjärtmuskulatur som kan avge svag ström. Man har konstaterat att elektriska urladdningar från stjärtpartiet avges relativt sällan och oregelbundet, men syftet med urladdningarna är oklart. Kanske att rockorna använder dessa elektriska signaler för att känna igen sina artfränder. Kris med våra inhemska rockor I svenska vatten har noterats ett tiotal olika rockaarter. De flesta av dessa är tillfälliga gäster som kommit till våra vatten vid enstaka tillfällen, men fyra arter brukar anses som inhemska. Klorockan är den talrikaste arten hos oss och den fås regelbundet av såväl sportfiskare som yrkesfiskare.Vår näst vanligast rocka idag är vitrockan som lever under 200 meters djup ute i yttre Skagerrak. Den fångas då och då av sportfiskare, vanligen under 300 meters djup ute vid Bratten och ”10-gradarn”. Slätrockan och knaggrockan är numera mycket sällsynta, i det närmaste utrotade från svenska vatten. Värst är det med slätrockan som i 2010 års rödlista anses vara nationellt utdöd. Knaggrockan klassas som starkt hotad och verkar endast finns kvar i ett litet område i norra Bohuslän, stort som en eller ett par fotbollsplaner. Under 1900-talets inledning var rockor vanligt förekommande i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt. Som exempel kan nämnas att mellan 1907 och 1909 var holländska trålares fångst av rocka i samma storleksordning som för kolja, torsk och rödspätta. En betydande del av fångsten bestod av knaggrockor. Även längs svenska kusten har knaggrockan varit en vanlig fisk som fångats med backor, nät och trål. Bestånden började dock gå tillbaka redan under 1930-talet, men de återhämtade sig under andra världskriget för att därefter reduceras mycket kraftigt. De provtrålningar som Hydrografiska-Biologiska kommissionen och dess efterföljare Havsfiskelaboratoriet genomfört visar att det under perioden 1915-1938 fångades i snitt en knaggrocka per tråltimme. Under efterkrigstiden har arten successivt blivit allt ovanligare och efter 1970 är knaggrocka sällsynt i fångsterna. Analys av provtrålningar under perioden 1915-1977 visar att klorockan minskat med upp till 90 procent under denna tidsperiod. Minskningen har sedan fortsatt och säkert identifierade knaggrockor i svensk fiskeristatistik saknas i stort sett helt under den senaste 10-årsperioden. Som vi tidigare sett är detta dessvärre inget unikt för knaggrockan utan det har skett en kraftig tillbakagång av samtliga våra rockaarter och det mesta tyder på att orsaken är överfiske. Knaggrockans ägg är inneslutna i rektangulära, brunaktiga kapslar, vars hörn är utdragna till spetsiga spröt. I vart och ett av kapselns hörn finns ett litet hål där friskt syrerikt vatten kan passera in till ägget. annons Märkliga släktingar i havet! Lär dig allt om sjöborrar, sjögurkor, sjöstjärnor och andra spännande arter i höstens nya bok. Beställ boken här: www.nationalnyckeln.se September 2013.indd 1 2013-09-26 10:23:40 svenskt fiske november 2013 39 k n a gg r o c k a n Hinner inte reproducera sig Knaggrockans ansenliga storlek och dess långsamma tillväxt i kombination med sen könsmognad och låg reproduktionstakt gör arten mycket känslig för ett högt fisketryck. Redan vid ett års ålder är den unga rockan så stor att den fångas i trålfisket. Honorna måste dock hinna bli 7-10 år gamla innan de kan fortplanta sig, vilket de alltför sällan lyckas med, då de blir uppfiskade långt innan dess. Det är tveksamt om det finns några andra tänkbara orsaker till knaggrockans kraftiga tilbakagång än just fisket. Tråkigt nog har knaggrockan, som en gång var en av Nordsjöns vanligaste rockor, på flera ställen blivit en raritet i utbredningsområdet. Det finns dock några få platser kvar där arten fortfarande är relativt vanlig. Vid uppväxt- och fortplantningsområdena kring Themsen finns ännu en hel del knaggrockor, men den är också allmänt förekommande i en del norska fjordar där yrkesfisket är begränsat eller inte alls förekommer. Ett exempel på detta är fjorden Lygnin som är en bifjord till Namsfjorden i mellersta Norge. Här har sportfiskare och dykare fortfarande god chans att komma i närkontakt med knaggrockan. Man kan ju innerligt hoppas att vi i framtiden får till effektiva åtgärdsprogram och skyddsåtgärder för knaggrockan, så att våra barn och barnbarn återigen kan få uppleva dem i svenska vatten. I Sverige är knaggrockan numera fredad från fiske, men på vissa håll i Norge finns det fortfarande starka bestånd. Foto Markus Lundgren Det är lätt att se skillnad mellan könen hos knaggrockan. Hanen har två stavliknande parningsorgan som syns tydligt på respektive sida om stjärten. 40 svenskt fiske november 2013 Forsfiske i Dalälven Gula kortet Vacker miljö Spännande fiskemöjligheter Vildmarksupplevelser 58 vatten i Göteborgsregionen Gula kortet ger möjlighet att fiska i inte mindre är 58 olika sjöar och vattendrag. Till de sjöar som ingår i kortet hör bland annat Stora och Lilla Delsjön, Stora Kroksjön, Holmesjön, Stora Stentjärn och Surtesjön. Läs mer på sportfiskarna.se under ”Fiska i Göteborg” Läs mer på: sportfiskarna.se/tyttbo Sportfiskekortet Ett fiskekort - på dina villkor - 41 fiskevatten! Region Mälardalen/Stockholm www.sportfiskarna.se/sportfiskekortet www.fiskekort.se erbjuder enkelt köp av fiskekort direkt i din mobiltelefon, surfplatta eller dator. storfiskregistret Rekordskörden fortsätter Text: Nicka Hellenberg Foto: Storfiskregistret Innan det här året startade var det inte så väldigt många som kände till fisken blåkäft (Helicolenus dactylopterus). Den lever främst på djup mellan 100 och 500 meters djup, längs hela nordöstra Atlantkusten och fångas sporadiskt i Skagerraks djupare delar. Men efter att havsfiskarna verkligen hittat nyckeln till att fånga den lilla djuphavsfisken ute på Skagerrak har rekorden slagits flera gånger om. Den 2 augusti var den välkände storfiskaren Anders Lilja ute på Skagerrak, tillsammans med kamraterna Leif Krause och Lars 2013 har varit ett år fyllt av storfiskar och en uppsjö nya svenska rekord har utsetts. Framför allt är det i havet som det skördats många överraskningar, men även sötvattnet bidrar med storfiskar. De två senaste tillskotten till rekordlistan är asp och blåkäft! Örnskov. Som för många andra havsfiskare var det positionen 10-gradarn som var målet. Trion fick ett antal spännande fiskar, däribland den blåkäft som Anders Lilja krokade på ett makrillhuvud – ett relativt stort bete. Fiskens vikt fastställdes på en krönt våg till 1 014 gram. Rekordet putsades därmed med två små gram från sommarens tidigare rekord. Den nya rekordfiskens längd var 40 centimeter och omkretsen 30. Läs mer om Anders Lilja på nästa sida. Rekorden för blåkäft ryker hela tiden. Nu är det Anders Lilja som ståtar med den största. Den rovgiriga karpfisken asp Aspen är en av våra största karpfiskar. Det finns några duktiga fiskare som gärna gör satsningar efter den här fisken, inte minst i Mälaren. Ytbeten, poppers, eller trolling med små till mellanstora vobbler brukar vara metoderna. Men ofta är den en bonusfisk som överraskar abborr- eller gäddfiskare med sitt stenhårda hugg. En som nog blev rejält överraskad var Anna Tainio från Enhörna, när hon – tillsammans med pojkvännen – stod på en brygga i Mälaren och fiskade abborre den 15 augusti. – Vi stod på Sandvikens brygga i Enhörna för att kasta och målet var att få upp abborre och gädda för att grilla! Efter några kast tog det tvärstopp! Jag var helt säker på att det var ett bottennapp! När fisken kom upp till ytan hade jag ingen aning om vad det var för art, men vi fick låna en håv och kunde landa fisken. Annas pappa kom ner och tittade, men det var Annas farbror som – via ett MMS kunde konstatera att det var en asp. Och stor var 42 svenskt fiske november 2013 den! En lånad våg visade svenskt rekord, vilket senare också konstaterades efter att vågen kontrollerats. Anna fortsätter: – Nu i efterhand, när jag har börjat inse vilken fångst jag fått, är är jag stolt över mig själv! Det är en oslagbar känsla, säger Anna som också fått rejält blodad tand av fisket. Aspen konstaterades väga 8 030 gram och mättes till 90 cm (54 i omkrets). Rekordet slogs därmed med 15 gram. Ingen stor höjning, men ändå tillräcklig för att en ny rekordhållare ska utses. Om arten Aspen (Aspius aspius) är en storvuxen och rovlevande karpfisk. Den lever både i sjöar och strömmande vattendrag, huvudsakligen i Mälardalen, Vänern samt i vissa östgötska områden. Aspen har minskat kraftigt under de senaste decennierna och är rödlistad som ”sårbar”. Under lekperioden på våren är den fredad på många håll. Anna Tainio krokade en fisk hon aldrig sett förut. Och svenskt rekord blev det för den aspen på över åtta kilo. Sportfiskarna gratulerar de nya rekordinnehavarna till fina fångster. Du kan hitta mer information om alla fångster på www.sportfiskarna.se Comeback och svenskt rekord för Anders Lilja Under 1990-talet var Anders Lilja en av de absolut mest omtalade specimenfiskarna i Sverige. 1998 nådde han 20 arter - vilket då var en smärre sensation. Men de senaste åren har man inte hört så mycket från Anders. Nu är han tillbaka med besked. 30 arter och nytt svenskt rekord! Anders Lilja med en fin kolja. – Man kan väl säga att jag slutade jaga nya storfiskarter 1998 efter att jag kommit upp i på den tidens otroliga 20 arter, någon månad efter Ola Esbjörnsson. Det var övre gränsen då och andra intressen tog överhanden. Under slutet av 90-talet och fram till 2007 satsade Anders hårt på amerikansk fotboll. Han är också pappa till två barn och – vilket kanske inte alla känner till –femfaldig svensk mästare i pumpaodling! Pumpa på 626 kilo – Ja, 2006 slog jag även det då gällande Europarekordet och blev Europamästare. Jag har även det svenska rekordet i pumpaodling vilket är 626 kilo – det står sig fortfarande. Under en del av dessa år har jag även engagerat mig i diverse olika Malprojekt i Emån och hunnit med att göra några längre fiskeresor, bland annat till Lake Nasser i och spanska floden Ebro. Anders har fortsatt att jaga svenska storfiskar också, mest abborre, gädda, färna och ål. Men via kompisen och pumpaodlaren Lars Örnskov och barndomskamraten Leif Krause, som båda tog med Anders på havsfiske, fick han upp ögonen igen för artjakt igen. arter. Eftersom tiden är begränsad är det nog ungefär den nivån fisket lär ligga på i framtiden. Det känns som att livet är för kort för att hinna med allt man skulle vilja göra. Rekordfisk som bonus Vad har du för planer härnäst? Kan vi räkna med fler storfiskar från alla möjliga vatten? – Jag vill försöka komma iväg på ett par längre fiskeresor efter nya arter varje år. I år har det blivit ett halvdussin fiskepass efter nya Som grädde på moset fisk Anders ju också bli svensk rekordhållare i och med fångsten av blåkäften på 1 014 gram, som du kan läsa om här i Svenskt fiske Grattis till ditt svenska rekord och till dina 30 arter, Anders Lilja! Surfare och fiskare med 20 arter på meritlistan Michael Nordström växte upp utanför Lidköping, men bor numer i Göteborg där han är produktingenjör. Han är också inbiten vindsurfare och fiskare. Det senare har gett honom en lagerkransad guldnål för 20 arter. – Vid det traditionsenliga trollingfisket i Östersjön under Kristi himmelsfärd var det äntligen min tur att dra en lax över 14 kilo, men dagen innan klev det på en bonusfisk: en havsöring på 7,14 kilo! Djuphavsfiske med läromästare När han ändå var i god form fortsatte satsningen med djuphavfiske i Skagerrak. Michael startade fiskekarriären i Järpås fiskeklubb 1985 med traditionellt mete, men fastnade snart också för kust- och havsfiske. Och vann kustfiske-SM som 18-åring. 1993 gick han med i specimenklubben Tinca, där han varit både ordförande och tävlingsledare i flera år. – Med guidning av den duktige klubbkamraten Fredrik Nilsson gick inlärningskurvan brant uppåt, säger Michael. Hårt slit Fisket resulterade i klorocka, vitrocka, långa och gråsej över storfiskvikt redan vid första turen och på tredje turen klev den tjugonde arten på – en lubb på 10,3kilo! Många arter har inneburit hårt slit. Exempelvis fick Michael fem laxar över nio kilo i Östersjön innan den första över tio kom … men, i år släppte den eviga oturen rejält. Stort grattis från Sportfiskarna. En längre intervju med Michael hittar du på Storfiskbloggen. En stor havsöring på 7,14 kilo föll för Michael Nordstöms trollade bete i Hanöbukten. svenskt fiske november 2013 43 storfiskregistret Omutlige Ola Nu är han värre än värst Ola Esbjörnsson. Redan nu är han en legend bland sportfiskare. Han har varit först att nå 20, 30, 40 och 50 arter över storfiskvikt. Nu är han också den förste som tar klivet över ofantliga 60 olika arter över storfiskvikt i Sverige. Grattis Ola! Hur känns det? – Ja, tack. Det känns rätt bra, säger Ola på sedvanligt lugnt manér. avgick åter med ”segern”. En taggmakrill på 415 gram den 8 augusti blev fisken som tippade honom över kanten, så att säga. de där långa, hårda satsningarna med egen båt kostar både tid och pengar. Jag kommer fokusera på annat framöver. Även om skaran av artjägare tycks öka lite så är det ju egentligen bara några få personer i Sverige som har tillräcklig dedikation för att gå in för det så helhjärtat som Ola. Och trots att den här skaran verkar byta erfarenheter och tips med varandra så är det ändå en viss inbördes tävling. Ingen verkar riktigt vilja medge det helt och hållet, men visst driver det också dem alla framåt. Som jakten mot de 60. – Ja, visst ville jag nå 60, det har jag haft som mål. Kanske blir det 70 också det tror jag är fullt möjligt, men 80 i svenska vatten är nog inte realistiskt alls, menar Ola. Ola har alltid en förmåga att hitta nya utmaningar. Antagligen krävs ett sådant kynne om man ska fortsätta att hitta nya vägar i tävlingen med och mot sig själv. Han understryker dock att han nog inte kommer rusa mot 70. Det finns andra saker som lockar mer. Osannolik trio – gös, gädda och abborre Kanske blir det 70 Leif Krause var honom hack i häl, men Ola Säljer sin båt – Nu säljer jag min havsfiskebåt. Jag har nog gjort mitt där för ett tag. Visst kan jag tänka mig några havsfisketurer till framöver, men – Jag skulle gärna få ihop gös, gädda och abborre på totalt 32 kilo, säger han bestämt. 32 kilo. En snabb överslagsräkning säger att det kräver abborre på två kilo, gädda på 20 och gös på tio. Eller gös på tolv och … Svårt är det. Men är det omöjligt? – Nej, inte alls. Abborre över två har jag ju redan, liksom gädda på 18,5 kilo. En riktigt stor gös, eller lite putsning av gäddrekordet, så. Han drivs fortfarande av lusten att fiska. Antagligen är det därför hans personbästa är makalösa och att han har så oerhört många fiskar registrerade. Det är kanske här som han verkligen skiljer sig från många andra. Och så förstås den där omisskännliga förmågan att analysera och räkna ut var, när och hur. Vi gratulerar Ola Esbjörnsson till 60 arter – ännu en magisk gräns uppnådd av en komplett sportfiskare. Ola Esbjörnsson har närmast oräkneliga storsutare på sitt samvete, men han gillar fortfarande att fånga dem. Här med en 4-kiloskoloss från Antorpa sjö. 44 svenskt fiske november 2013 Något längre intervjuer med dessa våra storfiskare, samt listor över deras alla arter hittar du på Storfiskbloggen – där du också hittar andra nyheter från sportfiskevärlden. www.sportfiskarna.se är adressen förstås. Vi hörs där! Du kan hitta mer information om alla fångster på www.sportfiskarna.se 50 arter på tio år för Andreas Ekfeldt Inte många svenskar kan räkna upp 50 fiskarter som simmar i våra vatten. Ytterst få har fångat så många. Det är nämligen oerhört svårt. Fundera då en stund på hur knepigt det är att dessutom fånga 50 arter som väger över storfiskvikt. En knapp handfull har klarat det. Senast i raden är Jönköpingskillen Andreas Ekfeldt. Grattis Andreas. Är ditt mål uppnått, eller suktar du efter mer? – Det är klart att jag hade det här som mål. När man klarat av 20 arter, kan man ju satsa vidare mot 30, sedan 40 och självfallet ville jag nå 50 – som ju bara tre personer klarat innan mig. Andreas vill inte riktigt jämföra sig med de tre, Ola Esbjörnsson, Leif Krause och Nicklas Kolbeck, som han menar är i ett eget slag. Men med 52 arter över storfiskgräns är ju herr Ekfeldt där uppe i toppen av artjägare också. som utmärker Andreas är att han har fångat alla sina 52 arter på bara tio år. 47 av dem kom på bara åtta år. När Andreas nått 10-15 arter bestämde han sig för ett, som han säger, ”realistiskt mål”: nämligen att fånga fem nya arter om året. Och som noterats ovan: det gick utmärkt. Andreas har tillbringat många timmar till havs med andra storfiskare, i somras exempelvis med Ola Esbjörnsson. Blålångan på bilden kom från en gemensam satsning på Skagerraks storvilt. Ska du rusa vidare mot 60 arter, som Ola? – Jag har ju 52 arter, så 60 vore kul – det ska jag ta med tiden. Men just nu tar jag faktiskt det lite lugnt. Det måste vara kul. Vore det inte roligt skulle jag aldrig jaga arter heller. vill man ha en snar revansch, men blir det å andra sidan lyckat finns lusten att upprepa framgången. Alltså måste man alltid ut igen. – Ja, det finns något som lockar året om, varje årstid har ju sina fisken och arter. Det blir aldrig någon brist på utmaningar. Och just nu är jag nog mest sugen på Öresund som har mycket att erbjuda. Stort grattis och ha kul där ute, Andreas! Färna före främmande land Utlandet och exotiskt fiske har inte lockat Ekfeldt så mycket hittills. Kanske kommer suget på sådana äventyr längre fram, men i dagsläget ser han hellre sig själv smyga efter färna i vårsolen, eller att kroka en riktigt tung gös. Eventuellt blir det ett mål att försöka fånga alla insjöarter som kan väga över tio kilo. Ett par har han redan, så … Samtliga sötvattensfiskar Andreas Ekfeldt är den enda i Storfiskregistret som har klarat av samtliga sötvattensarter som idag går att registrera. En annan sak Fisket funkar alltid Andreas ser fisket som en livslång vänskap. Kommer man hem från ett misslyckat pass Andreas med en av alla sina storfiskar. Här en magnifik piggvar från april 2012. annons För oss bakom flötet! svenskt fiske november 2013 45 gran canaria Bästa tiden för flugfiske efter karp på Gran Canaria är sensommar och höst. Brödimitation av Cul de Canard funkar bra. Flugfiske på Gran Canaria När vintern är som mörkast kan en semestervecka på varmare breddgrader muntra upp. Vår medarbetare Peter Belin for med familjen till Gran Canaria och smög med sig några flugspön utifall att… Text: Peter Belin Foto: Peter Belin, Marek Sidor - So, you like fishing, sa nattportiern och pekade på Sportfiskarnas märke jag hade på tröjan. - Yes, and you too, I suppose, sa jag. - Only fly fishing, sa han. - Good, I have brought two fly rods but I haven’t found a guide yet who can take me fly fishing, sa jag. Han blev förvånad att jag som turist ville flugfiska och förklarade att det bara var några få eldsjälar som flugfiskade på Gran Canaria. Vi bestämde att jag skulle följa med Marek, som han hette, och fiska under veckan. Det var alltså en mycket lycklig slump att en av de få som flugfiskar på ön var nattportiern på just vårt hotell, av alla hotell på Gran Canaria. Tur var det också att Sportfiskarnas emblem så tyd- 46 Sportfiske förenar. Hotellets nattvakt förevisar sina flugor. Poppers och småfiskimitationer är effektiva flugor för bassen och flashflugor med stora ögon är bra för havsabborre på kusten. ligt visar vem man är! Mitt bästa fisketips: åk aldrig på resa utan Sportfiskarnas t-shirt eller keps. Vår resa var inte någon fiskeresa för mig utan jag åkte på solsemester med fru, son och några andra vänner med familjer. Jag hade tagit med några spön eftersom det är trevligt att fördriva tiden med att leka lite vid havet och jag hade svenskt fiske november 2013 läst om att det går att flugfiska i någon av de 63 sjöar som finns på Gran Canaria. Innan resan hade jag också, utan framgång, kontaktat flera guideföretag för en dags flugfiske. Jag ville helst fiska efter karp, men också prova på bass och andra arter. Marek kommer från Slovakien och ville mer än gärna visa fisket och sjöarna. Han är en mycket duktig flugbindare och visade massor av flugor för de olika fiskar som finns här. En av de mest intressanta var en gulvit, fluffig CdC fluga (Cul-de Canard), som han använde för fiske efter karp. Han har tagit karp på 16 kilo, men tyvärr var det inte säsong för karp när vi var där mitt i vintern. Under sommaren och framför allt hösten kunde han garantera karp på 5-8 kilo på fluga. När vi planerade fisket var hans upplägg perfekt för mig. Jag ville bara få några timmars fiske och spendera resten av tiden med familjen. Hans jobb som nattportier slutar nio på morgonen, sedan sover han till eftermiddagen och kör därefter några timmars fiske innan han börjar jobba igen. Vi gjorde upp om att göra två turer till två olika sjöar. Marek lovade att vi skulle få bass och tilapia, men tiden på året garanterade inte några jättefiskar. Det finns över 60 sjöar av olika karaktär på Gran Canaria. Först men inte störst! Det finns gott om mindre bass i sjöarna. Den höga kroppsformen och stora stjärtfenan gör att tilapia kämpar bra för sin storlek. Tilapia äter gärna insekter och smådjur och tar gärna en långsamt fiskad nymf. Första sjön I den första sjön vi besökte fanns det gott om tilapia och även en del bass. När vi kom fram och såg sjön uppifrån såg jag att den hade mycket grönblått färgat vatten och dåligt siktdjup. Det var kargt och brant att ta sig ned. När vi kom fram och började tackla upp våra spön ville Marek att jag skulle använda hans flugor. Det var mycket bra imitationsflugor av småbass. Alla flugor gick i samma färgton som vattnet eftersom bassen liksom andra fiskar anpassar sin färg efter omgivningen som kamouflage. Jag tyckte det var lite konstigt färgval eftersom jag själv skulle välja en mörk fluga vid fiske efter en predator som bassen, särskilt i vatten med dålig sikt. Marek var ihärdig och som gäst använde jag självklart det som han med lokalkännedom och erfarenhet rekommenderade. Jag lyckades snart få en pekfingerstor bass och kunde därmed räkna in art nummer 117 på min lista över fisk fångade på spö! Vi flyttade oss till en vik där vi såg tilapiastim röra sig strax under ytan. Det var spännande att följa stimmet och placera en nymf framför dem och sedan känna när en fisk tar. Nu använde jag en egen fluga, Tricoloren med gummiben. Det är en brun/grön/lila fluga speciellt framtagen för harrfiske i Härjedalen (se Svenskt Fiske #22012). Marek trodde inte den skulle fungera eftersom det inte fanns några insekter eller smådjur som hade de färgerna i sjön. Jag fiskade på med min nymf och lyckades få en hårt kämpande tilapia. Tilapia har en bred kropp och relativt stor stjärtfena. Den odlas i Asien som matfisk och finns att köpa i vissa butiker i Sverige. Men för mig är den mest känd som akvariefisk. Innan vi skildes efter första kvällens fiske gjorde vi upp om att göra en tur till en annan sjö några dagar senare. svenskt fiske november 2013 47 gran canaria Andra sjön Den andra sjön var av liknande karaktär men hade extremt branta kanter. Det kändes inte helt tryggt att gå och fiska i 45 graders lutning, med grus och sten som släppte vid vartannat steg, men det var bra träning för benmusklerna. Vi startade vid den stora dammvallen och skulle sedan fiska oss runt sjön. När vi gått halva ena sidan tänkte jag faktiskt vända, men Marek sa att det blir flackare när vi närmar oss inloppet och där var också det bästa fisket. Så jag svettades och kämpade på, samtidigt som jag tänkte att reseförsäkringen förhoppningsvis täcker fiskerelaterade skador. Jag fick några små bass på Mareks flugor och de tog mycket nära land. Bass är mycket stationära och håller sig vid sina minivikar och stenpartier, märkte jag. När vi kom fram till den smala delen vid inloppet gick Marek lite före över till andra sidan. Då bytte jag till den största flugan jag hade med mig, jag ville fiska med en fluga som verkligen syns. Jag satte på en svart gäddfluga med stora Den största bassen togs inne på den grundaste delen av sjön. Resans höjdpunkt! ögon och lade ett kast inåt mot mynningen och tog in med några snabba drag. Smack! Ett stenhårt hugg som följdes av många rusningar och hopp! Jag såg att det här var en fisk av helt annan kaliber än de tidigare så jag ropade på Marek. Efter en superkul drillning lyckades jag landa dagens största på cirka två kilo! Marek fotade och gratulerade mig till den fina bassen, men jag såg att han hade blandade känslor eftersom jag hade bytt ut hans fluga mot en tre gånger så stor och helt annan färg. En som egentligen inte skulle funka! Han gick mot andra sidan igen, men hann inte långt innan jag hade lagt ett nytt kast och direkt ett nytt hugg. Inte lika stor, men Marek fick springa och fota igen. Jag fick två, med mina mått mätt, stora bassar och kände mig fantastiskt nöjd med fisket och den här dagen. Sjöarna och fiskarter På Gran Canaria finns 63 sjöar och reservoarer som skapats för bevattning. De ligger i bergslandskap och inte speciellt stora. De sjöar vi besökte var långsmala och några hundra meter långa. Vi såg stora tomatodlingar nära en av sjöarna och där används mycket av vattnet till odlingarna. Fiskarna är inplanterade för att äta av växterna och för att hålla efter insekter. Karg miljö och mycket branta kanter ger ett spännande och ansträngande fiske. De arter som är intressanta för flugfiske är karp, stormunnad bass och tilapia. Stormunnad bass kommer ursprungligen från Nordamerika, karp från Asien och tilapia från Afrika. En fin karp sätter bra press på flugspöt. 48 svenskt fiske november 2013 Havsabborre En dag lämnade vi vår trygga tillvaro på all inclusive-hotellets område och åkte till närmaste hamnstad. Det var marknadsdag, men det intressantaste var att gå i hamnen och titta på alla multar och olika gyltor som simmade runt bland båtarna. Det var en del lo- kala sportfiskare ute på en pir och jag bestämde mig för att ta mig dit för att försöka ta en havsabborre på fluga. Samma eftermiddag tog jag en taxi till piren. Jag märkte att det nu var lågvatten till skillnad mot när vi var där på dagen, och ingen annan som fiskade. Jag hade inte så stora förhoppningar när jag gick ut på spetsen på piren. Jag satte på en blåvit flashstreamer som jag tog hem extremt snabbt för att eventuellt locka de här snabbsimmarna. Efter en stund satt min första havsabborre! En fin fisk på strax under kilot som jag släppte trots att den är mycket god. Vi har ju all inclusive på hotellet och yrkesfiskarna på ön måste ju också leva. Kontakt med Marek Marek Sidor hjälper gärna folk som vill flugfiska på Gran Canaria. Kontakta honom på: [email protected] annons Ge bort medlemskap i julklapp! Ett medlemskap i Sportfiskarna är en uppskattad julklapp. Din vän får sju nummer av Svenskt Fiske och alla medlemsförmåner. Medlemskapet kostar 340 kronor (junior 170 kronor) och gäller ända till 31 mars 2015! Du som ger bort ett medlemskap får en våg till dig själv! Skicka in talongen nedan eller registrera på www.sportfiskarna.se/julklapp.. Du som ska betala kommer att få en avi hemskickad. Medlemskort och tidning skickas direkt till den nya medlemmen i januari. På webben finns ett presentkort du kan skriva ut och räcka över på julafton. Premien skickas hem till dig som betalat inom fyra veckor från det att vi fått din betalning. Du får en våg Smidig fiskevåg för vikter upp till 20 kg i litet format med belyst display. Väger med hög precision och är godkänd för storfiskregistrering! Vikt ca 100 gram och drivs med 2 st AAA-batterier (medföljer ej). Ny medlem Namn: ............................................................................................... Personnummer: ............................................................................... Adress: ............................................................................................. Betalare Postnr: .............................................................................................. Namn: ........................................................................................ Ort: .................................................................................................... Medlemsnummer: .................................................................... Skicka talongen till: Sportfiskarna, Svartviksslingan 28, 167 39 Bromma, (eller registrera via www.sportfiskarna.se/julklapp) Kod 133401 pangasius Pangasius – en galen värld Vi tycks leva i en förvirrad värld. Transporthysterin fortsätter att växa, trots att flera av oss numera söker närproducerat. Det tänkte Gunnar Westrin när han såg att man kunde köpa boaorm för en tusenlapp per kilo i en affär. Då kom ilskans tankar. Text och foto: Gunnar Westrin F ör mig var växtfysiologen och livsmedelsforskaren Georg Borgström något av en hjälte. Hans bok ”Mat för miljarder” satte den globala debatten om mathushållningens begränsningar i våldsamma rörelser. Boken kom ut år 1962 och har genom åren fått en allt större betydelse. Idag kan många belackare konstatera att han fick rätt. Matfisk blir kattmat Jag minns hans beskrivningar om den nya tidens nymodigheter, den att fabriker bland annat skulle etableras för framställning av katt- och hundmat för den internationella marknaden. Jag har läst boken flera gånger och minns alltid Borgströms beskrivningar om hur bland annat amerikanska fiskeflottor fiskade ut kallvattensströmmarna utanför västra Sydamerika, allt medan den inhemska befolkningen satt efter stränderna och svalt. I frysdisken kan du hitta fisk från jordens alla hörn och det mesta är inte framställt på ett ekologiskt sätt i samklang med naturen. Kan man sälja allt med lite reklam för Omega-3? 50 svenskt fiske november 2013 Fångsterna gick omedelbart till de nya fiskfoderfabrikerna för katt- och hundmat i bland annat USA. Det är sådana rader som får mig att gråta salta tårar och direkt tvivla på mänsklighetens framåtskridande och eventuell goda vilja. Georg Borgström avled år 1990, saknad av många, hatad av en del. Braxen på menyn Året var 1975. Jag och min första klass var på väg till Ammarnäs för en avslutande fjällfiskevecka. Alla mina sjätteklassare i Råneå fick göra den resan, något som ingen tydligen har glömt. Innan resan bad jag eleverna ta med sig något gott hemifrån, nån bit rökt ren- eller älg- bog. Döm om min förvåning när det doftade underbart av rökt lax i bussen, när jag klev ombord. Än mer förvånad blev jag när eleverna plockade fram delikatesserna, som visade sig vara rökt braxen, braxenpankor i parti och minut, fiskar de själv hade metat upp. Det var något av det godaste jag ätit och innan vi hade kommit halvvägs, det vill säga till Arvidsjaur, hade vi käkat upp rubbet. Traditionen med rökt braxen lever fortfarande. När morfar var ung åts det surmört med glädje. Haj på diskarna Jag tror att jag har ätit det mesta i fiskväg, åtminstone som tester. Sålunda har avnjutits kokt och stekt id, kokt mört, gersrom (en delikatess), självfallet gädda och lake, stekt rom från abborre och naturligtvis rökt braxen. För att nu inte nämna rompalt, en tradition efter Råne älvdal. För några år sedan, när vi hade haft oförståndet att totalt ha fiskat ner torskbestånden i Östersjökomplexet, kom andra fiskar på diskarna. Plötsligt fanns inga torskpaket längre på Konsum och ICA! Det kändes förklarligt, men också kusligt. Hur kunde det ske och varför? Jag minns hur jag stod vid frysdisken och tummade på paket med hajkött, hajfenor och en del andra för mig totalt främmande matfiskar. Haj i Råneå? Det var bara för mycket. Varför kunde vi inte köpa färsk abborre, en fisk det fullständigt dräller av runt knutarna? Falsk marknadsföring Det fanns andra fryspaket också. Pangasius? Vad kunde det vara? På vissa paketen stod det vietnamesisk sjötunga eller hajmal. Den hajmal som var aktuell för oss nordbor har för det mesta varit Pangasius hypophthalmus, en fisk som i sina bästa stunder kan komma upp i vikter på 40 kilo med en längd av 130 centimeter. Hajmal kan vara riktigt, men vietnamesisk sjötunga är förvillande. Det är inte någon plattfisk. Här sätter man alltså ett försäljningsnamn som ”smakar” mums och kommersiell vinst. Det är inte alltför ovanligt att vi sätter egna namn på fiskar, liksom för att låta smaken och fantasin få bestämma; de positiva förnimmelsernas ord. Sålunda kan sej heta havslax, regnbåge kan ibland bli både norsk forell och finsk öring? Allt för att dupera kunderna! Matfiskodlingar – växande miljöhot Pangasius är en fisk jag redan från börjat har bojkottat. De odlas i stora dammar, oftast i och omkring floden Mekong, äter industrifiskad småfisk som pellets, något som känns igen även från laxodlingar världen över. Avföringen från alla odlingarna spolas oftast direkt ut i floden, som på så sätt bli än mer förorenad och övergödd. Enligt forskning innehåller fiskarna mer miljögifter än vad som är lovligt. Slutprodukten blir än mer förorenade vatten och naturligtvis utfiskning av andra fiskbestånd, där monokulturella biologiska miljöer sakta men säkert bildas. Borgström forever Här tror jag att Georg Borgström skulle vända sig i sin grav. Det kan inte vara möjligt att vi måste äta importerad industriell fisk ända från Vietnam? Det kostar på, både ekonomiskt och ekologiskt, men även med tanke på frakterna, koldioxidutsläppen och bränsleförbrukningen. Borgström gjorde starka intryck på mig. Således är jag noga med att, som första prioritet, alltid välja någorlunda närproducerad mat. Hur många har ätit kokt eller stekt id? Regnbåge från Andernas bergssjöar i Peru återfinns i våra frysdiskar. Jag älskar exempelvis gurka, men vägra att köpa de från exempelvis Spanien under vintern. Jag väntar tålmodigt till den dagen kommer då våra egna gurkor åter kan köpas från Hietalas trädgårdar i Korva uppe i Tornedalen. Det om något är ett riktigt vårtecken. Jag längtar ständigt till den kokta eller rökta abborren, serverad med kokt potatis och massor av gurkskivor. Delad kaka borde smaka För min egen del känner jag att matfiskodlingarna har ett tvådelat budskap. Dels är det någon eller några som vill tjäna snabba pengar på naturens bekostnad. I det globala perspektivet känns det som om det skulle kunna vara en av många förklaringar. En annan förklaring är jobbigare att hantera: att befolkningen har vuxit kolossalt under min livstid. Kanske hade maten räckt till alla, om det inte vore för vårt synnerligen destruktiva sätt att leva. Men så länge pengen styr har vi vandrat med mörka skygglappar. Under min levnad har jordens befolkning ökat från två miljarder till drygt sju miljarder. På tolv år har världens befolkning vuxit med en miljard människor. Tydligen är befolkningsökningen störst i Asien och Afrika. Forskare menar också att om alla på klotet skulle ha samma levnadstandard som västvärlden, skulle det behövas sex jordklot! Då kan genast konstateras att gott om jordklot är det riktigt ont om. Det är kanske dags att dela med sig av kakan? Arvet mot framtiden Jag har under hela min levnad förstått att människan är en del av naturen, en organism som har tagit till sig naturens rikedomar för sin egen överlevnad. Naturligtvis är det så att tydligtvis alla organismer på jorden använder sig av naturen på något sätt. Det som oroar är att ekonomin tycks gå före ekologin och då har vare sig människorna eller naturen någon reell chans. Snabba cash kallas för superekonomiska klipp, vilket vi idag ser tydliga bevis på. Gruvhantertingen växer så det knakar, framför allt i arktiska miljöer jorden runt. Vi ska ta det sista, vi ska göra pengar nu, i morgon kan det redan vara för sent. Tankar som att vi har fått låna jorden av våra barn och barnbarn existerar inte längre. Därför kanske det inte är så underligt att pangasiusfisket expanderar i Sydostasien. Befolkningen växer, mat och pengar behövs för att allt ska kunna rulla. Tanken på att naturen är vår yttersta födkrok tas till vara in absurdum svenskt fiske november 2013 51 pangasius Ekologi = Läran om sambanden mellan organismerna och deras miljö. Sveriges största matfiskodling (regnbåge) finns i dag i Ströms Vattudal/Jämtland. Hoki är en rovfisk som lever i sydvästra Stilla havet och kring Australiens och Nya Zeelands kuster Pollock är en fisk som ibland kallas Stillahavsbleka, Alaskasej, Alaskapollok eller Stillahavslyra. Norra Stilla Havet och Berings sund. Svår debatt Jag ser likartade problem med odlingsfisket. Om vi hade haft förståndet att ha sparat några fler laxälvar, kanske vi inte hade behövt så många fiskodlingar? Å andra sidan behöver vi ju strömmen, en produkt som vi kommer att behöva för evigt. Här kommer det svåra dilemmat med all miljödebatt, den att hur vi än vrider och vänder på oss så har vi rumpan bak, eller att valet alltid tycks stå mellan pest eller kolera. Bara att välja. Under alla mina år som lärare på mellanstadiet smög jag in en timme ekologi i veckan. Jag fick idén efter en dag på sjön med mina elever. Det var senvår och pimpelfisket var en av de fröjder vi ofta sysselsatte oss med. Viktiga mörtar Plötsligt hörde jag att en av tjejerna ondgjorde sig å det högljuddaste. Svordomarna rul�lade ut över isen, allt medan flickan drog den ena mörten efter den andra. Hon ville inte ha vitfisk, hon ville som alla andra få abborrarna att hugga. De kunde man i alla fall äta. Detta föranledde mig att ta en kommande heldag med ekologi för eleverna. Kontenatan av detta blev att även mörtar behövdes för att ekologin skulle fungera. I slutet av min karriär som lärare föreslog jag att alla elever, från årskurs ett till nio, skulle ha en timme ekologi i veckan. Av någon anledning föll detta inte i god jord. Baktanken var att den kunskapen man eventuellt kunde hösta in under skolåren, skulle kunna vara till hjälp den dagen då vuxenlivet väntade, då nya miljödebatter skulle uppkomma…som nu. Förståelse berikar Då kanske vi hade förstått problematiken med dagbrottsgruvor i väglöst fjälland. Då kanske ekologiska självklarheter som tungmetallurlakningar inte skulle vara något osynligt och mystiskt. Då kanske vi till och med skulle ana problematiken med nya kraftverksbyggen, förstå hur illa det ser ut för den vilda laxen. För att nu inte påtala det faktum att Pangasius behöver vi inte äta. Vi har fortfarande fantastiska fiskevatten i det här landet. Min dröm gick om intet och jag är ledsen för det. Samtidigt hamnar vi sportfiskare i bryderi med oss själva. Vi vill gärna spara på populationerna av fisk. Vi släpper tillbaka de flesta fiskarna, förutom en och annan som vi käkar till middag. Min policy sedan vuxen har varit, och kommer alltid att vara den att, ingen fisk ska tas hem från fjället. Samtidigt går vi på affären och köper odlad lax från Norge och i affärens kyldisk alldeles bredvid finns boaorm från Afrika? Georg Borgström (1912-1990). Boken ”Mat för miljarder” kom ut i Sverige 1962 och har getts ut i många länder. I USA valdes den av Amerikanska Bibliotekssamfundet som ”en av årets femtio viktigaste böcker”. Boken behandlar vår tids viktigaste fråga: Hur mätta de två miljarder hungriga och undernärda på vår jord, vilka dessutom växer i antal varje år. Georg Borgström var professor i både livsmedelsforskning och ekonomisk geografi vid Michigan State University, USA och vida känd auktoritet på väldens försörjningsfrågor. Han ansågs kontroversiell och frågan som ställdes var om han var en domedagsprofet eller bara före sin tid. Boken ”Revolution i världsfisket” (1966) gav eko världen runt. Tema, LT;S förlag. 52 svenskt fiske november 2013 Den ursvenska delikatessen surströmming har ett kvalitetssäkrat ursprung och produceras bara på ett fåtal platser i Norrland. Hjälp oss bli fler – ge bort ett provmedlemskap gratis! Sportfisket och fiskevården står inför större utmaningar än någonsin. Haven är utfiskade och övergödda, trycket på att bygga ut de sista strömmarna ökar och försurningen drabbar alltjämt tusentals sjöar och vattendrag. Kort sagt behövs Sportfiskarna mer än någonsin som fiskens och fiskevårdens företrädare. Från minsta fjällbäck till maktens korridorer –Vi är där och arbetar för bättre fiske! För att möta hoten mot fisket och livet under ytan behöver vi bli fler medlemmar. Du som är trogen medlem är vår bästa ambassadör. Därför ger vi nu dig möjlighet att ge bort ett gratis prova på-medlemskap till en fiskevän. Ta chansen att övertyga fiskepolaren att bli medlem nu när det går att prova utan kostnad. Stort tack för hjälpen! Fotograf: Ulf Berglund Stefan Nyström, Generalsekreterare Det här får din vän: - Gratis prova på-medlemskap zfram till sista mars 2014 och möjlighet att utnyttja medlemförmåner. - Två nummer av Svenskt Fiske. - När prova på-medlemskapet går ut kommer ett erbjudande om att förlänga medlemskapet till ordinarie pris. Registrera den nya medlemmen på www.sportfiskarna.se/provmedlem Villkor: - Du får värva max en gratismedlem - Gäller bara nya medlemmar. Den du värvar får inte redan vara medlem eller ha varit medlem. - Kampanjen pågår till 2013-12-31. www.sportfiskarna.se Spännande fiske i höstmörkret För många innebär hösten slutet på fiskesäsongen, en tid av flugbindning och dragmålning, men inte för mig och mina vänner. När löven blir gula och röda, och börjar falla från träden, då vässar vi krokarna. Att dagarna blir kortare ser vi bara som en fördel. När skymningen kommer och temperaturen faller börjar nämligen en leopardfläckig jägare röra sig i våra sjöar och åar – laken! Text och foto: Hans Lindqvist P När den tidiga höstskymningen kommer är det läge att ta med barn på lakefiske. å grund av det tidiga mörkret kan även barnen vara uppe och få uppleva det spännande fisket som den mörka delen av dygnet erbjuder. Ska man ta sig ut i höstmörkret med barn är det viktigt att man åker till sin fiskeplats innan det blir mörkt och riggar platsen så att det blir smidigt att fiska även när mörkret fallit. Jag har tagit med min gudson Thede på några spännande kvällspass med goda lakemiddagar som resultat och ett par riktigt fina fiskar! De ljusa timmarna innan skymningen erbjuder ett bra tillfälle att fixa betesfisk på. Laken, som är ett rovdjur, äter gärna andra 54 svenskt fiske november 2013 mindre fiskar och är inte särskilt kräsen. Sillfilé är lätt att få tag på året om i butiken och ett bra bete, men det är ofta ännu bättre med fiskarna som laken i normala fall äter; som mört, abborre och vårt favoritbete gärs! Gärs! Vårt favoritbete när vi fiskar lake. Grillad banan med chokladbitar i. Mums! Lägerelden är inte a bara en värmekäll n uta ret örk i höstm också en ljuskälla och något att berätta fiskehistorier kring medan man . väntar på huggen Några riggade spön och en håv. Nu är det bara Om ni metar betesfisk utan att få något så gör det inte så mycket, en hög med spralliga maskar kan också få laken att hugga. Om platsen tillåter så är det alltid mysigt med en lägereld och det kan vara nog så spännande och lärorikt för barnen att få vara med och lära sig hur man gör upp en eld. Passa på innan det blir mörkt. att vänta. intensivast. Bra nappindikatorer är digitala larm, men även ålbjällror kan signalera napp! Vill man slippa oljudet kan man alltid fästa en aluminiumfolieremsa över linan så ser man att det är napp när fisken drar i linan och remsan vandrar iväg. Lägerelden är inte bara en värmekälla i höstmörkret utan också en ljuskälla och något att berätta fiskehistorier kring medan man väntar på huggen. Sedan kan man ju alltid grilla lite korv eller varför inte lite bananer med chokladbitar i? Mums! Nu skymmer det och spänningen ökar. Det är oftast i skymningen som första huggperioden kommer. Linan spänns upp och mothugget sitter där! Tunga långsamma gung avslöjar en stor lake! Thede kämpar för kung och fosterland men nu vänder fisken och drar ut några meter lina. Sakta lyckas Thede vända kampen till sin fördel igen och får in fisken till kanten, men precis innan jag hinner håva den gör fisken en rusning ner i djupet. Pulsen är hög, där finns både stockar och stenar nere vid bottnen som fisken kan slita av linan emot! Men i en sista kraftansträngning kämpar Thede upp fisken till ytan, nu är fisken trött och håvningen går bra. Laken hugger ofta i omgångar och det kan nappa på allas spö samtidigt när det är som En lake på 3,2kg är nytt personbästa för Thede och en riktigt fin fisk! Belöningen i tidig kväll. Thede med nytt personbästa; 3,2 kilo. svenskt fiske november 2013 55 Att tänka på när ni fiskar i höstmörkret: • Ha varma kläder! • Var på plats innan det är mörkt. • Ha gärna med lite sillfilé om ni inte skulle få någon fisk på maskmetet. • Ta med lite gott att äta och dricka, korv med bröd och varm choklad är en klassiker hos oss. • Ha gärna en eld eller en lykta med er som komplement till pannlampor och ficklampor. Ha uppsikt över barnen och ta inte med för små barn, över sex år är att rekommendera. Både elden och vattnet kan vara farliga samtidigt som orken ska finnas där! Det är inget förstagångsfiske utan ta gärna med barn som har fiskat några gånger förut och tycker det är skoj. Ha alltid flytväst på mindre barn och barn som inte kan simma! • Utrustningen är inte så krånglig, vilket kastspö som helst duger. Ofta går laken nära land och du behöver inte kasta så långt. Vi använder mest glidande bottenmetestackel men ett pater-noster tackel med upphängare fungerar också. Använd gärna en grov lina, laken är inte tafsskygg och fisket bedrivs på bottnen där slitaget är stort. • Tänk på att det är fiskeförbud i vissa vatten efter september. • Laken finns i hela landet, men inte i alla vatten, så det kan vara värt att leta efter rätt å eller sjö. • Laken är en mycket god matfisk som man flår innan tillagning. Laga gärna i ugnen i grädde och smör med lite morötter, palsternacka, broccoli, gräslök, salt och peppar, servera med kokt potatis och en god sås. 56 svenskt fiske november 2013 Unga Sportfiskare Åmål drar till kusten E n kylig dag trängde vi ihop oss i en minibuss och åkte till Tjörn för lite kustfiske. Planen var att både bottenmeta och spinnfiska. Alla var taggade och fiskesugna. När vi parkerade bussen så var det full fart, och att stressa fram första kastet gav resultat! En havsöring direkt! Man kan ju säga att förväntningarna på dagen gick upp i skyarna. Efter att några snabba kort tagits så simmade öringen tillbaka i havet. Men ganska snart märkte vi att det inte var så enkelt att få fisk. Timmarna gick och det hände inget. Folk blev rastlösa och frågade när det var dags för käk. Efter ett par timmars fiskande utan ett enda hugg var det dags att grilla korv. Med mat i magen var det ingen som hängde läpp, utan det var bara påt igen. Nu valde vi att förflytta oss till andra sidan ön och hoppades att det skulle vara lite mer aktivitet där. Några valde att tackla om till mete och det kanske var rätt då det resulterade i lite plattfisk. För de som valde att hålla sig till spinnfiske gick det lite trögare, det blev några få hugg. Det blev inga fler havsöringar denna dag tyvärr. Men vad gör väl det? Vi hade i alla fall en mycket trevlig dag! svenskt fiske november 2013 57 s po r t l ov s f i s k e Balanspirk ger färre men större abborrar. Abborren, vår mest tacksamma pimpelfisk, ger fångstglädje åt alla! Isfiske är bästa sportlovsupplevelsen! När julen passerat dröjer det inte länge till sportlovet. Det är en härlig vecka för aktivt uteliv. I stora delar av landet härskar ännu vinter med snö och tjocka isar. Isfiske är den optimala utomhusaktiviteten som hela familjen kan njuta av. Med rätt metoder och redskap kommer fiskelyckan och kanske även en läcker fiskmiddag. Förbered dig redan nu för vinterfisket. Text och foto: Bengt Olsson Abborrpimpel för alla Abborren är vår vanligaste sportfisk och mycket tacksam att pimpla på vintern. Med rätt utrustning kan alla fånga abborre. Det viktigaste för att lyckas är att hitta abborrarna då de samlas på områden där det är nära till mat och gärna lite varmare bottenvatten. Börja leta efter abborren runt grynnor, djupbranter och utanför vasskanter och uddar. Börja borra inne vid land och sök dig ut mot djupare vatten. Är det bar is omväxlande med snöfläckar kan det vara värt att prova att borra hål i snöfläckarna: abborrarna gillar att stå i skugga men i närheten av bar is som ger bättre jaktljus. Omvänt: på en snötäckt is provar man att fiska där det finns en fläck med bar is, en spricka i isen eller liknande. 58 svenskt fiske november 2013 Vertikalpirk med lyskrok Det allra vanligaste och effektivaste betet för abborre är vertikalpirk. För pimpel med vertikalpirk passar ett lätt pimpelspö med tunn lina, exempelvis VM-pimpelspöet med 0,25 mm lina. En vertikalpirk hänger, just det, vertikalt i vattnet och har i regel en liten trekrok med lysmassa eller garn under. Man kan agna kroken med maggot, men det går även alldeles utmärkt att fiska bara med lyskrok. Att pimpla med vertikalpirk är väldigt enkelt: släpp ner pirken till botten, gör några decimeterlånga lockryck, släpp ner pirken på botten igen, lyft sakta upp pirken någon centimeter och håll still. Då kommer ofta ett hugg om det finns abborre i närheten. När det hugger svarar man med ett snabbt ryck för att fästa kroken och sedan halar man försiktigt upp abborren. Är fisken trög tar det längre tid innan de simmar fram och nappar men har man inte fått napp efter fem minuter kan man prova på ett nytt ställe. Märker man att fisk är framme och stöter på pirken utan att nappa ordentligt kan man prova med en mindre pirk eller att byta ut länken mot en kort tafs av nylonlina. Om man hittar ett ställe med abborre märker man i re- gel efter ett tag hur man ska röra pirken för att få napp. Trög fisk vill ha mindre rörelse, fisk på hugget kan lockas av större lockryck. Det är dock viktigt att hålla pirken stilla mellan lockrycken så att fiskarna hinner nappa. Håll igång abborren! Abborrarna står i regel samlade i stim, får du en finns det ofta fler där nere, släpp därför snabbt ner pirken igen innan de tappar intresset. På vintern handlar det nämligen om att väcka abborrarnas intresse och hunger. Får du dem att nappa gäller det att hålla igång dem, i det kalla vattnet sparar de på energin och är därför inte aktiva särskilt länge. Med rätt teknik och lite uthållighet får man ofta ihop några abborrar till stekpannan. Balanspirk för stor abborre Vill man fånga en större abborre är en balanspirk rätt bete. En balanspirk liknar en liten fisk och skjuter ut åt sidorna när man rycker i linan. Pimpel med balanspirk skiljer sig från vertikalpirk då man får färre, men större fiskar. En annan skillnad är att man kan få sitta längre i samma hål innan den stora abborren kommer fram. Balanspirk kan man även fiska i vattnets mellanskikt då större abborrar ofta jagar småfisk som nors och mört i frivattnet. När man fiskar med balanspirk ska man ha ett kraftigare pimpelspö med tjockare lina, runt 0,25–0,45 mm nylonlina kan vara lämpligt. På balanspirk kan det även hugga andra fiskar som gädda, gös och öring. Balanstips Skaffa några balanspirkar av olika storlek och färg. Nils Master och Rapala är bra modeller. Storabborre gillar stor balanspirk men ibland när fisket är trögt behövs mindre storlek för att få hugg. En beteshake gör det enkelt att byta pirk. Byt även ut originalkrokarna mot lyskrok i rätt storlek. Börja fisket med att släppa ner och dunka pirken i botten några gånger så att det låter lite och bottenslam rörs upp, omväxla sedan mellan kraftiga och mindre lockryck och att hålla stilla, händer inget kan man prova att höja upp pirken i vattnet. Har du inte haft hugg efter tio minuter provar du ett nytt ställe. Balanspimpel är mer tålamodsprövande, men belöningen kommer i form av kraftiga hugg och fina abborrar! Rödingpimpel I norra Sverige och i put & take – vatten längre söderut är pimpel efter röding populärt. Rödingen gillar kallt vatten och är en vinteraktiv stimfisk som låter sig fångas på pimpel. Under sportlovet kan en fiskedag på en rödingsjö med god matsäck och lite fiskelycka bli veckans bästa aktivitet! Till skillnad mot abborren är rödingen en mer rörlig fisk på vintern som simmar runt under födosöket. Detta innebär att man får lägga sig i ”bakhåll”, det vill säga försöka tänka ut var rödingen patrullerar. Bra rödingställen kan vara runt ett grund eller längs en djupbrant. Prova att fiska från land och utåt, till slut hittar du de rödfenade! Rödingblänke Det vanligaste sättet att fånga denna skönhet är med ett traditionellt rödingblänke och en vass krok agnad med maggot. Detta fiske är inte svårt: släpp ner blänket till botten, dunka i botten ryck, håll stilla, darra med spötoppen och ryck. När man känner de mysiga rödingrycken i linan kan man vänta någon sekund med mothugget så att rödingen hinner få in betet ordentligt i munnen. Precis som med abborren ska man snabbt kroka av och släppa ner igen då det ofta finns ett stim med röding där nere som kan hugga igen. Upphängare Ett komplement till blänket är att sätta en upphängare på linan ovanför. En upphängare är i regel en fluga som man agnar med maggot. Bra upphängarflugor kan vara nymfer, våtflugor eller specialbundna pimpelflugor. Personligen fiskar jag mest med färggranna flugor med rörligt material. Även naturtrogna nymfer kan funka bra. Oftast hugger rödingen på kroken under blänket, men ibland väljer de upphängaren och då och då får man dubbelhugg. svenskt fiske november 2013 59 s po r t l ov s f i s k e En mormyskatopp gör det möjligt att se nappen. Russinpaus under isfisket. Mormyska för många arter En annan pimpelteknik som alla kan lära sig är att pimpla med är mormyska. Det är en liten pirk som hänger vågrätt i vattnet. Vanligtvis sätter man agn som maggot, mask, eller små bitar räka på mormyskan. Med detta enkla lilla bete kan man fånga många olika fiskarter. Min egen artsamling på mormyska är i dagsläget: harr, sik, öring, röding, bäckröding, regnbåge, kanadaröding, mört, abborre, björkna, brax, elritsa och hornsimpa. Mormyskapimpel är ett spännande finlirsfiske med lätta grejor. Då mormyskan bara väger något gram måste man ha tunn lina för att kunna fiska effektivt och känna nappen, omkring 0,16–0,22 mm är lämpligt, ska man fiska större fisk som regnbåge är 0,22 mm att rekommendera. Mormyska passar bäst på grunt vatten då det är svårt att fiska effektivt på större djup, det kan till och med vara svårt att veta om man nått botten ibland. Ska man fiska djupare än sex meter kan det då behövas en extra tyngd på linan som ett blyhagel eller en pytteliten vertikalpirk ovanför mormyskan. För att se när det nappar använder man en mjuk extratopp till pimpelspöet, en så kallad mormyskatopp. Darra med myskan! Grundtekniken för mormyska är enkel: fiska strax ovanför botten och darra med mormyskan kombinerat med långsamma höjningar och sänkningar. För regnbåge kan även en helt stilla mormyska fungera. Napp kan synas och kännas som mer eller mindre kraftiga rörelser i mormyskatoppen, ofta kan det löna sig att ha lite is i magen och vänta med mothugg tills toppen böjer ned så att man känner fisken. Ibland tar fisken myskan underifrån, exempelvis vid nersläpp och då blir linan slak: lyft pimpelspöet och kroka fisken! 60 svenskt fiske november 2013 Njut av upplevelsen! Med rätt kläder och en god matsäck blir sportlovsfisket en härlig totalupplevelse. Ta er tid att fika ordentligt under fisket då orkar man fiska längre och mer koncentrerat. Varm choklad, goda mackor och russin eller choklad ger värme och ny energi. Glöm inte heller att ta med vatten eller saft att fylla vätskedepåerna med efter krävande isborrning och snöpulsning. När det gäller kläder är det bättre att ha flera tunnare lager än bara ett tjockt lager. Då kan du lätt reglera värmen om du exempelvis går dig varm ute på isen. Det yttersta lagret kläder ska vara vind-, och gärna vattentätt. Särskilt viktiga områden på kroppen att hålla varma är händer och handleder, hals, fötter och huvud. Bra vantar, halsduk, vattentätakängor eller vinterstövlar och en varm vindtät mössa är guld värda om vädret blir lite smågrinigt. Issäkerhet Farorna med isfiske kan skilja sig mycket åt beroende på vilken is man fiskar på. I norra Sverige blir isen ofta snötäckt och närmare metertjock. Här är ofta de största riskerna att gå igenom isen där det finns strömdrag eller vindråkar. I södra Sverige blir isen tunnare och består oftare av ren is. Oavsett var i landet man isfiskar finns det några enkla säkerhetsregler att följa: 1. Minst en decimeter kärnis är ett bra mått på när isen är tillräckligt tjock för isfiske. 2. Gå inte ut på okänd is, kontrollera isen själv även om andra isfiskare befinner redan befinner sig ute på isen. 3. Ha alltid isdubbar utanpå jackan, lättillgängliga under hakan. 4. Provborra och kontrollera alltid isen under varje förflyttning. Istjockleken kan variera mycket och is kan förändras snabbt beroende på väderförändringar och ökat strömdrag. 5. Fiska flera tillsammans, då ökar säkerheten, fiska aldrig ensam på tunn is. 6. Ha med en lättillgänglig livlina. 7. Ha med reservkläder i en sluten plastpåse, en nedkyld person behöver mycket snabbt ombyte. 8. Ta aldrig risker i onödan, undvik områden med svag is vid förflyttningar även om det innebär omvägar. annons Fiskkakorna smakar milt och gott och gör det möjligt att ta tillvara även mindre abborrar. För fyra personer: Benfri filé och eventuell rom från 8-10 småabborrar. 3 ägg ½ dl ströbröd 1 dl vetemjöl 1,5 dl grädde 1 dl riven Västerbottenost 3 kryddmått timjan 1 tsk salt Peppar efter smak Eventuella finhackade färska örter, exempelvis dill 1. Filea abborren och skär filen i riktigt små bitar. Avlägsna hinnor från eventuell rom. 2. Vispa ihop ägg, grädde, mjöl, ströbröd och kryddor. Blanda i ost, fisk, och eventuell rom och örter. 3. Låt smeten svälla något medan du hettar upp en stekpanna med rapsolja och smör. 4. Stek små plättar gyllenbruna på båda sidor. 5. Servera kakorna direkt! Fiskkakorna passar exempelvis med gräddfil blandad med kaviar, kokta brytbönor med smält smör och parmesan, en sallad och ett gott bröd. Tips: stek en kaka först och provsmaka så vet du om det behövs mer salt eller peppar. >> www. sportfiskarna.se/tavling SM Gädda in alen F Med nollgradigt i luften, men stor förväntan gick starten för årets SM i gädda från startplatsen i anslutning till Sundbyholms slott vid Mälarens strand. Hela 90 lag kom till start och dryga 230 personer var anmälda. Text: Anssi Lehtevä. Foto: Anssi Lehtevä, Joel Pilot, Jerk Hot Pike Starten har gått, gasen i botten är det som gäller för att ta sig till sitt förväntade vinnarställe. Tidigt i tävlingen tog de två bröderna i lag Pilot kommandot med att redan första timmen rapportera in två gäddor som var en meter eller längre. Det var då bara för övriga lag med vinstambition att försöka öka tempot, då liverapporteringen gjorde det möjligt för lagen att hela tiden hålla koll på sin egen placering och försöka jobba sig ikapp. Trots att hela 82 lag rapporterade in fisk så stod sig Pilotbrödernas fiskar hela distansen ut och det blev Grand Slam för laget som inte figurerade i förhandssnacket som favorit. Lag Pilot registrerade in 473 cm gädda på sina fem fiskar. De hade även de två längsta individuella serierna av fisk bestående av 284 cm för Joel Pilot och 267 cm för Josef. Dessutom hade även Josef tävlingen längsta gädda på 104 cm. Ett stort grattis! Joel kommenterar tävlingen med orden att både fisket och arrangemanget var magiskt. Segern gav definitivt mersmak vad gäller tävlingsgäddfiske för dessa, som de själva anser sig vara, tävlingsamatörer. Joel berättar vidare att de hittade fisken på en träningsrunda ett par veckor innan och då med en topp fisk på hela 115 cm. Deras taktik var enkel och fick bära eller brista eftersom de var medvetna om att fisken ofta byter platser så här års beroende på väder och vind. Fisken var på plats och resten är historia. 62 svenskt fiske november 2013 Josef Pilot med tävlingen längsta gädda på 104 cm. annons Betet som tog tävlingens längsta fisk. Sportfiskarna tackar alla deltagarna, sponsorerna samt Niclas Åhrman och Andreas Liljefelt på Sportfish Masters med medhjälpareteam för en trevlig och spännande tävling. Vi ser fram emot en ny serie nästa år. Om du som medlem känner att du kan tillföra något till grenens utveckling är du välkommen att komma med synpunkter och förslag till förbättringar till [email protected] Nu återstår bara för de andra lagen i gäddfiskesvängen att börja planera för hur man ska peta ned Pilotbröderna från tronen och själva ta hem titeln nästa år!! Vi ses på pallen! Spänd väntan inför starten. Tre minuter till start. Mindre nöjda deltagare då man på väg ut missbedömde en passage mellan två prickar och gick på grund ganska hårt. Det blev fiske med elmotorn resten av dagen! Lyckligtvis skadades ingen, men humöret var aningen dämpat. ! u n a r e numer e l l u r g u fl p e r e e D b _ e n f o e k Visi s fi g u l F v a r n 7 + Pre 7 nr av Flugfiske-feber . . . . . . . . . . 553 kr Vision Deep flugrulle . . . . . . . . . . . . . 795 kr E N DA S T 549:– Totalt värde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1348 kr Du sparar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 799 kr Ditt pris 549 kr* Välj mellan storlek 5/6 eller 7/8! k r e J r e t r s e u b e B f e k s i F v a r n +3 E N DA S 15 cm/75 g T 1 6 9 :– 3 nummer av Fiskefeber . . . . . . . . . . . . 307 kr 1 st. B.J. sjunk Sumpmörten . . . . . . . . . 159 kr Totalt värde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 366 kr Du sparar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 197 kr Ditt pris 169 kr* Är du nuvarande prenumerant? kan du också välja ett eller flera av våra prenumerationserbjudanden. Vi kommer då att förlänga din prenumeration med det antal utgåvor som följer med varje erbjudande. *INGA FRAKTKOSTNADER TILLKOMMER. PRISERNA GÄLLER ENDAST PRENUMERANTER INOM SVERIGE. Beställ på www.fiskefeber.se sportfiskarnas personal Sportfiskarna huvudkontor Svartviksslingan 28, 167 39 Bromma Telefon 08-410 80 600 (växel) E-post [email protected] Fax 08-795 96 73 Generalsekreterare Stefan Nyström 08-410 80 631 Ekonomi Ullabritt Engberg 08-410 80 601 Ekonomi Berit Einebrant 08-410 80 602 Tävling Anssi Lehtevä 08-410 80 605 Projektkoordinator Joel Norlin 08-410 80 632 AD/Formgivare Knuts Conny 08-410 80 609 Kvinnors fiske Siv Jansson 08-410 80 607 Jurist Axel Henckel 08-410 80 624 EU-handläggare Christina Lindhagen 08-410 80 621 Projektledare rovfisk Lars Ljunggren 0703-18 17 45 Projektledare rovfisk Nils Ljunggren 08-410 80 623 Projektledare rovfisk Olof Engstedt 0708-87 35 14 Regionkontor Mälardalen/Stockholm Svartviksslingan 28, 167 39 Bromma 08-410 80 680 Fiskekort.se Mikael Dalman 0920-150 38 Vik. Regionchef & Fiskevårdsansvarig Tobias Fränstam 08-410 80 682 Projektledare lax Glenn Douglas 0920 -755 56 Administrativ samordnare & Fiskevårdare Viktor Söderberg 08-410 80 683 Syd/Malmö Sportfiskarna, Östra Kattarpsvägen, Pl 564, 212 91 Malmö Unga Sportfiskares Förbund Förbundsordförande Pelle Andersson 08-410 80 692 Projektledare rovfisk Micael Söderman 0498-41 00 10 Marknadschef Pär Lindberg 08-410 80 634 Informatör Bengt Olsson 08-410 80 610 Biolog Elin Ruist 031-83 44 64 Ungdomskonsulent Hans Lindqvist 08-410 80 608 Västerhavskonsulent Niclas Åberg 031-401740 Värmland Sportfiskarna, Industrileden 2, 667 32 Forshaga Fiskevårdschef Anders Karlsson 040-685 87 31 Fiskekort.se Per Göran Jönsson 040-787 21 Väst/Göteborg Sjölyckan 6, 416 55 Göteborg 031 – 40 17 40 Fiskevårdskonsulent & kanslisamordnare Per-Erik Jacobsen 031-83 44 63 Biolog Niklas Wengström 031- 83 44 64 Föreningskonsulent Henrik Helde 08-410 80 606 Chef främjande Jesper Taube 08-410 80 633 Norr/Luleå Sportfiskarna, Aurorum 2, 977 75 Luleå Biolog Markus Lundgren 031-83 44 62 Projektledare Peter Belin 08-410 80 622 Fiskevårdskonsulent Simon Jonsson 076-893 75 70 Projektkontor Gotland Sportfiskarna, Söderväg 2, 621 58 Visby Projektledare rovfisk Lars Vallin 0722-08 70 11 Storfiskregistrerare Nicka Hellenberg 08-410 80 660 Ambassadör Norrlands inland Bo-Yngve Nilsson 070-337 28 89 E-post = [email protected] annons Bokföring. Nu nästan ett nöje. e-bokföring förenklar din vardag som kassör rejält. Varje gång du loggar in till internetbanken får du automatiskt veta vilka händelser på föreningens konto som inte är bokförda. Några klick senare är du klar! Du skapar ordning och reda – och får mer tid över till det roliga. Prata om e-bokföring med din lokala bankkontakt eller gå in på vår hemsida swedbank.se/e-bokforing Prata e-bokföring med din lokala bankkontakt! Fj ä r s i n g e n Fjärsingen Svenskt Näringsliv ondgör sig över Vattenverksamhetsutredningens förslag och försöker med skrämseltaktik hävda att utredningens krav på fria vandringsvägar för fisk leder till jobbförluster och försämrad konkurrenskraft för företagen. Fjärsingen anser att Svenskt Näringsliv lever i en förgången tid och inte förstått den moderna tidens krav. Inte heller inser man de positiva värden som finns för de företag som tar ett ekologiskt ansvar och låter fiskarna simma förbi de dammar och kraftverk som ställt till skada i många herrans år. Fjärsingens råd till svenskt Näringsliv blir därför: Tänk framåt! Det förflutnas försyndelser skall återställas! Fortum har i domstol begärt att få schakta bort en hel älvfåra i Västerdalälven. Inga problem tycker Fortum eftersom åtgärden knappast grumlar älven och miljöpåverkan blir obetydlig. Fjärsingens bild är att det grumliga består i bolagets tänkande samtidigt som det obetydliga bäst beskriver Fortums miljöengagemang och kompetens inom fiskevård och biologi. Återigen har EU:s fiskeministrar misslyckats med att följa forskarnas råd när det gäller laxkvoter för Östersjön. Både Sverige och Finland, som står för de viktigaste vattendragen för laxlek, viker ner sig och går med på kvoter långt över forskarnas rekommendationer. Landsbygdsminister Eskil Erlandsson, som för övrigt anser att Sverige är världsmästare i fiskeripolitik, har åter misslyckats. Fjärsingen konstaterar att frågan om laxen i Östersjön inte ingår i ministerns mästerskap, vilket inte heller torsken gör. Fjärsingen undrar hur man kan slå sig för bröstet och kalla fisktomma hav och halvtomma laxälvar för framgångsrik politik? + Fjärsingen är Sportfiskarnas frispråkiga husdjur som gärna sticker till på aktuella händelser i fiskets värld. Vill du komma i kontakt med fjärsingen? [email protected] I nästa nummer av Svenskt Fiske Storfiskåret 2013 Så fixar du båten Det blev många svenska rekord och många storfiskar. Vi sammanfattar året då bland annat ett nytt rekord på hälleflundra noterades; 111 kilo!. Team Isola från Kungsbacka har låtit tala om sig i havsfiske. Här bjuder vi på en initierad artikel om hur man på bästa sätt rustar en båt för havsfiske och trolling i nordiska vatten. ri a u r b e f 0 2 t n ru I din brevlåda Öringen – en variabel fisk Fisket efter öring är populärt och förekommer i alla delar av landet, från fjäll till hav, i bäck, älv och å. Vi bjuder på biologiska fakta om en art som engagerar. Upptäck fler svenska naturupplevelser på Inatur.se Gratis för barn! Pris fr 60:-/dygn Drömfiske i Malingsbo-Kloten Fiska naturskönt i hjärtat av Bergslagen, endast 2 timmar från Stockholm. Abborre, gädda och även naturligt bestånd av öring och inplanterad regnbåge finns i vattnen. Fiskekort finns att köpa för både naturvatten och put & take vatten. Säsong: hela året. Pris 2 800:-/pers Isfiske efter storröding i Lappland Upplev ett spännande fiskeäventyr i exklusiva rödingsvatten hos Abborrträsk Natursafari i Lapplands vildmark. 2-dagars isfiske, fiskeutrustning, lokala transporter, skön samvaro vid lägerelden och övernattning i kåta ingår, min 2 pers. Säsong: nov-april. Pris 210:-/dygn Fiskeparadis i Småland Hos Risebo Fritid får ni tillgång till ett 20-tal sjöar med god tillgång av bl a regnbåge. Två sjöar är reserverade för enbart flugfiske och det finns vatten för vanligt kastspö, mete, spinn- och flugfiske. Barn upp till 11 år fiskar gratis. Säsong: hela året. Fiskepaket och f iskekort i hela Sverige 0771-78 72 00 www.inatur.se facebook.com/inatur.sverige Sveaskogs fiskekort Tusen möjligheter twitter.com/inatur inatur.se/googleplus Sveaskogs olika fiskekort runt om i landet erbjuder spännande och varierat fiske för alla smaker. Köp fiskekort på Inatur.se eller hos våra lokala återförsäljare. Sveaskogs kundcenter 0771-787 100 Posttidning B Avs: Sportskarna Svartviksslingan 28 167 39 Bromma ng B na ngan 28 mma R ORDER ÖV E L ER L GÄ LEVERANSER A . BB Nytt lägre pris. FRI RETUR RONOR INO 0K M 50 SUNDRIDGE MK7 1.195:- FRI T K A R F GE. GRYMT S NA ERI SV Ca-pris 1.699:- SUPER CROSSFLOW 2.489:Nytt lägre pris. Ca-pris 2.995:- “Hjälp oss hitta bästa pris! Tipsa på [email protected]” NU 399 :- VÄRMESTÖVEL IGLOO SAVAGE GEAR-KALSINGAR 189:- Nytt lägre pris. 2-pack. Nytt lägre pris. Ca-pris 599:- Ca-pris 299:- NU 698:- REVO TORO NACL 50/51 1.999:- BERKLEY FIRELINE 149:- MORA EASY 200 MM Nytt lägre pris. 110 m. Nytt lägre pris. Nytt lägre pris. Ca-pris 2.999:- Ca-pris 269:- Ca-pris 999:- SG FOLDING LANDING NET L 329:- BFT DRIVANKARE BETESHINK ABU 189:- Nytt lägre pris. Nytt lägre pris. Nytt lägre pris. Ca-pris 499:- Ca-pris 425:- Ca-pris 249:- NU 295:- www.dogger.se kundtjänst 0176-148 89