VÄDER, VIND OCH KLIMAT
År 4, vårterminen
Råsslaskolan
Karin Kivelä
Syftet med arbetsområdet är att du ska få kunskap om värme
och kyla.
Du ska känna till varför solens värme och ljus är viktigt för livet på
jorden.
Du ska veta att värme kan sprida sig och kunna ge exempel på
hur man kan spara på värme.
Du ska också få kunskap om olika väder, t.ex. vad regn,
dimma och åska är och hur vindar uppstår.
Centralt innehåll
Enkla väderfenomen och deras orsaker, t.ex. hur vindar uppstår, och hur vädret
kan observeras med hjälp av mätningar över tid.
Energiflöde mellan föremål som har olika temperatur. Hur man kan påverka
energiflödet, t.ex. med hjälp av kläder, termos och husisolering
Mål
veta varför solen är viktig för livet på jorden.
kunna ge exempel på hur vi kan spara värme.
kunna ge exempel på hur värme kan sprida sig.
kunna förklara hur vindar uppstår.
veta hur moln, regn och snö bildas.
kunna förklara vad som menas med väderprognos och ge exempel på
hur man kan mäta väder
Hur kan det blåsa?
Varför svalnar en kopp varm choklad om den får stå ett tag?
Hur kan vi spara värme i husen?
Vad är dimma?
-------------------------------------
Har du varit med om en storm?
Har du varit ute när det ösregnat?
Vilket väder är ditt favoritväder?
Vad händer på bilden? Sidan 36
VI FUNDERAR TILLSAMMANS
Använd arbetsblad 1, ”Rita och skriv om värme, kyla och väder”.
Ni ska arbeta i par och rita, färglägga och beskriva olika väder
som ni känner till, hur väder bildas och vad ni vet om värme och
kyla.
Använd arbetsblad 2, ”Väderdokumentation”. Du ska under två
veckor läsa av vädret varje morgon och föra in det i din tabell.
Din dokumentation ska du lämna in till Karin och Damir den 22/1.
ARBETSUPPGIFT OCH LÄXA
SOLEN – ett stort, hett gasklot. Solen skickar ständigt ut ljus och
värme, men det är bara en liten del som når jorden. Solen är en
stjärna. Ytan på solen är 6000 grader varm, i mitten 15 miljoner
grader. Runt solen kretsar 8 planeter varav jorden är en av dem.
ENERGI – solens ljus innehåller mycket energi som växterna
behöver för att växa. Solen ger också värme som djur, växter och
människor behöver för att överleva. Energi från solen lagras tex i
träden, som vi hugger ner till ved och den veden värmer oss.
UPPSLAGET SIDAN 38 – 39
BEGREPP: BRÄNSLE, KOL, LAGRAD, OLJA, TORV, VÄXELVARM
RITA EN SOL MED STRÅLAR (I DIN NO-BOK) OCH FYLL PÅ MED DET DU LÄRT DIG
Energikällor kan delas in i förnybara och icke förnybara energikällor.
Förnybara energikällor: vindkraft, vattenkraft, solenergi, vågenergi
och biogas.
Icke förnybara energikällor (fossila bränslen): kol, olja och naturgas
och kärnkraft (kärnbränslet är ändligt).
Det finns lagrad solenergi i olja, kol och torv, som har
bildats från rester av växer och djur och lagrats i
jorden i miljontals år.
ENERGIKÄLLOR
VI GÖR EN TABELL I NO-BOKEN ÖVER ENERGIKÄLLOR
Växelvarma djur lägger sig i solljuset for att värma sig, och de
drar sig undan i skuggan när de blir för varma. I värme kan de
röra sig snabbt, men när det är kallt rör de sig långsamt. I
områden där det blir vinter och kallt måste växelvarma djur
gömma sig under vintern. De ligger i dvala. Många insekter dör
när vintern kommer, och istället är det deras ägg, larver eller
puppor som övervintrar.
Människor är jämnvarma.
VÄXELVARMA DJUR
HTTP://WWW.UR.SE/PRODUKTER/162269-TAX-OCH-TASS-REPTILER-OCH-FAGLAR
Varför svettas pojken på bilden?
(kroppen är varm, för att reglera det avger kroppen vatten, svett,
som avdunstar på huden. Det går åt värme när svett avdunstar
och då kyls kroppen ner).
Har du suttit vid en brasa och känt värmen i ansiktet?
(ryggen kan kännas kall, det beror på att värmen strålar ut och
träffar ansiktet, när ansiktet blir varmt så upplevs ryggen som
ännu kallare för att det blir så stor skillnad).
UPPSLAGET SIDAN 40 – 41
BEGREPP: BERGVÄRME, EL, ISOLERA, JÄMNVARM, KYLMEDEL, LEDA,
NERVCELLER, SPRIDA, STRÅLA
Vi har särskilda nervceller i huden som kan tala om när
något är varmare eller kallare än vi själva. Man kan
vänja sig vid temperaturer, ex när du badar i badkaret.
Däggdjur och fåglar är jämnvarma, kroppen är alltid lika varm
oavsett om det är kallt eller varmt ute. Man rör sig och blir varm.
Man äter för att få bränsle till kroppen och då bildas värme.
Vatten kyler vår kropp och ersätter det vi svettas eller kissar ut. Du
svettas för att kyla av kroppen
VILKEN KROPPSTEMPERATUR HAR
MÄNNISKAN?
Vad är varmt och vad är kallt?
Rita en stor termometer på tavlan eller klipp ut i papper. Markera 0
grader och grader från + 100 till – 20.
När fryser vatten till is? (Vid 0 grader.)
När kokar vatten? (Vid +100 grader.)
Hur varm är kroppen? (Ca +37 grader.)
Hur kallt är det i ett kylskåp? (Ca +8.)
Hur kallt är det i frysen? (Ca –18.)
Hur varmt är det inne i ett hus? (Ca +20.)
STOR TERMOMETER I KLASSRUMMET
Värmen sprider sig
Jag ska nu koka upp vatten, hälla det i en kopp och ställa den i här
i klassrummet.
Vad tror du att du kommer att få se?
Kom försiktigt fram. Vad ser du? Känn försiktigt på koppen. Hur
känns den?
Hur känns koppen när vi avslutar lektionen?
SKRIV EN LABORATIONSRAPPORT
Varm luft utvidgar sig
Ställ en PET-flaska utan kork i varmt vatten. Vänta och se till att
hela flaskan blir varm. Skruva på korken på flaskan ordentligt. Ta
bort flaskan från varmvattnet och låt den stå några minuter.
Observera vad som händer.
Varm luft tar mer plats än kall. Luften utvidgar sig när den är
varm. När luften i flaskan svalnar tar den mindre plats. Flaskan är
mjuk och därför drar den ihop sig. Testa utan att ta bort korken
att värma på flaskan igen.
SKRIV EN LABORATIONSRAPPORT
Färgpennor - olika färg
Salt och socker i två glasburkar – olika smak
En sten och en potatis – olika vikt
Sand och socker – olika lösningsförmåga
Två skedar – olika ledningsförmåga
ÄMNENS EGENSKAPER
VI SKA NU TITTA PÅ NÅGRA ÄMNEN OCH DERAS EGENSKAPER
DU DOKUMENTERAR EGENSKAPERNA I DIN NO-BOK
Här får jag nog lägga in lite från boken som var hemma just när
jag fortsatte att arbeta
Har du varit med om en storm?
Vad har hänt på fotot?
https://www.youtube.com/watch?v=3oATVAyoxSk
Titta på den grafiska bilden LÄGG IN BILD FRÅN BOK
Var i bilden uppstår vindarna?
Har du hört talas om lågtryck och högtryck
någon gång? I vilket sammanhang?
UPPSLAGET SIDAN 45 – 46
BEGREPP: BLIXT, DIMMA, HAGEL, HÖGTRYCK, LÅGTRYCK, MOLN,
REGN, SNÖ, STORM, VIND, VINDSTYRKA, VÄDER, ÅSKA
Eftersom vi har årstider i Sverige har vi väldigt olika väder under
ett år.
Vi kan ha soliga vårar, regniga somrar, blåsiga höstar och snöiga
vintrar.
Hur mycket det blåser eller hur kallt det är beror mycket på solen.
Solen startar och håller igång allt väder på jorden.
I Sverige är det blåsigast från oktober till mars.
Under dagen värmer solen upp markytan och luften och då
bildas vindar. Men när det blir kväll och solen inte värmer lika
mycket blåser det mindre.
VÄDER
Vind är flödet av luft. Att luften får en rörelse beror på skillnader i
tryck på olika ställen i luften. Luften rör sig från högtryck till
lågtryck och vindar kan röra sig i alla riktningar: uppåt, nedåt och
åt sidorna. Det kan uppstå virvlande och böljande vindar. Ju
större skillnaden i lufttrycket är, desto kraftigare kommer vindarna
att bli. När man talar om vindriktning avses vilket håll vinden
kommer ifrån. Man mäter vinden i meter per sekund, m/s. Vindar
har olika beteckningar beroende på vindstyrka, vindhastighet,
t.ex. bris, kuling, storm och orkan.
http://www.ur.se/Produkter/168200-Fatta-fakta-Vindars-kraft
VINDAR
Varm luft stiger – Pappersormen, arbetsblad 3
Fånga vinden – Gör en vindsnurra, arbetsblad 4
ARBETSUPPGIFT
Ett område har högtryck när det är högre lufttryck där än runt
området. Luften runt högtrycksområdet rör sig moturs på södra
halvklotet och medurs på norra halvklotet.
Lågtryck är motsatsen till högtryck. I ett område med lågtryck är
lufttrycket lägre än omgivningens. Luften runt lågtrycket rör sig
medurs på södra halvklotet och moturs på norra halvklotet.
Pa väderkartor betecknas lågtryck L och högtryck H.
https://www.youtube.com/watch?v=psbf1-6nvgk
HÖGTRYCK OCH LÅGTRYCK
NU ÄR DET DIN TUR HTTPS://WWW.YOUTUBE.COM/WATCH?V=K1NBLQGE48I
Vad är moln?
Vad är regn?
Varför blir nederbörden ibland regn och ibland snö?
Har du varit med om åskväder?
Har du sett en blixt?
Vad är skillnaden mellan åska och blixt?
Varför hör man åskan lite efter att man sett blixten?
Har du testat att räkna mellan blixt och åska?
UPPSLAGET SIDAN 46 – 47
BEGREPP :
Solen värmer upp vattnet i hav och sjöar. Vattnet avdunstar när
det värms upp. Vattenångan stiger och följer med vindarna. Det
bildas moln.
Moln är små vattendroppar som är så lätta att de kan hålla sig
svävande.
När vattendropparna slår sig samman och blir större, blir de så
tunga att de faller ner. Då regnar det.
Moln kan också bestå av iskristaller som är frysta vattendroppar.
Det är då det snöar eller haglar istället för att regna.
MOLN OCH REGN
UPPGIFT: RITA VATTNETS KRETSLOPP I DIN NO-BOK
Koka upp vatten i en kastrull på en kokplatta.
Håll en glasskiva en bit över kastrullen. Skivan måste inte vara
nära kastrullen, men vattenångan måste träffa skivan.
Berätta hur ångan avdunstar och stiger i luften.
När den träffar skivan kondenseras vattnet och man ser små
vattendroppar. Efter en stund kommer vattendropparna att bli
för tunga och falla ner, precis som regn.
ATT GÖRA REGN
HÄR VISAR JAG ELEVERNA OCH DE SKRIVER EN LABBRAPPORT
När åskmoln blivit tillräckligt laddade bildas blixtar. Man kan säga att blixten
laddar ur molnet
En blixt kan gå mellan två moln eller mellan ett moln och marken.
Blixten tar alltid den kortaste vägen och slår ner i det som är närmast, till
exempel en mast eller ett träd. Därför ska man inte söka skydd under ett träd
om man hamnar i oväder med åska.
Man upplever inte blixten och åskan exakt samtidigt.
Först ser man blixten och efter ett tag hörs åskan. Åska är ljud från blixten, men
ljuset går snabbare än ljudet
Det tar tre sekunder för ljudet att färdas en kilometer i luften, men blixten ser
man direkt.
ÅSKA OCH BLIXT
HTTPS://WWW.YOUTUBE.COM/WATCH?V=3AAYTOWQU5Q (SVERIGE)
HTTPS://WWW.YOUTUBE.COM/WATCH?V=91GURD_N1AU&LIST=PLNSPHWMZ
SCYE2-CUKOFHO92ATHZUQQSPH&INDEX=137 (USA)
LÄS SAGAN
Har du sett eller hört en väderprognos?
Vilka ord och begrepp brukar meteorologerna använda i
väderprognoser?
Hur vet man vad det ska bli för väder?
Kan du några ord för olika oväder?
UPPSLAGET SIDAN 48 – 49
BEGREPP: NEDERBÖRD, METEOROLOG, OVÄDER, TROMB, VINDKRAFT,
VÄDERPROGNOS, VÄDERSATELLIT, ÖVERSVÄMNING
Meteorologer kallas de som studerar luften, atmosfären och olika
väder. En meteorolog kan arbeta med att ta reda på hur vädret
kommer att bli flera dagar framöver
Runt jorden snurrar vädersatelliter som fotograferar jorden.
Bilderna visar till exempel hur molnen ser ut och hur oväder rör sig.
Meteorologerna tittar på bilderna och med hjälp av datorer
beräkna hur molnen kommer fortsätta att röra sig.
Då kan de be rätta hur vädret kan förväntas bli. Det kallas för
väderprognos.
VÄDERPROGNOS
NEDERBÖRD ÄR ETT ORD MAN OFTA HÖR I SAMBAND MED VÄDER. DET
BETYDER VATTEN I OLIKA FORMER SOM FALLER TILL MARKEN, SOM REGN,
SNÖ OCH HAGEL.
Vindkraft
Att använda sig av vinden som kraftkälla har människan gjort länge. Båtens segel
fångar vindens kraft och för båten framåt. Väderkvarnar drivs med hjälp av vinden. De
har använts i över 1 500 år. När vinden fick väderkvarnsvingarna att snurra, roterade
hjul och stenplattor inne i kvarnen. Då kunde säden malas till mjöl. Innan det fanns
väderkvarnar fick allt mjöl malas för hand genom att man krossade säden mellan två
stenar.
Idag använder man inte väderkvarnar längre, men det finns gott om vindkraftverk.
Precis som de gamla väderkvarnarna snurrar propellerbladen med hjälp av vinden. Inuti
vindkraftverket omvandlas rörelsen till elektricitet.
FÖRR OCH NU
Stall tva lika stora glasburkar eller glas med lika mycket vatten i vid
fonstret. Mat med termometer vilken temperatur vattnet har. Satt over
plastfolie over den ena glasburken.
Fraga eleverna vad de tror kommer att handa med temperaturen i
burkarna. Kommer det vara skillnad mellan burkarna?
Lat burkarna sta sa ett tag och mat sedan temperaturen igen.
Forklara resultatet genom att jamfora med ett vaxthus. Dar blir luften varm
nar solen lyser.
Stralarna kommer genom glaset, men varmen slapps inte ut utan blir kvar i
vaxthuset. Precis samma sak hander pa jorden nar vaxthusgaserna okar.
Solens ljus tranger igenom, men varmen pa jorden blir kvar.
VÄXTHUSEFFEKTEN
HUR GÖR JAG DETTA?
BÅDE BRA OCH MINDRE BRA
Fota av sidan i boken och lägg in här
MÄTARE FÖR VÄDER
På vilket sätt är solen viktig för växterna?
Ge exempel på något som är varmt och något som är kallt.
Vad menas med att ett hus är välisolerat? LÄGG TILL I PP
Förklara varför en trästock är bättre att sitta på ute än en sten när
det är kallt ute. LÄGG TILL I PP
Om du tar i en sked som står i en kopp med hett vatten kan du
bränna dig. Förklara varför. LÄGG TILL METALLER LEDER VÄRME I PP
Vad kan man använda för instrument för att få reda på vilken
temperatur det är?
Vad är en meteorolog?
KAN DU DET HÄR?
SVARA PÅ FRÅGORNA SKRIFTLIGT I DIN NO-BOK
Förhör och diskussion
Ge eleverna några begrepp på listan eller be dem att själva
välja några som de ska förklara. Det kan göras muntligt eller
skriftligt.
Paruppgift
Låt eleverna arbeta i par och förklara för varandra. De begrepp
de inte kan får de ta reda på tillsammans genom att söka i
grundboken. Utvärdera i klassen vilka begrepp som var svårast.
Läxa
Be eleverna skriva förklarningar till några begrepp hemma.
BEGREPP
Varför är solen viktig för växterna
Skillnaden mellan regn och snö
Känna igen olika vädermätare
Kunna förklara högtryck och lågtryck
Åska och blixt
Ämnen som är isolerande samt betydelse av begreppet
isolerande
Förklara hur värme kan spridas på olika sätt (människor, djur, mat
osv)
INFÖR FÖRHÖRET SKA DU KUNNA:
LÄGG TILL UPPGIFTER FRÅN
AKTIVITETSBOKEN I PP
