Micke ”Mike Pike” Puhakka - Logga in

En medlemstidning från Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund 5/2013
På fisketur med
a
k
k
a
h
u
P
”
e
ik
P
e
ik
”M
e
k
ic
M
+
Isfiske på Gullmarsfjorden Knaggrockan den optimala isfiskepulkan
Nya Prylar i Sportfiskarnas Webbutik
Fler tips på www.sportfiskarna.se/butiken
Ge fan i våra vatten
Flexfit keps
250kr
125 kr
SPORTFISKARNAS NYA
FLYTVÄST!
350 kr
Sportfiskarna t-shirt
Sporfiskarna mössa
129 kr
99 kr
Ge fan i våra vatten
BUFF
NYHET
HANDBYGGD RoNo TAIL
300 kr
NY T-SHIRT MED C&R-LOGGA!
150 kr
LÅNGÄRMAD TRÖJA
200 kr
– överskottet går till fiskevård!
Fler tuffa Ge fan i våra vattenprodukter hittar du på
www.sportfiskarna.se/butiken
Ge fan i våra vatten
MÄTDEKAL 140CM
100 kr
NY KEPS MED C&R-LOGGA!
250 kr
Sticker
160 x 80mm. Två-pack.
60 kr
innehåll
utges av
Sportfiskarna – Sveriges Sportfiske- och
Fiskevårdsförbund
Ansvarig utgivare
Stefan Nyström
Redaktör
Benny Lindgren
0730 - 36 11 00
[email protected]
Knaggrockan
Sidan 36
– ett offer för överfisket
Annonser
Anssi Lehtevä
08-410 80 605
[email protected]
14
Annonsmanus för nummer 1/2014 skall
vara oss tillhanda senast den 7/1 2014.
[email protected]
18
6
På fisketur med
Micke Puhakka
Isfiske på
Gullmarsfjorden
Påverkas fisken
av p-piller?
Hur resonerar en expert på
gösfiske när det blir dags för ismete. Svenskt Fiske följde med
en fiskeguide ut på isen för att
lära sig konster och knep.
I mellersta Bohuslän ligger
tröskelfjorden Gullmaren. I
dess inre delar träffas vintertid
artjägare för att fånga vanliga
och ovanliga fiskar. Svenskt
Fiske var på plats en vinterdag
med goda isförhållanden.
Vet du att fiskars reproduktionsförmåga kan slås ut om
de exponeras för p-piller? Två
tjejer redovisar sin kunskap
från ett projektarbete i skolan.
Formgivning
Knuts Conny
Omslagsfoto:
Pär Lindberg
Utgivningsplan 2014
Februari, april, juni, september
och november.
Tryck
V-TAB Vimmerby
35Fiskekrysset
62Tävling
Svenskt Fiske välkomnar bidrag i form av
artiklar och foton från läsekretsen.
42Storfiskregistret
65Personal
TS-kontrollerad upplaga 2012 var 27 700.
22 Fiskens värld
46 Gran Canaria
66Fjärsingen
ISSN 1652-7194
24 Fiskevård & fiskeglädje
50Pangasius
32Fisqe
54 Ungdom
5Ledaren
10
Den optimala isfiskepulkan
Miljömärkt trycksak
341189
Adressändring
Kontonummer
Du kan också adressändra själv på
Tävlingssanktioneringar och övrigt
BG 166-1222
PG 45 07 14-1
Hör av dig till oss på adressen
[email protected] med din nya adress så att
du får Svenskt Fiske till din nya brevlåda.
www.sportfiskarna.se
Har du tappat ditt medlemskort?
Kontakta Sportfiskarna så skickar vi dig ett nytt:
[email protected]
eller 08 - 410 80 600
För övriga medlemsärenden
Medlemsavgifter klubbar & individuella
BG 5657-9253
PG 412 57 03-1
Sportfiskarnas Fiskevårdsfond
Plusgiro 89 98 43-7
För övriga medlemsärenden
08 - 410 80 600
eller e-posta till [email protected]
Ledaren
Framgång på fältet
Att vara ordförande i Sportfiskarna är bland det mest stimulerande
man kan tänka sig – om man brinner för fiskevård, bättre vattenmiljöer och, förstås, för fiske!
Det är visserligen inte alltid roligt, som när man tvingas konstatera att EU än en gång som härom veckan bortsåg från forskarnas
rekommendationer och beslutade om högre fiskekvoter för Östersjön.
Enligt uppgift får dock den svenske ministern godkänt denna gång.
Tillsammans med sin finske kollega lär han ha stått upp för forskarnas rekommendationer, innebärande en kraftig minskning av uttaget av vildlax i Östersjön.
Eller som kungen, en sann vän av fiskevård, flera gånger uttalat: vad
skall man med forskarrekommendationer till om man än ändå inte
lyssnar på vad forskarna säger att bestånden tål.
Joakim Ollén, Loris Cwyl ordförande Säfveåns flugfiskesällskap samt Per-Eric
Jacobsen, regionkontor Väst. Vid invigningen av omlöpet i Säveån
Sorgligt att en majoritet av EUs beslutsfattare inte kommit till samma insikt om att forskarnas uppgift är att tala om vad som är möjligt
att beskatta utan att äventyra arternas livskraftiga överlevnad. Om
man skall avvika från rekommendationerna bör det ju vara åt andra
hållet, det vill säga med lägre uttag än den maxgräns som anges. En
sådan politik hade sannolikt lett till att vi snabbare kunnat få ett mer
lönsamt havsfiske, på ett hållbart sätt!
Att just grunda vårt arbete på kunskap och vetenskapliga rön – inte
bara tycka – är en av våra viktiga styrkor i förbundet!
Men tillbaka till några exempel på verkligt roliga och inspirerande
händelser som en förbundsordförande kan få vara med om!
För några veckor sedan kröntes ett flera decennier långt arbete med
att förlänga uppvandringsmöjligheterna i Säveån på västkusten med
en stor triumf. Ett omlöp vid Hedefors invigdes! Och detta omlöp
är inte vilken liten fiskväg som helst. Den ”imponerande” vägg på
tio meters fallhöjd som det nu drygt 50 år gamla kraftverket har
skapat, passeras nu av en läckert ringlande vattenväg, där inte bara
lax och öring utan också många andra arter kan binda ihop det människan har söndrat. För den värdefulla Säveålaxen blir reproduktionsområdena nästan fördubblade av denna åtgärd!
Behöver jag påpeka att generationer av sportfiskare och våra lokala
klubbar har varit pådrivande och genom sina insatser möjliggjort
detta enorma naturvårdsprojekt… Stoltheten över kraften i vårt
förbund tränger sig på.
Någon vecka senare fick jag vid Kalmar dämme uppleva en ceremoni med anledning av att Kalmar beslutat tilldela Sportfiskarna årets
miljöpris. Motiveringen är de stora insatser vi gjort för att etablera
gäddfabriker längs Östersjöns kust, inte minst betydelsefullt i trakterna kring Kalmar där sundet har präglats av en påfallande brist
på både abborre och gädda under nu ett par decennier. Genom vår
projektledare Olof Engstedt har vi åstadkommit en koppling mellan
praktisk fiske- och vattenvård och forskning på hög nivå.
Ytterligare en vecka senare var det dags för besök på Sydkusten,
Nybroån närmare bestämt, och invigning av en ny fiskräknare av
teknologisk toppklass. Här, liksom vid Hedefors, var det landshövdingen som invigde och fördelen med det är att insikten sprider
sig upp till ledningarna hos våra regionala miljöförvaltningar om
fiske- och vattenvård!
Det är lika roligt varje gång man inför press och företrädare för stat
och kommunen får beskriva den enorma betydelsen som fiskevård
och vattenvård har för skyddet av vår miljö. Att i det sammanhanget
få berätta om de 900 000 (!) dagar av ideellt arbete som sportfiskare i hela landet investerar i att skapa bättre förhållanden är ytterst
tillfredsställande!
Och så till sist men inte minst: höstlovssatsningen på ungdomsfiske!
Själv fick jag uppleva entusiastiska ungdomar vid Björkadammen i
Skåne som både fick chansen att träna på flugkastandets konst och
att försöka locka regnbågarna till hugg. Och så den obetalbara minen hos en av dessa ungdomar när fisken tar flugan och den första
flugfiskefångade fisken har landats. Den som blir mest fångad är
säkert den unge lyckosamme fiskaren och vi har blivit ännu en i
skaran av sportfiskare – för livet!
Joakim Ollén
Förbundsordförande
på fisketur med micke puhakka
På fisketur med
Micke ”Mike Pike” Puhakka
Micke är en välkänd fiskeprofil och en skicklig fiskare som inte
stoppas av motgångar som dåligt väder. Han är hjälpsam och
hans glada humör piggar upp även om fisket är motigt. Det
brukar inte ta lång stund innan han knäckt koden för dagen.
Man blir glad när man är i Mickes sällskap!
Text: Pär Lindberg Foto: Pär Lindberg
l Puhakka
Namn: Mikae
år
4
Ålder: 4
några break.
uide
0 talet med
8
:
n
Yrke: Fiskeg
da
se
a
rtfiskarn
Medlem i Spo
M
icke och jag har varit
kompisar sedan tiden
jag jobbade på Berras
Sportfiske i början av nittiotalet.
När Micke en gång för många år
sedan skulle starta sin fiskeguidning ringde han mig och frågade
om råd och om jag trodde på idén.
Det gjorde jag och sa att han skulle
bli en utmärkt fiskeguide. Han har
nu arbetat som guide sedan 1998.
Förra vintern ringde Micke och
frågade om jag ville hänga med på
ett ismetepass efter gös. Vi bestämde direkt ett datum mitt i veckan
då fisketrycket var lite lägre i sjön
som vi skulle fiska.
När vi träffas en tidig marsmorgon i Kungsängen är det fortfarande mörkt. På tomten utanför
hans hus står den stora guidebåten
inbäddad i en presenning. Det är en
Silver Eagle på 6,3 meter och i garaget står den lilla guidebåten, en
Quintrex 385. Bilen står på gatan.
6
Här förstår man vad som prioriteras högst!
Denna dag var det dock ismete på temat, båtarna lämnades
hemma. Vi hade ett par timmars
bilresa framför oss.
Gös är en favoritfisk för oss
båda. Min erfarenhet av att ismeta
gös är begränsad, medan Micke
har stor erfarenhet. Han berättar
att isen är stabil och säker på sjön
som vi ska fiska.
Isen var hela 60 cm tjock, vilket mer än väl bär en bil. Själv
har jag aldrig kört på en sjö, men
litar på Micke. Det är terränglagen som gäller på en frusen sjö,
men man ska självklart iaktta extremt stor försiktighet innan man
ger sig ut med bilen på isen. Om
Trafikverket har gjort iordning en
isväg gäller försäkringen, men om
man åker ut utanför av Trafikverket iordningställd isväg gäller inte
de flesta bilförsäkringar om olyckan skulle vara framme.
svenskt fiske november 2013
Praktisk när man kan ta bilen ut på sjön men var mycket noga med
att kolla att isen bär innan du ger dig ut på isen och att det är tillåtet.
Vid det här tillfället var isen cirka 60 cm tjock.
Vi hinner med att småprata en hel
del under resan. Micke berättar
hur kul det är att ha blivit pappa
för ett par år sedan. Det har givit honom ett nytt perspektiv på
tillvaron och livet en större innebörd. Trots papparollen och den
tid det kräver guidar han mycket.
Det blir gäddfiske i Mälaren och
en del i skärgården. Gösguidning
är också populärt och under våren tar han sina kunder på lax-
trolling. Det händer att kunderna
får kämpa med upp till fem laxar
på en dag i Mickes båt, utanför
Singö. Micke tar också gärna sina
kunder på ismete efter gädda eller
gös. Det har blivit en populär guideform med fokus på det sociala.
Man kan snacka och grilla korv
på isen och rätt vad det är så nappar det och någon av kunderna får
rusa iväg och ta fisken.
Vi närmar oss sjön
Efter att ha köpt några smarriga
mackor närmar vi oss sjön. Micke
sa att det bara var att köra ut på
isen. Jag gjorde som han sa. Ännu
konstigare kändes det när han tog
fram sin GPS och vevade ner sidrutan och förde ut antennen i det fria.
Micke hade flera göspositioner från
i somras som han vile lokalisera.
Vi kryssade oss ut på sjön. Till slut
fann vi en plats som Micke trodde
på. Efter att ha lodat djupet (med
sina husnycklar som tyngd…) i
några hål var han nöjd. Vi satte ut
våra ismetedon med femton meters mellanrum. Micke berättar
att det var mycket viktigt att sätta
mörtarna, som vi hade som agn, på
rätt djup. Cirka 4,8 meter skulle
det vara, fast djupet till botten var
mellan 8-14 meter. Gösen gick pelagiskt i mellanvattnet. I alla fall de
stora som var på jakt.
8 frågor!
Favoritsportfisk?
Jag gillar lax, gädda, abborre och
gös för att nämna några.
Roligaste sportfiskemetod?
Oj, allt har sin charm! Jag gillar
dock huggen, så spinnfiske och
jiggfiske slår det mesta.
Godaste matfisk?
Abborre.
Bästa fiskeminne/största fisk?
En nilabborre på grymma 59 kg
från Lake Nasser i Egypten!
Mickes drömfisk.
En nilabborre på 59kg!
Micke leder oss till rätt göspositioner med sin medhavda
GPS där han hade flera hot
spots inlagda.
Modigt att loda med sina
husnycklar, eller vad tycker ni?
Gösen är känslig för motstånd när
den tar mörten, berättar Micke.
Han har gjort en specialkonstruktion på sina vippor med rostfri
tråd så att linan kan glida av med
minimalt motstånd när gösen tar
betet. När gösen tagit går den i
väg med mörten och sväljer långsamt. Man måste vänta ganska
länge med mothugg annars missar
man gösen.
Korvgrillning
och utrustning
När alla spön var utsatta kurrade
det i magen. Micke tog fram grillen. Vi väntade en stund på att
glöden skulle bli klar när en vippa
Det gäller att ha rejäla pulkor när man skall ut på ismete.
Ismetespön, ismetedon, grov borr, mörthink mm väger en
hel del så pulkan är en viktig del i utrustningen.
Varför är du medlem
i Sportfiskarna?
Sportfiskarna gör ett jättebra
jobb. Som organisation får de mer
tyngd i frågor som vattenkraften,
strandskydd, fiskevård och annat
hos högre instanser som regeringen. Om Sportfiskarna kan påverka
problemen runt Östersjön så kanske även regeringen försöker att
påverka miljö- och fiskebovarna
på andra sidan Östersjön. Många
medlemmar i Sportfiskarna ger
mer tyngd, så ett medlemskap
borde vara en självklarhet för
alla sportfiskare!
Vad tycker du att Sportfiskarna
borde arbeta mer med?
Frågor om fångstbegränsningar
både vad gäller antal fisk i baljan,
minimi- och maximimått (fönsteruttag) på olika fiskarter är bra.
Vissa minimimått är patetiska
anser jag, som med torsk på sina
fjuttiga 38 cm. Nät är en annan
sak som Sportfiskarna borde
motarbeta ännu mer.
Vilket projekt som Sportfiskarna drivit/driver tycker du är
viktigast ur ditt perspektiv?
Sportfiskarnas rovfiskprojek på
ostkusten är viktigt samt den nystartade fonden för Östersjölaxen.
Vilket eget planerade fiske ligger närmast framför dig?
Jag ser fram mot höstens spinnfiske efter gädda samt det pelagiska gösfisket. Det ska även bli
kul att komma ut på lite ismete i
vinter igen.
svenskt fiske november 2013
7
på fisketur med micke puhakka
Micke har gjort en specialkonstruktion av två
rostfria trådar som linutlösare. Med den så
kan han justera så att linöglan löser ut mjukt
vid gösnapp utan att gösen känner motstånd.
Micke med en riktigt fin ismetegös i bästa kondition.
I väntan på napp i solnedgången som brukar vara en bra huggperiod.
Rullen matade försiktigt ut lina...
plötsligt löste ut. Vi sprang dit,
men det var ett falsknapp. Ner
med mörten igen och tillbaka till
grillen. Efter två bratwurstar i pitabröd med Johnnys senap var vi
mätta och belåtna.
Fisket var lite segt, men Micke
sa att det bara var att hålla ut.
Gösen nappar oftast i kortare
huggperioder.
Medan vi väntar berättar Micke
om utrustningen. Det är viktigt att
ha en rulle som släpper linan utan
motstånd samt att spöet är mjukt
och följsamt för att utjämna gösens
knyckar. Spöet som ska vara cirka
120 cm långt måste ändå ha en viss
ryggrad för krokningen då gösen
har en ganska hård mun. Krokarna
ska vara relativt små och i storlek
6 eller 4. Som tafs brukar Micke
köra med 0,40 mm flurocarbon.
Både Micke och jag har fina ismetedon eller spöhållare som man
8
också kan kalla dem för, men skillnaden är att Micke har en separat
vippa gjord av makrolon som står
bredvid medan min sitter på spöet. Det visade sig att Mickes variant var bättre för känsliga gösar.
Första nappet
Efter en timmes väntan pinglade
det till på ett av Mickes don. Vi
sprang fram, men de sista metrarna smög vi för att inte skrämma
gösen. Rullen matade försiktigt ut
lina och vi väntade en stund innan
Micke tog tag i spöet och krokade
fisken. Det blev en rejäl böj och
Micke upplyste om att det här
var en fin gös. Det hade jag redan
konstaterat. Efter några minuters
såg vi en rejäl gös skymta nere i
ishålet. Micke stack vant ner sin
hand och drog upp gösen. Det var
en fin gös på dryga tre kilo som
snabbt krokades av och fick simma
svenskt fiske november 2013
tillbaka. Micke fiskar helst inte om
det är allt för många minusgrader
ute. Då kan det vara svårt med att
återutsätta gösen då risken finns
att hornhinnorna fryser till.
kade vi bara på våra ismetepulkor
på dragkroken och körde vidare
till nästa bra GPS-position han
tidigare sparat. Ut med grejorna
igen…
Rätt djup
Efter en stund får Micke ytterligare en gös på ett par kilo. Den
behåller vi som matfisk. Gösen är
en av de godaste matfiskarna, men
vi väljer alltid gösar under tre kilo.
De större är viktiga för gösens
fortplantning. En gös på 1,5 kilo
till 2,5 kilo ger mjällare filéer som
smakar delikat.
För mig nappar det inte alls.
Micke frågade om jag satt ner
mörtarna på rätt djup. Jag blev
dock osäker då jag inte ens hade
haft ett pet på mina mörtar. Vi bestämmer oss efter en stund utan
napp att göra en förflyttning. Eftersom vi hade bilen med oss ha-
Praktgös
Det är lite trögt ett par timmar,
men när det börjar gå mot skymning nappar det igen. Typisk så var
det på Mickes spö. Den här gången
böjer sig spöet ännu mer och efter
en tuff kamp kommer det upp en
gös på knappa fem kilo. Det är
ingen rekordfisk, men ett riktigt
praktexemplar. Den vackra gösen
krokas försiktigt av, vägs och får
snart glida tillbaka genom ishålet.
Micke var glad över sina fina gösar
och jag var glad över att ha fått fina
bilder, fast en gös kunde jag ju ha
fått i alla fall.
När vi drar upp mörtarna för
att fara hem så kontrollmäter
Micke har sina vippor av makrolon på en speciell platta tillverkad av
en skärbräda och ett rör. På så vis kan han få vippan maximalt rörlig
så att den släpper ut linan vid napp utan motstånd.
Ge inte upp bara för att solen håller på att gå ner. Bästa huggperioden
brukar vara precis i skymningen även under vintern.
Micke djupet på mina mörtar.
Han får det till 5,5 meter. Vi har
alltså haft våra mörtar på olika
djup under dagen och det är troligen detta som gjort att det inte
nappat för mig. Gösen vill se byten
underifrån och är det på samma
djup eller under gösen kommer
den troligen inte att ta den.
Gör gärna som Micke, sätt tillbaka alla större gösar om möjligt
men behåll gärna någon matgös kring ett par kilo eller så.
Stora gösar har bra gener och är viktiga för fortplantningen.
Mickes bästa ismetetips:
•
•
På vägen fortsätter vi att prata
med varandra. Mest handlar det
om fiske. Jag konstaterar att det är
få som har lika bred fiskerfarenhet
som Micke och dessutom lyckats
få stora fiskar i så många arter som
han. Som fiskeguide är Micke den
bästa tänkbara. Genom en kombination av vänlig personlighet,
hjälpsamhet och stort fiskekunnande är han en bra fiskeguide.Vill
ni själva pröva på ett ismetepass
eller annat fiske med guide kan jag
varmt rekommendera Micke!
•
•
•
•
•
Ismetar du gös så ska du vänta längre. Gösen
rör sig mer än gäddan så man kan vänta in
dem om man vet att platsen är bra.
Byt bete då och då så att du har en fräsch
mört.
Rensa hålen från isskorpan så att linan kan
löpa ut vid napp.
Fiska inte för kallt då fisken får frysskador,
samt nappar sämre.
Var rädd om fisken, förbered med kroklossare,
kamera, våg före fisket; allt bör man ha på sig
när man krokar fisken.
Våga prova olika vatten och fiskedjup tills du
hittar rätt.
Vänta inte för länge med mothugg, hellre
lite för snabbt mothugg än att fisken hinner
svälja betesfisken. Vid gösfiske måste man
dock vänta lite längre.
•
•
•
•
•
•
•
Speciellt på första och sista isarna, se till att
ha ispik för att känna av isen, samt ha isdubbarna på dig. Var försiktig!
Studera sjökortet över sjön noga för att lokalisera tänkbara fiskeplatser.
Fiska med nylonlina på rullen, flätlinan kan
frysa om det är minusgrader.
Välj multiplikatorrulle före en haspelrulle,
bättre koll då.
Prova gärna runt uddar och grynnor eller mitt i
sjön där man kan överraskas av ett bra fiske.
Spring inte ända fram till hålet vid napp,
smyg fram den sista biten.
Återutsätt gärna fiskarna om du får flera och
speciellt de stora gösarna och gäddorna. En
matfisk är ok att ta hem ibland.
svenskt fiske november 2013
9
ismetespulka
Den optimala isfiskepulkan
–finns den?
Text: Henrik Helde Foto: Henrik Helde och Olof Engstedt
Det stundande ismetet efter gädda och gös är en materialsport som skiljer sig lite från
båtfisket. Den ofta höga vikten och volymen på utrustningen gör det svårt att ta sig ut med en
ryggsäck på isarna. Det är tung borr, många spön, beten för en hel dags fiske, mat och kaffe.
Gärna bör man även lägga till kastlina, extra kläder och annan säkerhetsutrustning. Genom att
bygga en egen isfiskepulka så reder man enkelt bot på transportproblemen kring isfisket. Här
hoppas jag kunna ge dig några tips och idéer på vägen.
10
svenskt fiske november 2013
Personligen tycker jag inte, av säkerhetsskäl,
om att gå på tidiga isar med en tung ryggsäck och händerna fulla. Att kunna packa allt
i en pulka som glider lätt på både is och snö
är en god investering om man tänker satsa
på ismetet. Det behöver dock inte vara en så
stor investering i pengar om man tar lite av
sin egen tid och drar på sig snickarbyxorna.
Det här är inte menat som ett facit på den
perfekta pulkan, det finns troligen lika
mycket viljor och krav som det finns fiskare.
Jag hoppas helt enkelt kunna sporra dig till
att skapa din egen isfiskeracer.
Koncept: Inga skruvar
eller hål i pulkan!
Genom att låta pulkan vara fri från borrhål,
skruvar och spöhållare kan den användas
till annat än ismete och, om ni är flera som
väljer samma pulkmodell, går det att stapla
flera pulkor i varandra så de får plats i bilens
baklucka.
Material val
Pulka:
Pulkan i denna artikel är inhandlad på en
sportfiskebutik och är en brukspulka i tjock
plast som är mjuk för att inte spricka. Bredden på pulkan är avgörande både för stabilitet och bärighet när snön ligger tjock. Mindre
ismetespulkor byggs ofta på miniskidor som
har en tendens att skära ner i snön när de är
tungt lastade.
Genom att inte skruva fast spöhållare direkt i pulkan så har
den kvar alla andra tänkbara användningsområden, som att
köra in ved. (och barn)
Har man tid över kan man alltid göra egna vippor.
Förvaringsback:
Förvaringsbacken som också bär spöhållarna
är nyckeln till denna pulka. Se över vad du
har för utrustning som skall med på fisket
och välj back efter behov. Har du en motorborr kanske du får välja en mindre back för
att borren ska få plats. Man tar med fördel
en tålig låda som har ett bra lock. Att kunna
förvara kläder och kamera i en fuktskyddad
miljö är värt massor en regnig dag på isen.
Spöhållare:
Det går självklart att köpa färdiga spöhållare
och skruva fast på backen. Att göra sina egna
av avloppsrör är dock billigare och ger större
möjlighet att anpassa för eget behov. Två
meter avloppsrör på Biltema kostar en dryg
50-lapp och räcker till cirka sex spöhållare.
svenskt fiske november 2013
11
ismetespulka
5 till verkningstips
1.
Billigt och snyggt
Se till att köpa avloppsrör med rätt diameter för dina spön och kapa
till önskad längd, slipa kanterna med sandpapper.
4.
Stopskruv ger höjd på spöna
Spöhållarna sitter skruvade direkt i regeln med träskruv. Den övre infästningen är gjord så att skruven tillåter spöet att gå i hållaren medan
den nedre har försetts med en lång skuv som förhidrar att spöet går
igenom, vilket gör att det krånglar mindre när man lyfter spöt.
2.
Stabilit
För att spöhållarna skall sitta stabilt i den ganska mjuka plastbacken så fäster man först reglar både uppe och nere. Dessa fästes
med genomgående skruv med mutter och bricka. När du tillverkar
reglarna så märk upp innan var spöhållarna skall sitta och anpassa
sedan reglarnas fästpunkter efter detta.
3.
5.
praktisk förvaring
Spöhållarna kan med fördel användas för att hålla annan
utrustning på plats.
Bricka för att inte spricka
Se till att förborra både plasten och regeln samt använda brickor i
båda ändar så minskar risken att något går sönder när du monterar.
12
svenskt fiske november 2013
Olika behov
Vad behöver du ha med dig på fisket? Välj pulka,
förvaringsback och annan utrustning efter dina
behov. Byt ut det ofta korta dragsnöret mot ett
lastband som är långt nog för att bekvämt kunna
läggas över axlarna när du ska dra långt.
svenskt fiske november 2013
13
i s f i s k e p å g u l l m a r s f jo r d e n
Kalla vintrar lägger sig ofta isen i Gullmarsfjordens inre delar i mellersta Bohuslän. Då bjuds på spännande fiske och oväntade napp.
Isfiske på Gullmarsfjorden
De senaste årens vargavintrar har gjort att isen lagt sig på väderskyddade Gullmarsfjorden.
Många har prövat lyckan och fångsterna har varit minst sagt häftiga.
Text: Markus Lundgren Foto: Markus Lundgren och Joacim Näslund
D
en vackra Gullmarsfjorden är ett kärt
tillhåll för många svenska havsfiskare.
Fjorden är en sprickbildning mellan
det i söder utbredda gnejsberget och den bohuslänska graniten i norr. Dessutom är den
något så ovanligt som en tröskelfjord, vilket
innebär att den har en mynning som ligger
grundare än fjordens inre delar. Detta ger
fjorden unika förutsättningar med salt, tungt
Atlantvatten som lägger sig i fjordens djupare
delar.
För den artjagande sportfiskaren är Gullmarsfjorden välkänd. Vintertid är fisket lite
trögare efter vissa arter, men man har å andra sidan lite extra chans på arter som av olika
anledningar är lite svårtrugade sommartid och
en stor charm med isfisket är givetvis den oerhörda precisionen i fisket.
14
svenskt fiske november 2013
Något som verkligen exploderade den gångna vintern var fisket
efter klorocka. Artjägare reste från hela södra Sverige när rapporterna började komma in. Den långsamma lilla rockan,
som är vanligt förekommande längs med stora delar av den
svenska västkusten, kunde man nu rikta fisket efter på djupa
mjukbottnar och med ett stillaliggande bottenmete.
Ett fiske för alla
Gullmarsfjordens skyddade läge har gjort att delar av fjorden, som Färlevfjorden, Saltkällefjorden och Gullmarsvik
inte sällan fryser till. Särskilt Gullmarsvik är ett populärt
område och vintertid är det fisket efter sill, vitling och sandskädda som lockar folk. Historiskt sett har koljan starkt
bidragit till att höja Gullmarsfjordens status bland
sportfiskare, men man får tyvärr gå ända tillbaka
till 1997 för att hitta en storfisk i Sportfiskarnas
Storfiskregister från de gamla klassiska områdena
kring Holma och Bornöarna. Numera fångas
endast enstaka små koljor som bifångster och
det är många som anser att koljan försvann när
man intensifierade räktrålningen i fjorden i
slutet av 1990-talet.
Koljan är idag tillsammans med torsk och
bleka fredad hela året i Gullmarsfjorden, men
för sportfiskaren finns det stora möjligheter
till ett spännande fiske efter intressanta arter.
Något som tydligt motbevisats är tanken om
att berggylta och blågylta på något sätt försvinner och inte hugger under vintern. Nog för att
det kan vara trögt jämfört med de magiska
stunder en Gullmarsfjord i sommarskrud kan
erbjuda, men hittar man rätt utanför de branta
klippväggarna kan man få uppleva ett otroligt
häftigt isfiske efter dessa stridbara arter som
idag är fjordens signum. Räkagnade tackel presenterade på hårdbotten kring 8-30 meter är
det som gäller och som bifångster får man ofta
glyskolja. Den gångna vintern togs det berggylta på över 1,8 kilo!
Fisket efter gyltorna kan kombineras med
jakten på en av artjägarnas drömfiskar – paddtorsken. I sin uppsyn påminner den mest om
ett stort chokladbrunt grodyngel, men har
skänkt många sportfiskare en glädjestund.
Precis som under sommarfisket tas paddtorsken ofta vid gyltafiske på steniga bottnar, men
med den precision isfisket ger har många framgångsrikt jagat den lilla torsksläktingen på de
mest steniga och svårfiskade bottnarna.
Både blågylta och berggylta hör till de arter
som mest förknippas
med sommarens fiske,
men vintertid påträffas
dessa ofta efter djupbranter i fjordarna.
Ibland biter paddtorsken i betet.
svenskt fiske november 2013
15
i s f i s k e p å g u l l m a r s f jo r d e n
Isfiske kräver alltid att säkerhetsfrågorna ges
största möjliga uppmärksamhet, inte minst
på havsisar som snabbt kan brytas sönder av
strömmar. Flytoverall, isdubbar, livlina och
isbill är ett måste.
16
svenskt fiske november 2013
Rockafeber
När fångsterna av klorocka redan vintern 2012
började rapporteras in blev det fart på artjägarna och den gångna vintern var det stundtals
mycket folk i exempelvis Saltkällefjorden och
Gullmarsvik. Fisket har mestadels bedrivits på
25-60 meters djup med den typ av ismetespön
kring fyra fot man ofta använder vid fisket efter gädda. Flätlina är givetvis en stor fördel vid
djupare fiske. Nackdelen kan vara att flätlinan
fryser och blir väldigt stel vid minusgrader,
men med en tunn flätlina på en liten haspelrulle tycker jag själv att några minusgrader
aldrig är några problem.
Ett glidande bottenmete med fiskstrimlor liggandes på botten har varit mest gångbart, men
även räka har fungerat som agn. Roligast är att
använda angeldonsvippor med bjällror som
nappindikatorer. Bottenmetet kan då läggas
helt på botten, och det glidande tacklet gör att
en rockas dragningar ofta syns som en långsam
bockning av vippan, till skillnad från exempelvis sandskäddans eller vitlingens mer ettriga,
darrande hugg. Rockan är ingen vildsint kombattant utan istället omisskännligt tung, oftast
utan en enda knyck under fajten.
Som bifångster vid rockafisket har vi den
gångna vintern fått en salig blandning arter,
bland annat vitlinglyra, havsöring, makrill,
skrubbskädda, gråsej och rötsimpa. Två små
guldlaxar fångades inne i Gullmarsvik, en
bergvar togs för några år sedan och enstaka
lerskäddor fångas emellanåt. Närmre land kan
randig sjökock tillhöra fångsterna.
Klorockan hittar man vanligtvis på 25- 60 meters djup.
Går man upp till krokstorlek 1 eller 1/0 och
ett lite större agn slipper man påhälsning av
de allra värsta agntjuvarna, som små vitlingar
och sandskäddor. Åt pirålen finns dock inte
mycket att göra då den är effektiv på att rensa
krokarna och endast efterlämnar ett slempaket
modell större. Man bör därför kontrollera agnet med jämna mellanrum, även om man inte
haft några hugg.
Tips, trix och säkerhetstänk
Det finns en del praktiska detaljer som gör saker och ting lite enklare. Ett enkelt vindskydd
kan tillverkas på olika sätt och gör stor skillnad
på humöret en bister vinterdag på havet, det
kan jag lova. En grill gör livet än mer behagligt.
Vid allt isfiske har jag en liten väska med
allt väsentligt i – kroklossare, våg, vägpåse,
tumstock och kamera – så att man vid en intressant fångst snabbt har allt tillgängligt. För
de små rockorna visade sig ett hopfällbart sittunderlag bli en utmärkt avkrokningsmatta. Vid
isfiske i minusgrader bör man dock kroka av
fisken direkt i hålet, då fiskens slemskikt fryser
oerhört snabbt. Ögonen är särskilt känsliga.
Vid minusgrader är det rena mardrömmen
om agnet börjar frysa. En kylbox, där kylklampar bytts ut mot flaskor med varmvatten, håller både agn och fika på rätt sida fryspunkten.
Räkor och fiskstrimlor klipper jag alltid upp i
lämpliga storlekar innan fisket.
Isfisket på Gullmarfjorden är oerhört charmigt och erbjuder ofta storslagna vyer man
kanske inte är van vid. Både falk och havsörn
patrullerar de lodräta klippväggarna och jag
har haft nöjet att se bägge under samma dag.
Samtidigt är sportfisket på havsisarna lurigare
än mycket annat. Strömmar kan vända, varmare bottenvatten kan komma upp och på bara
några timmar eller dagar kan isar försvagas eller helt gå upp, trots konstant vinterkyla och
minusgrader. Jag har varit med om det själv
och det var en skräckfylld upplevelse innan vi
tog oss i land. Är isarna dessutom snötäckta är
det omöjligt att se de farliga partierna. Flytoverall, isdubbar högt runt halsen, en isbill för
att med jämna mellanrum kolla läget samt en
livlina tillhör min standardutrustning vid fiske
på havsisarna. Och du – glöm inte att alltid ha
med en vän ut på isen. Det är också standard.
r
fiskstrimlo
ttenmete med
Ett glidande bo bra för klorockan.
erar
eller räka fung
Senaste vintrarna har det
rått rockafeber i fjorden.
Det går alldeles utmärkt att återutsätta klorockan.
svenskt fiske november 2013
17
påv e r k a s f i s k e n av p - p i l l e r ?
Påverkas fisken
av p-piller?
Redan på 1990-talet rapporterade sportfiskare om könsförändringar
hos mörtar fiskade i England. Prover visade sig att det var en hormonstörande effekt av det konstgjorda östrogen som finns i många
av dagens preventivmedel. Hormonet som kommer ut i våra vatten
kan ha förödande konsekvenser hos vissa fiskarter.
För att påvisa dess effekter i naturen har experiment gjorts där man
har låtit tillsätta syntetiskt östrogen i en sjö i Kanada. Det resulterade
i en död framtid för livet under ytan.
Text: Emelie Johansson och Klara Elzvik Nyström Foto: Stefan Nyström, Biopix
Artikelförfattarna Emelie Johansson och
Klara Elzvik Nyström skrev en uppsats om
hur p-piller påverkar ekosystemet.
U
nder vårt sista år på Blackebergs gymnasium utanför Stockholm skrev vi en
vetenskaplig uppsats om hur hormonbaserade preventivmedel påverkar det marina
ekosystemet. Titeln var ”Potentiella miljörisker
med hormonbaserade preventivmedel”. Här bjuder
vi på ett sammandrag av arbetet.
Ryktet säger att vi idag kan stoppa ner en
graviditetssticka i extremt exponerade vattendrag såsom Londons Themsen eller Östersjön
18
svenskt fiske november 2013
och få positivt utslag. Det stämmer inte direkt,
men bakom varje falskt rykte ligger en gnutta
skrämmande sanning.
Ett piller förändrade världen
Hormonbaserade preventivmedel utvecklades
under mitten på 1900-talet och var från början
ett revolutionärt och omdebatterat litet piller
som kunde åstadkomma mirakel. Det påverkade även debatten om kvinnans rätt till sin egen
kropp. Idag finns det extremt många olika alternativ för dig som vill använda preventivmedel oavsett om du är kvinna eller man.
Läkemedel är tillverkade och anpassade för
att fungera hos oss människor. Den mänskliga
hälsan prioriteras därför i första hand. Detta
medför att forskning på de negativa konsekvenserna i miljön ofta nedprioriteras. Viktigt
att poängtera är att god hälsa för oss människor går hand i hand med en levande natur och
miljö. Vi är alla en del av samma fantastiska
kretslopp och bör alla kämpa för att bevara
den värld vi lever i och av.
Vid konsumtion av hormonbaserade preventivmedel stannar inte alla hormoner kvar
i kroppen. En viss mängd lämnar våra kroppar
via urin, som passerar förbi reningsverken och
ut i våra hav. Det problematiska med förloppet
är att hormonerna som läcker ut i våra vatten
påverkar fiskar och andra vattenlevande varelsers reproduktionsförmåga. Deras chans att
föröka sig försämras på grund av att de kvinnliga könshormonerna fungerar som p-piller.
Även fiskars fortplantning kan hämmas. Forskare har dessutom sett att hanfisk genomgår
en feminisering vid exponering av kvinnliga
könshormoner. Det bidrar till en sämre spermieproduktion, som i värsta fall kan leda till
att hanarna börjar bilda äggceller. På lång sikt
kan det innebära slutet för en population. Det
rubbar den naturliga balansen i ekosystemet
och hela kretsloppet.
Syntetiskt östrogen
De hormoner vi talar om är östrogen och
progesteron och mer specifikt de syntetiska
varianterna av dessa, det vill säga de som är
framställda på konstgjord väg. Anledningen till
att exempelvis syntetiskt östrogen, även kallat
etinylöstradiol (EE2) ger värre effekt är att de
har längre halveringstid än det naturliga östrogenet som finns i våra kroppar. Det beror
på att det är tillverkat för att kunna verka effektivt i mycket små doser och hindra en oönskad graviditet, vilket är syftet med dess hela
existens. Det syntetiska östrogenet bryts också
ned efter ett tag, men på grund av det konstanta utsläppet från våra dagliga toalettbesök
sänks aldrig nivån av ämnena och livet under
ytan slipper aldrig undan exponeringen. Det
är extremt små mängder av dessa hormoner
som årligen släpps ut, men det problematiska
är att dessa ämnen tillsammans med andra
läkemedel bioackumuleras i fiskarna, vilket
innebär att koncentrationen blir högre i dem
än i vattnet utanför.
Studier har visat att hormonbaserade preventivmedel även kan leda till att
fortplantningen upphör hos fiskar. OBS! Abborrarna på bilden har i övrigt
inget med artikeln att göra.
Lake 260
En kanadensisk grupp undersökte även om det
syntetiska hormonet EE2 hade förmågan att slå
ut ett ekosystem genom att experimentellt tillsätta preparatet från en båt. Det gjordes flera
gånger i veckan under flera år i Lake 260, som
ligger i nordvästra Kanada i Ontario. En koncentration på fem nanogram per liter tillsattes,
vilket skulle motsvara en lite högre dos än vad
man idag kan hitta i renat avloppsvatten. Det
skulle vara jämlikt med de konstanta utsläpp
som sker av hormonerna från våra reningsverk.
Forskarna undersökte hur en speciell fiskart
(fathead minnow) påverkades av den nya tillsatsen i vattnet. Innan man började med doseringen av EE2 i sjön var arten vanlig i sjön,
men den förutspådda och hemska sanningen
var att efter endast tre års dosering av EE2 i
sjön var arten i stort sett försvunnen. Hormonet hade alltså fungerat som ett preventivmedel även för fiskarna och därigenom förhindrat
artens fortplantning.
Detta experiment är ett bevis på att fiskarter helt kan försvinna från områden, speciellt
annons
svenskt fiske november 2013
19
påv e r k a s f i s k e n av p - p i l l e r ?
Reningsteknik är ett område som behöver
utvecklas för att skydda livet under ytan,
säger artikelförfattarna.
platser nära reningsverk där exponeringen är
väldigt hög. Men, viktigt att poängtera är också
att populationer kan återhämta sig och komma
tillbaka, vilket forskningen från Lake 260 i
Kanada visade. Bara några år efter att exponeringen av hormoner upphörde påträffades
levande och lekande fathead minnows igen.
Mer behöver göras!
Sveriges vattenrening är idag, jämfört med tidigt 1970-tal, extremt bra. Den kan fortfarande bli bättre. Det är den moderna utveckling
som krävs för att ta sig igenom problem som
Kontakta oss gärna om du vill veta mer
eller ta del av hela vår rapport.
[email protected]
[email protected]
20
svenskt fiske november 2013
hormonutsläpp, eftersom ämnena idag passerar obemärkt. En uppgradering av reningsverken är självklart ekonomiskt krävande, men på
lång sikt en lönsam investering, eftersom det
skulle främja livet under ytan och hjälpa oss i
kampen för ett renare hav. Det bidrar i sin tur
också indirekt till god mänsklig hälsa.
Lösningen skulle vara en utveckling och
uppgradering av vattenreningsverken, samt
fortsatt forskning på alternativa preventivmedel och preventivmedel med naturligt hormon
istället för syntetiskt. Att också informera och
uppmärksamma frågan är viktigt. Om vi alla
blir mer medvetna om att all konsumtion har
konsekvenser, precis som att handla ekologisk
mat eller välja cykeln istället för bilen, kan vi
bidra till en bättre miljö genom att välja naturliga preventivmedel. Lake 260 i Kanada är ett
levande exempel på att ändrade vanor kan göra
skillnad - det finns hopp!
Det du själv som konsument eller partner
kan göra är att själv engagera dig, diskutera
och självklart lära dig mer. Kunskap är makt
och det är vår skyldighet att dela med oss av
det kraftfulla verktyget. Påverka politiker och
påverka besluten som i sin tur påverkar dig.
Mer fakta finns här
• Lyssna på forskaren Joakim Larsson och en analys om läkemedel
och miljö. www.youtube.com/watch?v=_XclE3LeVmo
• Besök mistrapharma.se och läs vidare där samt titta eller lyssna
på klippen de har under rekommenderade aktuella nyheter.
NYHETER I SPORTFISKARNAS WEBSHOP!
Överskottet går till fiskevården!
SNAPBACK
FLEXFIT™ CAP
Original. Svart/röd med brodyr fram
och på sidan.
One size fits all!
GE FAN GASVÄST
Baltic Argus 150
Automatiskt uppblåsbar flytväst.
250 kr
1100 kr
MULTIWEAR™
FACEMASK
Kombinerad mössa, halsduk,
hårband med mera.
125 kr
SKULL
SHADOolW
l.
ogisk bomul
T-Shirt i ek
& XXL
0, S, M, L, XL
Storlekar: 14
150 kr
GE FAN
RoNo-TAIL
Numrerat handbyggt tailbete.
90g slow sink.
300 kr
GE FAN
BALANSPIRK
RELEASmEull.
CATCH &i ek
ologisk bo
Nils Master balanspirk.
8 cm och 25 gr.
hirt
& XXL
Mörkgrå t-S
0, S, M, L, XL
Storlekar: 14
129 kr
150 kr
GE FAN I VÅRA VATTEN
AMBASSADEUR V
Ambassadeur 5601CS Black Edition
Femte unika Ambassadeurrulle framtagen
i samarbete mellan Sportfiskarna och Abu Garcia
Unik grafik designad av Erik Ohlsson från
Millencolin / Ge Fan I Våra Vatten
För varje såld rulle går en rejäl slant till fiskevården!
1999 kr
BLACK
IP-HOOD
KULL Zkv
S
W
O
D
A
H
a alitet.
S
ja i mycket br
L
Huvtrö
M, L, XL & XX
Storlekar: S,
500 kr
KAL
ÄTDE
g att
ng no
yl. Lå
d vin
handla
t nya
äta dit
40 x
ord! 1
ka rek
Svens
12cm
- 100
kr
m
e
- I UV-b
M
Sportfiskarna.se/butiken
Aktuellt från
fiskens värld
Åtgärder i
vattenkraftverk
myndigheter och vara ett värdefullt underlag till regeringen i frågor som rör energi och vattenmiljö, säger
Björn Risinger, generaldirektör på Havs- och vattenmyndigheten.
Havs-och vattenmyndigheten och Energimyndigheten har beslutat att ta fram en
gemensam nationell strategi för åtgärder i
vattenkraftverk i Sverige där både energioch miljöintressen tas tillvara.
Syftet är att se hur vattenkraften kan
användas på bästa sätt till minsta möjliga
miljöpåverkan.
- Vattenkraften väntas få en allt viktigare roll som
reglerkraft för att balansera variationer i andra energikällor och i energianvändningen.Vi måste säkerställa att vi kan behålla vår nuvarande vattenkraft
med minimal miljöpåverkan och utreda om, och under
vilka villkor, en ökning av vattenkraften i den framtida energimixen kan ske, säger Erik Brandsma, generaldirektör för Energimyndigheten
- Målet är att strategin ska kunna användas som
vägledning och styrning för länsstyrelser och andra
Vattenkraften är också den största, enskilda orsaken till fysisk påverkan i sjöar och vattendrag
med exempelvis dammar som hindrar fisk och
bottenfauna att förflytta sig inom ett vattendrag.
I EU:s ramdirektiv för vatten ställs krav på mer
hänsyn till fiskar, musslor och andra vattenorganismer än vad som tas i vattenkraften idag.
Strategin ska tas fram av en arbetsgrupp med
representanter från Havs- och vattenmyndigheten och Energimyndigheten. Till denna kopplas
en extern referensgrupp bestående av representanter från andra myndigheter, energisektorn
och miljöorganisationer. Arbetet med strategin
väntas vara klart nästa vår och förslaget kommer
sedan att gå ut på remiss till olika myndigheter,
intresseorganisationer, och miljöorganisationer.
(Källa: Hav:s hemsida)
Lax på Island 2013
Medan fisket efter atlantlax kännetecknades av en trög säsong på västkusten
och i Norge var det helt annorlunda på
Island. Det fångades 69000 laxar på spö i
somras, varav omkring 18000 återutsattes (26 procent). Årets spöfiske var dubbelt så högt som år 2012, då knappt
Foto: Benny Lindgren
Laxkvot 2014
Östersjön
EU:s laxkvot i Östersjön för 2014
landade på 106 253 laxar - en
minskning med två procent
mot 2013. Ministerrådets beslut
är fortfarande högre än vad
forskarna inom ICES föreslagit:
ett maximalt uttag för 2014 på
cirka 78 000 laxar. Detta ger ett
otillräckligt skydd för de svaga
vildlaxbestånden i Sverige.
– Kvoterna för lax har visserligen
minskat stadigt de sista åren,
men måste fortsatt minska till
forskarnas rekommenderade
nivå. EU har åtagit sig att uppnå
hållbart fiske till 2015 så vi måste
börja följa forskningarnas råd,
säger Glenn Douglas laxexpert på
Sportfiskarna Region Norr.
22
35 000 laxar fångades. Laxfångsten 2013
var för övrigt 42 procent över medelfångsten för perioden 1974-2012. Det kan
tilläggas att det regnade ovanligt mycket
denna sommar och medeltemperaturen
var lägre än vanligt.
Sötvatten 2013
Klimatförändringar påverkar flera av de
svenska fjällsjöarna. Det visar den miljöövervakning som görs i arktiska områden
och som presenteras i Havs- och vattenmyndighetens rapport ”Sötvatten 2013".
- Det går nu att påvisa flera förändringar i
vattenkemin med minskade halter av sulfat
och fosfor. Vi ser också tecken på biologiska förändringar i vissa fjällsjöar, säger
Bertil Håkansson, chef för enheten för
miljöövervakning.
I ”Sötvatten 2013” ges en beskrivning av miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag och vad
som görs för att förbättra statusen, bland annat
försöken att kartlägga hur klimatförändringar
påverkar sjöar i arktiska områden.
större än ett hektar i den arktiska alpina regionen
och norr om polcirkeln, säger Bertil Håkansson.
- Lufttemperaturen har stigit betydligt i fjällvärlden sedan 1990-talet vilket även påverkat
vattentemperaturerna. Uppvärmningen förändrar markprocesser, tillrinning och slutligen fjällsjöarnas vattenkemi och de djur och växter som
lever där, säger Willem Goedkoop.
- De största förändringarna vi sett är kemiska.
Minskat nedfall av svavel har lett till att halterna
av sulfat också har minskat i sjöarna. Det visar
sig i höjda pH-värden och att försurningen har
minskat i fjällsjöarna. Vi ser också att halterna
av fosfor minskar vilket kan få betydelse för exempelvis algproduktion och på sikt kan det även
påverka fiskpopulationerna.
(Källa: Hav:s hemsida)
- Även om Sverige inte har så stora arktiska landområden i fjällvärlden finns närmare 20 000 sjöar
svenskt fiske november 2013
Tomten
Midsommarnattens mygg är svår,
sländor och knott de svärma.
En figur sig smyga bland buskar och snår
och öringbäcken sig närma.
Ytan bryts med stilla snyft,
sländorna tas innan de lyft,
öringen njuter av smaken.
Endast tomten ser vaken.
Omarbetad av Peter Belin från Georg Rydbergs klassiska dikt.
R•e•d•a•k•t•ö•r•e•n•s r•a•d•e•r
Ge bort ett medlemskap
För en tid sedan gick jag in i en välsorterad tidningsbutik på centralstationen i den kungliga
huvudstaden. På avdelningen för sportfisketidningar räknade jag in 19 olika titlar. Det rörde
sig om många svenska, en del danska, någon
tysk och sedan engelska eller amerikanska.
I hyllorna fanns inte Svenskt Fiske. Det beror
på att Sportfiskarnas tidning inte kan köpas för
pengar på marknaden. Den är en exklusiv medlemsförmån som man får om man väljer att bli
medlem i Sportfiskarna.
Det organiserade sportfisket i Sverige har haft
en förbundstidning sedan 1919 då Från Skog och
Sjö började rapportera om det nybildade förbundets verksamhet. En milstolpe i förbundets
historia inträffade år 1935. Då utkom tidningen
Sportfiskaren för första gången – en tidning
utan inslag om jakt. Förbundets tidningshistoria seglade under denna flagg till år 1965, då
en sammanslagning mellan flera organisationer
ledde fram till tidningen Svenskt Fiske/Sportfiskaren. Titeln Svenskt Fiske lanserades dock
första gången år 1957, då som Fiskefrämjandets
tidskrift. Titeln Svenskt Fiske användes för förbundets tidning mellan åren 1970-1984, då ett
namnbyte till tidigare Sportfiskaren genomför-
des under en kortare period (1985-1988). Nya
tidningar dök upp på marknaden vid denna tid.
Under tio år samarbetade förbundet därför med
Elanders förlag som gav ut Fiskejournalen och
åren 1988-89 hette tidningen Fiskejournalen/
Sportfiskaren för att därefter byta namn till
Sportfiske åren 1990-1998. Då beslöt parterna
att upphöra med samarbetet. Sportfiskarna
fortsatte en tid med tidningen Sportfiske, men
den gick snabbt i graven.
Fisketidningar kommer och går, Sportfiskarna
består. Nuvarande Svenskt Fiske firar tio år
nästa år. Idag är tidningen den svenska sportfisketidningen med störst upplaga per nummer.
Även fast den inte finns att köpa i butik. Det
beror som sagt på att den är medlemstidning
för en demokratisk organisation som värnar
våra vatten.
Det behövs. Hundra år av ödeläggelse i naturen har satt sina spår. Nu fortsätter vi vända
utvecklingen, steg för steg.
Hjälp oss därför att bli fler medlemmar!
På sidan 53 har du ett förmånligt erbjudande.
Ge bort ett provmedlemskap. Generalsekreterare Stefan Nyström säger:
- Sportfisket och fiskevården står inför större utmaningar än någonsin. Haven är utfiskade och övergödda, trycket på att bygga ut de sista strömmarna ökar
och försurningen drabbar alltjämt tusentals sjöar och
vattendrag. Kort sagt behövs Sportfiskarna mer än någonsin som fiskens och fiskevårdens företrädare. Från
minsta fjällbäck till maktens korridorer – Vi är där
och arbetar för bättre fiske!
- För att möta hoten mot fisket och livet under ytan
behöver vi bli fler medlemmar. Du som är trogen medlem är vår bästa ambassadör. Därför ger vi nu dig
möjlighet att ge bort ett gratis prova på-medlemskap
till en fiskevän. Ta chansen att övertyga fiskepolaren
att bli medlem nu när det går att prova utan kostnad,
avslutar Stefan.
Vi syns vid fronten
Benny Lindgren
redaktör
svenskt fiske november 2013
23
f i s k e vå r d & f i s k e g l ä d j e
• Sportfiskarna
fortsätter kampen på
vattenkraftsfronten!
Det här händer just nu:
• Lima kraftverk
Sportfiskarna har yttrat sig i målet
om Lima kraftverk i Västerdalälven.
Vi vill bland annat att Fortum tar sitt
ansvar och bygger en faunapassage
förbi kraftverksdammen. Fortum
har i ansökan inte heller visat någon
vettig anledning till varför sprängsten
måste tas i och i direkt anslutning till
älvfåran. Arbeten i denna nationalälvssträcka måste omgärdas av stor
försiktighet. Mer info om detta mål
kommer.
• Halv seger i
Forsbacka kraftverk
Tidigare har Sportfiskarna rapporterat
om planerna på det nya kraftverket i
Forsbacka. Mark- och miljödomstolen
har nu kommit med en dom som var
delvis positiv, bland annat ska ett
omlöp byggas, fingaller installeras,
samt ål samlas in vid kraftverket för
transport ut i Östersjön. Men på en
punkt var domen negativ: tillstånd
gavs till att schakta i Storsjöns utlopp
och där ta bort en naturlig tröskel.
Sportfiskarna ser en risk i att Storsjön
nu kan komma att regleras hårdare
än vad som tidigare var möjligt. Här
saknas helt miljökonsekvensanalys
från bolagets sida. Sportfiskarna överklagade därför domen två gånger tills
Högsta domstolen beslutade att inte
pröva målet. Sportfiskarna beklagar
att den ursprungliga domen nu gäller.
Christina
är tillbaka
på jobbet
Christina Lindhagen har varit föräldraledig ett år från arbetet som EUsamordnare och ansvarig för vattenkraftsfrågor. Nu är dock lugnet över för
vattenkraftsbolagen: en laddad Christina tar åter upp kampen för att göra
vattenkraften mer miljövänlig! Svenskt
Fiske ställde tre frågor om hennes nya
utmaningar:
Vilka blir de viktigaste vattenkraftsfrågorna 2014?
– Att fortsatt följa och påverka utredningen om
vattenverksamheter, följa och påverka olika kraftverksprojekt runt om i landet samt arbeta för att
miljömålen och EU:s vattendirektiv får genomslag
på alla nivåer i samhället, inklusive i miljödomstolarna. Det blir säkert ett spännande år!
Hur ska vi få Vattenverksamhetsutredningen att omsättas i konkreta åtgärder?
Utredningens förslag så här långt innebär en delseger för oss, i och med att kraftindustrin ser ut att
komma tvingas att ta betydligt större miljöhänsyn än idag. Men när hela utredningen är lagd
på bordet måste även riksdagen rösta igenom förslagen. Det kommer vi förstås försöka påverka på
olika sätt. Lyckas vi med det kommer det på längre
sikt att handla om att bevaka och ha kontakt med
länsstyrelserna som isåfall kommer kunna kräva
att vattenkraftsföretag inom en viss tid ska ansöka
• Bakläxa för Fortum I Voxnan
Christina Lindhagen tar nu nya tag för mer miljöanpassad vattenkraft! Foto: Bengt Olsson.
om tillstånd enligt miljöbalken. Då kommer kraftverksägare i många fall tvingas bygga fiskvägar,
och om tillstånd inte ges uppstår möjligheter för
att riva ut kraftverk. Elcertifikatsystemet skulle
kunna bli ett verktyg för att få till fiskevårdsåtgärder vid kraftverk i snabbare takt.
När kommer ett genomslag för EU:s vattendirektiv i svenska vattenkraftsdomar?
– Länge har miljödomstolarna ignorerat vattendirektivet. Det har funnits en osäkerhet hos både
myndigheter och miljödomstolar i hur man ska
tillämpa direktivet. Men vi har börjat se vissa genombrott i domstolarna. Om utredningens förslag
blir lag kan Sverige tvingas att verkligen börja
omsätta vattendirektivet i praktiken, vilket bland
annat betyder att vattenkraften miljöanpassas med
fiskvägar och tillfredsställande minimitappningar.
Sportfiskarna har tillsammans med flera andra intressenter varit aktiva i prövning av
Sunnerstaholms kraftverk i Voxnan strax utanför Bollnäs. Detta har nu betalat av sig då
domstolen inte godtog Fortums miljökonsekvensbeskrivning. Fortum har exempelvis inte
beskrivit hur den nya regleringen av sjön skulle påverka naturintressen och inte heller
redovisat kostnader för en större minimitappning. Domstolen ger dem nu bakläxa: senast
nästa vår måste de lämna en kompletterande utredning.
Foto Axel Henckel
24
svenskt fiske november 2013
l äs mer nyheter på sportfiskarna .se
•
Nya gäddfabriker klara
Riv ut kraftverket i
Långforsen i Långan!
I Sportfiskarnas Rovfiskprojekt har det varit en intensiv höst. Vid tidningens pressläggning har tre nya våtmarker designade för gäddlek färdigställts och en mängd
andra åtgärder har genomförts. Till våren kommer de nya gäddfabrikerna att fyllas
med vatten och lekande gäddor.
Sportfiskarna kämpar för harren i Långan.
Foto: Elsa Magnusson.
Här pågår bygget av en våtmark vid Hauån på
norra Gotland. Här har Sportfiskarna tillsammans
med Fårösunds Sportfiskeklubb anlagt den hittills
minsta gäddfabriken i Sverige. Trots storleken
är förhoppningen att den ska bidra med mycket
gädda till klassiska gäddvatten kring Fårö och i
Fårösund. Foto: Lars Vallin.
Under sommaren har Sportfiskarna yttrat sig i flera olika mål gällande Långforsens kraftstation i nationalälvssträckan
Långan i Jämtland. Kraftverket är ur
funktion sedan flera år och Kammarkollegiet har därför ansökt om att återkalla
Jämtkrafts tillstånd. En återkallelse
innebär att kraftverket och dammen rivs
ut. Jämtkraft har svarat med en ansökan
om att få bygga ett nytt kraftverk.
Sportfiskarna stödjer Kammarkollegiets
ansökan fullt ut: Jämtkrafts ansökan ska
inte prövas förrän målet om återkallelse
och utrivning är avgjort.
Vid Tjuvkistan i Hudiksvalls kommun har kommunen
tillsammans med Sportfiskarna färdigställt landets hittills nordligaste gäddfabrik. Foto: Johan Andreasson.
•
Vid Enviksån i Norrtälje kommun har en våtmark
efter flera års arbete äntligen kunnat färdigställas. Våtmarken ska förse de populära vattnen kring
Bergshamra med fler gäddor. Foto: Micael Söderman.
Vattenverksamhetsutredningen kan ge fler
omlöp. Foto: Benny Lindgren.
Skydd mot
kemikalieläckage i Kågeälven
Sportfiskarna har även engagerat sig i
ett förbättrat skydd för livet i Kågeälven. Prövningen rör inte vattenkraft
utan en kemisk industri vid älvens
strand. Verksamheten ska utökas och
därför söks tillstånd hos mark- och
miljödomstolen. Sportfiskarna har i
samband med detta framfört en önskan
om att bolaget vidtar skyddsåtgärder
som säkrar älven i händelse av brand.
På platsen förvaras stora mängder
kemikalier som är extremt skadliga för
livet i älven. Läckage av släckvatten
skulle kunna ödelägga Kågeälven.
Projektledaren Lars Vallin lägger ut sten i ett nytt
omlöp som ger fisken fri väg förbi en damm vid
Stånga på Gotland. Förutom gäddfabrikerna så
har flera vandringshinder åtgärdats och igenväxta
områden har röjts på alltför tät vass. Arbetet pågår
dessutom med fler gäddfabriker. Foto: Joel Norlin.
• Vattenverksamhetsutredningen
Den första oktober i år kom äntligen Vattenverksamhetsutredningens delbetänkande om
hur man ska ändra miljölagstiftningen för att anpassa vattenkraften till dagens miljökrav.
Sportfiskarna har genom juristen Axel Henckel och generalsekreterare Stefan Nyström,
som också var expert i utredningen, arbetat hårt för att vattenkraften ska nå de miljömål
som anges i bland annat EU:s ramdirektiv för vatten. Det är Sportfiskarnas bestämda uppfattning att Sverige kan komma att fällas i EU-domstolen och därmed riskera höga böter
om vi inte anpassar våra vattenkraftverk. Nu måste våra politiker agera enligt vattenverksamhetsutredningens förslag: miljöskulden till livet under ytan ska betalas av!
svenskt fiske november 2013
25
f i s k e vå r d & f i s k e g l ä d j e
Sportfiskarna jobbar för
ökad issäkerhet
Förra årets tragiska dödsolyckor på vårvintern aktualiserar behovet
av utökad och aktuell information om issäkerhet. Sportfiskarna är
med i Issäkerhetsrådet vars mål är att minimera antalet isolyckor.
Rådet underhåller bland annat en informationssajt om issäkerhet
utifrån olika aktiviteter som skridskoåkning, isfiske, skoteråkning.
Tips: använd denna information i ungdomsverksamheten och inför
era isaktiviteter.
Läs mer på: www.issakerhet.se
På med isdubbar under isfisket! Foto: Bengt Olsson.
Framgångsrikt första år för Sedan lanseringen på Sportfiskemässan av Fiskekort.se har försäljningen
och antalet anslutna fiskeområden ökat
kraftigt. Utveckling och förbättring av
designen och snabbare köpprocess
har skett löpande under året. Nu kan
man köpa ett fiskekort på under 50 sekunder med mobiltelefonen.
– Under 2013 har vi sett en kraftig tillströmning av nya fiskevatten till Fiskekort.se,
detta tillsammans med förenklade köp och
förbättrad information ute vid vattnen har
tydligt ökat populariteten för digitala fiskekort
under året, säger Mikael Dalman, ansvarig för
Fiskekort.se på Region Norr.
Fångstrapportering på 35 sekunder
Tillsammans med Vindelälvens fiskeråd har
Sportfiskarna och Fiskekort.se utvecklat en
fångstrapportering baserad på smartphoneoch webblösningar som är kopplad till de
digitala korten på fiskekort.se
Fokus har legat på att göra rapporteringen så
enkelt som möjligt. Fiskaren får en länk i sitt
fiskekort direkt till fångstrapporteringen. Det
finns även möjlighet att skicka ut automatiska och manuella påminnelser till fiskaren ifall
någon glömt att rapportera. Själva rapporteringen tar under en minut vilket är viktigt ur
förvaltningssynpunkt då rapporteringen ska
vara så smidig att även de som inte fått fisk
väljer att rapportera.
Vill ert fiskeområde ansluta sig och börja sälja
fiskekort på nätet? Mer info och kontaktuppgifter: www.fiskekort.se.
Lyckad ny tävlingsgren
för abborre
Den 6 oktober hölls första tävlingen i grenen abborre på
Mälarens innerstadsvatten i Stockholm. Tävlingskonceptet
abborre handlar om aktivt spinn- och jiggfiske från båt med
artificiella beten och inriktning på återutsättning. Abborrarna fotograferas mot mätplanka och återutsätts varsamt.
Första tävlingen föll väl ut även om fisket var trögt. Håll
utkik efter fler tävlingar framöver på tävlingssidorna.
En ny tävlingsgren är sjösatt. Foto: Anssi Lehtevä.
26
svenskt fiske november 2013
l äs mer nyheter på sportfiskarna .se
Pengar att söka för fiskevård
Sportfiskarna delar årligen ut pengar ur Sportfiskarnas fiskevårdsfond. Syftet är att
stödja projekt och insatser som långsiktigt gynnar sportfisket och fiskevården. Sportfiskemässan är en av fondens sponsorer och ansökan ska vara inne senast 10 mars.
Fiskevårdsfonden
gör skillnad!
Pengar ur Fiskevårdsfonden kan sökas av sportfiskeklubbar och distrikt anslutna till Sportfiskarna.
Under de senaste åren har cirka 200 000 kronor delats ut till olika fiskevårdsinsatser runt om i landet.
- Det ideella arbete som läggs ner runt om i landet på olika fiskevårdsprojekt är oerhört värdefullt.
Genom Sportfiskarnas fiskevårdsfond kan vi vara med och stötta med pengar till utgifter för
exempelvis material, redskap och resor, säger Anders Karlsson från Sportfiskarna.
Bland sponsorerna till fonden märks bland annat Sportfiskemässan som satsar en del av varje
inträdesavgift. Bidragen ur Fiskevårdsfonden har främst använts till praktiska fiskevårdsinsatser
som biotopvård i vattendrag och längs kusten samt bygge av fiskvägar. Bidrag har även lämnats
till inventering, märkningsförsök, utbildning och information.
-Vi hoppas på många bra projekt. Ansökan behöver inte vara komplicerad och Sportfiskarna
hjälper gärna till med tips och råd, säger Anders Karlsson.
Ansökan för 2014 ska vara inlämnad senast 10 mars.
Information om Fiskevårdsfonden och ansökan finns på
www.sportfiskarna.se under Miljö och fiskevård.
Frågor besvaras av
[email protected]
040-78721
[email protected]
040-6858731
Sportfiskarnas fiskevårdsfond har i år
delat ut hela 400 000 kronor till lokala
fiskevårdsprojekt via två separata
utdelningar.
Ett exempel på projekt som fått bidrag är biotopvård för laxen i Rönneå.
Bakom projektet står tre sportfiskeklubbar: HSK Helsingborg, Ängelholms
SFF och Klippans SFVF. Arbete med
Rönneå har pågått sedan 2007 och
resulterat i mycket höga tätheter av
laxungar på delar av de biotopvårdade
sträckorna.
Ett annat konkret exempel på fiskevård som stöttats av Fiskevårdsfonden är åtgärdande av vandringshinder
för havsöring i Horsabäcken i Halland
utfört av SFK Malen. Bredden på de
fiskevårdsprojekt som beviljats medel
under årets utdelningar imponerar:
allt från mycket konkret biotopvård till
dialogmöten i samverkansgrupper och
sportfiskefrämjande aktiviter.
Förenklade
medlemsförmåner 2014
Förmånshäftet ”Fiska Gratis” ersätts under nästa år med
information om alla medlemsförmåner direkt i Svenskt
Fiske och på www.sportfiskarna.se. De tryckta talongerna
försvinner och allt du behöver för att utnyttja dina förmåner
är ett giltigt medlemskort i Sportfiskarna. Sportfiskarna tar
även fram fler förmåner som blir mer rikstäckande. De nya
förmånerna kommer att presenteras löpande under 2014.
Fiskevårdsfonden har kunnat bidra till
framgångsrik biotopvård i Rönneå.
Foto: Fredrik Lundblad.
Ditt medlemskort ger dig
alla förmåner 2014.
Följ oss på facebook
Sportfiskarna har en officiell sida på facebook där man kan gilla oss och följa vår verksamhet.
Sportfiskarna har även en grupp på facebook där man kan göra egna inlägg om sportfiske och
interagera med andra sportfiskare. Vår officiella sida finns på: www.facebook.com/Sportfiskarna
svenskt fiske november 2013
27
f i s k e vå r d & f i s k e g l ä d j e
Region Väst:
Bidrag till tysk forskning
om flamskyddsmedel
Under sommaren har Sportfiskarna åter hjälpt en tysk
forskargrupp med insamling av
braxen från Göta älv. Sex platser i Europa har valts ut som
intressanta provtagningsplatser, där Göta älvs mynningsområde i centrala Göteborg
är en. Studien undersöker
hur flamskyddsmedlet HBCD
ansamlas i fisk och hur giftigt
ämnet är för miljön. Projektet
sträcker sig från 2008 till 2016.
Sportfiskarna
upptäckte utsläpp
i Stenungsund
Vid ett elfiske i Skedhammarsbäcken upptäckte Sportfiskarna Region Väst att en
läckande avloppsledning slagit
ut allt liv nerströms läckan.
Sportfiskarnas Per-Erik
Jacobsen och Niclas Åberg hittade ingen fisk från havet och
300 meter uppströms där de
upptäckte ett utsläpp av avloppsvatten. Den kommunala
avloppsledningen hade brustit
och orenat avloppsvatten runnit ut. Att döma av påväxten
av svamp på bäckens botten
kan utsläppet ha pågått i
minst en vecka.
Foto: Markus Lundgren
Region Väst:
Omfattande fältsäsong 2013
Regionkontorets biologer, fiskevårdare och extrapersonal kan nu pusta ut efter ännu en intensiv
fältsäsong. De ovanligt låga vattennivåerna på
västkusten under sommaren har gjort att elprovfiske och andra provtagningar har hunnits med
i bättre omfattning än vanligt. Elprovfisken har
utförts på cirka 130 lokaler i bland annat Västra
Götaland och Halland. I den regionala kalkeffekts-
Flodpärlmusslan i fokus
Regionkontorets stora arbete med att återintroducera flodpärlmussla fortsätter. Arbetet kombineras
oftast med vattenvårds- och biotoparbete, eftersom flodpärlmusslans livscykel är beroende av lax och
öring som värdfisk för musslans larver. Arbetet syftar till bättre vattenkvalitet och ökade tätheter av
värdfisk. Ett flodpärlmusselbestånd med föryngring är en tydlig indikator på att ekosystemet fungerar
bra. Arbetet har i år utökats till bland annat Bräkneån i Blekinge.
Sportfiskets dag
– Skedhammarsbäcken höll
på att återhämta sig från ett
utsläpp 2011 av lut från Perstorp
som då orsakade fiskdöd. Uppströms läckan var det nu gott
om små havsöringar och fjolårets elfiske visade även på god
återhämtning, tyvärr spolierades
nu återhämtningen nedströms,
berättar Niclas Åberg.
på regionkontor Väst
Runt 200 intresserade besökte Sjölyckan på
Sportfiskets dag första söndagen i september.
Sportfiskeklubbar och butiker erbjöd bland
annat makrillrökning, gäddsafari, casting/
kastteknikbana, fika, flugfiske, tipsrunda och
en fiskdamm. Köerna blev snabbt långa då
ett 80-tal barn fick fånga varsin regnbåge i
regionkontorets dammar på mete, spinn eller
flugfiske.
Fiskelycka på Sjölyckan! Foto: Markus Lundgren.
28
uppföljningen fiskas även ett 60-tal lokaler på
uppdrag av länsstyrelsen i Västra Götalands län,
samt en mängd lokaler som ingår i det nationella
övervakningsprogrammet av kalkade vatten, IKEU.
Andra uppdrag i fält är insamling av laxungar
för kontroll av laxparasiten Gyrodactylus salaris,
insamling av ål, biotopkartering, nätprovfisken, och
insamling av fisk för analys av miljögifter.
svenskt fiske november 2013
Sportfiskarna sålde även böcker och Ge fan i
våra vatten-produkter och delade ut info.
l äs mer nyheter på sportfiskarna .se
Region Mälardalen:
Havsöringen tillbaka
i Sågsjöbäcken
Under våren återintroducerades havsöring i Sågsjöbäcken i Nacka. Sportfiskarna Region Mälardalen har sedan
biotopvårdat bäckens strömsträckor
för att förbättra havsöringens livsmiljö.
ekologisk fiskstatus på kusten, berättar
Tobias Fränstam på Sportfiskarna Region
Mälardalen.
Andra objekt regionkontoret har arbetat med
under 2013 är exempelvis Norabäcken och
Smedbyån.
Sågsjöbäcken rinner norrut från Sågsjön i
Nacka och mynnar i Kummelnäsviken. Mellan sjön och havet finns tre fina våtmarker
med höga naturvärden och stor potential
som lekområden, framförallt för gädda.
Delar av bäcken är även lämplig som lek- och
uppväxtområden för havsöring. Bäcken har
under lång tid varit mycket påverkad av olika
verksamheter vilket hindrat fisk att vandra
upp från Kummelnäsviken. Nu har stenmaterial lagts tillbaka i bäcken, vilket skapat en
smalare bäckfåra med högre strömhastighet
och djupare vatten.
– Arbetet med allt från de största till de
minsta kustmynnande vattendragen är en
medveten satsning för att återskapa god
Delar av Sågsjöbäcken är nu lämplig för öringlek.
Foto: Tobias Fränstam.
Tävlingen på Sportfiskekortets vatten går vidare.
Senaste registrerade fiskarna är två karpar från
Mörtsjön varav den största, fångad av Classe Carlstedt, vägde hela 18,35 kg! Anmäl era fiskar från
Sportfiskekortets vatten till Troféfisken: störst
registrerad fisk för varje art vinner presentkort
på fiskeredskap för tusen kronor! Flera av arterna
saknar fortfarande anmälningar, bland annat
gädda, abborre och mört!
För bokning och info:
0727-328194
054-876830
[email protected]
Fria vandringsvägar
i Örsundaån
Sportfiskarna har åtgärdat ett vandringshinder i Örsundaån vid Vånsjöbro
norr om Enköping.
Jättekarp registrerad i Troféfisken!
18,35 kilo karp blir förmodligen svårslaget!
Foto: Troféfisken.
Dammen i Örsundaån har ersatts av en
naturlik fors. Foto: Tobias Fränstam
Läs mer och anmäl din fångst på:
www.sportfiskarna.se/trofefisken
Örsundaån utgör ett viktigt lekområde
för fiskarten asp. På grund av vandringshindret i form av resterna av ett
gammalt dämningsmagasin har aspen
endast kunnat utnyttja strömsträckorna nedanför dammen, men till våren
kan nu asp och flertalet andra fiskarter
återta lekområden ovanför vandringshindret. Uppföljning av projektet är
planerat under tre år.
– Vårt mål var att återskapa en så
naturlig ström som möjligt. Potentialen
är nu stor för ett förbättrat lekresultat
för asparna. Vi kommer att rominventera sträckorna uppströms åtgärden
med hjälp av snorkling. Den rom vi hittar
kommer att skickas på DNA-analys för
artbestämning, berättar Tobias Fränstam, fiskevårdsansvarig på Sportfiskarna Region Mälardalen.
Projektet har finansierats med medel
från Svenska Naturskyddsföreningens
fond Bra Miljöval för miljömärkt el,
Fiskevårdsmedel från länsstyrelsen i
Uppsala, Upplandsstiftelsen och medel
från Ge Fan i våra vatten.
Högklassigt fiske efter
lax, öring & gädda!
Boende i nya campingstugor vid Klarälven!
f i s k e vå r z d & f i s k e g l ä d j e
l äs mer nyheter på sportfiskarna .se
Region Värmland:
Kungabesök och fiskevård i region Värmland
Regionkontoret fick kungligt besök 22 augusti.
Ordförande Joakim Ollén och regionsansvarig
Peter Belin tog emot kungaparet som informerades om fisket och fiskevården i Klarälven och
verksamhet på ForshagaAkademin. Besöket
var ett officiellt besök till Forshaga kommun
som förlagts till Sportfiskarnas regionkontor.
Kungaparet med Sportfiskarnas ordförande
Joakim Ollén i Forshaga. Foto: Jessica Howler.
Under september besöktes regionkontoret
även av miljöminister Lena Ek som var på
informationsmöte om projektet ”Vänerlaxens
fria gång” och samtidigt informerades om
Sportfiskarnas verksamhet.
barn har provat mete under handledning av
Sportfiskarna och praktikanter från SportfiskeAkademin.
Sportfiskarna region Värmland har elfiskat
biflöden i Klarälven för kalkeffektuppföljning
och även gjort nätprovfisken i regionen. Regionkontoret deltar även i samrådsgrupper
för fisket och miljön i Vänern och Klarälven
samt driver projekt för fångstdatainsamling
från sportfisket i bland annat Vänern. Inom
Forshagaforsens FVOF som administreras
av Region Värmland fångades över 200 laxar
och öringar fram till augusti.
Under sommaren har barnfiskeaktiviteter
hållits i Klarälven varje onsdag. Cirka 150
SPORTFISKARNAS
FÖRBUNDSKONGRESS
Sportfiskarnas förbundsstyrelse bjuder härmed in alla föreningar
och distrikt till kongress lördag 22 mars 2014 i Kista, Stockholm.
Kongressen är Sportfiskarnas högsta beslutande organ och genom-
förs vartannat år. På kongressen är det medlemsorganisationerna
som beslutar om förbundets verksamhet och ekonomi. Här väljs även
styrelsens ledamöter och ordförande för de kommande två åren.
OBS! Alla motioner som önskas behandlas av kongressen 2014 skall
vara förbundet tillhanda senast 2013-12-31.
Förbundsstyrelsen fastställer röstlängden 2013-12-31 och därefter
kommer alla klubbar och distrikt att få en kallelse med anmälningsblankett för sina ombud.
Mer information om kongressen, valberedningen och förbundsstadgar,
finner ni på www.sportfiskarna.se/kongress.
Information till anslutna föreningar
Föreningsinformationen finns på www.sportfiskarna.se under fliken ”Fiskeföreningar”
Senaste utskicket med föreningsinformation nådde anslutna föreningar och distrikt via post och mejl i början av september. Nästa
utskick kommer i december månad och innehåller de av förbundsstyrelsen beslutade medlemsavgifterna.
Spar tid och miljö, anmäl din förenings mejladress nu! Föreningsinformationen skickas både via post och e-post, då vi saknar alldeles
för många föreningars e-postadress. Målet är att all information skall
skickas elektroniskt i framtiden för att spara tid, pengar och framförallt miljön.
Anmäl adressändringar och e-postadresser direkt i medlemsregistret
eller kontakta förbundskansliet.
Medlemsaktivering för 2014
Alla föreningar som är anslutna till förbundet som medlemsklubb,
och därför hanterar sina medlemmar via Sportfiskarnas medlemsregister, kan från och med måndag 13 januari 2014 aktivera medlemmar
för medlemsåret 2014. För frågor om medlemsaktivering eller andra
register och medlemsfrågor, kontakta Sportfiskarnas huvudkontor.
Klubbavgifter 2014
För medlemsåret 2014 gäller följande medlemsavgifter för alla föreningar anslutna till Sportfiskarna:
FörbundsklubbarMedlemsantalPris
Förbundsklubb
0 - 20
1500 kr
Förbundsklubb
21 – 50 2600 kr
Förbundsklubb
51 – 100
3300 kr
Förbundsklubb
101 – 200
4400 kr
Förbundsklubb
200 - 5500 kr
30
svenskt fiske november 2013
MedlemsklubbarPris
Klubb senior
200 kr
Klubb junior
100 kr
Klubb familj
300 kr
R ORDER ÖV
ER
LLE
GÄ
EVERANSER
AL
.
BB
FRI RETUR
RONOR INO
0K
M
50
FRI
FRAKT
Har du kollat
vår senaste
prisbomb?
GE. GRYMT S
NA
ERI
SV
www.fiskekort.se erbjuder enkelt köp av fiskekort
direkt i din mobiltelefon, surfplatta eller dator.
kundtjänst 0176-148 89
www.dogger.se
Gymnasieutbildning med riksrekrytering för dig som vill arbeta
inom sportfisketurism, fiskevård
eller vattenbruk. Utbildningen
blandar teori och praktik, allt i en
spännande miljö.
Läs mer på www.savenfors.nu
s 6
Hu 3-1
et l.1
pp k
Ö ov
n
30
Vill du arbeta med sportfiske,
fiskevård och vattenbruk?
FRÅN DRÖM TILL YRKE
JOBBA MED SPORTFISKE
PLUGGA PÅ
SPORTFISKEGYMNASIET
forshagaakademin.se
0591-180 68 www.savenfors.nu
Följ oss på: savenforsvattenbruksskola.blogspot.se
svenskt fiske november 2013
31
Glada tjejer
på Hökensås
Fint väder var beställt och det hanns
med lite solande under samlingen
innan middagen serverades och
kursen satte igång på allvar med
flugbindning.
Den trettonde september samlades
elva förväntansfulla tjejer på Hökensås
för att under tre dagar få lära sig att
fiska med fluga, spinn och mete. Från
Hökensås fanns fiskeguiden Martin
Ångnell på plats, företrädde Fjällorna
gjorde Åsa Bertilsson och Sportfiskarnas ungdomskonsulent Hans Lindqwist var den tredje ledaren på kursen.
Text: Hans Lindqwist
Foto: Annika Kling, Birgitta Ryhage,
En husmaskimitation och en mörk fluga som skulle likna en
igel fick deltagarna binda under första passet innan det var
läggdags. Det var få som hade bundit flugor tidigare, men det
blev riktigt bra resultat och ingen tappade tålamodet.
Lördagsmorgonen var en ny vacker dag när deltagarna samlades i det
daggdränkta gräset utanför fiskecentrat. Varsitt flugspö delades ut och
deltagarna fick steg för steg utveckla sin flugfisketeknik under ledarnas
översikt och hjälpande hand.
Efter ett par timmars tränande var det dags att sätta
de nyvunna kunskaperna i test i verkligheten nere vid
Engelska sjöarna i södra delen av Hökensås.
32
svenskt fiske november 2013
Ganska snart stod några av tjejerna
med böjda spö. Jämna fighter där
ibland fisken vann inleddes runt sjöarna. Några stolta fångstkvinnor blev
det dock när totalt fyra regnbågar
och en mört landades under dagen.
Maten kördes ut till deltagarna nere vid sjön från den lokala restaurangen
och avnjöts i naturen. Tillbaka på campingen samlades ett något slitet
gäng för att återigen binda flugor och ikväll var det framför allt jungfrusländelarver och husmaskar, men även några färgglada iglar skapades från
påskfjädrar och annat.
Under söndagen hade ledarna en genomgång av olika metetackel och
spinnfiske, sedan åkte alla ut taggade till den sista fiskeplatsen Kalvtjärn.
Ganska snart landades några regnbågar och det kom upp en och annan med
jämna mellanrum. Både mete, spinnfiske och flugfiske gav utdelning.
Stolta och lyckliga, men trötta efter en intensiv helg på Hökensås åkte alla
hem igen under eftermiddagen.
annons
Visst nappar det
välkommen ut!
Sedan 2008 har Sportfiskarnas klubbar
tillsammans tagit ut mer än 50.000 barn och
ungdomar på praktiskt fiske.
Alla både får och kan vara med, för fiske gör
ingen skillnad mellan kön, ålder, religion eller vilken
hudfärg man har. Genom våra ungdomar bygger
vi framtidens sportfiskare och fiskevårdare. Visste
du att det finns 100.000 sportfiskare som lägger
ner 920.000 helt frivilliga arbetsdagar på praktisk
fiskevård?
Somliga pratar om miljöproblem, vi inom Sportfiskarna löser dem. Vi kalkar försurade vatten,
restaurerar bäckar, anlägger gäddfabriker, genomför miljöövervakning och mycket mera. Förutom
att vi för fiskens och sportfiskets talan i maktens
korridorer.
Genom ökat stöd från Svenskt Friluftsliv har Sportfiskarna anställt en ungdomskonsulent.
Och tack vare ett samarbete med PostkodLotteriet
kommer vi under hösten 2013 och våren 2014 att
öka tempot i vårt arbete med att bjuda ut fler
människor till sportfiskets smörgåsbord i vår
fantastiska svenska natur.
Tack alla distrikt, klubbar och medlemmar för ett
fantastiskt väl genomfört arbete. Och Tack till
Svenskt Friluftsliv och PostkodLotteriet som gör
våra satsningar möjliga.
Hälsningar,
Stefan Nyström,
Generalsekreterare Sportfiskarna
Id
(Leuciscus idus)
Foto: Biopix
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
34
En art i familjen karpfiskar (Cypriniformes) som förekommer i sött och bräckt vatten.
Iden är Hälsinglands landskapsfisk.
Allmänt spridd i Europa och österut till Sibirien. I Sverige finns arten upp till Lappland och i Östersjön ned till Öresund.
Kallas även ort.
Vårlekare. Hanfisk har vårtliknande knölar under leken. Vandrar upp i åar och vattendrag för lek.
Kan bli omkring 23 år.
Kan bilda hybrider med asp.
I vissa länder en viktig matfisk.
Kan bli upp till åtta kilo och drygt 60 centimeter lång. I Sverige sällan över fyra kilo.
Svenskt sportfiskerekord är 3,718 kilo från Flästasjön i Gävleborgs län fångad på mete med maggot i juni 2012.
svenskt fiske november 2013
Fiskekrysset
Svar ska ha inkommit senast 15 januari 2014 och det räcker att skicka det lösenord
som bildas vid rätt lösning. Kryssets lösning i sin helhet kommer du att finna på vår
lösenordsskyddade medlemssida på www.sportfiskarna.se efter den 7 januari 2014.
Vinn en bra bok! I detta nummer kommer de
fem först öppnade svaren med rätt lösning att
få ett exemplar av Havsöring, kustens silver.
levDen
Polen Hanförr
RoTräsk i mersk
blir ofta var detta de
i
delat
Finland
knäckt tidigare land
kejsare
Kan vi
se i
1.
En sådan
var förskräcklig
2.
Plats för utslag
Labans Kritidotter
sera
Är de
som
tiger
Drev Den ger
med plats för
norrmän spel
Gick ihop
med
Benz
Prata
vitt och
brett
Kan ge
Gör
hästkur polis då
Riven och då
Vad är detta?
Sådan finns ofta i put and
take-vatten och är ett populärt fiskebyte, bland annat på grund av dess energiska kämpande vid infångandet.
Ger stryk
Kan en
kung bli
Uppsyn
Bra om
målvakt
gör
Gör bilar
3.
5.
Granskad
Tåg
I den
niger vi
En Bernadottes
hem
4.
Specifik
Mätverktyg
Är det i
Kan
trånga
man för
kläder
att få
medel Glansigt
tyg
till en
Det är
gåva
segt
Sno
Kom fram
med Fram
Plats för
lunch
Mest vis
i mytologi
Vaja
Stat för
Stasi
Kan
man
falla i
Är klassmedveten
O
r
d
a
r
Granskar
statsråd
7.
Kan liten
gosse
kallas
Sattes förr ofta
framför vagnen
Ibland
på en
axel
ge Har högtHan Kan
fram- flygande
saknade gång
på samarsvans vatten
bete
Sådana
ligger
inte i
Peka ut
Går att
slå med
Den är
ocså en
växel
Fynd
Pap- 8.
persdrake
Onödigt
prat
Sovplats
Bittida
Den kan
ses över
litet i
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
Skjuter
ofta upp
det som
ska göras
6.
Bengan
Bengt Ivansson
Lösningen e-postas till: [email protected]
Ange FISKEKRYSSET som ämne!
Har du ingen e-post så skicka lösningen till:
Sportfiskarna, ”Fiskekrysset”, Svartviksslingan 28, 167 39 Bromma
Vinnarna i Fiskekrysset nr 4 2013: Göran Bernelind UPPSALA, Peter Hortlund ÄLVSBYN, Kerstin Göransson STUGUN, Roland Carlsson ESKILSTUNA, Leif Bernquist SPÅNGA.
svenskt fiske november 2013
35
k n a gg r o c k a n
Knaggrockan
– ett offer för överfisket
Från att ha varit väldigt vanlig har knaggrockan numera blivit en raritet i svenska vatten. Numera är den fredad. Arten lever främst på lerbottnar och där kan den hitta byten nere i botten med hjälp av elektricitet. Kanske kan den dessutom kommunicera
med elektriska organ på stjärten. Följ med på en djupdykning i knaggrockans värld.
Text och foto: Anders Salesjö/Undervattensbilder.se
K
naggrockan har en kort trubbig nos
som är nästan rätvinklig. Artens färgteckning är variabel, såväl nyans som
mönster skiftar enormt mellan olika individer,
men samma individ kan också ha olika teckning beroende på ålder och bottens utseende.
Ryggen är som regel spräcklig i färgerna grått,
gult och brunt. Karaktäristiskt för arten är att
den oftast har ett varierande antal distinkta,
gulvita fläckar, vilka som regel är omgivna av
en mörk ring. Ett annat bra kännetecken på
knaggrockan är att den långsmala stjärten oftast har ljusa tvärband.
Storvuxen och med
karaktäristiska taggar
Längs ryggens mittlinje samt hela vägen ut på
stjärten har knaggrockan en rad kraftiga, bakåtriktade taggar, som till formen liknar taggar
36
svenskt fiske november 2013
på rosenbuskar. De grova taggarna på stjärtens
ovansida flankeras av en till två rader mindre
taggar på respektive sida. Det finns dessutom
ytterligare taggar lite varstans på ryggen och
enstaka taggar förekommer även på den vita
buksidan. På taggarnas ovala bas finns ofta cirkulära fåror, vilka utgör ytterligare ett bra kännetecken för arten.Taggarnas utseende gör det
lätt att skilja knaggrockan från vår vanligaste
rocka klorockan. Denna har nämligen längsräfflade taggar.
Knaggrockan växer långsamt, men i gengäld
kan den bli gammal, åtminstone 20 år. Om den
får leva så länge hinner den växa sig stor. En
hona kan väga upp till 18 kilo och bli 125 centimeter lång. I dag blir de dock sällan längre
än 90 centimeter beroende på ett alltför intensivt fiske. Hanen blir mindre än honan och når
maximalt upp till 90 centimeters längd.
Välanpassad till
ett liv på botten
Knaggrockans utbredningsområde sträcker
sig längs östra Atlantens kust från Island och
Norge hela vägen ner till Sydafrika. Den finns
också i Medelhavet och Svarta havet samt vid
sydvästra Indiska oceanens kust. I Sverige har
arten förr varit allmän i Skagerrak, Kattegatt
och Öresund, men den har också tillfälligt påträffats i västra Östersjön. Knaggrockan lever
framför allt i anslutning till kusten och den är
vanligast på 10-60 meters djup, men förekommer ända ner till 300 meter.
Knaggrockan trivs bäst vid lerbottnar, men
den finns även på sand- och grusbotten. Dagtid ligger fisken vanligtvis stilla på botten, ofta
delvis täckt av sediment. Den spräckliga färgteckningen gör då knaggrockan väl kamouflerad och det som syns bäst är som regel de upp-
stickande ögonen. Nattetid är den mer aktiv
och söker föda. Vanligtvis lever knaggrockan
som enstöring, men de uppträder periodvis i
mindre grupper, ofta med hanar och honor var
för sig.
De flesta fiskar andas genom att ta in syrerikt
vatten via munnen som passerar över gälarna
för att sedan strömma ut genom gälöppningarna. Då knaggrockornas mun sitter på undersidan mot botten kan fisken inte ta in vatten
denna väg, utan att få munnen full med sediment. Bottenlevande rockor som knaggrockan
tar därför istället in andningsvatten till gälarna
genom ett hål strax bakom ögat som kal�las för spruthål. Benämningen spruthål är
märklig, för genom spruthålet sugs vatten in,
det sprutar inte ut. Från spruthålet passerar
vattnet över gälarna för att sedan pumpas ut
genom gälspringorna på rockans undersida.
Ursprungsmässigt är spruthålet egentligen en
sjätte gälöppning som vandrat upp på fiskens
ovansida. Spruthål finns hos de flesta hajar och
rockor, men det förekommer också hos några
ålderdomliga benfiskar.
Söker sig till
kusten under våren
Liksom hos andra rockor är det lätt att se skillnad mellan könen hos knaggrockan. Hanen är
nämligen utrustad med två stavliknande parningsorgan som syns tydligt på respektive sida
om stjärten. Hanarna blir könsmogna vid 6-8
års ålder när de är cirka 60 centimeter långa,
medan honorna blir könsmogna först vid 7-10
års ålder vid en längd på ungefär 70 centimeter.
Knaggrockan har sina viktigaste fortplantnings- och uppväxtområden i sydvästra Nordsjön i anslutning till Themsens utlopp.
Vintern tillbringar de könsmogna knaggrockorna som regel på relativt djupt vatten, men
under våren och sommaren söker de sig grundare och simmar in mot kusten. Genom märkningsförsök har man konstaterat att enstaka
fiskar kan förflytta sig flera hundra kilometer,
men de flesta individer simmar inte speciellt
långt. Normalt har återfångade fiskar inte förflyttat sig mer än 50-60 kilometer. Parningen
sker ofta under invandringen till kusten. Hanen kan då simma timvis efter honan och han
försöker att med huvudet underifrån välta
henne över på rygg. När hanen efter många
försök slutligen lyckas simmar paret buk mot
buk och hanen håller fast vid honan med hjälp
av taggarna på bukfenorna. Precis som hos alla
andra rockor sker sedan befruktningen av äg�gen inne i honans kropp.
Äggen är inneslutna i kapslar
Strax efter parningen lägger honan äggen.
Äggen läggs oftast på sandblandade lerbottnar på relativt grunt vatten nära land, gärna
i anslutning till flodmynningar. Att lägga ett
enda ägg kan ta ett helt dygn och honan lägger sedan inget nytt ägg förrän tidigast ett par
tre dygn senare. En hona lägger troligtvis någonstans mellan 48-74 ägg på ett år, men det
finns mindre sannolika uppskattningar på att
de skulle kunna lägga ända upp till 160 ägg
årligen. Äggen är inneslutna i rektangulära,
brunaktiga kapslar, vars hörn är utdragna till
spetsiga spröt. Kapslarna är fem till nio centimeter långa och då är hörnspetsarna inte
medräknade. I vart och ett av hörnen finns ett
litet hål där friskt syrerikt vatten kan passera
in till ägget.
Knaggrockan har blivit mycket
sällsynt i svenska vatten. I den
norska fjorden Lygnin finns det
dock fortfarande rikligt med
knaggrockor i alla storlekar.
svenskt fiske november 2013
37
k n a gg r o c k a n
Knaggrockan tar in andningsvatten till gälarna genom spruthålet som sitter strax bakom ögat.
Vattnet pumpas sedan ut genom gälspringorna på rockans undersida.
Längs långsida har knaggrockans äggkapslar en
bård som är cirka fem millimeter bred. Denna bård är inte alls lika markant på klorockans äggkapslar. Knaggrockans äggkapslar är
dessutom större än klorockans och har relativt sett kortare spröt, därför kan ett tränat
öga ganska lätt se skillnad mellan arternas
kapslar. På knaggrockans äggkapslar sitter
dessutom långa, fina fibrer som förmodligen
bidrar till att förankra äggen vid botten. Hos
äldre äggkapslar slits dessa fibrer ofta av och
det är vanligt att stormar kastar upp tomma
kapslar på stränderna. Äggläggning pågår från
mars till september, men förmodligen lägger den enskilda individen sina ägg under en
kortare period. Fostrens utvecklingstid är 4-6
månader beroende på vattentemperaturen. De
nykläckta ungarna är ungefär åtta centimeter
breda och 11-13 centimeter långa. Under sitt
första levnadsår stannar de som regel kvar på
grunt djup i nära anslutning till där de kläckts.
38
svenskt fiske november 2013
Finner byten med elektricitet
De unga knaggrockorna livnär sig framför allt
på små kräftdjur som märlkräftor, sandräkor
och pungräkor. När de blir större söker de sig
djupare ner och dieten ändras så att de äter
mer storvuxna kräftdjur som simkrabbor och
eremitkräftor, men även en och annan havsborstmask slinker ner samt en hel del fisk. För
medelstora rockor utgör bottenlevande fiskar
en alltmer väsentlig del av födan och de äter
gärna sjökockar, svart smörbult, tobis och diverse mindre plattfiskar. Vuxna knaggrockor
jagar emellanåt även i fritt vatten och de kan
då förse sig med ansenliga mängder sill, skarpsill och mindre torskfiskar.
Knaggrockor har bra syn. De stora uppstickande ögonen är riktade åt var sitt håll, vilket
ger fisken ett synfält som är nästan 360 grader.
Trots detta kan de inte se vad de äter, då munnen sitter på kroppens undersida. Rockorna
lokaliserar istället sina bytesdjur med hjälp
av lukt och smak, men de använder också ett
högst specialiserat elektriskt sinne som de har
gemensamt med andra rockor och hajar. Med
detta elektriska sinne kan de känna av mycket
svaga elektriska strömmar som till exempel
nervimpulser hos bytesdjur som ligger dolda
och nedgrävda i botten. På rockans huvud kan
man se delar av detta elektriska sinne i form
av ett komplext mönster med små geléfyllda
porer som sitter nedsänka i huden. Till skillnad
från luktsinnet används det elektriska sinnet
enbart då rockan är riktigt nära sitt byte.
Förutom det elektriska sinnet i fiskens främre
region har rockorna även elektriska organ
längst ut vid stjärtspetsen, som förmodligen
har någon annan funktion. Dessa elektriska
organ består av omvandlad stjärtmuskulatur
som kan avge svag ström. Man har konstaterat
att elektriska urladdningar från stjärtpartiet
avges relativt sällan och oregelbundet, men
syftet med urladdningarna är oklart. Kanske
att rockorna använder dessa elektriska signaler
för att känna igen sina artfränder.
Kris med våra inhemska rockor
I svenska vatten har noterats ett tiotal olika
rockaarter. De flesta av dessa är tillfälliga gäster
som kommit till våra vatten vid enstaka tillfällen, men fyra arter brukar anses som inhemska.
Klorockan är den talrikaste arten hos oss och
den fås regelbundet av såväl sportfiskare som
yrkesfiskare.Vår näst vanligast rocka idag är vitrockan som lever under 200 meters djup ute i
yttre Skagerrak. Den fångas då och då av sportfiskare, vanligen under 300 meters djup ute
vid Bratten och ”10-gradarn”. Slätrockan och
knaggrockan är numera mycket sällsynta, i det
närmaste utrotade från svenska vatten. Värst är
det med slätrockan som i 2010 års rödlista anses
vara nationellt utdöd. Knaggrockan klassas som
starkt hotad och verkar endast finns kvar i ett
litet område i norra Bohuslän, stort som en eller ett par fotbollsplaner.
Under 1900-talets inledning var rockor vanligt förekommande i Nordsjön, Skagerrak
och Kattegatt. Som exempel kan nämnas att
mellan 1907 och 1909 var holländska trålares
fångst av rocka i samma storleksordning som
för kolja, torsk och rödspätta. En betydande
del av fångsten bestod av knaggrockor. Även
längs svenska kusten har knaggrockan varit en
vanlig fisk som fångats med backor, nät och
trål. Bestånden började dock gå tillbaka redan
under 1930-talet, men de återhämtade sig under andra världskriget för att därefter reduceras mycket kraftigt. De provtrålningar som
Hydrografiska-Biologiska kommissionen och
dess efterföljare Havsfiskelaboratoriet genomfört visar att det under perioden 1915-1938
fångades i snitt en knaggrocka per tråltimme.
Under efterkrigstiden har arten successivt
blivit allt ovanligare och efter 1970 är knaggrocka sällsynt i fångsterna.
Analys av provtrålningar under perioden
1915-1977 visar att klorockan minskat med
upp till 90 procent under denna tidsperiod.
Minskningen har sedan fortsatt och säkert
identifierade knaggrockor i svensk fiskeristatistik saknas i stort sett helt under den senaste
10-årsperioden. Som vi tidigare sett är detta
dessvärre inget unikt för knaggrockan utan
det har skett en kraftig tillbakagång av samtliga
våra rockaarter och det mesta tyder på att orsaken är överfiske.
Knaggrockans ägg är inneslutna i
rektangulära, brunaktiga kapslar,
vars hörn är utdragna till spetsiga
spröt. I vart och ett av kapselns hörn
finns ett litet hål där friskt syrerikt
vatten kan passera in till ägget.
annons
Märkliga släktingar i havet!
Lär dig allt om sjöborrar, sjögurkor, sjöstjärnor och andra
spännande arter i höstens nya bok. Beställ boken här:
www.nationalnyckeln.se
September 2013.indd 1
2013-09-26 10:23:40
svenskt fiske november 2013
39
k n a gg r o c k a n
Hinner inte reproducera sig
Knaggrockans ansenliga storlek och dess långsamma tillväxt i kombination med sen könsmognad och låg reproduktionstakt gör arten
mycket känslig för ett högt fisketryck. Redan
vid ett års ålder är den unga rockan så stor att
den fångas i trålfisket. Honorna måste dock
hinna bli 7-10 år gamla innan de kan fortplanta
sig, vilket de alltför sällan lyckas med, då de
blir uppfiskade långt innan dess. Det är tveksamt om det finns några andra tänkbara orsaker till knaggrockans kraftiga tilbakagång än
just fisket.
Tråkigt nog har knaggrockan, som en gång
var en av Nordsjöns vanligaste rockor, på flera
ställen blivit en raritet i utbredningsområdet.
Det finns dock några få platser kvar där arten
fortfarande är relativt vanlig. Vid uppväxt- och
fortplantningsområdena kring Themsen finns
ännu en hel del knaggrockor, men den är också
allmänt förekommande i en del norska fjordar
där yrkesfisket är begränsat eller inte alls förekommer. Ett exempel på detta är fjorden Lygnin som är en bifjord till Namsfjorden i mellersta Norge. Här har sportfiskare och dykare
fortfarande god chans att komma i närkontakt
med knaggrockan. Man kan ju innerligt hoppas att vi i framtiden får till effektiva åtgärdsprogram och skyddsåtgärder för knaggrockan,
så att våra barn och barnbarn återigen kan få
uppleva dem i svenska vatten.
I Sverige är knaggrockan numera fredad från fiske,
men på vissa håll i Norge finns det fortfarande
starka bestånd. Foto Markus Lundgren
Det är lätt att se skillnad mellan könen hos knaggrockan. Hanen har två stavliknande
parningsorgan som syns tydligt på respektive sida om stjärten.
40
svenskt fiske november 2013
Forsfiske i Dalälven
Gula kortet
Vacker miljö
Spännande fiskemöjligheter
Vildmarksupplevelser
58 vatten i
Göteborgsregionen
Gula kortet ger möjlighet att fiska i inte mindre
är 58 olika sjöar och vattendrag. Till de sjöar
som ingår i kortet hör bland annat Stora och
Lilla Delsjön, Stora Kroksjön, Holmesjön, Stora
Stentjärn och Surtesjön.
Läs mer på sportfiskarna.se under
”Fiska i Göteborg”
Läs mer på:
sportfiskarna.se/tyttbo
Sportfiskekortet
Ett fiskekort
- på dina villkor
- 41 fiskevatten!
Region
Mälardalen/Stockholm
www.sportfiskarna.se/sportfiskekortet
www.fiskekort.se erbjuder enkelt köp av fiskekort
direkt i din mobiltelefon, surfplatta eller dator.
storfiskregistret
Rekordskörden
fortsätter
Text: Nicka Hellenberg Foto: Storfiskregistret
Innan det här året startade var det inte så
väldigt många som kände till fisken blåkäft
(Helicolenus dactylopterus).
Den lever främst på djup mellan 100
och 500 meters djup, längs hela nordöstra
Atlantkusten och fångas sporadiskt i Skagerraks djupare delar.
Men efter att havsfiskarna verkligen hittat nyckeln till att fånga den lilla djuphavsfisken ute på Skagerrak har rekorden slagits
flera gånger om.
Den 2 augusti var den välkände storfiskaren Anders Lilja ute på Skagerrak, tillsammans med kamraterna Leif Krause och Lars
2013 har varit ett år fyllt av storfiskar och en uppsjö nya svenska rekord
har utsetts. Framför allt är det i havet som det skördats många överraskningar, men även sötvattnet bidrar med storfiskar. De två senaste
tillskotten till rekordlistan är asp och blåkäft!
Örnskov. Som för många andra havsfiskare
var det positionen 10-gradarn som var målet.
Trion fick ett antal spännande fiskar, däribland den blåkäft som Anders Lilja krokade
på ett makrillhuvud – ett relativt stort bete.
Fiskens vikt fastställdes på en krönt våg
till 1 014 gram. Rekordet putsades därmed
med två små gram från sommarens tidigare
rekord. Den nya rekordfiskens längd var 40
centimeter och omkretsen 30.
Läs mer om Anders Lilja på nästa sida.
Rekorden för blåkäft ryker hela tiden. Nu är
det Anders Lilja som ståtar med den största.
Den rovgiriga karpfisken asp
Aspen är en av våra största karpfiskar. Det
finns några duktiga fiskare som gärna gör
satsningar efter den här fisken, inte minst
i Mälaren. Ytbeten, poppers, eller trolling
med små till mellanstora vobbler brukar vara
metoderna. Men ofta är den en bonusfisk
som överraskar abborr- eller gäddfiskare med
sitt stenhårda hugg.
En som nog blev rejält överraskad var
Anna Tainio från Enhörna, när hon – tillsammans med pojkvännen – stod på en brygga i
Mälaren och fiskade abborre den 15 augusti.
– Vi stod på Sandvikens brygga i Enhörna för
att kasta och målet var att få upp abborre
och gädda för att grilla! Efter några kast tog
det tvärstopp! Jag var helt säker på att det
var ett bottennapp! När fisken kom upp till
ytan hade jag ingen aning om vad det var för
art, men vi fick låna en håv och kunde landa
fisken.
Annas pappa kom ner och tittade, men det
var Annas farbror som – via ett MMS kunde
konstatera att det var en asp. Och stor var
42
svenskt fiske november 2013
den! En lånad våg visade svenskt rekord,
vilket senare också konstaterades efter att
vågen kontrollerats.
Anna fortsätter:
– Nu i efterhand, när jag har börjat inse vilken
fångst jag fått, är är jag stolt över mig själv!
Det är en oslagbar känsla, säger Anna som
också fått rejält blodad tand av fisket.
Aspen konstaterades väga 8 030 gram och
mättes till 90 cm (54 i omkrets). Rekordet slogs därmed med 15 gram. Ingen stor
höjning, men ändå tillräcklig för att en ny
rekordhållare ska utses.
Om arten
Aspen (Aspius aspius) är en storvuxen och
rovlevande karpfisk. Den lever både i sjöar
och strömmande vattendrag, huvudsakligen
i Mälardalen, Vänern samt i vissa östgötska
områden. Aspen har minskat kraftigt under
de senaste decennierna och är rödlistad som
”sårbar”. Under lekperioden på våren är den
fredad på många håll.
Anna Tainio krokade en fisk hon aldrig sett förut.
Och svenskt rekord blev det för den aspen på över
åtta kilo.
Sportfiskarna gratulerar de nya rekordinnehavarna till fina fångster.
Du kan hitta mer information om alla fångster på www.sportfiskarna.se
Comeback och svenskt
rekord för Anders Lilja
Under 1990-talet var Anders Lilja en av de absolut mest omtalade specimenfiskarna i Sverige. 1998 nådde han 20 arter - vilket då var en smärre sensation. Men de senaste åren har man inte hört så mycket från Anders. Nu är
han tillbaka med besked. 30 arter och nytt svenskt rekord!
Anders Lilja med en fin kolja. – Man kan väl säga att jag slutade jaga nya storfiskarter 1998
efter att jag kommit upp i på
den tidens otroliga 20 arter, någon månad efter Ola Esbjörnsson. Det var övre gränsen då och
andra intressen tog överhanden.
Under slutet av 90-talet och
fram till 2007 satsade Anders
hårt på amerikansk fotboll. Han
är också pappa till två barn och
– vilket kanske inte alla känner
till –femfaldig svensk mästare i
pumpaodling!
Pumpa på 626 kilo
– Ja, 2006 slog jag även det då
gällande Europarekordet och blev
Europamästare. Jag har även det
svenska rekordet i pumpaodling
vilket är 626 kilo – det står sig
fortfarande. Under en del av
dessa år har jag även engagerat
mig i diverse olika Malprojekt i
Emån och hunnit med att göra
några längre fiskeresor, bland annat till Lake Nasser i och spanska
floden Ebro.
Anders har fortsatt att jaga
svenska storfiskar också, mest
abborre, gädda, färna och ål. Men
via kompisen och pumpaodlaren
Lars Örnskov och barndomskamraten Leif Krause, som båda tog
med Anders på havsfiske, fick
han upp ögonen igen för artjakt
igen.
arter. Eftersom tiden är begränsad är det nog ungefär den nivån
fisket lär ligga på i framtiden. Det
känns som att livet är för kort
för att hinna med allt man skulle
vilja göra.
Rekordfisk som bonus
Vad har du för planer härnäst?
Kan vi räkna med fler storfiskar
från alla möjliga vatten?
– Jag vill försöka komma iväg på
ett par längre fiskeresor efter nya
arter varje år. I år har det blivit
ett halvdussin fiskepass efter nya
Som grädde på moset fisk Anders ju också bli svensk rekordhållare i och med fångsten av
blåkäften på 1 014 gram, som du
kan läsa om här i Svenskt fiske
Grattis till ditt svenska rekord och
till dina 30 arter, Anders Lilja!
Surfare och fiskare med 20 arter på meritlistan
Michael Nordström växte upp utanför
Lidköping, men bor numer i Göteborg
där han är produktingenjör. Han är
också inbiten vindsurfare och fiskare.
Det senare har gett honom en lagerkransad guldnål för 20 arter.
– Vid det traditionsenliga trollingfisket i
Östersjön under Kristi himmelsfärd var det
äntligen min tur att dra en lax över 14 kilo,
men dagen innan klev det på en bonusfisk: en
havsöring på 7,14 kilo!
Djuphavsfiske med läromästare
När han ändå var i god form fortsatte satsningen med djuphavfiske i Skagerrak.
Michael startade fiskekarriären i Järpås
fiskeklubb 1985 med traditionellt mete, men
fastnade snart också för kust- och havsfiske.
Och vann kustfiske-SM som 18-åring. 1993
gick han med i specimenklubben Tinca, där
han varit både ordförande och tävlingsledare
i flera år. – Med guidning av den duktige klubbkamraten Fredrik Nilsson gick inlärningskurvan
brant uppåt, säger Michael.
Hårt slit
Fisket resulterade i klorocka, vitrocka, långa
och gråsej över storfiskvikt redan vid första
turen och på tredje turen klev den tjugonde
arten på – en lubb på 10,3kilo!
Många arter har inneburit hårt slit. Exempelvis fick Michael fem laxar över nio kilo i
Östersjön innan den första över tio kom …
men, i år släppte den eviga oturen rejält.
Stort grattis från Sportfiskarna.
En längre intervju med Michael hittar du på
Storfiskbloggen.
En stor havsöring på 7,14 kilo föll för Michael
Nordstöms trollade bete i Hanöbukten.
svenskt fiske november 2013
43
storfiskregistret
Omutlige Ola
Nu är han värre än värst
Ola Esbjörnsson. Redan nu är han en legend bland sportfiskare. Han har varit först
att nå 20, 30, 40 och 50 arter över storfiskvikt. Nu är han också den förste som tar
klivet över ofantliga 60 olika arter över storfiskvikt i Sverige.
Grattis Ola! Hur känns det?
– Ja, tack. Det känns rätt bra, säger Ola på
sedvanligt lugnt manér.
avgick åter med ”segern”. En taggmakrill på
415 gram den 8 augusti blev fisken som tippade honom över kanten, så att säga.
de där långa, hårda satsningarna med egen
båt kostar både tid och pengar. Jag kommer
fokusera på annat framöver.
Även om skaran av artjägare tycks öka lite så
är det ju egentligen bara några få personer i
Sverige som har tillräcklig dedikation för att
gå in för det så helhjärtat som Ola. Och trots
att den här skaran verkar byta erfarenheter
och tips med varandra så är det ändå en viss
inbördes tävling. Ingen verkar riktigt vilja
medge det helt och hållet, men visst driver
det också dem alla framåt. Som jakten mot
de 60.
– Ja, visst ville jag nå 60, det har jag haft som
mål. Kanske blir det 70 också  det tror jag är
fullt möjligt, men 80 i svenska vatten är nog
inte realistiskt alls, menar Ola.
Ola har alltid en förmåga att hitta nya utmaningar. Antagligen krävs ett sådant kynne
om man ska fortsätta att hitta nya vägar i
tävlingen med och mot sig själv.
Han understryker dock att han nog inte kommer rusa mot 70. Det finns andra saker som
lockar mer.
Osannolik trio – gös,
gädda och abborre
Kanske blir det 70
Leif Krause var honom hack i häl, men Ola
Säljer sin båt
– Nu säljer jag min havsfiskebåt. Jag har nog
gjort mitt där för ett tag. Visst kan jag tänka
mig några havsfisketurer till framöver, men
– Jag skulle gärna få ihop gös, gädda och abborre på totalt 32 kilo, säger han bestämt.
32 kilo. En snabb överslagsräkning säger att
det kräver abborre på två kilo, gädda på 20
och gös på tio. Eller gös på tolv och …
Svårt är det. Men är det omöjligt?
– Nej, inte alls. Abborre över två har jag ju redan, liksom gädda på 18,5 kilo. En riktigt stor
gös, eller lite putsning av gäddrekordet, så.
Han drivs fortfarande av lusten att fiska.
Antagligen är det därför hans personbästa
är makalösa och att han har så oerhört
många fiskar registrerade. Det är kanske
här som han verkligen skiljer sig från många
andra. Och så förstås den där omisskännliga
förmågan att analysera och räkna ut var, när
och hur.
Vi gratulerar Ola Esbjörnsson till 60 arter –
ännu en magisk gräns uppnådd av en komplett sportfiskare.
Ola Esbjörnsson har närmast oräkneliga storsutare på sitt samvete, men han gillar
fortfarande att fånga dem. Här med en 4-kiloskoloss från Antorpa sjö.
44
svenskt fiske november 2013
Något längre intervjuer med dessa
våra storfiskare, samt listor över
deras alla arter hittar du på Storfiskbloggen – där du också hittar
andra nyheter från sportfiskevärlden. www.sportfiskarna.se är
adressen förstås. Vi hörs där!
Du kan hitta mer information om alla fångster på www.sportfiskarna.se
50 arter på tio år
för Andreas Ekfeldt
Inte många svenskar kan räkna upp
50 fiskarter som simmar i våra vatten.
Ytterst få har fångat så många. Det är
nämligen oerhört svårt. Fundera då en
stund på hur knepigt det är att dessutom fånga 50 arter som väger över
storfiskvikt. En knapp handfull har klarat
det. Senast i raden är Jönköpingskillen
Andreas Ekfeldt.
Grattis Andreas. Är ditt mål uppnått, eller
suktar du efter mer?
– Det är klart att jag hade det här som mål.
När man klarat av 20 arter, kan man ju satsa
vidare mot 30, sedan 40 och självfallet ville
jag nå 50 – som ju bara tre personer klarat
innan mig.
Andreas vill inte riktigt jämföra sig med de
tre, Ola Esbjörnsson, Leif Krause och Nicklas
Kolbeck, som han menar är i ett eget slag.
Men med 52 arter över storfiskgräns är ju
herr Ekfeldt där uppe i toppen av artjägare
också.
som utmärker Andreas är att han har fångat
alla sina 52 arter på bara tio år. 47 av dem
kom på bara åtta år.
När Andreas nått 10-15 arter bestämde
han sig för ett, som han säger, ”realistiskt
mål”: nämligen att fånga fem nya arter
om året. Och som noterats ovan: det gick
utmärkt.
Andreas har tillbringat många timmar
till havs med andra storfiskare, i somras
exempelvis med Ola Esbjörnsson. Blålångan
på bilden kom från en gemensam satsning
på Skagerraks storvilt.
Ska du rusa vidare mot 60 arter, som Ola?
– Jag har ju 52 arter, så 60 vore kul – det ska
jag ta med tiden. Men just nu tar jag faktiskt
det lite lugnt. Det måste vara kul. Vore det
inte roligt skulle jag aldrig jaga arter heller.
vill man ha en snar revansch, men blir det å
andra sidan lyckat finns lusten att upprepa
framgången. Alltså måste man alltid ut igen.
– Ja, det finns något som lockar året om, varje
årstid har ju sina fisken och arter. Det blir
aldrig någon brist på utmaningar. Och just nu
är jag nog mest sugen på Öresund som har
mycket att erbjuda.
Stort grattis och ha kul där ute, Andreas!
Färna före främmande land
Utlandet och exotiskt fiske har inte lockat
Ekfeldt så mycket hittills. Kanske kommer
suget på sådana äventyr längre fram, men i
dagsläget ser han hellre sig själv smyga efter
färna i vårsolen, eller att kroka en riktigt tung
gös. Eventuellt blir det ett mål att försöka
fånga alla insjöarter som kan väga över tio
kilo. Ett par har han redan, så …
Samtliga sötvattensfiskar
Andreas Ekfeldt är den enda i Storfiskregistret som har klarat av samtliga sötvattensarter som idag går att registrera. En annan sak
Fisket funkar alltid
Andreas ser fisket som en livslång vänskap.
Kommer man hem från ett misslyckat pass
Andreas med en av alla sina storfiskar.
Här en magnifik piggvar från april 2012.
annons
För oss bakom flötet!
svenskt fiske november 2013
45
gran canaria
Bästa tiden för flugfiske efter karp på Gran
Canaria är sensommar och höst. Brödimitation
av Cul de Canard funkar bra.
Flugfiske på
Gran Canaria
När vintern är som mörkast kan en semestervecka på varmare breddgrader
muntra upp. Vår medarbetare Peter Belin for med familjen till Gran Canaria och
smög med sig några flugspön utifall att…
Text: Peter Belin Foto: Peter Belin, Marek Sidor
- So, you like fishing, sa nattportiern och pekade på Sportfiskarnas märke jag hade på tröjan.
- Yes, and you too, I suppose,
sa jag.
- Only fly fishing, sa han.
- Good, I have brought two fly
rods but I haven’t found a guide
yet who can take me fly fishing,
sa jag.
Han blev förvånad att jag som
turist ville flugfiska och förklarade
att det bara var några få eldsjälar
som flugfiskade på Gran Canaria.
Vi bestämde att jag skulle följa
med Marek, som han hette, och
fiska under veckan.
Det var alltså en mycket lycklig slump att en av de få som flugfiskar på ön var nattportiern på
just vårt hotell, av alla hotell på
Gran Canaria. Tur var det också
att Sportfiskarnas emblem så tyd-
46
Sportfiske förenar. Hotellets nattvakt förevisar sina flugor. Poppers och
småfiskimitationer är effektiva flugor för bassen och flashflugor med
stora ögon är bra för havsabborre på kusten.
ligt visar vem man är! Mitt bästa
fisketips: åk aldrig på resa utan
Sportfiskarnas t-shirt eller keps.
Vår resa var inte någon fiskeresa för mig utan jag åkte på solsemester med fru, son och några andra vänner med familjer. Jag hade
tagit med några spön eftersom det
är trevligt att fördriva tiden med
att leka lite vid havet och jag hade
svenskt fiske november 2013
läst om att det går att flugfiska i
någon av de 63 sjöar som finns på
Gran Canaria. Innan resan hade
jag också, utan framgång, kontaktat flera guideföretag för en dags
flugfiske. Jag ville helst fiska efter
karp, men också prova på bass och
andra arter.
Marek kommer från Slovakien
och ville mer än gärna visa fisket
och sjöarna. Han är en mycket
duktig flugbindare och visade
massor av flugor för de olika fiskar som finns här. En av de mest
intressanta var en gulvit, fluffig
CdC fluga (Cul-de Canard), som
han använde för fiske efter karp.
Han har tagit karp på 16 kilo, men
tyvärr var det inte säsong för karp
när vi var där mitt i vintern. Under sommaren och framför allt
hösten kunde han garantera karp
på 5-8 kilo på fluga.
När vi planerade fisket var hans
upplägg perfekt för mig. Jag ville
bara få några timmars fiske och
spendera resten av tiden med familjen. Hans jobb som nattportier
slutar nio på morgonen, sedan sover han till eftermiddagen och kör
därefter några timmars fiske innan
han börjar jobba igen. Vi gjorde
upp om att göra två turer till två
olika sjöar. Marek lovade att vi
skulle få bass och tilapia, men tiden på året garanterade inte några
jättefiskar.
Det finns över 60 sjöar av olika
karaktär på Gran Canaria.
Först men inte störst! Det finns
gott om mindre bass i sjöarna.
Den höga kroppsformen och stora stjärtfenan
gör att tilapia kämpar bra för sin storlek.
Tilapia äter gärna insekter och smådjur
och tar gärna en långsamt fiskad nymf.
Första sjön
I den första sjön vi besökte fanns
det gott om tilapia och även en
del bass. När vi kom fram och
såg sjön uppifrån såg jag att den
hade mycket grönblått färgat vatten och dåligt siktdjup. Det var
kargt och brant att ta sig ned. När
vi kom fram och började tackla
upp våra spön ville Marek att jag
skulle använda hans flugor. Det
var mycket bra imitationsflugor av
småbass. Alla flugor gick i samma
färgton som vattnet eftersom bassen liksom andra fiskar anpassar
sin färg efter omgivningen som
kamouflage. Jag tyckte det var lite
konstigt färgval eftersom jag själv
skulle välja en mörk fluga vid fiske
efter en predator som bassen, särskilt i vatten med dålig sikt. Marek
var ihärdig och som gäst använde
jag självklart det som han med
lokalkännedom och erfarenhet rekommenderade.
Jag lyckades snart få en pekfingerstor bass och kunde därmed
räkna in art nummer 117 på min
lista över fisk fångade på spö! Vi
flyttade oss till en vik där vi såg
tilapiastim röra sig strax under
ytan. Det var spännande att följa
stimmet och placera en nymf
framför dem och sedan känna när
en fisk tar. Nu använde jag en egen
fluga, Tricoloren med gummiben.
Det är en brun/grön/lila fluga
speciellt framtagen för harrfiske i
Härjedalen (se Svenskt Fiske #22012). Marek trodde inte den
skulle fungera eftersom det inte
fanns några insekter eller smådjur som hade de färgerna i sjön.
Jag fiskade på med min nymf och
lyckades få en hårt kämpande tilapia. Tilapia har en bred kropp och
relativt stor stjärtfena. Den odlas
i Asien som matfisk och finns att
köpa i vissa butiker i Sverige. Men
för mig är den mest känd som akvariefisk.
Innan vi skildes efter första
kvällens fiske gjorde vi upp om att
göra en tur till en annan sjö några
dagar senare.
svenskt fiske november 2013
47
gran canaria
Andra sjön
Den andra sjön var av liknande
karaktär men hade extremt branta kanter. Det kändes inte helt
tryggt att gå och fiska i 45 graders lutning, med grus och sten
som släppte vid vartannat steg,
men det var bra träning för benmusklerna. Vi startade vid den
stora dammvallen och skulle sedan fiska oss runt sjön. När vi gått
halva ena sidan tänkte jag faktiskt
vända, men Marek sa att det blir
flackare när vi närmar oss inloppet och där var också det bästa fisket. Så jag svettades och kämpade
på, samtidigt som jag tänkte att
reseförsäkringen förhoppningsvis
täcker fiskerelaterade skador.
Jag fick några små bass på
Mareks flugor och de tog mycket
nära land. Bass är mycket stationära och håller sig vid sina minivikar
och stenpartier, märkte jag. När
vi kom fram till den smala delen
vid inloppet gick Marek lite före
över till andra sidan. Då bytte
jag till den största flugan jag hade
med mig, jag ville fiska med en
fluga som verkligen syns. Jag satte
på en svart gäddfluga med stora
Den största bassen togs inne
på den grundaste delen av
sjön. Resans höjdpunkt!
ögon och lade ett kast inåt mot
mynningen och tog in med några
snabba drag.
Smack!
Ett stenhårt hugg som följdes
av många rusningar och hopp! Jag
såg att det här var en fisk av helt
annan kaliber än de tidigare så jag
ropade på Marek. Efter en superkul drillning lyckades jag landa
dagens största på cirka två kilo!
Marek fotade och gratulerade mig
till den fina bassen, men jag såg
att han hade blandade känslor eftersom jag hade bytt ut hans fluga
mot en tre gånger så stor och helt
annan färg. En som egentligen inte
skulle funka!
Han gick mot andra sidan igen,
men hann inte långt innan jag
hade lagt ett nytt kast och direkt
ett nytt hugg. Inte lika stor, men
Marek fick springa och fota igen.
Jag fick två, med mina mått mätt,
stora bassar och kände mig fantastiskt nöjd med fisket och den här
dagen.
Sjöarna och fiskarter
På Gran Canaria finns 63 sjöar och
reservoarer som skapats för bevattning. De ligger i bergslandskap och inte
speciellt stora. De sjöar vi besökte var
långsmala och några hundra meter
långa. Vi såg stora tomatodlingar nära
en av sjöarna och där används mycket
av vattnet till odlingarna. Fiskarna är
inplanterade för att äta av växterna och
för att hålla efter insekter.
Karg miljö och mycket branta kanter ger
ett spännande och ansträngande fiske.
De arter som är intressanta för flugfiske är karp, stormunnad bass och
tilapia. Stormunnad bass kommer
ursprungligen från Nordamerika, karp
från Asien och tilapia från Afrika.
En fin karp sätter bra press på flugspöt.
48
svenskt fiske november 2013
Havsabborre
En dag lämnade vi vår trygga tillvaro på all inclusive-hotellets område och åkte till närmaste hamnstad. Det var marknadsdag, men
det intressantaste var att gå i hamnen och titta på alla multar och
olika gyltor som simmade runt
bland båtarna. Det var en del lo-
kala sportfiskare ute på en pir och
jag bestämde mig för att ta mig dit
för att försöka ta en havsabborre
på fluga. Samma eftermiddag tog
jag en taxi till piren. Jag märkte
att det nu var lågvatten till skillnad mot när vi var där på dagen,
och ingen annan som fiskade. Jag
hade inte så stora förhoppningar
när jag gick ut på spetsen på piren.
Jag satte på en blåvit flashstreamer
som jag tog hem extremt snabbt
för att eventuellt locka de här
snabbsimmarna. Efter en stund
satt min första havsabborre! En
fin fisk på strax under kilot som
jag släppte trots att den är mycket god. Vi har ju all inclusive på
hotellet och yrkesfiskarna på ön
måste ju också leva.
Kontakt med Marek
Marek Sidor hjälper gärna folk
som vill flugfiska på Gran Canaria. Kontakta honom på:
[email protected]
annons
Ge bort medlemskap i julklapp!
Ett medlemskap i Sportfiskarna är en uppskattad julklapp. Din vän får sju nummer av Svenskt Fiske och alla
medlemsförmåner. Medlemskapet kostar 340 kronor (junior 170 kronor) och gäller ända till 31 mars 2015!
Du som ger bort ett medlemskap får en våg till dig själv!
Skicka in talongen nedan eller registrera på www.sportfiskarna.se/julklapp.. Du som ska betala kommer att
få en avi hemskickad. Medlemskort och tidning skickas direkt till den nya medlemmen i januari. På webben
finns ett presentkort du kan skriva ut och räcka över på julafton. Premien skickas hem till dig som betalat
inom fyra veckor från det att vi fått din betalning.
Du får en våg
Smidig fiskevåg för vikter upp till 20 kg i litet format med belyst display.
Väger med hög precision och är godkänd för storfiskregistrering!
Vikt ca 100 gram och drivs med 2 st AAA-batterier (medföljer ej).
Ny medlem
Namn: ...............................................................................................
Personnummer: ...............................................................................
Adress: .............................................................................................
Betalare
Postnr: ..............................................................................................
Namn: ........................................................................................
Ort: ....................................................................................................
Medlemsnummer: ....................................................................
Skicka talongen till: Sportfiskarna, Svartviksslingan 28, 167 39 Bromma, (eller registrera via www.sportfiskarna.se/julklapp)
Kod 133401
pangasius
Pangasius
– en galen värld
Vi tycks leva i en förvirrad värld. Transporthysterin fortsätter att växa, trots att flera av
oss numera söker närproducerat. Det tänkte Gunnar Westrin när han såg att man
kunde köpa boaorm för en tusenlapp per kilo i en affär. Då kom ilskans tankar.
Text och foto: Gunnar Westrin
F
ör mig var växtfysiologen och livsmedelsforskaren Georg Borgström något av
en hjälte. Hans bok ”Mat för miljarder”
satte den globala debatten om mathushållningens begränsningar i våldsamma rörelser.
Boken kom ut år 1962 och har genom åren
fått en allt större betydelse. Idag kan många
belackare konstatera att han fick rätt.
Matfisk blir kattmat
Jag minns hans beskrivningar om den nya tidens nymodigheter, den att fabriker bland
annat skulle etableras för framställning av
katt- och hundmat för den internationella
marknaden. Jag har läst boken flera gånger
och minns alltid Borgströms beskrivningar
om hur bland annat amerikanska fiskeflottor fiskade ut kallvattensströmmarna utanför
västra Sydamerika, allt medan den inhemska
befolkningen satt efter stränderna och svalt.
I frysdisken kan du hitta fisk från jordens alla
hörn och det mesta är inte framställt på ett
ekologiskt sätt i samklang med naturen. Kan
man sälja allt med lite reklam för Omega-3?
50
svenskt fiske november 2013
Fångsterna gick omedelbart till de nya fiskfoderfabrikerna för katt- och hundmat i bland
annat USA. Det är sådana rader som får mig
att gråta salta tårar och direkt tvivla på mänsklighetens framåtskridande och eventuell goda
vilja. Georg Borgström avled år 1990, saknad
av många, hatad av en del.
Braxen på menyn
Året var 1975. Jag och min första klass var på
väg till Ammarnäs för en avslutande fjällfiskevecka. Alla mina sjätteklassare i Råneå fick
göra den resan, något som ingen tydligen har
glömt.
Innan resan bad jag eleverna ta med sig något gott hemifrån, nån bit rökt ren- eller älg-
bog. Döm om min förvåning när det doftade
underbart av rökt lax i bussen, när jag klev
ombord. Än mer förvånad blev jag när eleverna plockade fram delikatesserna, som visade
sig vara rökt braxen, braxenpankor i parti och
minut, fiskar de själv hade metat upp.
Det var något av det godaste jag ätit och
innan vi hade kommit halvvägs, det vill säga
till Arvidsjaur, hade vi käkat upp rubbet. Traditionen med rökt braxen lever fortfarande. När
morfar var ung åts det surmört med glädje.
Haj på diskarna
Jag tror att jag har ätit det mesta i fiskväg,
åtminstone som tester. Sålunda har avnjutits
kokt och stekt id, kokt mört, gersrom (en delikatess), självfallet gädda och lake, stekt rom
från abborre och naturligtvis rökt braxen. För
att nu inte nämna rompalt, en tradition efter
Råne älvdal.
För några år sedan, när vi hade haft oförståndet att totalt ha fiskat ner torskbestånden i
Östersjökomplexet, kom andra fiskar på diskarna. Plötsligt fanns inga torskpaket längre på
Konsum och ICA! Det kändes förklarligt, men
också kusligt. Hur kunde det ske och varför?
Jag minns hur jag stod vid frysdisken och
tummade på paket med hajkött, hajfenor och
en del andra för mig totalt främmande matfiskar. Haj i Råneå? Det var bara för mycket.
Varför kunde vi inte köpa färsk abborre, en
fisk det fullständigt dräller av runt knutarna?
Falsk marknadsföring
Det fanns andra fryspaket också. Pangasius?
Vad kunde det vara? På vissa paketen stod det
vietnamesisk sjötunga eller hajmal.
Den hajmal som var aktuell för oss nordbor har för det mesta varit Pangasius hypophthalmus, en fisk som i sina bästa stunder kan
komma upp i vikter på 40 kilo med en längd
av 130 centimeter. Hajmal kan vara riktigt,
men vietnamesisk sjötunga är förvillande. Det
är inte någon plattfisk. Här sätter man alltså
ett försäljningsnamn som ”smakar” mums och
kommersiell vinst.
Det är inte alltför ovanligt att vi sätter egna
namn på fiskar, liksom för att låta smaken och
fantasin få bestämma; de positiva förnimmelsernas ord. Sålunda kan sej heta havslax, regnbåge kan ibland bli både norsk forell och finsk
öring? Allt för att dupera kunderna!
Matfiskodlingar
– växande miljöhot
Pangasius är en fisk jag redan från börjat har
bojkottat. De odlas i stora dammar, oftast i
och omkring floden Mekong, äter industrifiskad småfisk som pellets, något som känns igen
även från laxodlingar världen över. Avföringen
från alla odlingarna spolas oftast direkt ut i floden, som på så sätt bli än mer förorenad och
övergödd.
Enligt forskning innehåller fiskarna mer
miljögifter än vad som är lovligt. Slutprodukten blir än mer förorenade vatten och naturligtvis utfiskning av andra fiskbestånd, där
monokulturella biologiska miljöer sakta men
säkert bildas.
Borgström forever
Här tror jag att Georg Borgström skulle vända
sig i sin grav. Det kan inte vara möjligt att vi
måste äta importerad industriell fisk ända från
Vietnam? Det kostar på, både ekonomiskt och
ekologiskt, men även med tanke på frakterna,
koldioxidutsläppen och bränsleförbrukningen.
Borgström gjorde starka intryck på mig. Således är jag noga med att, som första prioritet,
alltid välja någorlunda närproducerad mat.
Hur många har ätit kokt eller stekt id?
Regnbåge från Andernas bergssjöar i
Peru återfinns i våra frysdiskar.
Jag älskar exempelvis gurka, men vägra att
köpa de från exempelvis Spanien under vintern. Jag väntar tålmodigt till den dagen kommer då våra egna gurkor åter kan köpas från
Hietalas trädgårdar i Korva uppe i Tornedalen.
Det om något är ett riktigt vårtecken. Jag
längtar ständigt till den kokta eller rökta abborren, serverad med kokt potatis och massor
av gurkskivor.
Delad kaka borde smaka
För min egen del känner jag att matfiskodlingarna har ett tvådelat budskap. Dels är det
någon eller några som vill tjäna snabba pengar
på naturens bekostnad. I det globala perspektivet känns det som om det skulle kunna vara
en av många förklaringar. En annan förklaring
är jobbigare att hantera: att befolkningen har
vuxit kolossalt under min livstid. Kanske hade
maten räckt till alla, om det inte vore för vårt
synnerligen destruktiva sätt att leva. Men så
länge pengen styr har vi vandrat med mörka
skygglappar.
Under min levnad har jordens befolkning
ökat från två miljarder till drygt sju miljarder.
På tolv år har världens befolkning vuxit med
en miljard människor. Tydligen är befolkningsökningen störst i Asien och Afrika. Forskare
menar också att om alla på klotet skulle ha
samma levnadstandard som västvärlden, skulle
det behövas sex jordklot! Då kan genast konstateras att gott om jordklot är det riktigt ont
om. Det är kanske dags att dela med sig av kakan?
Arvet mot framtiden
Jag har under hela min levnad förstått att människan är en del av naturen, en organism som
har tagit till sig naturens rikedomar för sin
egen överlevnad. Naturligtvis är det så att tydligtvis alla organismer på jorden använder sig
av naturen på något sätt. Det som oroar är att
ekonomin tycks gå före ekologin och då har
vare sig människorna eller naturen någon reell
chans. Snabba cash kallas för superekonomiska
klipp, vilket vi idag ser tydliga bevis på. Gruvhantertingen växer så det knakar, framför allt i
arktiska miljöer jorden runt. Vi ska ta det sista,
vi ska göra pengar nu, i morgon kan det redan
vara för sent. Tankar som att vi har fått låna
jorden av våra barn och barnbarn existerar
inte längre.
Därför kanske det inte är så underligt att
pangasiusfisket expanderar i Sydostasien. Befolkningen växer, mat och pengar behövs för
att allt ska kunna rulla. Tanken på att naturen
är vår yttersta födkrok tas till vara in absurdum
svenskt fiske november 2013
51
pangasius
Ekologi = Läran om sambanden
mellan organismerna och deras
miljö.
Sveriges största matfiskodling
(regnbåge) finns i dag i Ströms
Vattudal/Jämtland.
Hoki är en rovfisk som lever i
sydvästra Stilla havet och kring
Australiens och Nya Zeelands
kuster
Pollock är en fisk som ibland kallas
Stillahavsbleka, Alaskasej, Alaskapollok eller Stillahavslyra. Norra
Stilla Havet och Berings sund.
Svår debatt
Jag ser likartade problem med odlingsfisket.
Om vi hade haft förståndet att ha sparat några
fler laxälvar, kanske vi inte hade behövt så
många fiskodlingar? Å andra sidan behöver vi
ju strömmen, en produkt som vi kommer att
behöva för evigt.
Här kommer det svåra dilemmat med all
miljödebatt, den att hur vi än vrider och vänder på oss så har vi rumpan bak, eller att valet
alltid tycks stå mellan pest eller kolera. Bara
att välja.
Under alla mina år som lärare på mellanstadiet smög jag in en timme ekologi i veckan. Jag
fick idén efter en dag på sjön med mina elever.
Det var senvår och pimpelfisket var en av de
fröjder vi ofta sysselsatte oss med.
Viktiga mörtar
Plötsligt hörde jag att en av tjejerna ondgjorde
sig å det högljuddaste. Svordomarna rul�lade ut över isen, allt medan flickan drog den
ena mörten efter den andra. Hon ville inte ha
vitfisk, hon ville som alla andra få abborrarna
att hugga. De kunde man i alla fall äta. Detta
föranledde mig att ta en kommande heldag
med ekologi för eleverna. Kontenatan av detta
blev att även mörtar behövdes för att ekologin
skulle fungera.
I slutet av min karriär som lärare föreslog
jag att alla elever, från årskurs ett till nio,
skulle ha en timme ekologi i veckan. Av någon
anledning föll detta inte i god jord. Baktanken
var att den kunskapen man eventuellt kunde
hösta in under skolåren, skulle kunna vara till
hjälp den dagen då vuxenlivet väntade, då nya
miljödebatter skulle uppkomma…som nu.
Förståelse berikar
Då kanske vi hade förstått problematiken med
dagbrottsgruvor i väglöst fjälland. Då kanske
ekologiska självklarheter som tungmetallurlakningar inte skulle vara något osynligt och
mystiskt. Då kanske vi till och med skulle ana
problematiken med nya kraftverksbyggen, förstå hur illa det ser ut för den vilda laxen. För
att nu inte påtala det faktum att Pangasius behöver vi inte äta. Vi har fortfarande fantastiska
fiskevatten i det här landet. Min dröm gick om
intet och jag är ledsen för det.
Samtidigt hamnar vi sportfiskare i bryderi
med oss själva. Vi vill gärna spara på populationerna av fisk. Vi släpper tillbaka de flesta
fiskarna, förutom en och annan som vi käkar
till middag. Min policy sedan vuxen har varit,
och kommer alltid att vara den att, ingen fisk
ska tas hem från fjället.
Samtidigt går vi på affären och köper odlad
lax från Norge och i affärens kyldisk alldeles
bredvid finns boaorm från Afrika?
Georg Borgström (1912-1990).
Boken ”Mat för miljarder” kom ut
i Sverige 1962 och har getts ut i
många länder. I USA valdes den av
Amerikanska Bibliotekssamfundet
som ”en av årets femtio viktigaste
böcker”. Boken behandlar vår tids
viktigaste fråga: Hur mätta de två
miljarder hungriga och undernärda
på vår jord, vilka dessutom växer i
antal varje år.
Georg Borgström var professor
i både livsmedelsforskning och
ekonomisk geografi vid Michigan
State University, USA och vida
känd auktoritet på väldens försörjningsfrågor.
Han ansågs kontroversiell och
frågan som ställdes var om han var
en domedagsprofet eller bara före
sin tid. Boken ”Revolution i världsfisket” (1966) gav eko världen runt.
Tema, LT;S förlag.
52
svenskt fiske november 2013
Den ursvenska delikatessen surströmming har ett kvalitetssäkrat ursprung
och produceras bara på ett fåtal platser i Norrland.
Hjälp oss bli fler – ge bort ett
provmedlemskap gratis!
Sportfisket och fiskevården står inför större utmaningar än
någonsin. Haven är utfiskade och övergödda, trycket på
att bygga ut de sista strömmarna ökar och försurningen
drabbar alltjämt tusentals sjöar och vattendrag. Kort sagt
behövs Sportfiskarna mer än någonsin som fiskens och
fiskevårdens företrädare. Från minsta fjällbäck till maktens korridorer –Vi är där och arbetar för bättre fiske!
För att möta hoten mot fisket och livet under ytan behöver
vi bli fler medlemmar. Du som är trogen medlem är vår
bästa ambassadör. Därför ger vi nu dig möjlighet att ge
bort ett gratis prova på-medlemskap till en fiskevän. Ta
chansen att övertyga fiskepolaren att bli medlem nu när
det går att prova utan kostnad.
Stort tack för hjälpen!
Fotograf: Ulf Berglund
Stefan Nyström, Generalsekreterare
Det här får din vän:
- Gratis prova på-medlemskap zfram till sista mars 2014 och möjlighet att utnyttja medlemförmåner.
- Två nummer av Svenskt Fiske.
- När prova på-medlemskapet går ut kommer ett erbjudande om att förlänga medlemskapet till ordinarie pris.
Registrera den nya medlemmen på www.sportfiskarna.se/provmedlem
Villkor:
- Du får värva max en gratismedlem
- Gäller bara nya medlemmar. Den du värvar får inte redan vara medlem eller ha varit medlem.
- Kampanjen pågår till 2013-12-31.
www.sportfiskarna.se
Spännande fiske i
höstmörkret
För många innebär hösten slutet på
fiskesäsongen, en tid av flugbindning och
dragmålning, men inte för mig och mina
vänner. När löven blir gula och röda, och
börjar falla från träden, då vässar vi krokarna. Att dagarna blir kortare ser vi bara
som en fördel. När skymningen kommer
och temperaturen faller börjar nämligen en
leopardfläckig jägare röra sig i våra sjöar
och åar – laken! Text och foto: Hans Lindqvist
P
När den tidiga höstskymningen kommer är det läge att ta med barn på lakefiske.
å grund av det tidiga mörkret kan även
barnen vara uppe och få uppleva det
spännande fisket som den mörka delen
av dygnet erbjuder.
Ska man ta sig ut i höstmörkret med barn är det
viktigt att man åker till sin fiskeplats innan det
blir mörkt och riggar platsen så att det blir smidigt att fiska även när mörkret fallit.
Jag har tagit med min gudson Thede på några
spännande kvällspass med goda lakemiddagar
som resultat och ett par riktigt fina fiskar!
De ljusa timmarna innan skymningen erbjuder
ett bra tillfälle att fixa betesfisk på.
Laken, som är ett rovdjur, äter gärna andra
54
svenskt fiske november 2013
mindre fiskar och är inte särskilt kräsen. Sillfilé är lätt att få tag på året om i butiken och ett
bra bete, men det är ofta ännu bättre med fiskarna som laken i normala fall äter; som mört,
abborre och vårt favoritbete gärs!
Gärs! Vårt favoritbete när vi fiskar lake.
Grillad banan med
chokladbitar i. Mums!
Lägerelden är inte
a
bara en värmekäll
n
uta
ret
örk
i höstm
också en ljuskälla
och något att berätta fiskehistorier
kring medan man
.
väntar på huggen
Några riggade spön och
en håv. Nu är det bara
Om ni metar betesfisk utan att få något så gör
det inte så mycket, en hög med spralliga maskar kan också få laken att hugga.
Om platsen tillåter så är det alltid mysigt med
en lägereld och det kan vara nog så spännande
och lärorikt för barnen att få vara med och lära
sig hur man gör upp en eld. Passa på innan det
blir mörkt.
att vänta.
intensivast. Bra nappindikatorer är digitala
larm, men även ålbjällror kan signalera napp!
Vill man slippa oljudet kan man alltid fästa en
aluminiumfolieremsa över linan så ser man att
det är napp när fisken drar i linan och remsan
vandrar iväg.
Lägerelden är inte bara en värmekälla i höstmörkret utan också en ljuskälla och något att
berätta fiskehistorier kring medan man väntar
på huggen. Sedan kan man ju alltid grilla lite
korv eller varför inte lite bananer med chokladbitar i? Mums!
Nu skymmer det och spänningen ökar. Det
är oftast i skymningen som första huggperioden kommer.
Linan spänns upp och mothugget sitter där!
Tunga långsamma gung avslöjar en stor lake!
Thede kämpar för kung och fosterland men
nu vänder fisken och drar ut några meter lina.
Sakta lyckas Thede vända kampen till sin fördel
igen och får in fisken till kanten, men precis
innan jag hinner håva den gör fisken en rusning ner i djupet. Pulsen är hög, där finns både
stockar och stenar nere vid bottnen som fisken
kan slita av linan emot! Men i en sista kraftansträngning kämpar Thede upp fisken till ytan,
nu är fisken trött och håvningen går bra.
Laken hugger ofta i omgångar och det kan
nappa på allas spö samtidigt när det är som
En lake på 3,2kg är nytt personbästa för Thede
och en riktigt fin fisk!
Belöningen i tidig kväll. Thede med
nytt personbästa; 3,2 kilo.
svenskt fiske november 2013
55
Att tänka på när ni fiskar i höstmörkret:
•
Ha varma kläder!
•
Var på plats innan det är mörkt.
•
Ha gärna med lite sillfilé om ni inte skulle få någon fisk på maskmetet.
•
Ta med lite gott att äta och dricka, korv med bröd och varm choklad är en klassiker hos oss.
•
Ha gärna en eld eller en lykta med er som komplement till pannlampor och ficklampor. Ha uppsikt över barnen och ta inte med
för små barn, över sex år är att rekommendera. Både elden och vattnet kan vara farliga samtidigt som orken ska finnas där! Det
är inget förstagångsfiske utan ta gärna med barn som har fiskat några gånger förut och tycker det är skoj. Ha alltid flytväst på
mindre barn och barn som inte kan simma!
•
Utrustningen är inte så krånglig, vilket kastspö som helst duger. Ofta går laken nära land och du behöver inte kasta så långt.
Vi använder mest glidande bottenmetestackel men ett pater-noster tackel med upphängare fungerar också. Använd gärna en
grov lina, laken är inte tafsskygg och fisket bedrivs på bottnen där slitaget är stort.
•
Tänk på att det är fiskeförbud i vissa vatten efter september.
•
Laken finns i hela landet, men inte i alla vatten, så det kan vara värt att leta efter rätt å eller sjö.
•
Laken är en mycket god matfisk som man flår innan tillagning. Laga gärna i ugnen i grädde och smör med lite morötter, palsternacka, broccoli, gräslök, salt och peppar, servera med kokt potatis och en god sås.
56
svenskt fiske november 2013
Unga Sportfiskare Åmål
drar till kusten
E
n kylig dag trängde vi ihop oss i en minibuss och åkte till Tjörn
för lite kustfiske. Planen var att både bottenmeta och spinnfiska. Alla var taggade och fiskesugna. När vi parkerade bussen så
var det full fart, och att stressa fram första kastet gav resultat! En
havsöring direkt! Man kan ju säga att förväntningarna på dagen gick
upp i skyarna.
Efter att några snabba kort tagits så simmade öringen tillbaka i
havet. Men ganska snart märkte vi att det inte var så enkelt att
få fisk. Timmarna gick och det hände inget. Folk blev rastlösa och
frågade när det var dags för käk. Efter ett par timmars fiskande utan
ett enda hugg var det dags att grilla korv. Med mat i magen var det
ingen som hängde läpp, utan det var bara påt igen. Nu valde vi att
förflytta oss till andra sidan ön och hoppades att det skulle vara lite
mer aktivitet där.
Några valde att tackla om till mete och det kanske var rätt då det
resulterade i lite plattfisk. För de som valde att hålla sig till spinnfiske gick det lite trögare, det blev några få hugg. Det blev inga fler
havsöringar denna dag tyvärr. Men vad gör väl det? Vi hade i alla fall
en mycket trevlig dag!
svenskt fiske november 2013
57
s po r t l ov s f i s k e
Balanspirk ger färre
men större abborrar.
Abborren, vår mest tacksamma
pimpelfisk, ger fångstglädje åt alla!
Isfiske är bästa
sportlovsupplevelsen!
När julen passerat dröjer det inte länge till sportlovet. Det är en härlig vecka
för aktivt uteliv. I stora delar av landet härskar ännu vinter med snö och
tjocka isar. Isfiske är den optimala utomhusaktiviteten som hela familjen kan
njuta av. Med rätt metoder och redskap kommer fiskelyckan och kanske
även en läcker fiskmiddag. Förbered dig redan nu för vinterfisket.
Text och foto: Bengt Olsson
Abborrpimpel för alla
Abborren är vår vanligaste sportfisk och
mycket tacksam att pimpla på vintern. Med
rätt utrustning kan alla fånga abborre. Det viktigaste för att lyckas är att hitta abborrarna då
de samlas på områden där det är nära till mat
och gärna lite varmare bottenvatten. Börja leta
efter abborren runt grynnor, djupbranter och
utanför vasskanter och uddar. Börja borra inne
vid land och sök dig ut mot djupare vatten. Är
det bar is omväxlande med snöfläckar kan det
vara värt att prova att borra hål i snöfläckarna:
abborrarna gillar att stå i skugga men i närheten av bar is som ger bättre jaktljus. Omvänt:
på en snötäckt is provar man att fiska där det
finns en fläck med bar is, en spricka i isen eller
liknande.
58
svenskt fiske november 2013
Vertikalpirk med lyskrok
Det allra vanligaste och effektivaste betet för
abborre är vertikalpirk. För pimpel med vertikalpirk passar ett lätt pimpelspö med tunn
lina, exempelvis VM-pimpelspöet med 0,25
mm lina. En vertikalpirk hänger, just det, vertikalt i vattnet och har i regel en liten trekrok
med lysmassa eller garn under. Man kan agna
kroken med maggot, men det går även alldeles
utmärkt att fiska bara med lyskrok. Att pimpla
med vertikalpirk är väldigt enkelt: släpp ner
pirken till botten, gör några decimeterlånga
lockryck, släpp ner pirken på botten igen, lyft
sakta upp pirken någon centimeter och håll
still. Då kommer ofta ett hugg om det finns
abborre i närheten. När det hugger svarar man
med ett snabbt ryck för att fästa kroken och
sedan halar man försiktigt upp abborren.
Är fisken trög tar det längre tid innan de simmar fram och nappar men har man inte fått
napp efter fem minuter kan man prova på ett
nytt ställe. Märker man att fisk är framme och
stöter på pirken utan att nappa ordentligt kan
man prova med en mindre pirk eller att byta ut
länken mot en kort tafs av nylonlina. Om man
hittar ett ställe med abborre märker man i re-
gel efter ett tag hur man ska röra pirken för att
få napp. Trög fisk vill ha mindre rörelse, fisk på
hugget kan lockas av större lockryck. Det är
dock viktigt att hålla pirken stilla mellan lockrycken så att fiskarna hinner nappa.
Håll igång abborren!
Abborrarna står i regel samlade i stim, får du
en finns det ofta fler där nere, släpp därför
snabbt ner pirken igen innan de tappar intresset. På vintern handlar det nämligen om att
väcka abborrarnas intresse och hunger. Får du
dem att nappa gäller det att hålla igång dem,
i det kalla vattnet sparar de på energin och är
därför inte aktiva särskilt länge. Med rätt teknik och lite uthållighet får man ofta ihop några
abborrar till stekpannan.
Balanspirk för stor abborre
Vill man fånga en större abborre är en balanspirk rätt bete. En balanspirk liknar en liten
fisk och skjuter ut åt sidorna när man rycker
i linan. Pimpel med balanspirk skiljer sig från
vertikalpirk då man får färre, men större fiskar. En annan skillnad är att man kan få sitta
längre i samma hål innan den stora abborren
kommer fram. Balanspirk kan man även fiska
i vattnets mellanskikt då större abborrar ofta
jagar småfisk som nors och mört i frivattnet.
När man fiskar med balanspirk ska man ha ett
kraftigare pimpelspö med tjockare lina, runt
0,25–0,45 mm nylonlina kan vara lämpligt. På
balanspirk kan det även hugga andra fiskar som
gädda, gös och öring.
Balanstips
Skaffa några balanspirkar av olika
storlek och färg. Nils Master och
Rapala är bra modeller. Storabborre
gillar stor balanspirk men ibland när
fisket är trögt behövs mindre storlek
för att få hugg. En beteshake gör det
enkelt att byta pirk. Byt även ut originalkrokarna mot lyskrok i rätt storlek.
Börja fisket med att släppa ner och
dunka pirken i botten några gånger så
att det låter lite och bottenslam rörs
upp, omväxla sedan mellan kraftiga
och mindre lockryck och att hålla
stilla, händer inget kan man prova att
höja upp pirken i vattnet. Har du inte
haft hugg efter tio minuter provar du
ett nytt ställe. Balanspimpel är mer
tålamodsprövande, men belöningen
kommer i form av kraftiga hugg och
fina abborrar!
Rödingpimpel
I norra Sverige och i put & take – vatten längre söderut är pimpel efter röding populärt.
Rödingen gillar kallt vatten och är en vinteraktiv stimfisk som låter sig fångas på pimpel.
Under sportlovet kan en fiskedag på en rödingsjö med god matsäck och lite fiskelycka bli
veckans bästa aktivitet!
Till skillnad mot abborren är rödingen en
mer rörlig fisk på vintern som simmar runt
under födosöket. Detta innebär att man får
lägga sig i ”bakhåll”, det vill säga försöka tänka
ut var rödingen patrullerar. Bra rödingställen
kan vara runt ett grund eller längs en djupbrant. Prova att fiska från land och utåt, till
slut hittar du de rödfenade!
Rödingblänke
Det vanligaste sättet att fånga denna skönhet
är med ett traditionellt rödingblänke och en
vass krok agnad med maggot. Detta fiske är
inte svårt: släpp ner blänket till botten, dunka
i botten ryck, håll stilla, darra med spötoppen och ryck. När man känner de mysiga
rödingrycken i linan kan man vänta någon sekund med mothugget så att rödingen hinner få
in betet ordentligt i munnen. Precis som med
abborren ska man snabbt kroka av och släppa
ner igen då det ofta finns ett stim med röding
där nere som kan hugga igen.
Upphängare
Ett komplement till blänket är att sätta en upphängare på linan ovanför. En upphängare är i
regel en fluga som man agnar med maggot. Bra
upphängarflugor kan vara nymfer, våtflugor
eller specialbundna pimpelflugor. Personligen
fiskar jag mest med färggranna flugor med
rörligt material. Även naturtrogna nymfer kan
funka bra. Oftast hugger rödingen på kroken
under blänket, men ibland väljer de upphängaren och då och då får man dubbelhugg.
svenskt fiske november 2013
59
s po r t l ov s f i s k e
En mormyskatopp gör det möjligt att se nappen.
Russinpaus under isfisket.
Mormyska för många arter
En annan pimpelteknik som alla kan lära sig är
att pimpla med är mormyska. Det är en liten
pirk som hänger vågrätt i vattnet. Vanligtvis
sätter man agn som maggot, mask, eller små
bitar räka på mormyskan. Med detta enkla lilla
bete kan man fånga många olika fiskarter. Min
egen artsamling på mormyska är i dagsläget:
harr, sik, öring, röding, bäckröding, regnbåge,
kanadaröding, mört, abborre, björkna, brax,
elritsa och hornsimpa.
Mormyskapimpel är ett spännande finlirsfiske
med lätta grejor. Då mormyskan bara väger
något gram måste man ha tunn lina för att
kunna fiska effektivt och känna nappen, omkring 0,16–0,22 mm är lämpligt, ska man
fiska större fisk som regnbåge är 0,22 mm
att rekommendera. Mormyska passar bäst på
grunt vatten då det är svårt att fiska effektivt
på större djup, det kan till och med vara svårt
att veta om man nått botten ibland. Ska man
fiska djupare än sex meter kan det då behövas
en extra tyngd på linan som ett blyhagel eller
en pytteliten vertikalpirk ovanför mormyskan.
För att se när det nappar använder man en
mjuk extratopp till pimpelspöet, en så kallad
mormyskatopp.
Darra med myskan!
Grundtekniken för mormyska är enkel: fiska
strax ovanför botten och darra med mormyskan kombinerat med långsamma höjningar
och sänkningar. För regnbåge kan även en helt
stilla mormyska fungera. Napp kan synas och
kännas som mer eller mindre kraftiga rörelser
i mormyskatoppen, ofta kan det löna sig att
ha lite is i magen och vänta med mothugg tills
toppen böjer ned så att man känner fisken. Ibland tar fisken myskan underifrån, exempelvis
vid nersläpp och då blir linan slak: lyft pimpelspöet och kroka fisken!
60
svenskt fiske november 2013
Njut av upplevelsen!
Med rätt kläder och en god matsäck blir
sportlovsfisket en härlig totalupplevelse. Ta
er tid att fika ordentligt under fisket då orkar man fiska längre och mer koncentrerat.
Varm choklad, goda mackor och russin eller
choklad ger värme och ny energi. Glöm inte
heller att ta med vatten eller saft att fylla vätskedepåerna med efter krävande isborrning
och snöpulsning.
När det gäller kläder är det bättre att ha flera
tunnare lager än bara ett tjockt lager. Då kan
du lätt reglera värmen om du exempelvis går
dig varm ute på isen. Det yttersta lagret kläder
ska vara vind-, och gärna vattentätt. Särskilt
viktiga områden på kroppen att hålla varma är
händer och handleder, hals, fötter och huvud.
Bra vantar, halsduk, vattentätakängor eller vinterstövlar och en varm vindtät mössa är guld
värda om vädret blir lite smågrinigt.
Issäkerhet
Farorna med isfiske kan skilja sig mycket åt beroende på vilken is
man fiskar på. I norra Sverige blir isen ofta snötäckt och närmare
metertjock. Här är ofta de största riskerna att gå igenom isen där
det finns strömdrag eller vindråkar. I södra Sverige blir isen tunnare och består oftare av ren is. Oavsett var i landet man isfiskar
finns det några enkla säkerhetsregler att följa:
1.
Minst en decimeter kärnis är ett bra mått på när isen är tillräckligt
tjock för isfiske.
2.
Gå inte ut på okänd is, kontrollera isen själv även om andra isfiskare
befinner redan befinner sig ute på isen.
3.
Ha alltid isdubbar utanpå jackan, lättillgängliga under hakan.
4. Provborra och kontrollera alltid isen under varje förflyttning. Istjockleken kan variera mycket och is kan förändras snabbt beroende på
väderförändringar och ökat strömdrag.
5.
Fiska flera tillsammans, då ökar säkerheten, fiska aldrig ensam på
tunn is.
6.
Ha med en lättillgänglig livlina.
7.
Ha med reservkläder i en sluten plastpåse, en nedkyld person behöver
mycket snabbt ombyte.
8. Ta aldrig risker i onödan, undvik områden med svag is vid förflyttningar även om det innebär omvägar.
annons
Fiskkakorna smakar milt och gott och gör det möjligt att ta tillvara även
mindre abborrar.
För fyra personer:
Benfri filé och eventuell rom från 8-10 småabborrar.
3 ägg
½ dl ströbröd
1 dl vetemjöl
1,5 dl grädde
1 dl riven Västerbottenost
3 kryddmått timjan
1 tsk salt
Peppar efter smak
Eventuella finhackade färska örter, exempelvis dill
1. Filea abborren och skär filen i riktigt små bitar. Avlägsna hinnor
från eventuell rom.
2. Vispa ihop ägg, grädde, mjöl, ströbröd och kryddor. Blanda i ost,
fisk, och eventuell rom och örter.
3. Låt smeten svälla något medan du hettar upp en stekpanna
med rapsolja och smör.
4. Stek små plättar gyllenbruna på båda sidor.
5. Servera kakorna direkt!
Fiskkakorna passar exempelvis med gräddfil blandad med kaviar,
kokta brytbönor med smält smör och parmesan, en sallad och ett
gott bröd.
Tips: stek en kaka först och provsmaka så vet du om det behövs
mer salt eller peppar.
>> www. sportfiskarna.se/tavling
SM Gädda
in alen
F
Med nollgradigt i luften, men stor förväntan gick starten för årets
SM i gädda från startplatsen i anslutning till Sundbyholms slott vid
Mälarens strand. Hela 90 lag kom till start och dryga 230 personer var
anmälda. Text: Anssi Lehtevä. Foto: Anssi Lehtevä, Joel Pilot, Jerk Hot Pike
Starten har gått, gasen i botten är det som gäller för att ta sig till sitt förväntade vinnarställe.
Tidigt i tävlingen tog de två bröderna i lag Pilot kommandot med att redan första timmen rapportera in
två gäddor som var en meter eller längre. Det var då
bara för övriga lag med vinstambition att försöka öka
tempot, då liverapporteringen gjorde det möjligt för
lagen att hela tiden hålla koll på sin egen placering och
försöka jobba sig ikapp.
Trots att hela 82 lag rapporterade in fisk så stod sig
Pilotbrödernas fiskar hela distansen ut och det blev
Grand Slam för laget som inte figurerade i förhandssnacket som favorit. Lag Pilot registrerade in 473 cm
gädda på sina fem fiskar. De hade även de två längsta
individuella serierna av fisk bestående av 284 cm för
Joel Pilot och 267 cm för Josef. Dessutom hade även
Josef tävlingen längsta gädda på 104 cm. Ett stort
grattis!
Joel kommenterar tävlingen med orden att både fisket
och arrangemanget var magiskt. Segern gav definitivt
mersmak vad gäller tävlingsgäddfiske för dessa, som
de själva anser sig vara, tävlingsamatörer. Joel berättar vidare att de hittade fisken på en träningsrunda
ett par veckor innan och då med en topp fisk på hela
115 cm. Deras taktik var enkel och fick bära eller brista
eftersom de var medvetna om att fisken ofta byter
platser så här års beroende på väder och vind. Fisken
var på plats och resten är historia.
62
svenskt fiske november 2013
Josef Pilot med tävlingen längsta gädda på 104 cm.
annons
Betet som tog tävlingens längsta fisk.
Sportfiskarna tackar alla deltagarna, sponsorerna samt
Niclas Åhrman och Andreas Liljefelt på Sportfish Masters
med medhjälpareteam för en trevlig och spännande tävling. Vi ser fram emot en ny serie nästa år.
Om du som medlem känner att du kan tillföra något till
grenens utveckling är du välkommen att komma med
synpunkter och förslag till förbättringar till
[email protected]
Nu återstår bara för de andra lagen i gäddfiskesvängen att
börja planera för hur man ska peta ned Pilotbröderna från
tronen och själva ta hem titeln nästa år!!
Vi ses på pallen!
Spänd väntan inför starten. Tre minuter till start.
Mindre nöjda deltagare då man på väg ut missbedömde en
passage mellan två prickar och gick på grund ganska hårt.
Det blev fiske med elmotorn resten av dagen! Lyckligtvis
skadades ingen, men humöret var aningen dämpat.
!
u
n
a
r
e
numer
e
l
l
u
r
g
u
fl
p
e
r
e
e
D
b
_
e
n
f
o
e
k
Visi
s
fi
g
u
l
F
v
a
r
n
7
+
Pre
7 nr av Flugfiske-feber . . . . . . . . . . 553 kr
Vision Deep flugrulle . . . . . . . . . . . . . 795 kr
E N DA S
T
549:–
Totalt värde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1348 kr
Du sparar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 799 kr
Ditt pris 549 kr*
Välj mellan storlek 5/6 eller 7/8!
k
r
e
J
r
e
t
r
s
e
u
b
e
B
f
e
k
s
i
F
v
a
r
n
+3
E N DA S
15 cm/75 g
T
1 6 9 :–
3 nummer av Fiskefeber . . . . . . . . . . . . 307 kr
1 st. B.J. sjunk Sumpmörten . . . . . . . . . 159 kr
Totalt värde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 366 kr
Du sparar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 197 kr
Ditt pris 169 kr*
Är du nuvarande prenumerant?
kan du också välja ett eller flera av våra prenumerationserbjudanden. Vi kommer då att förlänga din prenumeration
med det antal utgåvor som följer med varje erbjudande.
*INGA FRAKTKOSTNADER TILLKOMMER. PRISERNA GÄLLER ENDAST PRENUMERANTER INOM SVERIGE.
Beställ på www.fiskefeber.se
sportfiskarnas personal
Sportfiskarna huvudkontor
Svartviksslingan 28, 167 39 Bromma
Telefon 08-410 80 600 (växel)
E-post [email protected]
Fax 08-795 96 73
Generalsekreterare
Stefan Nyström
08-410 80 631
Ekonomi
Ullabritt Engberg
08-410 80 601
Ekonomi
Berit Einebrant
08-410 80 602
Tävling
Anssi Lehtevä
08-410 80 605
Projektkoordinator
Joel Norlin
08-410 80 632
AD/Formgivare
Knuts Conny
08-410 80 609
Kvinnors fiske
Siv Jansson
08-410 80 607
Jurist
Axel Henckel
08-410 80 624
EU-handläggare
Christina Lindhagen
08-410 80 621
Projektledare rovfisk
Lars Ljunggren
0703-18 17 45
Projektledare rovfisk
Nils Ljunggren
08-410 80 623
Projektledare rovfisk
Olof Engstedt
0708-87 35 14
Regionkontor
Mälardalen/Stockholm
Svartviksslingan 28, 167 39 Bromma
08-410 80 680
Fiskekort.se
Mikael Dalman
0920-150 38
Vik. Regionchef &
Fiskevårdsansvarig
Tobias Fränstam
08-410 80 682
Projektledare lax
Glenn Douglas
0920 -755 56
Administrativ samordnare &
Fiskevårdare
Viktor Söderberg
08-410 80 683
Syd/Malmö
Sportfiskarna, Östra Kattarpsvägen, Pl
564, 212 91 Malmö
Unga Sportfiskares Förbund
Förbundsordförande
Pelle Andersson
08-410 80 692
Projektledare rovfisk
Micael Söderman
0498-41 00 10
Marknadschef
Pär Lindberg
08-410 80 634
Informatör
Bengt Olsson
08-410 80 610
Biolog
Elin Ruist
031-83 44 64
Ungdomskonsulent
Hans Lindqvist
08-410 80 608
Västerhavskonsulent
Niclas Åberg
031-401740
Värmland
Sportfiskarna, Industrileden 2, 667 32 Forshaga
Fiskevårdschef
Anders Karlsson
040-685 87 31
Fiskekort.se
Per Göran Jönsson
040-787 21
Väst/Göteborg
Sjölyckan 6, 416 55 Göteborg
031 – 40 17 40
Fiskevårdskonsulent &
kanslisamordnare
Per-Erik Jacobsen
031-83 44 63
Biolog
Niklas Wengström
031- 83 44 64
Föreningskonsulent
Henrik Helde
08-410 80 606
Chef främjande
Jesper Taube
08-410 80 633
Norr/Luleå
Sportfiskarna, Aurorum 2, 977 75 Luleå
Biolog
Markus Lundgren
031-83 44 62
Projektledare
Peter Belin
08-410 80 622
Fiskevårdskonsulent
Simon Jonsson
076-893 75 70
Projektkontor Gotland
Sportfiskarna, Söderväg 2, 621 58 Visby
Projektledare rovfisk
Lars Vallin
0722-08 70 11
Storfiskregistrerare
Nicka Hellenberg
08-410 80 660
Ambassadör Norrlands inland
Bo-Yngve Nilsson
070-337 28 89
E-post = [email protected]
annons
Bokföring. Nu nästan ett nöje.
e-bokföring förenklar din vardag som kassör rejält. Varje gång du loggar in till
internetbanken får du automatiskt veta vilka händelser på föreningens konto
som inte är bokförda. Några klick senare är du klar! Du skapar ordning och reda
– och får mer tid över till det roliga. Prata om e-bokföring med din lokala
bankkontakt eller gå in på vår hemsida swedbank.se/e-bokforing
Prata
e-bokföring
med din lokala
bankkontakt!
Fj ä r s i n g e n
Fjärsingen
Svenskt Näringsliv ondgör sig över Vattenverksamhetsutredningens förslag och
försöker med skrämseltaktik hävda att utredningens krav på fria vandringsvägar
för fisk leder till jobbförluster och försämrad konkurrenskraft för företagen. Fjärsingen anser att Svenskt Näringsliv lever i en förgången tid och inte förstått den
moderna tidens krav. Inte heller inser man de positiva värden som finns för de
företag som tar ett ekologiskt ansvar och låter fiskarna simma förbi de dammar
och kraftverk som ställt till skada i många herrans år. Fjärsingens råd till svenskt
Näringsliv blir därför: Tänk framåt! Det förflutnas försyndelser skall återställas!
Fortum har i domstol begärt att få schakta bort en hel älvfåra i Västerdalälven.
Inga problem tycker Fortum eftersom åtgärden knappast grumlar älven och
miljöpåverkan blir obetydlig. Fjärsingens bild är att det grumliga består i bolagets
tänkande samtidigt som det obetydliga bäst beskriver Fortums miljöengagemang
och kompetens inom fiskevård och biologi.
Återigen har EU:s fiskeministrar misslyckats med att följa forskarnas råd när
det gäller laxkvoter för Östersjön. Både Sverige och Finland, som står för de
viktigaste vattendragen för laxlek, viker ner sig och går med på kvoter långt
över forskarnas rekommendationer. Landsbygdsminister Eskil Erlandsson, som
för övrigt anser att Sverige är världsmästare i fiskeripolitik, har åter misslyckats.
Fjärsingen konstaterar att frågan om laxen i Östersjön inte ingår i ministerns mästerskap, vilket inte heller torsken gör. Fjärsingen undrar hur man kan slå sig för
bröstet och kalla fisktomma hav och halvtomma laxälvar för framgångsrik politik?
+
Fjärsingen är Sportfiskarnas
frispråkiga husdjur som
gärna sticker till på aktuella
händelser i fiskets värld.
Vill du komma i kontakt
med fjärsingen?
[email protected]
I nästa nummer av Svenskt Fiske
Storfiskåret 2013
Så fixar du båten
Det blev många svenska rekord och många storfiskar. Vi sammanfattar året då bland annat ett
nytt rekord på hälleflundra noterades; 111 kilo!.
Team Isola från Kungsbacka har låtit tala om sig i havsfiske. Här
bjuder vi på en initierad artikel om hur man på bästa sätt rustar
en båt för havsfiske och trolling i nordiska vatten.
ri
a
u
r
b
e
f
0
2
t
n
ru
I din brevlåda
Öringen – en variabel fisk
Fisket efter öring är populärt och förekommer i alla delar av landet,
från fjäll till hav, i bäck, älv och å. Vi bjuder på biologiska fakta om
en art som engagerar.
Upptäck
fler svenska
naturupplevelser
på Inatur.se
Gratis
för barn!
Pris fr 60:-/dygn
Drömfiske i Malingsbo-Kloten
Fiska naturskönt i hjärtat av Bergslagen, endast 2
timmar från Stockholm. Abborre, gädda och även
naturligt bestånd av öring och inplanterad regnbåge
finns i vattnen. Fiskekort finns att köpa för både naturvatten och put & take vatten. Säsong: hela året.
Pris 2 800:-/pers
Isfiske efter storröding i Lappland
Upplev ett spännande fiskeäventyr i exklusiva rödingsvatten hos Abborrträsk Natursafari i Lapplands
vildmark. 2-dagars isfiske, fiskeutrustning, lokala
transporter, skön samvaro vid lägerelden och övernattning i kåta ingår, min 2 pers. Säsong: nov-april.
Pris 210:-/dygn
Fiskeparadis i Småland
Hos Risebo Fritid får ni tillgång till ett 20-tal sjöar med
god tillgång av bl a regnbåge. Två sjöar är reserverade
för enbart flugfiske och det finns vatten för vanligt
kastspö, mete, spinn- och flugfiske. Barn upp till 11 år
fiskar gratis. Säsong: hela året.
Fiskepaket och f iskekort i hela Sverige
0771-78 72 00
www.inatur.se
facebook.com/inatur.sverige
Sveaskogs fiskekort
Tusen möjligheter
twitter.com/inatur
inatur.se/googleplus
Sveaskogs olika fiskekort
runt om i landet erbjuder
spännande och varierat fiske
för alla smaker. Köp fiskekort
på Inatur.se eller hos våra
lokala återförsäljare.
Sveaskogs kundcenter
0771-787 100
Posttidning B
Avs:
Sportskarna
Svartviksslingan 28
167 39 Bromma
ng B
na
ngan 28
mma
R ORDER ÖV
E
L
ER
L
GÄ
LEVERANSER
A
.
BB
Nytt lägre pris.
FRI RETUR
RONOR INO
0K
M
50
SUNDRIDGE MK7 1.195:-
FRI
T
K
A
R
F
GE. GRYMT S
NA
ERI
SV
Ca-pris 1.699:-
SUPER CROSSFLOW 2.489:Nytt lägre pris.
Ca-pris 2.995:-
“Hjälp oss hitta bästa pris!
Tipsa på
[email protected]”
NU
399 :-
VÄRMESTÖVEL IGLOO
SAVAGE GEAR-KALSINGAR 189:-
Nytt lägre pris.
2-pack. Nytt lägre pris.
Ca-pris 599:-
Ca-pris 299:-
NU
698:-
REVO TORO NACL 50/51 1.999:-
BERKLEY FIRELINE 149:-
MORA EASY 200 MM
Nytt lägre pris.
110 m. Nytt lägre pris.
Nytt lägre pris.
Ca-pris 2.999:-
Ca-pris 269:-
Ca-pris 999:-
SG FOLDING LANDING NET L 329:-
BFT DRIVANKARE
BETESHINK ABU 189:-
Nytt lägre pris.
Nytt lägre pris.
Nytt lägre pris.
Ca-pris 499:-
Ca-pris 425:-
Ca-pris 249:-
NU
295:-
www.dogger.se kundtjänst 0176-148 89